1/30 Energieffektiva flerbostadshus erfarenheter Preliminär rapport inför BeBo-gruppens möte 071115
2/30 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Mål och syfte... 6 3. Metodik och genomförande... 7 3.1 Statistik och urval... 7 3.2 Hypoteser och provning... 7 4. Studerade byggnader... 9 5. Resultat... 9 5.1 Datainsamling... 9 5.2 Byggnadens kvalitet...9 5.3 Idrifttagning... 12 5.4 Förvaltarorganisation... 12 6. Byggnadernas mediaanvändning... 13 6.1 Energianvändning statistik jämförelser med energiberäkningar... 13 6.2 Vattenanvändning... 15 7. Fördjupad analys av likadana byggnader... 16 7.1 Malmkronan... 16 7.2 Ådala/Fridensborg... 16 8. Diskussion och slutsatser... 17 8.1 Urval och datainsamling... 17 8.2 Byggnadens kvalitet... 17 8.3 Idrifttagning... 18 8.4 Förvaltarorganisation... 18 8.5 Mediaanvändning... 19 9. Förslag till fortsatt arbete... 19 10. Referenser, litteratur... 19 Bilaga 1. Objektvisa iakttagelser från termografering... 20 Bilaga 2. Basfakta om byggnaderna... 23 Bilaga 3. Checklistor... 26
3/30 Förord Idén till detta projekt kom ursprungligen från Hans Westling, Promandat och Bengt Johnsson, Svenska Bostäder, efter diskussioner inom Energimyndighetens beställargrupp för flerbostadshus (BeBo). Projektansökan till Energimyndigheten utarbetades av undertecknad i samråd med ovan nämnda personer samt Gunnar Wiberg, SABO/Stockholmshem, och godkändes av BeBo-gruppen. Till anslagsmottagare och projektledare utsågs SABO. Projektet har genomförts med stöd från en arbetsgrupp under BeBo, vilken har bestått av följande personer: Gunnar Wiberg, SABO/Stockholmshem Gösta Gustavsson och Ulrika Jardfelt, SABO Per Forsling, Fastighetsägarna Stockholm Gunnar Thorén, HSB Emina Pasic, Familjebostäder Kjell Berntsson, Riksbyggen Kjell-Åke Henriksson, JM Willy Ociansson, Karlstads Bostads AB Jonas Gräslund, Skanska Per Jutner, Wallenstam Hans Isaksson, KKonsult Energi, Projektengagemang. I inledande skedet bidrog även Herman Hallstedt, Carl Bro, och Lennart Berndtsson, HSB med värdefulla synpunkter. Informationsinsamlingen om byggnaderna har till största delen skett via fastighetsföretagen, bostadsrättsföreningar och byggföretagen vars byggnader varit föremål för undersökningen. Ett stort tack till alla som har bidragit! Stockholm och Danderyd i november 2007
4/30 Sammanfattning Skrivs senare
5/30 1. Bakgrund Fastighetsbranschen står nu inför en utmaning där både lägre energi- och elanvändning i våra hus måste åstadkommas och dokumenteras. Normkraven på energianvändning i Boverkets Byggregler (BBR) har under 1990-talet och de första sex åren på 2000-talet i motsats till detta lättats, t.ex. har lufttäthetskravet minskat genom att beräkningen av omslutningsarea förändrats. I BBR 06 ställs, sedan 1/7 2007, krav på byggnaders energianvändning vilket innebär en skärpning såtillvida att resultat i verklig byggnad gäller. Fler skärpningar är att vänta framöver. Under senare år genomförda undersökningar i experimentbyggda småhus från 1980-talet har visat en ökad energianvändning för dessa hus på grund av byte eller bortkoppling av installationer, samt tillbyggnader och ägarbyten. Motsvarande undersökningar för flerbostadshus saknas. Vi står i ett läge med brist på bostäder på många håll, se figur 1, och SABO-företagen planerar att bygga 6500-8000 lägenheter per år de närmaste tre åren. Totalt i landet planeras ca 18000 lägenheter per år att byggas de närmaste åren. För att återuppta trenden med allt energieffektivare flerbostadshus, är det viktigt att ta till vara tidigare erfarenheter och att lyfta fram goda exempel. Överskott Brist Boverkets Bostadsmarknadsenkät 2004 Kommuner Befolkning St % % Överskott 15 98 34 23 Balans 85 29 107 37 Brist 62 CG 2004 Figur 1. Bostadssituationen i landets kommuner. Bostadsbrist råder i 37 % av landets kommuner, motsvarande 62 % av befolkningen.
6/30 Energifrågorna har genom energideklarationer och nya byggregler återigen kommit i fokus. Det har blivit allt viktigare att hitta bra prognosmetoder för energianvändning samt tekniska system för byggnader och installationer som håller utlovade prestanda under lång tid. Vissa undersökningar har visat att nybyggda flerbostadshus kan ha högre energianvändning än äldre. Andra undersökningar visar att även inom gruppen nybyggda flerbostadshus varierar energianvändningen kraftigt, se figur 2 nedan.?? Figur 2. Varierande energianvändning för år 2003 i flerbostadshus byggda mellan 1993 och 2002 (Från SABO- utredningen Energiförbrukning i nybyggda flerbostadshus från 2006). Orsaken till den varierande och eventuellt ökande energianvändningen behöver utredas, speciellt som bygg- och driftskostnaderna har ökar kraftigt och bristen på lägenheter gör att finns ett stort behov av nyproducerade flerbostadshus. 2. Mål och syfte Syftet med detta projekt har varit att ta fram, dokumentera och utvärdera erfarenheter avseende energirelaterade tekniska lösningar för flerbostadshus, som fungerar under lång tid och har litet underhållsbehov. Målet är att erfarenheterna skall vara ett underlag för att finna och dokumentera effektiva tekniska lösningar som kan tillämpas för nya flerbostadshus och kunna vara vägledande för åtgärder befintliga hus.
7/30 3. Metodik och genomförande 3.1 Statistik och urval Efterfrågningar inom SABO-företagen, HSB, Riksbyggen och privata fastighetsägare gjordes för att få in goda exempel på byggnader byggda mellan ca 1992 och 2004. Efterfrågningarna gjordes med utskick, annonsering via SABO s hem samt direktkontakter med personer på bostadsföretagen och bostadsrättsorganisationerna. En blankett togs fram som efterfrågade vissa basdata och energianvändning för år 2005 och 2006. Blanketten skickades ut till de företag som anmält sitt intresse, och 11 byggnader valdes ut ifrån de ca 20 inkomna svaren. Dessutom togs byggnaden Jöns Ols med som referens. Krav på objekten är att husen skall vara väl fungerande, väl dokumenterade, energianvändningen skall vara låg och inneklimatet gott. Statistik på energianvändning för fastighetsel, värme samt tappvarmvatten (och hushållsel om möjligt) ska finnas tillgänglig. Blankettsvaren följdes upp med kontakter med fastighetspersonal, så att lämnade uppgifter kunde bekräftas och att byggnadens användning var normal utan speciella omständigheter som t.ex att huset är obebott eller innehåller stor andel lokaler eller garage. 3.2 Hypoteser och provning Tänkbara hypoteser för att förklara den låga (eller höga) energianvändningen bearbetades. Eftersom många faktorer påverkar energianvändningen är det viktigt att kunna hitta de faktorer som har stor inverkan och de som gör att man kommer nära ideala (projekterade) förhållanden. Exempel på framgångsfaktorer förutom tekniska systemfaktorer som typ av ventilationssystem och återvinning, bör kunna finnas inom delområdena: byggnadernas kvalitet, idrifttagningen, förvaltarorganisationen. Kan man säga att något skede i processen är viktigare än andra? Finns bonuseffekter? Hypoteser har ställts upp efter samråd i referensgruppen och redovisas nedan indelat i olika byggskeden. Metoder för verifiering har föreslagits. I första hand har befintligt tillgängligt material insamlats. Kompletterande mätningar har sedan utförts i de flesta av byggnaderna. Hypoteserna har konkretiserats i en mer detaljerad checklista som redovisas i tabell 1 nedan., se även bilaga 3.
8/30 Tabell 1. Checklista för hypotesprövningen. Projektering: Ställdes krav på nivån på energianvändningen, och i så fall i vilket skede fastställdes detta? Utfördes energiberäkningar? Av vem - A, K eller VVS? Systemval för installationer små förluster och höga verkningsgrader Konstruktionsval lufttäthet och värmeisolering inkl. köldbryggor Samordning mellan bygg- och installationsteknik Kompletterades bygghandlingarna med krav på utförandekontroll? Byggande: Kände entreprenören till eventuella krav på utförande och kontroller vid kostnadsberäkning/anbud? Bra utförd lufttäthet och värmeisolering Installationer rätt utfört Informerades byggnadsarbetarna om vikten av utförande på isoleringsarbete och lufttätning? Bra idrifttagning Driften: Energistatistik med uppföljning, finns det? Helt manuellt eller med uppföljningsprogramvara Hantering av klagomål feldiagnoser och -avhjälpning Bibehållen rätt innetemperatur och luftomsättning Byggnaderna besöktes under en dag och följande undersökningar och mätningar genomfördes, där så var möjligt: - Stickprovskontroll av klimatskärmens kvalitet genom tryckprovning och termografering i några lägenheter. - Kontroll av ventilationsflöden och inomhustemperatur i samma lägenheter. - Besök i undercentral och fläktrum. Vid besöken genomgicks även ritningar samt övrig relevant information. Försök gjordes att samla in underlag för baklängesberäkning av energianvändningen för att analysera ev. skillnader mot uppmätta värden. Några likadana byggnader med skillnad i energianvändningen noterades och bearbetades. Analyser av insamlade data genomfördes i syfte att bekräfta eller förkasta uppställda hypoteser för att förklara energianvändningen.
9/30 Ev. jämförelse med beräknade börvärden vid standardiserat boende. Hur står sig de befintliga husen i förhållande till de nya byggreglerna? 4. Studerade byggnader Vid urvalet har eftersträvats att få med byggnader ur standardproduktion, dvs som inte utförts extra påkostat i samband med någon bomässa eller prestigeområde. En sammanställning av insamlad basinformation redovisas i bilaga 2, och bilder på byggnaderna i bilaga 4 (saknar Stibo, Getfoten, och Ådala). 5. Resultat De tre faktorer med stor inverkan på byggnadernas energianvändning som uttalades i projektansökan, var: Byggnadernas kvalitet, idrifttagningen, förvaltarorganisationen. Dessa behöver brytas ner i verifierbara delar som kan kontrolleras och kvantifieras för att slutsatser ska kunna dras. Inom projektet togs en checklista fram för detta ändamål. Ambitionen var att checklistan skulle täcka in både faktamässiga och mjukare faktorer som t.ex. motivation och organisation. I detta kapitel presenteras resultatet. 5.1 Datainsamling Den första etappen av projektet utgjorde också en test på hur lätt det är att få tag på information om objekten, och i vilken mån fastighetsägarna är villiga att bidra med framtagandet. Med några undantag har det varit svårt att få fram relevant information, speciellt att få utskickade blanketter ifyllda i retur. För några byggnader har energiberäkningar genomförts i program- eller projekteringsskede och för dessa finns i flera fall möjlighet att justera indata för att anpassa beräkningen till uppmätt energianvändning. För de byggnader där energiberäkning inte genomförts, har det varit mycket svårt att få tillräckliga indata för att göra nya beräkningar. 5.2 Byggnadens kvalitet Med byggnadens kvalitet menas här i första hand energiförlusterna genom klimatskärmen, som minskas genom en lufttät och välisolerad byggnad, inräknat köldbryggor. I en bra byggnad ligger de verkliga förlusterna nära de förväntade, dvs utförandefelen är små. För att dokumentera och försöka kvantifiera klimatskärmarnas kvalitet, har nedanstående metoder använts i projektet. Metodernas resultat redovisas och kommenteras också.
10/30 Tryckprovningar Mätningar av luftläckning i klimatskärmar enligt tryckprovningsmetoden har utförts enligt standard (SS-EN 13829) sedan 1970-talet och krav på maximal luftläckning i nya byggnader kopplat till metodresultat har funnits sedan SBN 1975, vilken trädde i kraft 1978, och fram till 2007-06-30 då BBR 06 började gälla fullt ut. Kravnivåer och normaliseringsvärden har varierat mellan olika perioder och versioner av byggregler. Det senaste kravet var för bostäder 0,8 l/sm 2 som medelvärde av över- och undertryck vid 50 Pa tryckskillnad. Arean avser omslutande klimatskärmsarea med samma definition som för beräkning av U-medelvärde (A om ). Tryckprovningar som utförs i syfte att utgöra en kontroll av klimatskärmens luftläckning, är som metoden används idag för lägenheter i flerbostadshus, inte anpassad till uppföljbara krav. Idag finns inget uttalat kvantifierat krav i byggreglerna (ingår som en beräkningsparameter i energikravet), annat än formuleringen i kapitel 6 så lufttätt som möjligt för att undvika fuktproblem. Metod för att verifiera indata på luftläckning till energiberäkningsprogram bör tas fram. Tryckprovningar genomfördes i några lägenheter per objekt, med resultat enligt tabell 2. Inga resultat finns för Ystad eller Jöns Ols. Endast i tre provade lägenheter överskreds kravet i tidigare byggregler. Resultaten varierar kraftigt, beroende på att det uppmätta luftflödet vid 50 Pa ska divideras med klimatskärmens area för lägenheten, vilket varierar med än uppmätt flöde beroende på om lägenheten ligger i ett hörn eller i mitten av byggnaden. För att kunna dra några slutsatser om hela byggnadens luftläckning, behöver flertalet lägenheter provas om medelvärdet ska vara rättvisande och jämförbart mellan olika typer av flerbostadshus. Tabell 2. Resultat från tryckprovningar av lägenheterna enligt standard. Luftläckning avser medelvärdet av över- och undertryck i l/sm 2 vid 50 Pa. Byggnadsbeteckning Resultat för lägenheterna, l/sm 2 Medel Anm. Malmkronan 1 0,2 0,71 0,46 Malmkronan brf 0,7 1,01 0,86 Snöskatan 0,38 0,48 0,89 0,58 Grundström 1a Getfoten 0,26 0,31 0,68 0,42 Järpen 15 0,42 1,61 1,67 1,23 Med öppna spv Jöns Ols Pilsbo 1 0,19 0,61 0,40 FTX Pilsbo 2 0,38 0,47 0,43 FTX Stibo 0,42 0,49 0,71 0,54 Fridensborg 4 0,64 0,84 0,74 Ådala 5,6 0,76 0,76 Medel 0,56 Exkl. Järpen
11/30 Medelvärdet för de provade lägenheterna var ca 0,6 l/sm 2 vid 50 Pa, dock med variation. De flesta lägenheterna provades även med öppna springventiler, vilket gav ett resultat av 1,3 l/sm 2 vid 50 Pa undertryck. Detta innebär att öppningsarean för tilluftsventilerna i de frånluftsventilerade husen står för mer än häften av otätheterna (klimatskärmen och invändig luftläckning). Termograferingar Värmekameran mäter temperaturstrålning från ytor, där små skillnader i temperatur kan avläsas medan den absoluta temperaturnivån kan behöva en referensmätning med yttemperaturgivare för noggrant fastställande. Termograferingar i byggnaderna utfördes i samband med tryckprovningarna, då ett kontrollerat undertryck på ca 20 Pa kunde åstadkommas. En del svaga punkter i byggnaderna återfanns, men inte av så generell omfattning att det kunde förklara en ökad energianvändning. Ett exempel redovisas i figur 3. Fler exempel på tagna termograferingsbilder finns i bilaga 1. Figur 3. ation av problem med termisk komfort på grund av tilluftsöppning i direkt anslutning till fönsterbänk av marmor. Boendeenkäter termisk komfort Endast ett objekt redovisade resultat från enkät. Klagomål på termisk komfort förekom. En orsak till detta var placeringen av tilluftsventilen precis under fönsterbänken av marmor, som därvid kyls kraftigt. Se termograferingsexemplet ovan. Intervjuer om projektering och byggande Referensprojektet Jöns Ols har haft en uttalad målsättning att halvera den specifika energianvändningen jämfört med LKF s övriga byggnader. Järpen i Karlstad har också haft en uttalad målsättning att vara ett lågenergihus genom en lufttät och välisolerad klimatskärm.
12/30 Husen i Vaggeryd/Skillingaryd har haft målsättningen att göras välisolerade med föreskrivna isolertjocklekar och fönster, och husen i Sölvesborg har haft en målsättning med låg energianvändning, främst för att undvika FTX-ventilation. Byggnaderna uppförda i Stockholm har utförts enligt Stockholms Stads program för Ekologiskt byggande, vilket har inneburit något strängare kravnivå än de då gällande byggreglerna. Enkla system har valts utan återvinning på ventilationsluften. Husen i Sigtuna och Norrtälje byggdes utan annan målsättning än att uppfylla myndighetskraven. Solfångaren i Norrtäljehuset var resultat av ett styrelsebeslut. Utökad kontroll av arbetsutförande utfördes i Karlstad, bl.a. genom att täthetsprova i stort sett alla lägenheter, vilket entreprenören vetat om i förväg. 5.3 Idrifttagning ation av injustering och inreglering av värmesystemet har inte erhållits i nämnvärd utsträckning. Temperaturfördelning inom byggnaderna har efterfrågats men har inte befunnits så tillgängliga, med ett par undantag. I Sölvesborgshusen hade man högt ställda krav på idrifttagning och inkörning. Ur den boendeenkät som erhållits, går inte att utläsa ojämnheter i inomhustemperaturer mellan olika lägenheter i byggnaden. 5.4 Förvaltarorganisation De flesta förvaltare använder någon typ av statistikprogram för att mäta och följa upp energianvändningen. KBAB i Karlstad har anställda energijägare med uppgift att övervaka energianvändningen och åstadkomma besparingar. Även Roslagsbostäder med flera har personal med ansvar och avsatt tid för energiuppföljning. Många uppger att man inte regelmässigt höjer shuntkurvan vid klagomål, utan försöker att hitta fel i byggnaden eller inregleringen i stället och åtgärda felen. Någon utnyttjar temperaturloggning för att dokumentera problemet, både med manuellt insatta givare eller inbyggda referensgivare, i någon eller fler lägenheter. Inomhustemperaturer uppmättes i samband med lägenhetsmätningarna. I några fall uppmättes relativt höga inomhustemperaturer, men detta berodde i första hand på solinstrålning genom fönstren under vårvintern. Ventilationsflöden uppmättes också i samband med besök i lägenheter, och mätresultatet stämde i huvudsak med projekterade värden och erhållna OVK-protokoll.
13/30 6. Byggnadernas mediaanvändning 6.1 Energianvändning statistik jämförelser med energiberäkningar All gammal mediastatistik som normaliseras per m 2 blir inaktuell för jämförelse om inte de olika areabegreppen kan korrigeras för på ett pålitligt sätt. Eftersom A temp -måttet är nytt, saknas det för de flesta befintliga byggnader. En ännu icke officiell omräkningsfaktor från BOA+LOA har tagits fram genom ett projekt inom Boverkets praktikergrupp. Provmätningar visade stor spridning mellan olika flerbostadshus, men medianvärdet för studien var 1, 35 vilket tillämpats i nedanstående diagram för byggnader där A temp -arean saknades. För radhusen eller motsvarande småhusliknande byggnader gjordes korrigering endast genom att lägga till arean för undercentraler. Kan vi lita på värmemätningen? De flesta byggnaderna är kopplade till fjärrvärme. I något fall har energianvändningen ökat kraftigt vid byte av mätare. Liknande erfarenheter finns från andra projekt, vilket föranleder frågan vilken noggrannhet vi kan förvänta oss, och hur många byggnader som verkar bättre eller sämre än vad de verkligen är. En jämförelse mellan de energiberäkningar som genomförts inom ramen för de olika byggprojekten och uppmätt energiprestanda, där skillnaderna analyseras, kan ge värdefull återkoppling till de energiberäkningar som nu ska göras i nyproduktion och sedan verifieras med uppmätta värden inom 24 månader. Energiberäkningar finns för sju av byggnaderna, och en jämförelse redovisas i figur 4. Figur kommer Figur 4. Skillnader mellan uppmätt och beräknad energiprestanda, kwh/m 2 A temp. Energiprestanda Byggnadernas energiprestanda, dvs summa värme, varmvatten och fastighetsel, i kwh/m 2 A temp enligt definitioner i BBR och energideklarationerna, visas i figur 5.
14/30 Energiprestanda 180,0 160,0 140,0 2005 2006 120,0 kwh/m 2 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Malmkronan 1 Malmkronan brf Snöskatan Grundström 1a Getfoten Järpen 15 Jöns Ols Pilsbo 1 Pilsbo 2 Stibo Fridensborg 4 Ådala 5,6 Medel Figur 5. Byggnadernas energiprestanda, dvs summa värme, varmvatten och fastighetsel för åren 2005 och 2006. Normalårskorrigerade värden för respektive ort. I figur 5 har inlagts linjer för jämförelse med nybyggnadskravet i BBR 06 för södra och norra Sverige, vilket även utgör referensvärdet för nybyggnad i energideklarationen. Endast Karlstadsbyggnaden Järpen ligger i den norra klimatzonen. Hälften av byggnaderna klarar kravnivåerna. (Om man räknar i de byggnader från Skåne som saknas). Figur 6 visar uppdelning mellan värme, varmvatten, fastighetsel och hushållsel för år 2006, så långt som data erhållits. Indata för varmvatten finns endast för Stibo-husen. Varmvattnet avser energibehov för tappvarmvatten, beräknat utifrån antalet m 3 varmvatten, vilket har mätts i Stibo-husen.
15/30 Köpt energi 2006 250,0 200,0 Hushållsel Fastighetsel Varmvatten Värme kwh/m 2 150,0 100,0 50,0 0,0 Malmkronan 1 Malmkronan brf Snöskatan Grundström 1a Getfoten Järpen 15 Jöns Ols Pilsbo 1 Pilsbo 2 Stibo Fridensborg 4 Ådala 5,6 Medel Figur 6. Köpt energi i kwh/m 2 A temp för år 2006, korrigerat till normalår. Värme och varmvatten saknas för Getfoten. 6.2 Vattenanvändning Användningen av kallvatten har efterfrågats och resultatet redovisas i figur 7 för de data som inkommit. Vattenanvändningen har slagits ut i liter per m 2 A temp.och år. En stor spridning erhölls som väntat. Resultatet kan jämföras med en ny undersökning av inmatade data till e- nyckeln (Sjögren 2007), vilken visade ett medelvärde på 1711 l/(m 2 BOA+LOA) och år, vilket omräknat skulle innebära ca 1267 l/m 2 A temp och år. Kallvatten per m 2 och år 2500 Liter per m 2 och år 2000 1500 1000 500 2005 2006 0 Malmkronan 1 Malmkronan brf Snöskatan Grundström 1a Getfoten Järpen 15 Jöns Ols Pilsbo 1 Pilsbo 2 Stibo Fridensborg 4 Ådala 5,6 Medel Figur 7. Kallvattenanvändning för byggnaderna i l/m 2 A temp.
16/30 I kv Snöskatan i Norrtälje är en stor andel av de boende av högre ålder och inte så många hushåll är barnfamiljer, vilket skulle kunna förklara den låga vattenanvändningen. Även hushållselanvändningen är liten i dessa byggnader. 7. Fördjupad analys av likadana byggnader Att energianvändningen mellan likadana byggnader skiljer sig åt är mer regel än undantag, eftersom ett stort antal faktorer påverkas av boendevanorna. Intresset inom denna studie var att försöka likställa beteendefaktorer så långt som möjligt för att kunna hitta skillnader mellan byggnaderna av teknisk eller förvaltarinriktad natur. Förhoppningen var att lättare kunna få fram t.ex. förvaltningens betydelse när byggnaderna tekniskt och brukarmässigt sett var lika. Två par likadana byggnadsprojekt ingår i studien, och uppnådda resultat redovisas i detta kapitel. Byggnaderna är beskrivna i tidigare kapitel samt i bilaga 2. 7.1 Malmkronan Två identiska punkthus med vardera 30 lägenheter som byggdes i Stockholm 2004 med samma byggsystem och entreprenör. Det ena huset byggdes som bostadsrätt och det andra som hyresrätt. Skillnader: Undercentral Utrustning i tvättstugan Komfortgolvvärme i vissa badrum. Inglasade balkonger Boendeform Förvaltning 7.2 Ådala/Fridensborg Två byggnadsprojekt i småländska Vaggeryd med vardera innehållande två mindre loftgångshus med 6 lägenheter i varje. Byggnaderna värms med fjärrvärme med intern kulvert till det andra huset. Samma byggentreprenör och personal samt samma kontrollant från bostadsbolaget har varit anlitade. Ådalahusen byggdes i stort sett direkt efter husen i Fridensborg, vilka även var med i den SABO-studie som utfördes 2004. Skillnader: Olika reglercentraler, Ådala mer avancerad. Ådala har längre kulvert mellan byggnaderna. Fuktskada i Ådala under byggtiden pga regn.
17/30 Energianvändningen för värme och varmvatten, har gått ner betydligt för Fridensborg de senaste åren. Vid månadsvisa staplar ses att skillnaden endast är markant under vintermånaderna jan-mars. Samtidigt kan konstateras att hushållselen i byggnaderna ökat betydligt mer än minskningen av värme. Analys kommer. 8. Diskussion och slutsatser I de nya byggreglerna och energideklarationerna har man tagit fram ett mått på energiprestanda som är relativt entydigt, särskilt när tolkningarna satt sig och förtydligats framöver. Begreppsförvirring råder vid jämförelse med befintlig statistik, där varken areabegreppet eller kwh är riktigt samma. 8.1 Urval och datainsamling Att annonsera efter bra byggnader ger givetvis inget heltäckande urval och många bra byggnader kommer att missas. Förvaltarorganisationerna är idag slimmade och många förvaltare är mycket upptagna, vilket är ett hinder för att de ska anmäla sina byggnader till undersökningar, men även att information om goda lösningar hindras att spridas. Att bidra med information kräver tid från den vanliga verksamheten, vilken kan vara nog så stressande och det kan vara svårt för förvaltare att ta sig tid, trots god vilja. När arbetet med energideklarationerna blivit rutin kommer denna typ av information att bli betydligt med lättillgänglig, vilket då skulle underlätta genomförandet av denna typ av projekt. 8.2 Byggnadens kvalitet Tryckprovning tillsammans med termografering är ett alldeles utmärkt och beprövat pedagogiskt hjälpmedel för att kontrollera klimatskärmens värmeisolerande och lufttätande funktioner. En förevisning för byggande personal tidigt i produktionen kan höja kvaliteten avsevärt på resterande produktion. Tyvärr är det inte så lätt att få indata till energiberäkningarna utifrån mätresultaten. Tryckprovningsresultatet kan ju användas direkt i en del beräkningsprogram, men på ett schablonartat sätt (t.ex. division av tryckprovningsresultatet med 20 eller 40 beroende på typ av ventilationssystem). För hela villor och även radhus kan ju tryckprovningsresultatet spegla den ökade omsättningen av uteluft, men för lägenheter kommer ju även läckning till grannarna med, vilket är kopplat till inneluftskvaliteten men inte till energiförlusterna. Vi redovisar idag tryckprovningsresultatet normaliserat per omslutningsarea, vilket är relevant ur energisynpunkt, men endast läckflödet genom klimatskärmen skulle ju vara med
18/30 då, inte läckningen till grannarna. Som kraven var uttryckta i normtexten, kan man endast säga att kravet klaras om resultatet ligger lägre. Om resultaten överstiger kraven, vet man normalt inte om invändig luftläckning är så stor att lufttäthetskravet ändå skulle klaras. Krav på invändig luftläckning ställs indirekt, främst genom ljudkraven, men även spridning av brandgaser. Verifieringen av krav på maximal luftläckning skulle bli tydligare om även den invändiga luftläckningen togs med för lägenheter, t.ex. genom normalisering med golvarea eller volym. Däremot förbättrar detta ej situationen för underlag för energiberäkningar. Metodutveckling behövs för att bättre kunna mäta relevant luftläckning i lägenheter samt även att implementera beräkningsmetoder i energiberäkningsprogrammen. En svårighet i detta sammanhang är tilluftsventiler i yttervägg vid frånluftsventilation, där mätningen (som en kvalitetskontroll på klimatskärmen) föreskriver stängda ventiler. Vid normal drift är dessa ventiler öppna och utgör en relativt stor del av klimatskärmens otätheter, ca hälften för de lägenheter som tryckprovades. 8.3 Idrifttagning Svårt att få tillräcklig dokumentation om denna punkt för att kunna identifiera kvalitetsskillnader mellan byggnaderna. OVK-protokoll verkar vara lättare att få tag på än injusteringsprotokoll på värmesystemet. Konsekvenser i form av ökade driftskostnader på grund av en ojämn temperaturfördelning eller olika stora luftflöden i olika delar av byggnaden är relativt enkla att beräkna, vilket tydliggör incitamentet för att vara noggrann med idrifttagningen. 8.4 Förvaltarorganisation Att bibehålla eller förbättra byggnadens egenskaper under byggnadens livstid kräver engagemang och kunskap hos fastighetspersonalen. Vidareutbildning för fastighetstekniker är en väl värd investering. Ett fungerande energiuppföljningssystem och någon som regelbundet bearbetar och analyserar statistiken och ger feedback till organisationen är utomordentligt viktigt. Snöskatan i Norrtälje ha minskat sin energiprestanda betydligt sedan beslut togs i fastighetsbolaget att säkerställa att rätt innetemperaturer hålls. Prognos för värme och varmvatten för år 2007 är 94 kwh/m 2, vilket kan jämföras med 2005 års värde 113 kwh/m 2 och 2006 års värde 106 kwh/m 2. De flesta byggnader i studien tillhör något SABO-företag, medan två av byggnaderna är bostadsrätter, där förvaltning handlas upp eller sköts av föreningens medlemmar.
19/30 8.5 Mediaanvändning Ca hälften av byggnaderna klarar att hålla en lägre energianvändning är kravnivåerna i den nya byggnormen. Byggnader med värmepump ligger förståss lågt när det gäller köpt energi, och de redovisade byggnaderna med värmepump har även förutsättningar att klara de kommande kraven för elvärmda byggnader som har varit ute på remiss 2006. 8.6 Energiberäkningar Slutsatser om noggrannhet i energiberäkningarna. 9. Förslag till fortsatt arbete Skrivs senare. 10. Referenser, litteratur Bergenås, D., 2004, Faktisk och beräknad energiförbrukning i nybyggda flerbostadshus. SABO 2004. SABO, 2007, Energiförbrukning i nybyggda flerbostadshus. SABO 2007. Warfvinge, C., 2005, Kv Jöns Ols i Lund energisnålt och lönsamt flerfamiljshus med konventionell teknik, Pnr 12809-1 Statens energimyndighet, Rapport från WSP Environmental Byggnadsfysik. Eriksson, R., 2004, Energianvändning i flerbostadshus fallstudie av 37 hus byggda i Göteborg 1988-2002. Examensarbete nr 993, E-04:10, Avd för byggnadsfysik, CTH. Sjögren, J-U, personlig kommunikation, 2007. Majrovägstävlingen Nybodahöjden Hammarby Sjöstad Bo01
Bilaga 1. Objektvisa iakttagelser från termografering Kv Järpen, tilluftsintag Kv Malmkronan, Tilluft direkt under fönsterbänk. Kv Snöskatan, Nedkylt hörn bakom radiatorrör. Kv Pilsbo 2, Luftläckning vid sockelhörn.
Kv Pilsbo 1, Kallare parti vid takanslutning vid schakt. Kv. Getfoten, takvinkel vid ytterhörn Kv. Ådala, Luftläckning vid sockel, 2 exempel.
Kv Ådala, Otätheter och bristande isolerfunktion pga installationer i yttervägg.
23/30 Företag Bilaga 2. Basfakta om byggnaderna Malmkron an 1 Malmkron an Brf Snöskatan Grundströ m 1a Getfoten Järpen 15 Jöns Ols Pilsbo 1 Nyponv, Hagtornsv Brf, JM Karlstads Bostads AB Lunds Kommun Fastighets AB Sigtunahem, Märsta Pilsbo 2 Haraldsborgs v, Kardborrev Sigtunahem, Märsta Stiby 28:70 Valnötsv. Byggnadsbeteckning Familjebostäder Roslagsbostäder Ystadsbostäder Sölvesborgshem Fridensborg 4 Ådala 5,6 Vaggeryd Skillinga-ryd Bostads AB Vaggeryd Skillinga-ryd Bostads AB Ort Sth Sth Norrtälje Ystad Sth Karlstad Lund Sigtuna Sigtuna Sölvesborg Vaggeryd Vaggeryd Byggnadsår, färdigt Antal lägenheter Area BOA+LOA, (BRA) m 2 2004 2004 1999 2002 2004 2005 2001 1999 2002 1992 2002 2002 30 30 41 30 15 76 34 64 64 20 12 12 1928 (2363?) 1924 (2236) Area Atemp, 2296 2296 m 2 (tagit samma) Antal huskroppar (ingår kulvert?) Antal våningar 2877+58 2230 (ca 1300-1400) 5168+200 2200 (2877) 4965+44 5320+89 1670+73 742 (742) 742 (742) 3962 1370 1 743 760? 760? 1 1 3 1 1 4 1 17 18 8 + 1 Kulvertledn. för värme + vv 2 2 8 8 4 5 4 5 4 2 och 3 2 1 2 2 Hustyp Punkthus Punkthus Punkthus Lamellhus Lamellhus Lamellhus Lamellhus Radhus, 7 punkthus à 6 lgh Trapphus Centralt med hiss Centralt med hiss Centralt med hiss Centralt med hiss Centralt med hiss Centralt med hiss Centralt med hiss Radhus Radhus Låga byggnader Ingen hiss Inget Inget Öppen loftgång utan hiss Låga byggnader Öppen loftgång utan hiss
24/30 Tvätt Ventilation Central tvättstuga F, tryckoch temperatu rstyrd, tilluftsradi ator Central tvättstuga F, tryckoch temperatu rstyrd, tilluftsradi ator Central tvättstuga F, tilluftsradi ator TM och torktumlar e i lgh F, tryckoch temperatu rstyrd, tilluftsradi ator Tvättstuga i fristående byggnad F, tryckoch temperatu rstyrd, tilluftsradi ator Central tvättstuga F, tryckoch temperaturs tyrd, tilluft via spv Central tvättstuga F, tryck- och temperatursty rd, tilluftsradiato r TM och torktumlare i lgh FTX lghvis, F i punkthus med "tallriksventiler " TM och torktumlare i lgh FTX lghvis TM och torktumlare i lgh F, Tilluft via springventiler i ök fönster Uppvärmning Fjv Fjv Fjv, solf Fjv Fjv Fjv Fjv, vp, solf Fjv Fjv 3 VP i central, olja/elspets Komfortgolvv ärmei badrum Innetemperat ur? Ungefärligt börvärde (min-max) Vindsisol, mm; U Väggisol, mm; U Fönstertyp; U- värde Golvisol; U- värde Finns ej Finnsomfattnin g och styrning? Finns ej SIPOREX f- ventilerad "Varmgrund" 21 (20-22) 21 (20,5-21,8) TM och torktumlare i lgh F, tilluft via spv i ök fönster Fjv Finns ej TM och torktumlare i lgh F, tilluft via spv i ök fönster Fjv Finns ej 400 350 0,08 500 400/0,13 450/0,13 450/0,13 150/195 200 0,208 315 195/0,195 215/0,19 215/0,19 3-glas/1,3 2-glas (energigla s) 1,2 3-glas / 2,0 3-glas/1,3 3-glas/1,3 70/150 200 mm 0,21/0,28 0,21/0,28 Siporex
25/30 Köldbryggor balkong balkong Kantbalk balkong kantbalk kantbalk platta (150 Leca), balkong Um-värde 0,243 g:a BBR Luftläckning l/sm 2 vid 50 Pa Ventilationsflö den, OVK Termograferi ng, anm. 0,20;0,71 stickprov ok tilluft vid fönsterbän k 0,70;1,01 0,38;0,48; 0,89 stickprov ok tilluft vid fönsterbän k Anm. Easyventdon stickprov ok inget resultat OVKprot? 0,26;0,31; 0,68 stickprov ok, OVK godk 0,42;1,61;1, 67 (öppna spv) stickprov ok ytterhörn? ej utf. ytterhörn? ua ej utf. schakt vid yttervägg 90 m 2 solf. FVP ca 23-3 C, ingen hetgasvxlin g ej utfört 0,19;0,61 0,38;0,47 0,42;0,49;0,7 1 OVK-prot? stickprov ok stickprov ok Totalt 800 l/s motsv ca 0,7 oms/tim Solf. för vv, FUVP för värme, ind mätning ngt kalla golv och drag Trähus Trähus 3st VP med markkollektor. Masonite lättregelvägg. 0,64;0,84 0,76 stickprov ok, ett don saknades stickprov ok ej utf. ngt golvdrag? ngt golvdrag? Trähus med tregelfasad Trähus med tregelfasad
26/30 Bilaga 3. Checklistor Allmänt Byggnad: Adress: Kontaktperson: Kontaktperson (er) proj: Kontaktperson (er) bygg: Checklista projekteringsskedet Frågor projektering Finns projektledare att fråga? Vem? Finns systemhandlingar? Förekom samordning mellan bygg- och installationsteknik? Hur? Ställdes krav på nivån på energianvändningen, och i så fall i vilket skede fastställdes detta? Utfördes energiberäkningar? Av vem - A, K eller VVS? Togs hänsyn till driftsynpunkter vid projektering? Hur? Kompletterades bygghandlingarna med krav på utförandekontroll? Material projektering Konstruktionsval lufttäthet och värmeisolering inkl. köldbryggor Kommentar Granska bef. dokumentation: Köldbryggor System för tätskikt och fogtätning Uttorkning av betongbjälklag
27/30 Installationssystemval små förluster Granska bef. dokumentation: Värmerör i bjälklag eller mot kalla utrymmen VVC inkl. placering Checklista byggande Frågor byggande Finns platschef och kontrollant att fråga? Vem? Hur genomfördes kontrollen? Kände entreprenören till eventuella krav på utförande och kontroller vid kostnadsberäkning/anbud? Informerades byggnadsarbetarna om vikten av utförande på isoleringsarbete och lufttätning? Bra utförd lufttäthet och värmeisolering Finns några mätningar genomförda och dokumenterade: Termografering? Täthetsprovning? Kontroll av isolerglas? Installationer som avsett Avvikande utförande? Bra idrifttagning Kommentar Granska bef. ation, kompl. med mätningar Granska bef. dokumentation: Värme-systemtemperaturer, flöden Inomhustemperaturer Ventilationsflöden OVK-protokoll.
28/30 Checklista driften Frågor om driften Finns driftpersonal att fråga? Vem? Finns relationshandlingar? Finns boendeenkät? Energistatistik med uppföljning, finns det? Helt manuellt eller med uppföljningsprogramvara? Hur hanteras klagomål och feldiagnoser Felavhjälpning? Vädringsbeteende Styrning av frånluft mot uteluftstemperatur? Bibehållen rätt innetemperatur och luftomsättning Kommentar ation, intervju ation, intervju Fotografering? Reglerkurva? Temperaturmätning i lägenheter
29/30 Möjliga mätmetoder för verifiering av en byggnads egenskaper Nedan visas en lista på möjliga mätmetoder för olika parametrar. Omfattning beror i hög grad på tillgänglig information och relevans i de enskilda fallen, samt hur många byggnader som bedöms intressanta. Parameter Luftomsättning, styrd Luftomsättning, oönskad Luftomsättning total Luftomsättning total, inkl. vädring Klimatskärm - köldbryggor Klimatskärm - otätheter Termisk komfort, vissa konstruktionsfel Inreglering VVC? Systemberoende: Verkningsgrader panna, VVX, FTX Värmefaktor för värmepump Mätmetod Luftflödesmätning på don (OVK) Mätning av tryckskillnad inne-ute vid drift Täthetsprovning och omräkning Momentan spårgasmätning Kont. spårgasmätning med provrör Termografering vintertid Termografering vintertid med undertryck (ej kvantifierad) Rök (ej kvantifierad) Temperaturer i lägenheter: Yttemperaturer Riktad operativ temperatur Ekvivalent temperatur Systemtemperaturer och flöden Innetemperaturer Temperaturmätning utetemperaturberoende? Temperaturmätningar och avläsningar
30/30 Bilaga 4. Bilder på byggnaderna Se separat fil.
Bilaga 4. Bilder på byggnaderna Bild 1. Malmkronan i Stockholm med bostadsrättsföreningen till vänster och Familjebostäder till höger. Bild2. Fasadritning på bostadsrättsföreningen Getfoten i Stockholm.
Bild 3. Järpen i Karlstad. Bild 4. Snöskatan i Norrtälje.
Bild 5. Pilsbo 1 i Sigtuna. Bild 6. Pilsbo 2 i Sigtuna. Bild 7. Frideborg och Ådala i Vaggeryd.
Bild 8. Grundström i Ystad. Bild 9. Jöns Ols i Lund.