FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB i Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -07-26 FM5001 M06

Förändringar Finansmarknadsstatistik april Till publiceringen avseende april har ett antal förändringar genomförts i publikationen Finansmarknadsstatistik: Tabell 2.4 Tabellerna med penningmängdens tillväxttakt har utökats med fler serier justerade för omklassificeringar. För mer information om hur tillväxttakter beräknas se fliken 4. Metod. Tabell 4.3.3 I Tabellen 4.3.3 har nya serier lagts till för tillväxttakt justerade för omklassificeringar samt köpta och sålda lån. För mer information om hur tillväxttakter beräknas se fliken 4. Metod. För hushållens lån har nya serier lagts till som visar tillväxttakterna för ändamålen konsumtion, bostad och övrigt.

Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Specifikation av vissa tillgångs- och skuldposter 4.1 Diagram specificerade balansräkningsposter 4.36 Specifikation av MFI:s dagslån, repor och andra krediter 4.2 Metod specificerade balansräkningsposter 4.37 Specifikation av bankernas dagslån, repor och andra krediter Metod 4.38 Värdepappersspecifikation MFI Utlåning till svenska hushåll och offentlig sekto 4.39 Värdepappersspecifikation banker Snabbfakta 4.3 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor fördelat på undersektorer 4.40 Värdepappersspecifikation bostadsinstitut 4.41 MFI:s derivatinstrument, motpartsspecifikation Del 1 Inledning Specifikation av utlåningsposter fördelat på löptid, ändamål och säkerhet 4.42 Bankernas derivatinstrument, motpartsspecifikation 1.1 MFI:s tillgångar 4.4 MFI:s utlåning fördelad på löptid 4.43 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 1.2 MFI:s skulder 4.5 Bankernas utlåning fördelad på löptid 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.6 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på löptid Del 5 Räntestatistik 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svenska hushåll och icke-finansiella företag 4.7 Utlåning till svenska hushåll inkl. HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 5.1 Diagram räntestatistik 1.5 Penningmängd 4.8 MFI:s utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.2 Metod räntestatistik 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.9 Bankernas utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.3 MFI:s utlåningsräntor 1.7 Noter till del 1 Inledning 4.10 Bostadsinstitutens utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.4 Bankernas utlåningsräntor 4.11 MFI:s utlåning fördelad på säkerhet 5.5 Bostadsinstitutens utlåningsräntor Del 2 Penningmängden 4.12 Bankernas utlåning fördelad på säkerhet 5.6 Utlåningsräntor till hushåll fördelad på långivande sektor och ändamål 2.1 Diagram penningmängden 4.13 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på säkerhet 5.7 Finansbolagens och övriga MFI:s utlåningsräntor 2.2 Metod penningmängden 4.14 Finansbolagens utlåning fördelad på säkerhet 5.8 Bankernas inlåningsräntor 2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 4.15 MFI:s utlåning fördelad på säkerhet 5.9 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3, 12-månaders tillväxttakt % 4.16 MFI:s köpta och sålda lån under perioden, netto 5.10 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 5.11 MFI:s utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 2.6 Monetära basen Specifikation av utlåningsposter fördelat på typ av kredit samt kortstatisti 5.12 Bankernas utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 2.7 Noter till del 2 Penningmängden 4.17 MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 5.13 Bostadsinstitutens utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 4.18 Bankernas utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 5.14 Noter till del 5 Räntestatistik Del 3 Balansräkningar 4.19 Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 3.1 Diagram balansräkningar 4.20 Finansbolagens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit Del 6 Värdepappersmarknaden 3.2 Metod balansräkningar 4.21 MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 6.1 Diagram värdepappersmarknaden 4.22 MFI:s utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.2 Metod värdepappersmarknaden Balansräkning per referenssektor innevarande period 4.23 Bankernas utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.3 Penningmarknaden 3.3 MFI:s balansräkning 4.24 Finansbolagens utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.4 Obligationsmarknaden 3.4 Bankernas balansräkning 4.25 Antal utgivna betal- och kreditkort 6.5 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 3.6 Finansbolagens balansräkning Specifikation av bostadsinstitutens utlåningsposter Del 7 MFI:s utländska fordringar och skulder 3.7 MFI:s balansräkning 4.26 Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi 7.1 Diagram utländska fordringar och skulder 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankernas balansräkning 7.2 Metod utländska fordringar och skulder Leasing 7.3 Sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet Balansräkning per referenssektor, tidsserier 4.27 Leasing från MFI, objektfördelad 7.4 Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar 3.9 MFI:s balansräkning tidsserier 4.28 Leasing från banker, objektfördelad 7.5 Sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet, tidsserie 3.10 Bankernas balansräkning tidsserier 4.29 Leasing från finansbolag, objektfördelad 7.6 Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar efter slutlig risk, tidsserie 3.11 Bostadsinstitutens balansräkning tidsserier 4.30 Leasing från MFI, motpartsfördelad 7.7 Noter till del 7 MFI:s utländska fordringar och skulder 3.12 Finansbolagens balansräkning tidsserier 4.31 Leasing från banker, motpartsfördelad 3.13 MFI:s balansräkning tidsserier 4.32 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad Ordlista 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier In- och upplåning från hushåll samt hushållens individuella pensionssparand 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 4.33 MFI:s in- och upplåning från svenska hushåll 3.17 Sparbankernas balansräkning tidsserier 4.34 Bankernas in- och upplåning från svenska hushåll 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 4.35 Individuellt pensionssparande

Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Statistiken är en snabbstatistik, vilket innebär att SCB kan göra revideringar av värden i efterhand. Sedan 2003-04-01 är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per 2003-03-31 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal 1 2004. Uppgifterna redovisas månadsvis i denna publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Publikationen i sin nuvarande form publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per 2006-01-31. Fr.o.m. publiceringen avseende september 2010 har publikationen omarbetats. Bakgrunden är en ändrad insamling där också innehållet i publikationen setts över. En rad nya tabeller har lagts till och ett fåtal har tagits bort. Vissa tabeller har annan numrering än tidigare. Se tabell- och diagramförteckningen. En del tabeller har reviderats p.g.a. definitionsändringar. Se respektive metoddel för en detaljerad beskrivning. I samband med omarbetningen har alla serier uppdaterats för att få med revideringar av äldre uppgifter. Den gamla publikationen med uppgifter t.o.m. augusti 2010 finns för jämförelse på SCB:s hemsida. I samband med publiceringen avseende juli har publikationen uppdaterats på ett antal punkter. Tidsserierna för MFI:s balansräkning har dragits tillbaka till 1975 med underlag från tidigare publicerat material av SCB och Riksbanken. Belopp och tillväxttakter innan 1995 bör tolkas med försiktighet. Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFI:s balansräkningar - MFI:s räntesättning - värdepappersmarknaden Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik, Avdelningen för ekonomisk statistik, SCB: Anders Nyberg 08-506 944 43 fornamn.efternamn@scb.se Daniel Hansson 08-506 940 98 fornamn.efternamn@scb.se Tina Hansson 08-506 942 55 fornamn.efternamn@scb.se Johannes Andersson 08-506 949 93 fornamn.efternamn@scb.se www.fmrwebb.scb.se Telefon: 08-506 942 40 e-post: fmr@scb.se Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De följs av fliken snabbfakta där särskilt efterfrågade uppgifter presenteras. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även monetära basen och de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFI:s balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och individuellt pensionssparande m.m. redovisas. Del 5: MFI:s in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligations- och penningmarknaden redovisas. Del 7: Svenska MFI:s utländska fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFI:s konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet.

Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.

Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom penningmängden som redovisas i del 2 och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive svenska MFI:s utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Penningmängden beräknas numera exklusive svenska MFI:s utländska filialer. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) (212+213) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun- och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) Fr.o.m. publiceringen avseende april 2009 ingår data för monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) i sektorn MFI. Uppgifter fr.o.m. mars 2005 har lagts till i tabellerna. Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI ingår däremot inte i referenssektorn MFI. Föreningsbankerna ingår i gruppen bankaktiebolag. De regionala föreningsbankerna var ekonomiska föreningar som 1991, tillsammans med deras tillhörande affärsbank, fusionerades till en bank som året därpå ombildades från ekonomisk förening till bankaktiebolag. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delarna. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Finansiella företag, ej MFI (22+23+24+25) Icke-monetära investeringsfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EMU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag och pensionsinstitut finansinstitut, ej MFI Icke-finansiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( EU och övriga utlandet exkl. Sverige) Offentlig sektor exkl. centralbanker Icke-finansiell företagssektor Hushåll motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000

Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) 1 I utländsk MFI ingår även svenska MFI:s filialer. MFI i EUländer motsvarar ECB:s definition och lista över MFI i EU-länder. Med MFI i övriga utlandet avses banker och andra finansinstitut som har utlåning till allmänheten och inlåning eller nära substitut till inlåning från allmänheten som en betydande del av sin verksamhet. Allmänheten Icke-MFI I Finansmarknadsstatistiken per september 2010 har begreppet allmänheten så långt som möjligt ersatts av icke-mfi. Definitionen av icke-mfi återfinns under strukturen av referenssektorerna. Skillnaden mellan begreppen är att i icke-mfi ingår Riksgäldskontoret, socialförsäkringsfonder, icke-monetära värdepappersbolag samt försäkringsföretag och pensionsinstitut. Begreppet allmänheten förekommer i dag endast i del 2, penningmängden. Observera att begreppet allmänheten i penningmängden har en annan definition i i än den ovan beskrivna (se Metod 2.2). Tabellerna 4.17-4.21 och 4.26 visar fr.o.m. september 2010 svensk och utländsk icke-mfi. Tidigare visade motsvarande tabeller svensk och utländsk allmänhet. Vid utökningen av historiska serier tillbaka till 1975 har ovanstående sektorer räknats till icke-mfi från den tidpunkt det finns statistikuppgifter tillgängliga. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS 2010:1. Vid utgången av augusti 2010 fanns det 207 institut som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även s.k. penningmarknadsfonder (monetära investeringsfonder) är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Uppgifter för denna grupp hämtas kvartalsvis från deras rapportering till Finansinspektionen. Detta sker månaden efter kvartalsmånad. Exempelvis uppdateras värden avseende september vid publiceringen avseende oktober. För mellanliggande månader används närmast föregående rapporteringsperiods värden. Det påverkar balansräkningstabeller i del 3 men även penningmängdsmåttet g M3 i avsnitt 2.3. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFIblanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balansomslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av MFI:s balansomslutning rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis, eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framförallt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende september 2010. Den största innehållsliga förändringen skedde dock avseende december 2001 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Finansbolag började rapportera MFIblanketten i december 2001 och monetära värdepappersbolag i mars 2003. Finansbolag är dock inkluderade i MFI-totalt även i äldre serier. T.o.m. 1979 var benämningen finansieringsföretag och populationen skiljer sig något från det som senare fick benämningen finansbolag. Monetära värdepappersbolag är inkluderade i gruppen övriga MFI fr.o.m. 1996. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas 2 INSEKT 2000. Uppgift kan ej förekomma

Snabbfakta -06-30 Penningmängdens årliga tillväxttakt M1 5,0 % M2 7,7 % M3 7,9 % Tabell 2.4 MFI:s a) utlåning till svenska hushåll inkl. HIO b), årlig tillväxttakt 4,5 % MFI:s utlåning till svenska hushåll inkl. HIO 2 705 467 Mkr Tabell 4.3.1 MFI:s utlåning till svenska hushåll för bostadsändamål 2 171 137 Mkr Tabell 4.7 MFI:s utlåningsränta för lån till svenska hushåll för bostadsändamål Räntor för nya avtal under månaden 3,71 % Tabell 5.6.2 Räntor för utestående lån vid månadens slut 3,86 % Tabell 5.6.1 MFI:s utlåning till icke-finansiella företag 1 862 692 Mkr Tabell 3.9.1 Bostadsinstitutens utlåningsvolym till hushåll för nya lån under månaden Rörlig ränta Bunden ränta MFI:s utlåning till svenska hushåll fördelat på lånets säkerhet Lån med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter Lån med andra säkerheter Blancokrediter (lån utan säkerhet) 31 175 Mkr 16 363 Mkr 14 812 Mkr 2 691 851 Mkr 2 171 137 Mkr 331 570 Mkr 189 144 Mkr Tabell 4.26.4 Tabell 4.11.1 Betal- och kreditkortsfordringar till svenska hushåll 45 278 Mkr Tabell 4.22 Svenska hushålls kontosparande (MFI:s inlåning från svenska hushåll) Företagarhushåll hushåll Ordlista 1 204 907 Mkr 219 225 Mkr 985 682 Mkr Tabell 4.33.1 Ordlista a) Monetära finansinstitut (MFI) innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder). b) Hushållens icke- vinstdrivande organisationer.

1. INLEDNING 1.1 MFI:s tillgångar 1.1.1 Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning 1.1.2 Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 2003-jun 2004-jun 2005-jun 2006-jun 2007-jun 2008-jun 2009-jun 2010-jun -jun -jun 0% 2003-jun 2004-jun 2005-jun 2006-jun 2007-jun 2008-jun 2009-jun 2010-jun -jun -jun 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.1.3 MFI:s tillgångar, -06-30, mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker 7 828 221 5 240 932 823 031 444 096 578 555 741 607 Bostadsinstitut 2 482 780 2 378 374 21 483 1 57 063 25 859 Finansbolag 301 490 170 169 3 473 5 248 277 122 324 MFI 740 703 422 044 248 578 832 55 783 13 466 MFI totalt 11 353 195 8 211 520 1 096 564 450 178 691 678 903 255

1.2 MFI:s skulder 1.2.1 Referenssektorernas andel av MFI:s totala inlåning 1.2.2 Referenssektorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 2003-jun 2004-jun 2005-jun 2006-jun 2007-jun 2008-jun 2009-jun 2010-jun -jun -jun 0% 2003-jun 2004-jun 2005-jun 2006-jun 2007-jun 2008-jun 2009-jun 2010-jun -jun -jun 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.2.3 MFI:s skulder, -06-30, Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker 7 828 221 4 241 377 2 103 671 553 733 471 652 457 788 Bostadsinstitut 2 482 780 656 187 1 651 409 43 020 40 336 91 828 Finansbolag 301 490 201 933 11 833 72 16 255 71 412 MFI 740 703 34 958 637 852 23 012 23 639 21 242 MFI totalt 11 353 195 5 134 455 4 404 765 619 838 551 882 642 271

1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 1.3.1 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell tillväxttakt 1.3.2 Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 20% 20% 15% 15% 10% 10% 5% 5% 0% 0% -5% -5% -10% 2007 2008 2009 2010-10% 2007 2008 2009 2010 Hushåll inkl. HIO Icke-fin fin. Ftg. 0 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 1.3.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, -06-30, Mkr Utlåning till svensk icke-mfi Inlåning från svensk icke-mfi Varav icke- Varav hushåll finansiella företag Banker 2 271 714 912 009 1 169 879 2 220 368 Bostadsinstitut 2 218 072 1 693 278 500 918 0 Finansbolag 121 243 63 019 56 940 29 588 MFI 262 207 37 161 134 956 769 MFI totalt 4 873 236 2 705 467 1 862 692 2 250 725

1.4 Ut- och inlåningsräntor % 1.4.1 MFI:s utlåningsräntor % % 1.4.2 Bankernas inlåningsräntor % 8 8 8 8 7 7 7 7 6 6 6 6 5 5 5 5 4 4 4 4 3 3 3 3 2 2 2 2 1 1 1 1 0 0 2008 2009 2010 0 0 2008 2009 2010 Hushåll inkl HIO, utestående Icke-fin. Ftg. utestående Hushåll inkl HIO, utestående Icke-fin. Ftg. utestående 1.4.3 Ut- och inlåningsräntor mot svenska hushåll och icke-finansiella företag, procent MFI:s utlåning till Bankernas inlåning från Hushåll Ickefinansiella företag Hushåll Ickefinansiella företag jun-11 4,05 3,78 1,42 1,47 maj-12 4,08 3,73 1,51 1,42 jun-12 4,05 3,71 1,49 1,42

1.5 Penningmängd % 1.5.1 Penningmängden M1 och M3-12 månaders procentuell tillväxttakt 25 20 15 10 M1 Tillväxt M3 Tillväxt 0 5 0-5 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1.5.2 Penningmängd M1, M2 och M3 M1, Mkr 12-mån tillväxt i M2, Mkr 12-mån tillväxt i M3, Mkr 12-mån tillväxt i M1, % M2, % M3, % jun-11 1 550 261-0,6 2 014 050 4,6 2 239 962 5,3 maj-12 1 564 203 4,0 2 106 846 7,3 2 318 057 9,0 jun-12 1 627 774 5,0 2 169 250 7,7 2 357 404 7,9 Tillväxttakten för M1 och M3 justeras för omklassificeringar, se 4. Metod.

1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor Mkr 1.6.1 Utestående belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Obl. marknaden, staten Penningmarknaden, staten Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, bostadsinstitut 1.6.2 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mkr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut jun-11 91 916 5 020 782 045 1 133 848 maj-12 70 000 9 250 800 936 1 210 195 jun-12 85 000 5 752 799 443 1 191 906

1.7 Noter till del 1 Inledning September 2010. I september 2010 ändrades tabell 1.4.3 från att tidigare visa in- och utlåningsräntorna för allmänheten till att istället visa svenska hushåll och icke-finansiella företags ut- och inlåningsräntor. September 2010. I september 2010 ändrades tabell 1.6.2 så att statens emissioner på obligationsmarknaden även innefattar premieobligationer. Tidigare var endast statsobligationer inräknat.

2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram penningmängden % Penningmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell tillväxttakt ( 3 månaders glidande medelvärde ) 20 15 10 5 0-5 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 M1 M2 M3 0

2.2 Metod penningmängden Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECB:s definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECB:s definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens t utländska filialer l har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari 1998. Fr.o.m. november 2010 publiceras tillväxttakten i M1 både inklusive och exklusive omklassning. Detta eftersom villkorsändringar gör att vissa konton omklassificeras från inlåning med villkor till avistakonto. Fr.o.m. april 2009 publiceras även uppgifter om den monetära basen. Tidigare publicerades monetära basen endast på Riksbankens hemsida och definitionen har ändrats för att bättre överensstämma med det begrepp som IMF rekommenderar och ECB använder. I begreppet ingår nu: 1. Utelöpande sedlar och mynt 2. MFIs inlåning i Riksbanken 3. Fordringar på Riksbanken till följd av emitterade riksbankscertifikat Sedan hösten 2010 clearas vissa repor på den svenska marknaden via central motpart istället för att som tidigare handlas direkt mellan banker. Då repor clearas via central motpart blir motpart icke-mfi (finansiella serviceföretag) i statistiken. Exempel: Om Bank A istället för att ha utlåning i form av repa direkt till Bank B använder central motpartsclearing så kommer Bank A att ha utlåning i form av repa till den centrala motparten (icke-mfi) som i sin tur har utlåning i form av repa till Bank B. För Bank B tas detta upp som inlåning i form av repa från icke-mfi.

Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGK:s skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO), ickefinansiella företag och icke-monetära finansiella företag. Sedlar och mynt hos svensk allmänhet I praktiken beräknas allmänhetens innehav av sedlar och mynt genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en viss överskattning av sedlar och mynt hos svensk allmänhet, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. I den svenska definitionen av utlöpande sedlar och mynt ingår även minnesmynt. I december 2009 var det nominella värdet för minnesmynt 658 mkr. M1 M1 är lika med sedlar och mynt hos svensk allmänhet + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning som direkt eller med kort varsel kan tas ut (avistakonton). M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid upp till och med 3 månader eller en löptid upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av allmänhetens innehav av sedlar och mynt (tidigare kallad M0) och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med 1961. Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet skattas fr.o.m. september 2010 genom en residualberäkning från att tidigare ha approximerats utifrån första köpare. Emittentsektorn: Riksbanken och banker Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, monetära och icke-monetära investeringsfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags ickevinstdrivande organisationer, investmentbolag, ickemonetära kreditmarknadsföretag, övriga finansinstitut, hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor. Tillväxttakt För information om hur tillväxttakt beräknas se 4. Metod.

Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Nya penningmängdsmåttet Emittent sektor MFI, dvs. Riksbanken, Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag) samt RGK:s skulder av monetär karaktär Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska instituts filialer i utlandet. Gamla penningmängdsmåttet Riksbanken och Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska emittenters filialer i utlandet Neutral sektor Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära investeringsfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära investeringsfonder, Investmentbolag, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, finansinstitut, Investmentbolag, Icke-finansiell företagssektor, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer, finansinstitut, Socialförsäkringsfonder, Icke-finansiell företagssektor samt Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer Försäkringsföretag och pensionsinstitut

2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande Sedlar och mynt sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa Sedlar och mynt hos svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Social- försäkrings- Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 99 587 8 775 90 812 1 429 217 1 335 194 94 024 115 566 488 090 30 093 756 231 39 238 1 520 029 Aug 99 082 8 179 90 903 1 439 558 1 344 880 94 678 123 074 495 268 28 981 751 958 40 277 1 530 461 Sep 97 833 8 326 89 507 1 465 150 1 368 785 96 365 132 104 508 170 29 206 756 642 39 029 1 554 657 Okt 97 576 7 760 89 816 1 469 990 1 373 065 96 925 136 802 506 473 32 755 755 668 38 291 1 559 806 Nov 97 397 7 774 89 623 1 458 087 1 365 124 92 963 119 371 512 715 33 086 754 631 38 283 1 547 710 100 280 8 034 92 246 1 506 322 1 409 840 96 482 126 900 541 807 33 731 764 136 39 748 1 598 568 Jan 95 342 7 275 88 067 1 527 545 1 407 545 120 000 133 630 556 071 35 994 762 896 38 955 1 615 612 Feb 94 205 7 243 86 962 1 501 066 1 398 381 102 685 138 447 522 411 40 512 759 336 40 360 1 588 027 Mar 94 675 7 694 86 981 1 508 872 1 409 619 99 253 152 179 523 955 33 035 758 839 40 865 1 595 854 Apr 93 866 7 659 86 207 1 501 809 1 399 932 101 877 133 275 528 030 34 613 762 963 42 927 1 588 016 Maj 93 807 7 554 86 253 1 477 950 1 383 309 94 641 129 253 502 081 40 450 763 728 42 439 1 564 203 95 469 7 826 87 643 1 540 131 1 439 568 100 563 139 533 522 534 36 843 800 198 41 023 1 627 774 2.3 Fortsättn. penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet Icke-finansiella företag Kommuner, Hushåll exkl. HIO Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder M1 MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 472 438 457 461 14 977 26 558 90 224 6 965 340 039 8 651 1 992 467 65 752 79 259 83 505 2 220 983 Aug 488 683 472 944 15 739 36 102 86 115 12 274 345 771 8 422 2 019 144 75 116 79 261 82 553 2 256 073 Sep 511 818 489 934 21 885 39 456 97 746 10 939 355 389 8 288 2 066 475 96 838 92 802 75 736 2 331 851 Okt 517 165 495 069 22 096 31 298 105 886 8 783 362 451 8 748 2 076 971 92 433 92 801 74 504 2 336 710 Nov 532 333 504 955 27 378 35 155 108 376 11 272 368 436 9 094 2 080 042 89 702 92 802 73 573 2 336 119 533 305 506 694 26 611 24 580 111 848 3 848 383 806 9 222 2 131 873 75 509 94 827 76 379 2 378 587 Jan 563 971 541 189 22 782 36 904 113 683 12 696 390 949 9 739 2 179 584 90 977 23 146 88 209 2 381 916 Feb 564 736 537 373 27 362 37 180 119 497 5 286 392 778 9 994 2 152 763 87 659 23 153 84 687 2 348 263 Mar 572 879 546 383 26 496 37 315 124 801 6 447 393 678 10 637 2 168 732 86 734 22 227 93 154 2 370 847 Apr 558 867 534 531 24 336 33 340 115 284 7 425 392 297 10 521 2 146 884 75 834 22 228 101 249 2 346 195 Maj 542 644 526 751 15 893 34 039 97 087 7 720 392 952 10 845 2 106 846 77 049 22 230 111 931 2 318 057 541 476 529 210 12 266 26 855 96 195 9 559 397 386 11 481 2 169 250 85 237 22 220 80 697 2 357 404 M3

2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % 12-månaders förändringstal Sedlar & mynt M1 Stockförändring sv allmänh M1 Tillväxt M2 Stockförändring M2 Tillväxt M3 Stockförändring 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M3 Tillväxt Sedlar & mynt sv allmänh M1 Stockförändring M1 Tillväxt M2 Stockförändring M2 Tillväxt M3 Stockförändring M3 Tillväxt Jul -5,7 2,0-2,1 3,1 3,0 3,0 2,9-5,6 3,0-1,2 3,9 3,8 3,8 3,7 Aug -5,7 3,8-0,4 5,4 5,3 6,0 5,8-5,8 3,2-1,1 4,4 4,3 4,8 4,7 Sep -5,3 4,1-0,2 6,5 6,5 8,0 8,0-5,6 3,3-0,9 5,0 4,9 5,7 5,6 Okt -4,6 2,9-1,3 5,4 5,4 7,1 7,1-5,2 3,6-0,6 5,8 5,7 7,0 7,0 Nov -5,2 0,2 0,2 5,8 5,8 6,1 6,1-5,0 2,4-0,4 5,9 5,9 7,1 7,1-4,3 0,9 0,9 6,1 6,1 6,4 6,4-4,7 1,3-0,1 5,8 5,8 6,5 6,5 Jan -4,0 3,2 3,2 8,7 8,7 6,2 8,9-4,5 1,4 1,4 6,8 6,8 6,2 7,1 Feb -4,5 4,8 4,8 9,7 9,7 6,9 9,5-4,3 2,9 2,9 8,2 8,2 6,5 8,3 Mar -3,5 5,1 5,1 8,9 8,9 6,6 9,3-4,0 4,3 4,3 9,1 9,1 6,6 9,2 Apr -5,0 4,3 4,3 8,1 8,1 7,4 10,1-4,3 4,7 4,7 8,9 8,9 7,0 9,6 Maj -4,5 4,0 4,0 7,3 7,3 6,3 9,0-4,3 4,5 4,5 8,1 8,1 6,8 9,5-3,9 5,0 5,0 7,7 7,7 5,2 7,9-4,5 4,4 4,4 7,7 7,7 6,3 9,0

2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Sedlar och Bank- Penningmynt hos Bankinlåning från svensk allmänhet certifikat a) mängd sv allmänh. Totalt Hushåll Icke-fin.företag M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jul 91 290 1 757 023 106 692 1 065 436 4 354 510 349 87 955 181 237 14 383 3 741 1 958 746 Aug 91 383 1 764 592 107 682 1 066 864 4 550 511 940 86 810 185 787 16 322 8 962 1 972 619 Sep 89 987 1 812 304 117 589 1 079 656 4 812 526 008 95 604 206 641 17 173 8 231 2 028 111 Okt 90 294 1 828 523 115 733 1 085 939 4 649 537 479 92 659 205 105 18 425 6 667 2 041 218 Nov 90 106 1 823 263 121 251 1 091 221 4 701 539 071 100 711 192 971 15 839 5 477 2 040 097 92 384 1 852 551 120 314 1 112 964 4 574 569 393 101 920 170 193 13 820 11 345 2 076 594 Jan 88 205 1 908 401 137 732 1 120 191 4 844 569 381 117 936 218 828 14 952 9 160 2 143 498 Feb 87 102 1 889 625 124 495 1 119 179 4 908 554 506 104 178 215 941 15 409 5 659 2 106 881 Mar 87 153 1 909 574 120 413 1 120 388 4 854 566 386 99 148 222 800 16 411 14 669 2 131 809 Apr 86 347 1 909 449 121 421 1 124 310 5 144 562 279 97 930 222 860 18 347 21 782 2 139 000 Maj 86 394 1 879 300 105 649 1 127 294 4 597 527 853 86 240 224 153 14 812 26 366 2 097 710 87 797 1 934 647 109 230 1 168 245 4 693 542 285 90 305 224 118 14 232 27 477 2 159 152

2.6 Monetära basen Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande sedlar och mynt Skulder till penningpolitiska motparter varav Inlåningsfacilitet Finjusterande transaktioner Övrig inlåning Särskild inlåning banker Emitterade riksbankscertifikat Monetära basen (a) (b) (c) (d) (e)= (a)+(b)+(c)+(d) SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK Jul 99 587 17 027 41 16 986 0 0 0 116 614 Aug 99 082 17 571 32 17 539 0 0 0 116 653 Sep 97 833 18 916 46 18 870 0 0 0 116 749 Okt 97 576 19 277 59 19 218 0 0 0 116 853 Nov 97 397 19 550 66 19 484 0 0 0 116 947 100 280 17 186 522 16 664 0 0 0 117 466 Jan 95 342 21 767 57 21 710 0 0 0 117 109 Feb 94 205 23 031 127 22 904 0 0 0 117 236 Mar 94 675 22 122 75 22 047 0 0 0 116 797 Apr 93 866 31 051 32 31 019 0 0 0 124 917 Maj 93 807 31 163 45 31 118 0 0 0 124 970 95 469 29 587 34 29 553 0 0 0 125 056

2.7 Noter till del 2 penningmängden a) Metod för skattning av emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet har ändrats fr.o.m. september 2010. Fr.o.m. september 2010 avser också bankcertifikaten bokfört värde mot att tidigare perioder utgjorts av nominella värden. b) Före december 2002 används stockförändringen som tillväxttakt. ember 2003. I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. April 2009. Fr.o.m. publiceringen avseende 2009-04-30 räknas monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) in i referenssektorn MFI. Detta har inneburit en metodförändring hur penningmarknadsfonderna hanteras i penningmängden vilket gett vissa mindre revideringar av penningmängdssiffrorna bakåt i tiden. November 2009. I november 2009 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. September 2010. Revideringar (tabell 2.3) för tidsperioden januari 1998-februari 2002, efter en översyn av ingående uppgiftslämnargrupper. Tillväxttakten (tabell 2.4) påverkas för januari 1999-februari 2003. Oktober 2010. Revidering av emitterade värdepapper som hålls av svensk allmänhet (kolumn j) januari 2008-september 2010. November 2010. Ett antal konton med begränsat antal fria uttag har tidigare legat som avistainlåning, dessa omklassificeras nu till inlåning med vissa villkor. Det påverkar M1 som minskar med 50-150 miljarder för perioden december 2003-oktober 2010. Mindre revideringar även 1998-2003. November 2010. Villkorsändringar gör att vissa konton omklassificeras från inlåning med vissa villkor till avistakonto. M1:s tillväxttakt beräknas därför både med och utan omklassificering fr.o.m. november 2010. ember. I december reviderades emitterade värdepapper för perioden januari 2010 till november. Tillväxttakten för M3 i tabell 2.4 har reviderats för januari till november.

3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr 9 000 000 3.1.1 MFI:s tillgångar per instrument Mkr 9 000 000 3.1.2 MFI:s skulder per instrument 8 000 000 8 000 000 7 000 000 7 000 000 6 000 000 6 000 000 5 000 000 5 000 000 4 000 000 4 000 000 3 000 000 3 000 000 2 000 000 2 000 000 1 000 000 1 000 000 0 2007 2008 2009 2010 0 2007 2008 2009 2010 Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital

3.1 Diagram balansräkningar 3.1.3 Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi 3.1.4 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell tillväxttakt 100% 21% 90% 18% 80% 15% 70% 12% 60% 50% 9% 40% 6% 30% 3% 20% 0% 10% -3% 2003-jun 2004-jun 2005-jun 2006-jun 2007-jun 2008-jun 2009-jun 2010-jun -jun -jun 0% -6% 2007 2008 2009 2010 Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0

3.2 Metod balansräkningar De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2010:1) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, dvs. inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioden januari 1996-november 2001 redovisas den netto. Innan 1996 redovisas utlåningen återigen före avdrag för reserveringar, dvs brutto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. För perioden 1975-95 var en del av ut- och inlåningen ej sektorklassificerad. Det berodde bl.a. på att motparter inte erhållit sektor p.g.a. saknade eller felaktiga organisationsnummer. Denna restpost har i balansräkningstabellerna räknats till svenska icke- MFI men ingående delsektorer summerar inte till totalen. För finansbolagen saknas sektorfördelade utlåningsuppgifter före 1992, uppdelningen har därför skattats utifrån senare fördelning. 1980 trädde lagen om finansbolag (SFS 1980:2) i kraft vilket medförde en ny definition av finansbolag och en utökning av antalet företag som ingick i undersökningen, ett tidsseriebrott inträffar därför 1980. Finansbolagens balansuppställning ändras också 1980 vilket medför svårigheter att jämföra uppgifter före och efter 1980. Mot bakgrund av detta redovisas sektorfördelad utlåning ej separat för finansbolag innan 1992 och endast total balansomslutning redovisas före 1980. Gjorda skattningar ingår dock i uppgifterna för MFI-totalt. Vid bankkrisen år 1992 skapade bankerna dotterbolag för hantering av dåliga lån och andra tillgångar. I samband med detta och även senare har stora kreditstockar lyfts över från banker till bolag utanför bank/mfi-sektorn och omvänt vilket orsakat tidsseriebrott. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma

3.3 MFI:s balansräkning -06-30 3.3.1 MFI:s tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning 8 292 550 367 8 211 520 5 890 503 2 321 017 Icke-MFI -46 115 411 589 6 082 569 4 815 009 1 267 560 Svenska icke-mfi 8 608 225 453 4 873 236 4 681 573 191 663 Finansiella företag, ej MFI 7 391 17 867 121 557 119 074 2 483 Icke-finansiella företag -350 70 510 1 862 692 1 676 612 186 080 Offentlig sektor -14 976 19 276 183 520 182 722 798 Hushåll inkl. HIO 16 543 117 799 2 705 467 2 703 165 2 302 Utländska icke-mfi -54 723 186 136 1 209 333 133 436 1 075 897 EU-länder -7 676 105 782 614 991 57 720 557 271 utlandet -47 047 80 354 594 342 75 715 518 627 MFI 54 407 138 778 2 128 951 1 075 494 1 053 457 Svenska MFI 29 804-61 977 949 718 917 270 32 447 Banker -446-3 198 249 476 237 745 11 731 Bostadsinstitut 29 118-54 122 583 325 583 239 87 Andra monetära kreditmarknadsföretag 1 159-4 664 116 879 96 277 20 602 MFI -28 6 37 10 27 Utländska MFI 24 603 200 756 1 179 233 158 224 1 021 009 EU-länder 28 093 220 269 842 240 128 074 714 166 utlandet -3 490-19 513 336 994 30 150 306 844 Räntebärande värdepapper -52 196-139 471 1 096 564 697 587 398 977 Aktier och andelar 3 734 1 845 450 178 177 542 272 635 Derivatinstrument -191 294 237 962 691 678 372 450 319 228 tillgångar 42 180 215 809 903 255 339 680 563 576 SUMMA TILLGÅNGAR -189 284 866 511 11 353 195 7 477 762 3 875 433 Svenska kronor -100 650 385 608 7 477 762 Euro och EMU-valutor 27 078 110 432 1 534 561 EU-valutor -22 653 140 346 554 467 utländska valutor -93 059 230 125 1 786 404

3.3.2 MFI:s skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning 70 973 339 137 5 134 455 3 385 316 1 749 139 Icke-MFI 74 171 338 448 2 955 385 2 226 504 728 881 Svenska icke-mfi 60 002 199 821 2 250 725 2 126 381 124 344 Finansiella företag, ej MFI 11 597 32 582 248 006 223 299 24 707 Icke-finansiella företag 18 305 18 394 635 314 544 757 90 556 Offentlig sektor -11 055 23 847 109 466 105 661 3 805 Hushåll inkl. HIO 41 154 124 999 1 257 940 1 252 664 5 276 Utländska icke-mfi 14 170 138 627 704 660 100 123 604 537 EU-länder 16 543 72 761 341 531 69 263 272 268 utlandet -2 373 65 865 363 129 30 860 332 269 MFI -3 198 689 2 179 070 1 158 812 1 020 258 Svenska MFI 36 426-66 370 924 723 875 983 48 740 Banker 38 760-57 271 824 443 782 196 42 247 Bostadsinstitut -4 475-15 306 55 356 55 293 63 Andra monetära kreditmarknadsföretag 2 800 7 468 39 881 33 731 6 151 MFI -660-1 261 5 042 4 764 279 Utländska MFI -39 625 67 058 1 254 347 282 829 971 518 EU-länder -39 419-24 581 699 608 211 801 487 808 utlandet -205 91 640 554 739 71 028 483 711 Emitterade värdepapper -63 665 367 025 4 382 163 1 842 964 2 539 199 Certifikat -19 041 161 060 837 341 96 436 740 905 Obligationer -37 886 215 898 3 280 460 1 682 333 1 598 127 Förlagslån -3 975-11 489 159 268 46 830 112 438 emitterade värdepapper -2 764 1 556 105 095 17 366 87 729 Emitterade andelar i penningmarknadsfonder - -59 651 22 601 22 601 0 Derivatinstrument -130 268 189 764 619 838 380 791 239 047 skulder -63 881-5 577 551 882 402 303 149 579 Eget kapital -2 443 35 829 642 271 468 122 174 148 SUMMA SKULDER -189 284 866 511 11 353 195 6 502 083 4 851 112 Svenska kronor -60 089 365 313 6 502 083 Euro och EMU-valutor -19 039 189 179 2 046 818 EU-valutor -6 462 124 623 483 772 utländska valutor -103 695 187 396 2 320 522