Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet

Dnr: 3.2.17-06861/2019 Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet ÖK-sekretariatet 2019-05-01 Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 Syfte med behandlingen i övervakningskommittén Övervakningskommittén (ÖK) ska granska programmets genomförande och framstegen när det gäller att uppnå dess mål. Lägesrapporten ger möjlighet för ledamöterna i ÖK att följa programmets genomförande hittills. Förväntningar på ledamöterna i övervakningskommittén Ledamöterna i ÖK förväntas ta del av innehållet i lägesrapporten för att få kännedom om programmets genomförande hittills och för att kunna bidra med förslag på vilka eventuella åtgärder som kan behöva vidtas för att få ett bättre genomförande. På mötet kommer underlaget presenteras i korthet. Efter mötet förväntas ledamöterna återföra relevant kunskap till sina respektive organisationer. Ledamöterna i ÖK kan efterfråga ytterligare underlag som behövs för att kunna följa programmets genomförande. Bakgrund Jordbruksverket har tagit fram en lägesrapport för genomförandet av landsbygdsprogrammet, som bland annat visar ansöknings-, besluts- och utbetalningsläget den 31 mars 2019. Lägesrapporten ger också en bild av möjligheterna att uppnå mål till programmet. Mot bakgrund av aktuell information ger lägesrapporten även en bild av möjligheten att uppnå programmets mål liksom utsikterna för att nå utbetalningsmål för N+3. För miljöersättningar, ekologiskt jordbruk, kompensationsstöd samt djurvälfärdsersättningar är antal hektar och djurenheter tagna från SAM-ansökan 2019. Innehåll Sammanfattning av lägesrapporten... 2 Måluppfyllelse... 2 Inneliggande ansökningar... 2 Beviljat stöd... 3 Utbetalt stöd... 3

Aktuella händelser som kan påverka programgenomförande... 3 Temperaturmätning en bild av genomförandet... 4 Temperaturmätning del 1 unionsprioriteringsnivå... 5 Temperaturmätning del 2 insatsområdesnivå... 7 Unionsprioritering 2 Jordbrukets konkurrenskraft... 7 Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja, endast djurvälfärdsersättning... 9 Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja, exklusive djurvälfärdsersättning... 9 Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk, endast miljöersättningar, ekologiskt jordbruk och kompensationsstöd... 10 Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk, exklusive miljöersättningar, ekologiskt jordbruk och kompensationsstöd... 12 Unionsprioritering 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi... 14 Unionsprioritering 6 Utveckling på landsbygden... 16 Handläggningstider för ansökningar om stöd för projekt- och företagsstöd... 18 Handläggningstider för ansökan om utbetalning av projekt- och företagsstöd... 20 Handläggning och utbetalning av areal- och djurbaserade ersättningar inom landsbygdsprogrammet... 23 Bilaga 1 - Hur förstå temperaturmätningen?... 24 Beskrivning av begrepp/kolumnrubriker... 25 Beviljat stödbelopp av totalbudget... 26 Utbetalt stödbelopp av totalbudget... 26 Fördelad budget... 26 Bilaga 2 Statistik per insatsområde i kronor... 27 Sammanfattning av lägesrapporten Måluppfyllelse Jordbruksverkets uppföljning visar att vi har uppnått målsättningarna inom resultatramen och fastställda utbetalningsmål för alla unionsprioriteringar (UP). I programändring 4 som godkändes i november justerades delmålen till en mer verklighetsförankrad nivå då förutsättningarna hade förändrats och efter denna så ligger vi i bra fas med delmålen. Inneliggande ansökningar När det gäller den övergripande bilden av ansökningstrycket är bedömningen att vi ligger bra till för alla UP utom för UP 5. Det ser lågt ut även för UP 3 och 4 om vi tittar i tabell 1 men det beror på att det är årlig ansökan för flertalet åtgärder och årets ansökningar inte hade kommit in när statistiken togs fram. Vi kan se att ansökta belopp för åtaganden är ungefär desamma varje år och såvitt vi vet är det så även 2019. En titt på ärendebalansen för projekt- 2

och företagsstöd ger oss att den har minskat med ca 900 ärenden (21 %) sedan augusti 2018, till 3 400 ärenden. För ansökan om utbetalning för motsvarande stöd ser vi att ärendebalansen är ca 900 ärenden, ungefär densamma som i augusti 2018 men antalet inkomna ansökningar har ökat kraftigt under samma tid. Handläggningen av dessa ärenden går alltså snabbare än tidigare. Beviljat stöd Totalt har vi beviljat 24,8 mdkr i stöd för insatser inom landsbygdsprogrammet 2014-2020. Om man jämför med motsvarande tidpunkt för förra var beviljandetakten totalt för hela programmet 75 % och nu är den 67 %. 1 För linjär utveckling så ligger beviljat på ca 73 %. Jordbruksverket gör därför bedömningen att även om vi har höga ärendebalanser går genomförandet av programmet relativt bra med undantag för UP 5. Även UP 4 ligger något under den linjära beviljandetakten men takten ökar. Beviljat stöd likställs med utbetalt stöd för de arealbaserade ersättningarna. Utbetalt stöd Utbetalt stöd till och med 31 mars 2019 är 19,2 mdkr. Det motsvarar 52 % av den totala budgeten. Linjär utveckling ger att målvärdet är ca 63 % utbetalt. Vid motsvarande tidpunkt för förra programperioden hade 63 % betalats ut totalt för hela programmet. Sverige har också betalat ut en större andel än EU-genomsnittet till och med december 2018. Jordbruksverket gör därför bedömningen att utbetalningstakten i stort sett är acceptabel med undantag för UP 5 och UP 6. Aktuella händelser som kan påverka programgenomförande En ändring av landsbygdsprogrammet (nr 5) är på väg att tas fram och kommer att diskuteras under en särskild punkt på övervakningskommitténs möte den 27 maj. Jordbruksverket har sedan förra mötet med övervakningskommittén utifrån ett regeringsbeslut infört s.k. budgetflexibilitet i landsbygdsprogrammet vilket innebär att stödmyndigheterna har vissa möjligheter att flytta pengar mellan olika insatsområden. Flexibiliteten har bl.a. som syfte att minska risken för inlåsning av pengar i budgetposter i takt med att vi närmar oss slutet av programperioden. Under hösten 2019 och våren 2020 kommer Jordbruksverket att arbeta aktivt med ytterligare insatser för styrning av budgeten för landsbygdsprogrammet. Exempelvis kan det handla om omfördelning av pengar mellan olika stödmyndigheter eller att oanvända pengar dras in till centrala potter på Jordbruksverket för avrop. Jordbruksverket har aviserat till regeringen att det finns ett behov av utökade bemyndiganderamar under 2020 för att överteckna beslut om stöd i landsbygdsprogrammet för att ta hänsyn till beräknat återflöde av pengar som väntas komma in fram till 2023. Återflöde av pengar väntas främst från projekt och investeringar som inte fullföljts eller som genererat lägre kostnader än planerat. 1 För att kunna summera hela programmet motsvaras beviljat stödbelopp för miljöersättningar, ekologiskt jordbruk, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar av utbetalt stödbelopp. 3

jan-14 maj-14 sep-14 jan-15 maj-15 sep-15 jan-16 maj-16 sep-16 jan-17 maj-17 sep-17 jan-18 maj-18 sep-18 jan-19 maj-19 sep-19 jan-20 maj-20 sep-20 jan-21 maj-21 sep-21 jan-22 maj-22 sep-22 jan-23 maj-23 sep-23 Temperaturmätning en bild av genomförandet Jordbruksverket genomför regelbundet en s.k. temperaturmätning av alla EU-program som myndigheten ansvarar för. Avsikten med temperaturmätningen är att skapa en ögonblicksbild över genomförandet av respektive program. Ambitionen är att temperaturmätningen ska vara lättöverskådlig och möjlig att förstå även för den som inte aktivt arbetar med programmet. För att följa upp programmets genomförande vid en given tidpunkt måste vi sätta detta i relation till något. Vi har valt att jämföra det faktiska läget för utbetalt stöd, beviljat stöd och ansökt stöd med läget för en linjär utveckling. I praktiken innebär en linjär utveckling att andelen utbetalt stöd, beviljat stöd respektive ansökt stöd är lika stor som andelen genomförd programperiod. Vi antar alltså att lika många ärenden beviljas respektive utbetalas varje månad under programperioden och får på så sätt fram ett riktvärde som vi kan förhålla oss till. När det gäller färg- och symbolmarkeringen bedöms genomförandet vara uppfyllt (grön glad gubbe) om det faktiska utfallet motsvarar minst 95 % av linjär utveckling, i huvudsak eller delvis uppfyllt (gul neutral gubbe) om det faktiska utfallet är mellan 30 95 % av linjär utveckling och ej uppfyllt (röd ledsen gubbe) om det faktiska utfallet är mindre än 30 % av linjär utveckling. Nedan visas ett diagram med den linjära utvecklingen för programmet. Den streckade linjen visar målvärdet för den 31 mars 2019 och så visas målvärdet i siffror. För miljödjurvälfärdsersättningar och ersättningar för ekologisk produktion så är målvärdet detsamma för ansökt, utbetalt och beviljat (blå linje) medan det för projekt- och företagsstöd är uppdelat på ansökt och beviljat (röd linje) samt utbetalt (grön linje). Totalt sett för hela programmet så är det linjära målvärdet per 31 mars 2019 för beviljat stöd ca 73 % och för utbetalt stöd ca 63 %. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Linjär utveckling av programgenomförandet 75% 69% 45% Miljö- Djurvälfärdsoch Ekoersättningar Projekt- och företagsstöd Utbetalningar PoF Figur 1 Linjär utveckling för utbetalt, ansökt och beviljat stöd inom landsbygdsprogrammet 2014-2020 Ytterligare information om hur temperaturmätningen genomförs framgår av bilaga 1 till denna lägesrapport. Av bilagan framgår även viktiga begrepp, antaganden m.m. till syfte att bättre förstå nedanstående tabeller. Bakgrundsdata till temperaturmätningen finns i bilaga 2 (där framgår genomförandet i kronor istället för procent). Temperaturmätningen består av två delar, en övergripande del och en mer detaljerad del. 4

Temperaturmätning del 1 unionsprioriteringsnivå Temperaturmätning del 1 är på unionsprioriteringsnivå, från unionsprioritering (UP) 2 till 6. UP 1, Kunskapsöverföring och innovation, är horisontell och ingår i de övriga unionsprioriteringarna. Tabell 1 - Resultat från temperaturmätning per unionsprioritering.. För gröna rutor bedöms genomförandet såhär långt vara uppfyllt, för gula rutor bedöms genomförandet vara i huvudsak eller delvis uppfyllt och för röda rutor bedöms genomförandet vara ej uppfyllt Landsbygds-programmet 2014-2020 Totalbudget 36 997 mnkr Ansökt stödbelopp av kvarvarande budget Beviljat stödbelopp av totalbudget Utbetalt stödbelopp av totalbudget Unionsprioritering 2 Jordbrukets konkurrenskraft (Andel av totalbudget 8 %) Unionsprioritering 3 Djurvälvärd och kort livsmedelskedja (Andel av totalbudget 4 %) Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skrogsbruk (Andel av totalbudget 60 %) Unionsprioritering 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi (Andel av totalbudget 2 %) Unionsprioritering 6 Utveckling på landsbygden (Andel av totalbudget 22 %) 90% J 70% J 41% K 18% L 72% J 62% K 11% L 67% K 64% K 33% K 39% K 18% K 154% J 79% J 19% K TA (Andel av totalbudget 4 %) Ansökningstrycket 2 (kolumn 2) ligger högt över linjär utveckling för UP 2 och 6. För UP 3 och 4 beräknas ansökt stödbelopp utifrån utbetalningsprognos för 2019 för miljöersättningar, ekologisk produktion, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar. Eftersom det inte gjorts någon utbetalningsprognos sedan ansökningarna för 2019 kommit in ser söktrycket lågt ut i denna bild men såvitt vi vet har det kommit in ansökningar för ungefär samma summor som det gjorde 2018. Det finns emellertid andra delåtgärder inom dessa två UP och ansökningstrycket på varje delåtgärd framgår av Temperaturmätning del 2 (längre fram i rapporten). När det gäller UP 5 ligger ansökningstrycket fortfarande under linjär utveckling. Efterfrågan kan också minska eftersom vissa projekt samtidigt ansöker om pengar från Klimatklivet (pengar från Naturvårdsverket). Vi har redan sett stora ansökningar där stödsö- 2 Ibland är ansökningstrycket lågt även om efterfrågan kan vara stor inom ett visst område. Detta kan förklaras av att inom vissa insatsområden (t.ex. kompetensutveckling, rådgivning och samarbete) används i hög utsträckning utlysning och upphandling, vilket innebär att ansökningar inte kan komma in om det inte finns en pågående utlysning eller upphandling. 5

karna har fått pengar från Klimatklivet och då dragit tillbaka sin ansökan inom landsbygdsprogrammet. En annan faktor som påverkar antalet ansökningar kan vara den nuvarande marknadssituationen med lönsamhetsproblem. Beviljandetakten (kolumn 3) är högre än linjär utveckling inom UP 2 och 6, vilket kan förklaras med att budgetmässigt stora delåtgärder inom dessa unionsprioriteringar öppnades för ansökan ungefär ett år innan övriga delåtgärder, vilket innebär att stödmyndigheterna har kommit längre i handläggningen av dessa delåtgärder jämfört med övriga. Beviljandetakten inom UP 3 ligger precis under linjär utveckling men får grönt i temperaturmätningen då mer än 95 % av linjärt målvärde är uppfyllt. Det beror till stor del på djurvälfärdsersättningar som är den budgetmässigt största delåtgärden inom UP 3 och där mycket pengar beviljades under 2018. Prognoserna pekar på att vi kommer att nå målvärdet för hela programperioden för UP 3. Inom UP 4 dominerar miljöersättningar, ekologiskt jordbruk och kompensationsstöd. Beviljandetakten ligger här något under den linjära utvecklingen men ser ändå relativt bra ut. Vi kan se att sedan förra lägesrapporten har beviljat belopp ökat från 52 till 67 % vilket innebär att vi närmat oss den linjära utvecklingen. Beviljandetakten inom UP 5 är fortsatt låg även om den ökat från 29 % till 39 % sedan förra lägesrapporten i augusti. Detta beror framförallt på det låga ansökningstrycket och på långa handläggningstider. När det gäller investeringsstöd till gödselbaserad biogas, som är den budgetmässigt dominerande delåtgärden inom UP 5, tar det även lång tid att få alla tillstånd och övriga beslut som krävs. Om man jämför med motsvarande tidpunkt för förra programperioden (lägesrapport från mars 2012) var beviljandetakten totalt för hela programmet 75 % och nu är den 67 %. 3 Jordbruksverket gör därför bedömningen att även om vi har höga ärendebalanser går genomförandet av programmet relativt bra med undantag för UP 5. Totalt för landsbygdsprogrammet har vi beviljat 24,8 mdkr i stöd till och med 31 mars 2019. Gällande utbetalningstakten (kolumn 4), som innehåller både del- och slututbetalningar, är den förhållandevis god när det gäller UP 3 och 4, men den ligger ändå något under vad som kan förväntas. Detta beror på sent utvecklade IT-system, vilket innebär att det inte gått att göra slututbetalningar i full skala. Detta gäller för arealbaserade ersättningar sökta 2015, 2016, 2017 och 2018. Under vintern och våren 2019 har utvecklingen av IT-systemen nästan färdigställts vilket innebär att vi nu kan göra slututbetalningar för alla stödformer för jordbrukarstöden men det finns fortfarande några få funktioner som saknas i systemet, varför vi i vissa specialfall inte kan göra slututbetalningar ännu. Vi ser också att utbetalningstakten nu ligger klart närmare den linjära takten än vid förra lägesrapporten. För UP 2 är utbetalningstakten fortfarande något lägre än det linjära målvärdet men jämfört med förra lägesrapporten är gapet nu mindre än hälften så stort. Utbetalningstakten har alltså ökat betydligt. För UP 5 och 6 är utbetalningstakten mycket låg, vilket främst beror på att utbetalningar normalt sker i efterskott och det är endast ett begränsat antal ärenden som ansökt om utbetalning. Vi klarade dock delmålen för utbetalning till och med 2018 och utbetalt sedan förra lägesrapporten är lika mycket pengar som hade betalats ut under hela programperioden fram till och med augusti 2018 för UP5 och nästan så även för UP 6. Förskottsutbetalningar 3 För att kunna summera hela programmet motsvaras beviljat stödbelopp för miljöersättningar, ekologiskt jordbruk, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar av utbetalt stödbelopp. 6

har kunnat göras sedan våren 2016 och delutbetalningar sen hösten 2016. IT-lösningen för att hantera slututbetalningar var klar strax innan årsskiftet 2016/2017. Om man jämför med motsvarande tidpunkt för förra programperioden (mars 2012) hade 63 % betalats ut totalt för hela programmet och nu har 52 % betalats ut. EU:s totala utbetalningar t.o.m. dec 2018 (vi har inte fått siffror för Q1 2019 ännu) avseende landsbygdsprogram 2014-2020 uppgår till 38,9 % att jämföra med siffran för Sverige i mars 2019 som är 41,3 %, vilket innebär att vi ligger över genomsnittet för EU. Redan i augusti 2018 låg Sverige högre än vad genomsnittet för EU var i december. Jordbruksverket gör därför bedömningen att utbetalningstakten i stort sett är acceptabel med undantag för UP 5 och UP 6. Totalt för landsbygdsprogrammet har vi betalat ut 19,2 mdkr 31 mars 2019. Temperaturmätning del 2 insatsområdesnivå Temperaturmätning del 2 är på insatsområdesnivå. Insatsområde är en delåtgärd inom ett bestämt fokusområde t.ex. investeringsstöd för ökad konkurrenskraft (delåtgärd 4.1 fokusområde 2a) eller investeringsstöd för att skapa nya jobb (delåtgärd 6.4 fokusområde 6a). I vissa fall är mätningen på en ännu finare nivå då budgeten är fördelad till olika områden inom ett insatsområde, t.ex. inom stöd till investeringar i service och fritid på landsbygden (7.4/6b) finns budgetposter till investeringar i kommersiell service, investeringar i idrotts- och fritidsanläggningar samt en övrig post. På insatsområdesnivån tittar vi bara på budgetutnyttjandet eftersom delmål kopplade till resultatreserven endast mäts på den högre nivån. Statistiken beskriver läget för ansökt, beviljat och utbetalt (både del- och slututbetalt) stödbelopp. Vi kommer att bygga på del 2 med måluppfyllelse för indikatorer längre fram. För miljöersättningar, ekologisk produktion, kompensationsstöd samt djurvälfärdsersättningarna redovisas en prognos för antal sökta hektar och djurenheter. Faktiska utbetalningar redovisas också men uppgift för beviljat stödbelopp redovisas inte. Ibland är ansökningstrycket lågt även om efterfrågan kan vara stor inom ett visst område. Detta kan förklaras av att inom vissa insatsområden (t.ex. kompetensutveckling, rådgivning och samarbete) används i hög utsträckning utlysning och upphandling, vilket innebär att ansökningar inte kan komma in om det inte finns en pågående utlysning eller upphandling. Vi har därför valt att gråmarkera rutor i kolumnen Ansökt stödbelopp i dessa fall. Unionsprioritering 2 Jordbrukets konkurrenskraft Tabell 2 - Resultat från temperaturmätning per åtgärd inom unionsprioritering 2. För gröna rutor bedöms genomförandet såhär långt vara uppfyllt, för gula rutor bedöms genomförandet vara i huvudsak eller delvis uppfyllt och för röda rutor bedöms genomförandet vara ej uppfyllt. 7

Delåtgärd Fokusområde Insatsområde Ansökt stödbelopp av kvarvarande budget Beviljat stödbelopp av totalbudget Utbetalt stödbelopp av totalbudget 1.1 2a Kompetensutveckling för ökad konkurrenskraft 0% L 65% K 9% L Demonstrationer och information för ökad 1.2 2a konkurrenskraft 90% J 80% J 43% J 2.1 2a Rådgivning för ökad konkurrenskraft 0% L 77% J 3% L Fortbildning av rådgivare för ökad 2.3 2a konkurrenskraft 10% L 0% L 0% L 4.1 2a Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft 110% J 74% J 47% J 6.1 2b Startstöd 82% J 71% J 45% J 16.1 2a Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom EIP för ökad konkurrenskraft 35% K 55% K 13% L 16.2 2a 16.5 2a Stöd till utveckling inom jordbruk- och livsmedel samt pilotprojekt för ökad konkurrenskraft Stöd till samarbeten med landskapsperspektiv för ökad konkurrenskraft i skogen 51% K 6% L 0% L 27% K 36% K 4% L Ovan framgår en mer detaljerad bild av temperaturmätningen för UP 2. Inom prioriteringen är bilden väldigt splittrad. En förklaring till detta är att stöden har öppnat för ansökan vid olika tillfällen och vissa insatsområden hanteras genom utlysning och upphandling. Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft (4.1/2a) har gått att söka sedan september 2014, kompetensutveckling (1.1 och 1.2/2a) och rådgivning (2.1 och 2.3/2a) sedan i maj 2015, startstöd (6.1/2b) och stöd till EIP (16.1/2a) sedan hösten 2015 samt stöd till samarbeten (16.2 och 16.5/2a) från januari 2016. Några av insatsområdena följer den övergripande bilden för UP 2 med ett ansökningstryck som ligger högt över linjär utveckling och ett beviljande nära eller över den linjära utvecklingen. Detta gäller bland annat investeringsstöd för ökad konkurrenskraft som är det budgetmässigt största insatsområdet inom UP 2 (80 % av den totala budgeten, vilket motsvarar drygt 2,3 mdkr). Av beviljat stöd inom investeringsstödet (ca 1,8 mdkr) har cirka 90 procent gått till djurproduktion, där den vanligaste investeringen är ny-, om- och tillbyggnader av djurstallar till framför allt nöt (mjölk- och köttproduktion). Exempel på andra investeringar som har beviljats är för lagring och torkning av skörd, anläggning för dränering och fast inredning, utrustning och innovativa maskiner. Ett annat insatsområde som speglar den övergripande bilden är startstöd. Inom startstöd finns rennäringsföretag, trädgård och jordbruk med olika inriktningar, där nötköttsproduktion har störst andel, tätt följt av mjölkproduktion och växtodling. Som exempel så har Sametinget nu beviljat hela sin budget för startstöd och ser ett behov av omfördelning hit från andra budgetposter. För stöd till EIP (innovationsprojekt) har ansökningstrycket sjunkit mycket är nu klart under det linjära målvärdet. Stöd till EIP består av två delar, att bilda innovationsgrupp och att genomföra innovationsprojekt. Stöd till innovationsprojekt har beviljats inom jordbruk, trädgård och rennäring. En stor del av budgeten inom stöd till kompetensutveckling (1.2) har redan beviljats och beviljandetakten är strax under det linjära målvärdet. När det gäller stöd till kompetensutveckling (1.1) är beviljandet lågt. Läget för beviljandet av stöd till rådgivning har förändrats drastiskt. Beviljat belopp inom insatsområdet har mer än fördubblats, från 33 % till 77 % och den ligger nu över det linjära målvärdet efter en avslutad utlysning. För samarbeten är läget ungefär detsamma som vid förra lägesrapporteringen i augusti. Inom samarbeten är söktrycket idag dock betydligt högre, 27 %, jämfört med förra lägesrapporten då det var endast 6 %. 8

Utbetalningstakten är högst för startstöd, investeringsstöd för ökad konkurrenskraft och stöd till kompetensutveckling (1.2) inom UP2 För dessa ligger utbetalningstakten över den linjära utvecklingen. För övriga insatsområden ligger utbetalningstakten långt under den linjära utvecklingen. Djurvälfärdsersättning är det budgetmässigt största insatsområdet inom UP 3 (67 % av den totala budgeten vilket motsvarar drygt 1 miljard kronor). Det finns i dagsläget ingen tillgänglig statistik att redovisa när det gäller utfallet uttryckt i djurenheter för denna ersättning. Statistiken i den här rapporten bygger på ansökta uppgifter för 2018. Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja, endast djurvälfärdsersättning Antal sökande Mål år 2020 Ansökt DE 2018 Måluppfyllelse % (utbetalning) Åtgärd/ Delåtgärd (antal DE) (prognos) Utökad klövhälsovård mjölkkor 211 564 2 207 Extra djuromsorg får 24 649 2 234 Extra djuromsorg suggor 57 068 453 Extra djuromsorg suggor från 2010 232 5 Totalt 225 000 293 513 130 4 899 När det gäller djurvälfärdsersättningarna är prognosen god för måluppfyllelsen om antal djurenheter. 2018 söktes ersättning för betydligt fler får och mjölkkor än förväntat. Den totala budgeten är drygt 1 miljard och till och med den 31 mars 2019 har 80 % av budgeten betalats ut. Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja, exklusive djurvälfärdsersättning Tabell 3 - Resultat från temperaturmätning för projekt- och företagsstöd per åtgärd inom unionsprioritering 3. För gröna rutor bedöms genomförandet såhär långt vara uppfyllt, för gula rutor bedöms genomförandet vara i huvudsak eller delvis uppfyllt och för röda rutor bedöms genomförandet vara ej uppfyllt. 9

Delåtgärd 1.1 3a 1.2 3a Fokusområde Ansökt stödbelopp av Insatsområde kvarvarande budget Kompetensutveckling för att utveckla lokala marknader och kort livsmedelskedja samt ökad djurvälfärd Demonstrationer och information för att utveckla lokala marknader och kort livsmedelskedja samt ökad djurvälfärd Beviljat stödbelopp av totalbudget Utbetalt stödbelopp av totalbudget 75% J 71% K 26% K 3% L 65% K 33% K 2.1 3a 2.3 3a 4.2 3a 16.1 3a Rådgivning för att utveckla lokala marknader och kort livsmedelskedja samt ökad djurvälfärd Fortbildning av rådgivare för att utveckla lokala marknader och kort livsmedelskedja samt ökad djurvälfärd Förädlingsstöd för kort livsmedelskedja och lokala marknader Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom EIP för att utveckla lokala marknader och kort livsmedelskedja samt ökad djurvälfärd 62% K 0% L 0% L 0% L 0% L 0% L 96% J 68% K 40% K 23% K 50% K 10% L 16.2 3a 16.4, 16.9 3a Stöd till utveckling inom jordbruk- och livsmedel samt pilotprojekt för ökad djurvälfärd Stöd till samarbeten mellan aktörer inom jordbruk samt inom livsmedelskedjan samt samarbeten för att informera om lokal mat 23% K 36% K 0% L 9% L 43% K 10% L En mer detaljerad bild av läget inom UP 3 (exklusive djurvälfärdsersättning) visar att stöd till kompetensutveckling (1.1 och 1.2/3a) och förädlingsstöd (4.2/3a), går bra vad gäller beviljande. Förädlingsstödet sticker också ut med sitt höga ansökningstryck. Beviljade insatser inom kompetensutveckling är antingen djurrelaterade eller handlar om mathantverk respektive saluföring av förädlade produkter. Inom förädlingsstödet beviljas framförallt stöd till nya för förädlingsanläggningar inklusive inredning m.m. Ansökningstrycket för stöd till EIP (16.1/3a) är fortsatt lågt och beviljandet ligger under linjär utveckling. Ansökningstrycket har sjunkit något sedan i augusti. Stöd till EIP består av två delar, att bilda innovationsgrupp och att genomföra innovationsprojekt. Stöd till innovationsprojekt har beviljats inom kort livsmedelskedja och djurvälfärd. Ansökningstrycket för stöd till samarbeten för korta livsmedelskedjor respektive för information om lokal mat (16.4 respektive 16.9/3a) ligger under den linjära utvecklingen. Tillsammans utgör de fyra åtgärderna, nämnda ovan, 28 % av budgeten för hela UP 3. Inom 2.1 pågår och inom 2.3 planeras upphandlingar för ökad djurvälfärd. Utbetalningstakten är långt under den linjära utvecklingen för insatsområden inom UP 3 (exklusive djurvälfärdsersättning) med undantag för förädlingsstödet, som ligger nära under det linjära målvärdet. Detta beror främst på att utbetalningar normalt sker i efterskott och det är endast ett begränsat antal ärenden som ansökt om utbetalning. Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk, endast miljöersättningar, ekologiskt jordbruk och kompensationsstöd Miljöersättningar är den budgetmässigt största åtgärden inom UP 4 följt av kompensationsstöd och ekologisk produktion (37, 36,5 respektive 19 % av den totala budgeten, vilket motsvarar 8,3 mdkr, drygt 8,2 mdkr respektive 4,3 mdkr). Det finns i dagsläget ingen tillgänglig statistik att redovisa när det gäller utfallet uttryckt i hektar och djurenheter för dessa stöd och ersättningar. Statistiken i den här rapporten bygger på ansökta uppgifter för 2018 eftersom ansökningarna för 2019 inte hade kommit in ännu vid tidpunkten för statistikuttag. Redovisningen omfattar även faktiskt utbetalade belopp till och med den 31 mars 2019. 10

Tabell 4: Måluppfyllelse för ansökt areal i hektar, avrundat till närmaste hundratal hektar. Åtgärd Åtgärd/ Delåtgärd Mål år 2020 (hektar) Utfall 2018 hektar (prognos) Fokusområde Måluppfyllelse % 10 4bc Vallodling 285 000 214 100 75 10 4a Betesmarker och slåtterängar 350 000 410 300 117 10 4a Fäbodar (areal fäbodsbete) 16 200 15 300 94 10 4a Restaurering av betesmarker och slåtterängar 10 000 5 600 56 10 4ab Skötsel av våtmarker och dammar 8 400 8 400 100 10 4b Minskat kväveläckage 138 000 92 700 67 10 4bc Skyddszoner 13 000 11 800 91 11 4abc Ekologisk produktion 176 000 136 500 78 11 4abc Omställning till ekologisk produktion 42 000 26 000 62 13 4abc Kompensationsstöd 1 467 000 1 150 500 78 En naturlig ökning under programperioden i antal hektar är att vänta för betesmarker och slåtterängar (till följd av restaurering), för våtmarker (till följd av miljöinvesteringar som blir klara) och för ekologisk produktion (mark som haft ersättning för omställning kan ansluta sig). Målen för ersättning till restaurering av betesmarker och slåtterängar samt omställning till ekologisk produktion ska uppnås i slutet av programperioden (till skillnad från övriga där man tittar på årlig måluppfyllelse). När det gäller ersättning till restaurering av betesmarker och slåtterängar är utfallet lägre än förväntat. Länsstyrelserna har dock uppmärksammat en ökning av antalet ansökningar om åtagande för restaurering av betesmarker och slåtterängar i flera län 2019, troligen till följd av att många gamla betesmarker återtogs i bruk och stängslades under 2018 års torka. När de nu är stängslade och betas så vill lantbrukarna nu återföra dem som jordbruksmark. Några reflektioner i samband med hanteringen av ansökningar för 2018 är att miljöersättningarna för minskat kväveläckage haft en lägre anslutning än förväntat. Den lägre anslutningen för minskat kväveläckage förefaller uppvägas av ansökningar om motsvarande åtgärd inom förgröningen i pelare 1. Ersättningarna betesmarker och slåtterängar, fäbodbete, skyddszoner och skötsel av våtmarker bedöms hittills ha en relativt hög anslutning jämfört med förväntat. Anslutningen till ekologiskt jordbruk, vallodling och kompensationsstöd ligger utifrån uppgifterna i ansökningarna i linje med vad som är förväntat. 833 ansökningar har kommit in för hotade husdjursraser. Vid ansökan anges vilka individer som man söker utbetalning för. Eftersom nötkreatur är värda olika mycket djurenheter beroende på åldern vet vi inte hur många djurenheter som det sökts för i ersättningen förrän viss handläggning har skett. Kontrollsäsongen för 2018 är avslutad. Det finns ingen sammanställning om storleken på skötselavvikelser ännu eftersom utvecklingen av IT-system är försenade. 11

Tabell 5 Budgetutnyttjande uppdelat på delåtgärd, i kronor Delåtgärd Fokusområde 4abc Åtgärd/Delåtgärd Budget 2014-2020s Utbetalt t.o.m. 2019-03-31 Andel utbetalt % 10.1 Miljö- och klimatvänligt jordbruk 8 284 792 865 5 396 632 621 65 11.1 Omställning till ekologisk produktion 435 000 000 179 619 278 41 11.2 Ekologisk produktion 3 857 443 000 2 735 078 466 71 13.1-3 Kompensationsstöd 8 178 231 404 5 771 078 304 71 Summa 20 755 467 269 14 082 408 669 68 Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk, exklusive miljöersättningar, ekologiskt jordbruk och kompensationsstöd Tabell 6 - Resultat från temperaturmätning för projekt- och företagsstöd per åtgärd inom unionsprioritering 4. För gröna rutor bedöms genomförandet såhär långt vara uppfyllt, för gula rutor bedöms genomförandet vara i huvudsak eller delvis uppfyllt och för röda rutor bedöms genomförandet vara ej uppfyllt. Fokusområde Ansökt stödbelopp av Beviljat stödbelopp av Utbetalt stödbelopp Delåtgärd Insatsområde kvarvarande budget totalbudget av totalbudget 1.1 4abc+5bcd Kompetensutveckling inom miljö och klimat 15% L 64% K 10% L 1.1 4abc skog Kompetensutveckling inom miljö skog 216% J 82% J 10% L Demonstrationer och information inom miljö 1.2 4abc+5bcd och klimat 98% J 52% K 35% K Demonstrationer och information inom miljö 1.2 4abc skog skog 16% L 59% K 16% L 2.1 4abc+5bcd Rådgivning inom miljö och klimat 53% K 62% K 11% L 2.1 4abc skog Rådgivning inom miljö skog 100% J 23% K 2.3 4abc+5bcd Fortbildning av rådgivare inom miljö och klimat 99% J 48% K 2.3 4abc skog Fortbildning av rådgivare inom miljö skog 100% J 100% J Stängsel mot rovdjur och engångsröjning av 4.4 4a betesmark 24% K 49% K 34% K 4.4 4a Stängsel mot rovdjur 24% K 49% K 34% K 4.4 4a Engångsröjning av betesmark 24% K 49% K 34% K 4.4 4b Reglerbar dränering 2% L 0% L 0% L 7.6 4abc Summa vattenåtgärder 26% K 43% K 22% L 7.6 4b Miljöinvestering - förbättrad vattenkvalitet 46% K 66% K 9% L Anlägga och restaurera våtmarker och dammar 7.6 4a för biologisk mångfald 38% K 48% K 32% K Anlägga och restaurera våtmarker och dammar 7.6 4b för förbättrad vattenkvalitet 23% K 38% K 23% K 7.6 4b Anlägga tvåstegsdiken 0% L 4% L 2% L Återställa och restaurera kulturmiljöer i 7.6 4a renskötselområdet 0% L 6% L 2% L 8.5 4abc skog Skogens miljövärden 111% J 70% K 25% K 10.2 4a Lantrasföreningar 169% J 71% K 37% K Stöd för att bilda innovationsgrupper och för 16.1 4abc innovationsprojekt inom EIP inom miljö 17% L 39% K 4% L 16.2,16.5,16.9 4abc Stöd till samarbeten inom miljö 334% J 75% J 16% L Ovan framgår en mer detaljerad bild av temperaturmätningen för vissa delar inom UP 4. Inom prioriteringen är bilden väldigt splittrad. En förklaring till detta är att stöden har öppnat för ansökan vid olika tillfällen och hanteras både löpande och genom utlysning samt upphandling. T.ex. har stängsel mot rovdjur (4.4) gått att söka hela perioden, medan stöd till samarbeten inom miljö (16.2, 16.5 och 16.9) öppnade först under 2016 och då genom en utlysning. Siffrorna för kompetensutveckling och rådgivning är en sammanslagning av UP 4 och 5. Detta på grund av att de har en gemensam budget (på drygt 1 mdkr), vilket innebär att pengar kan flyttas mellan de två prioriteringarna. Inom dessa två UP går i princip alla delar inom kompetensutveckling och rådgivning bra. För fortbildning av rådgivare är hela budgeten beviljad både inom miljö och klimat respektive miljö skog, liksom för rådgivning inom miljö 12

skog. Kompetensutveckling inom miljö skog ligger också högt över linjär utveckling medan övriga delinsatser ligger precis under den linjära utvecklingen. Intresset för 1.2 skog var lågt vid senaste utlysningen, knappt 25 % ansökningstryck, men en ny utlysning är nu igång där Skogsstyrelsen hoppas på bättre tryck. Lågt intresse beror troligen på att aktörerna redan har fullt upp med beviljade projekt. Inom kompetensutveckling och rådgivning beviljas stöd framförallt inom verksamhetsområdena Ekologisk produktion och Greppa näringen samt hållbart skogsbruk. Även på detta område har beviljandetakten ökat betydligt. Stöd till stängsel mot rovdjur har, precis som under tidigare period, ett högt söktryck även om det ser lite olika ut mellan länen. Budgeten för stängsel mot rovdjur har förstärkts med medel från budgeten för engångsröjning av betesmark och pengarna har dragits in till en central pott som länsstyrelserna nu avropar pengar från vid varje beslut om stöd. De beviljar fortfarande enligt sina egna regionala urvalskriterier. Förslaget att göra på detta sätt togs fram och godkändes tillsammans med alla länsstyrelser. För miljöinvesteringar inom 7.6 har länen valt att fördela pengarna (ungefär 353 mnkr) mellan de olika insatserna enligt följande: 48 % till våtmarker för näringsrening, 30 % till våtmarker för biologisk mångfald, 14 % till förbättrad vattenkvalitet och 8 % till tvåstegsdiken (siffrorna har inte uppdaterats sedan förra lägesrapporten). Ansökningstryck för insatser till förbättrad vattenkvalitet har stigit något och beviljandetakten har stigit mycket kraftigt sedan i augusti. Beviljandetakten ligger nu precis under den linjära utvecklingen medan söktrycket fortfarande är en bit under. När det gäller våtmarkerna ligger både ansökningstryck och beviljandetakten under den linjära utvecklingen. Den har dock ökat en del och dessutom är det så att flera län har bundit upp stora delar av sin budget för vattenåtgärder i förhandsbesked om anläggning eller restaurering av våtmarker och dammar inför ansökan. Det innebär att mer pengar än vad vi kan se i statistiken i realiteten är ansökta om och med största sannolikhet kommer att beviljas. En undersökning som gjorts ute på länen visar på att ca 70 % av den totala budgeten kommer att vara slut om alla som fått förhandsbesked får beslut om stöd för samma summor. Det är också ojämnt fördelat då vi fått indikationer från flera län att pengarna är slut eller nästan slut redan. De nya ersättningarna tvåstegsdiken och kulturmiljöer i renskötselområdet har väldigt lågt söktryck, likaså reglerbar dränering. Stöd till skogens miljövärden (8.5) har ett ansökningstryck som ligger en bra bit över den linjära utvecklingen (111 %) och beviljandetakten ligger precis över med 70 % mot 69 % i linjär utveckling. Stöd till skogens miljövärden består av ett antal insatser, varav naturvårdsbränning och sköta natur- och kulturmiljöer är de insatser som har högst söktryck både i kronor och i omfattning (kronor). Det höga söktrycket kan delvis förklaras av att stödet är känt då det fanns i ungefär samma utförande under förra perioden men också att det erbjuds rådgivning för de olika insatserna. Insatser som däremot har lågt söktryck är röja och rensa stenmurar samt skapa våtmark i skog. I programändring 5 föreslås en förstärkning av budgeten så att 8.5 kan hållas öppen även under 2020. Stöd till lantrasföreningar (10.2) ligger över fördelad och kvarvarande budget när det gäller ansökningstryck (169 %). Beviljandetakten (71 %) ligger över linjär utveckling. Ansökningstrycket och beviljandetakten på EIP (16.1) ligger en bra bit under den linjära utvecklingen. När det gäller beviljandetakten kan detta delvis förklaras med att handläggningen av ärenden är mycket tidskrävande. Beviljandetakten har ökat från 24 % till 39 % men ansökningstrycket har sjunkit betydligt sedan augusti. Inom stöd till samarbeten inom miljö pågår en utlysning och beviljandetakten ligger redan över linjär utveckling. Ansökningstrycket är mycket högt, 334 % av kvarvarande budget. Dock 13

är det lågt intresse för samarbeten inom miljö i skog där senaste utlysningen hade ett söktryck på knappt 28 %. Här tror vi att krav på 30 % privat finansiering kan avskräcka många aktörer. Bland de insatser som beviljats står gränsutmärkning för 54 % av beviljat belopp. För fortbildning av rådgivare inom miljö skog har hela budgeten betalats ut. För fortbildning av rådgivare inom miljö och klimat ligger utbetalt strax över det linjära målvärdet. Även för del av kompetensutveckling (1.2) inom miljö och klimat, fortbildning av rådgivare inom samma område, för lantrasföreningar, anläggning och restaurering av våtmarker och dammar för biologisk mångfald och för stöd till stängsel mot rovdjur har mer än 30 % av budgeten betalats ut men i övrigt är utbetalningstakten långt under den linjära utvecklingen för UP 4 (exklusive miljöersättningar, ekologiskt jordbruk och kompensationsstöd), vilket främst beror på att utbetalningar normalt sker i efterskott och det är endast ett begränsat antal ärenden som ansökt om utbetalning. Unionsprioritering 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi Tabell 7 - Resultat från temperaturmätning per åtgärd inom unionsprioritering 5. För gröna rutor bedöms genomförandet såhär långt vara uppfyllt, för gula rutor bedöms genomförandet vara i huvudsak eller delvis uppfyllt och för röda rutor bedöms genomförandet vara ej uppfyllt. Fokusområde Delåtgärd Insatsområde Investeringsstöd till energieffektivisering samt 4.1 5bc energigrödor 54% K 45% K 25% K Investeringsstöd för att minska jordbrukets 4.1 5d utsläpp av växthusgaser och ammoniak 45% K 52% K 24% K 6.4 5bc Investeringsstöd till förnybar energi 47% K 55% K 32% K 6.4 5d Investeringsstöd till gödselbaserad biogas 15% L 22% K 9% L Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom EIP inom 76% J 38% K 13% L 16.1 5bc energieffektivisering och förnybar energi 16.1 5d 16.2 5bc 16.2 5d Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom EIP för att minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak Stöd till utveckling inom jordbruk och livsmedel samt pilotprojekt inom energieffektivisering och förnybar energi Stöd till utveckling inom jordbruk och livsmedel samt pilotprojekt för att minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak Ansökt stödbelopp av kvarvarande budget Beviljat stödbelopp av totalbudget Utbetalt stödbelopp av totalbudget 60% K 27% K 12% L 67% J 61% K 16% K 31% K 51% K 2% L Ovan framgår en mer detaljerad bild av temperaturmätningen för UP 5. Inom prioriteringen är bilden ganska splittrad. Inom UP 5 finns det också insatser för kompetensutveckling och rådgivning men dessa redovisas under UP 4 (de två UP har en gemensam budget för dessa insatser). Investeringsstöd till gödselbaserad biogas (6.4/5d) och investeringsstöd till förnybar energi (6.4/5bc) är de budgetmässigt största insatsområdena inom UP 5, med 37 respektive 24 % av den totala budgeten (vilket motsvarar 218 respektive 139 mnkr). Söktrycket inom 6.4/5d är fortfarande lågt. Efterfrågan kan förväntas fortsätta vara låg då regeringen i vårändringsbudgeten uttryckt en ambition att återuppta satsningen på Klimatklivet och att många då söker där istället eller drar tillbaka sin ansökan från landsbygdsprogrammet då finansieringen är högre i klimatklivet. När det gäller beviljandetakten så har antalet beviljade ärenden ökat sedan i augusti men den ligger fortfarande långt under den linjära utvecklingen. Beviljade investeringar inom 6.4/5d är mest nyanläggning och om- och tillbyggnad av biogasanläggningar. 6.4/5bc har tidigare haft ett högt ansökningstryck, över det linjära målvärdet, men i mars låg söktrycket klart under den linjära utvecklingen. Av beviljat stöd, som ligger lite under den 14

linjära utvecklingen, har 46 % gått till investeringar i bioenergi och 28 % till investeringar i solcellspaneler. Investeringsstöd till energieffektivisering samt energigrödor (4.1/5bc) ligger en bit under linjär utveckling när det gäller ansökningstryck men det har minskat sedan förra lägesrapporten, då det låg på linjär utveckling. Beviljandetakten ligger dock på en mycket högre nivå idag. Även om den fortfarande är en bit under den linjära utvecklingen så har beviljat stöd nära fördubblats, från 26 % till 45 %. Inom 4.1/5bc finns flest beviljade investeringar (92 %) inom energieffektivisering, det är t.ex. byte av isolering, ventilation och belysning. Att anlägga energiskog har ett mycket lågt intresse, med endast ett fåtal ansökningar. Både ansökningstrycket och beviljandetakten för investeringsstöd för att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak (4.1/5d) ligger under den linjära utvecklingen men både ansökningstryck (från 36 % till 45 %) och framförallt beviljande (från 29 % till 52 %) har ökat sedan förra lägesrapporten. Inom 4.1/5d är de flesta beviljade stöden för att öka lagringskapaciteten för gödsel, teknik för spridning och nedmyllning av gödsel samt rötrestlagring. 41 % av beviljat stödbelopp går till gårdar med mjölkproduktion. Inom stöd till EIP är söktrycket lite olika mellan de två olika insatserna. När det gäller stöd till EIP inom energieffektivisering och förnybar energi (16.1/5bc) är söktrycket över linjär utveckling medan beviljandetakten är relativt långt under den linjära utvecklingen. För stöd till EIP för att minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak (16.1/5d) är ansökningstrycket något under linjär utveckling och beviljandetakten mycket låg. Beviljandetakten ser rätt så bra ut för stöd till samarbeten (16.2/5bc och 5d). Inom 16.2/5bc har den stigit mycket medan den för 16.2/5d sjunkit något gentemot linjär utveckling sedan förra lägesrapporten. Ansökningstrycket har dock ökat väldigt mycket för båda insatserna och för 16./5bc är det nu på linjär utveckling. Utbetalningstakten är långt under den linjära utvecklingen för nästan alla insatsområden inom UP 5, vilket främst beror på att utbetalningarna görs i efterskott och att endast ett begränsat antal investeringar är slutförda. Vi kan dock se att utbetalningstakten ökat rejält för flera insatsområden. Till exempel så har utbetalt stöd för 4.1/5d ökat med 140 % sedan augusti och för 64/5bc med 100 %. 15

Unionsprioritering 6 Utveckling på landsbygden Tabell 6 - Resultat från temperaturmätning per åtgärd inom unionsprioritering 6. För gröna rutor bedöms genomförandet såhär långt vara uppfyllt, för gula rutor bedöms genomförandet vara i huvudsak eller delvis uppfyllt och för röda rutor bedöms genomförandet vara ej uppfyllt. Delåtgärd Fokusområde Insatsområde Ansökt stödbelopp av kvarvarande budget Beviljat stödbelopp av totalbudget Utbetalt stödbelopp av totalbudget 1.1 6a Kompetensutveckling för att skapa nya jobb 107% J 51% K 13% L Kompetensutveckling för lokal 1.1 6b serviceutveckling/för matkultur 0% L 60% K 9% L Demonstrationer och information för att skapa 1.2 6a nya jobb 25% K 60% K 17% K Demonstrationer och information för lokal 1.2 6b serviceutveckling/för matkultur 2% L 26% K 19% K 2.1 6a Rådgivning för att skapa nya jobb 75% J 59% K 3% L Rådgivning för kommersiell service/för 2.1 6b matkultur 129% J 69% J 0% L 4.2 6a Förädlingsstöd för att skapa nya jobb 114% J 60% K 38% K 6.4 6a Investeringsstöd för att skapa nya jobb 204% J 69% J 37% K 7.2 6b Småskalig infrastruktur 243% J 71% J 27% K 7.3 6c Bredband 360% J 93% J 17% K 7.4 6b Summa service och fritid 281% J 68% J 41% K Service och fritid på landsbygden, kommersiell 7.4 6b service 238% J 65% K 38% K Service och fritid på landsbygden, idrotts- och 7.4 6b fritidsanläggningar 1978% J 91% J 57% J 7.4 6b Service och fritid på landsbygden, övrigt 45% K 52% K 40% K 7.5 6b Infrastruktur för rekreation och turism 103% J 64% K 22% K 7.6 6b Summa natur- och kulturmiljö 46% K 48% K 16% K 7.6 6b Natur- och kulturmiljö 18% L 28% K 4% L Natur- och kulturmiljö, kulturhistoriska 7.6 6b byggnader 230% J 82% J 34% K 16.2, 16.9 6a Stöd till samarbeten för att skapa nya jobb 86% J 41% K 3% L Stöd till utveckling inom jordbruk och livsmedel samt pilotprojekt inom matkultur och 68% J 64% K 13% L 16.2 6b landsbygdsturism 16.2 6c Stöd samarbeten inom bredbandsutbyggnad 0% L 73% J 10% L Stöd till samarbeten inom miljö för människors 16.5 6b livsmiljö 0% L 44% K 25% K 19.1 6b Förberedande stöd LLU 100% J 100% J 19.2 6b Genomförande LLU 126% J 68% J 17% K 19.3 6b Samarbete inom LLU 83% J 51% K 7% L 19.4 6b Löpande kostnader och ledning LLU 17% L 70% J 22% K Ovan framgår en mer detaljerad bild av temperaturmätningen för UP 6. Inom prioriteringen är bilden ganska samlad. Stöden har öppnat för ansökan vid olika tillfällen och hanteras både löpande och genom utlysning samt upphandling. Bredbandsstöd (7.3) och förberedande stöd LLU (19.1) har gått att söka sedan hösten 2014, kompetensutveckling (1.1 och 1.2) och rådgivning (2.1 och 2.3) sedan i maj 2015 och övriga stöd sedan hösten 2015, med undantag för stöd till samarbeten (16.2 och 16.5/2a) som gick att söka först från januari 2016. Bredbandsstödet är det budgetmässigt största insatsområdet inom UP 5 (53 % av den totala budgeten vilket motsvarar 4,25 mdkr). Ansökningstrycket är väldigt högt, 360 %, och överstiger budgeten för stödet. Nästan 4 mdkr (93 % av budgeten) har beviljats till bredband, så även beviljandetakten ligger högt över den linjära utvecklingen och pengarna i budgeten är snart slut. I vårändringsbudgeten har regeringen föreslagit att 195 mnkr skjuts till budgeten för bredband, pengar som skjuts till i programändring 5 enligt det förslag som presenteras på detta möte. Stöd till lokalt ledd utveckling, LLU, (19.1 19.4) utgör 21 % av den totala budgeten (1,68 mdkr) för UP 6. Det förberedande stödet för LLU är slututbetalt. Både genomförande inom LLU (19.2) och samarbete inom LLU (19.3) har ett söktryck som ligger högt över den linjära utvecklingen. 16

Beviljandetakten för 19.3 ligger under linjär utveckling vilket känns igen från föregående programperiod då uppstarten av områdena tar tid. Inom 19.2, som tidigare också låg under det linjära målvärdet har beviljat belopp ökat med ca 163 mnkr (från ca 568 till 731 mnkr) sen augusti 2018, vilket gör att den nu ligger precis i linje med den linjära utvecklingen. Inom 19.3 har ca 49 mnkr beviljats i mars 2019, en ökning med 19 mnkr, eller 63 %, sedan i augusti. Inom driftstöd till LLU (19.4) är beviljandetakten fortsatt god och den ligger precis över den linjära utvecklingen, en förändring sedan augusti då den låg precis under. De flesta insatsområdena har ett högt ansökningstryck, precis som för bredband. För hälften av dem överstiger ansökt belopp den fördelade budget som finns kvar att besluta inom insatsområdet. Här utmärker sig stöd till investeringar i idrotts- och fritidsanläggningar (7.4/6b) med nästan 2 000 % i ansökningstryck. Andra exempel är investeringsstöd för att skapa nya jobb (6.4/6a), stöd till småskalig infrastruktur (7.2/6b), samt stöd till natur- och kulturmiljöer, kulturhistoriska byggnader, (7.6/6b) och stöd till infrastruktur för rekreation och turism (7.5/6b). Ansökningstrycket för förädlingsstödet (4.2) är precis som för motsvarande stöd inom UP 3 väldigt högt i mars var det även här över fördelad budget. När det gäller stöd till investeringar i idrotts- och fritidsanläggningar ligger även beviljandetakten högt över linjär utveckling. Här är 91 % av budgeten utnyttjad i de beslut om stöd som tagits. Även för de andra stöden som nämns ovan är beviljandetakten på eller över den linjära utvecklingen utom för 4.2/6a som ligger något under. Inom förädlingsstödet har framförallt förädling av mejerikött- och charkprodukter samt vin, sprit och öl beviljats stöd. Tillsammans står dessa för mer än hälften av beviljat belopp inom stödet. Som exempel har många valt att starta sina egna små gårdsmejerier för pengarna. Inom småskalig infrastruktur går störst andel av pengarna till bryggor och mindre vägar, som tillsammans står för ca 58 % av beviljat belopp. Investeringsstöd för att skapa nya jobb (6.4) är budgetmässigt stort (5 % av den totala budgeten vilket motsvarar knappt 368 mnkr. Flest beviljade insatser handlar om ny-, om- och tillbyggnad av lokaler och anläggningar. I topp bland kategorierna ligger häst inkl. hästturism och inkvartering (18 % på båda) respektive övrig tillverkning eller tjänst (30 %), vilket är investeringar inom t.ex. träförädling och snickeri, bil- och maskinverkstad samt diverse tjänster till sällskapsdjur. Söktrycket för stöd till investeringar i kommersiell service (7.4) som är ett annat budgetmässigt stort insatsområde inom UP 6 (5 % av den totala budgeten vilket motsvarar knappt 364 mnkr) som tidigare låg nåt under det linjära målvärdet, har stigit väldigt mycket och ansökt belopp är nu 238 % av kvarvarande budget. Beviljandetakten ligger dock fortfarande något under den linjära utvecklingen med 65 %. Stödet har främst gått till dagligvarubutiker och investering i t.ex. byte av pantautomat eller kassaapparat och till energibesparande investeringar som t.ex. byte av gamla kyl- och frysdiskar. Även bensinmackar har fått stöd och en mindre del har också gått till upprustning av lokaler som ska fungera som servicepunkter. Exempel på stöd till investeringar i idrotts- och fritidsanläggningar (7.4) är iordningställande av fotbollsplaner, stall, ishallar och multisportanläggningar. Inom 7.4 finns också en budgetpost för övrigt vilket främst går till att upprustning av samlingslokaler såsom bygdegårdar. Inom detta område är ansökningstryck och beviljandetakt lägre än inom övriga delar. Inom övriga insatsområden inom åtgärd 7, som handlar om service, infrastruktur och attraktiv landsbygd är söktryck och beviljandetakt förhållandevis goda. Inom dessa insatser har bland annat insatser som leder till ökad tillgänglighet till områden för rekreation och turism, såsom förstärkning av en väg till en våtmark (fågelskyddsområde), förbättrad skyltning till olika naturobjekt, iordningsställande av cykelleder, vandringsleder och turistinformation, samt upprustning av hembygdsgårdar beviljats. Ett insatsområde inom åtgärd 7 ligger emellertid långt under den linjära utvecklingen vad gäller både ansökningstryck och beviljandetakt, 17