Vägar till mångfunktionella landskap: en pilotmodell i Jämtlandsfjällen

Relevanta dokument
Vägar till mångfunktionella landskap

De svenska miljömålen, 16 st. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Kulturarv som resurs för regional utveckling

BORTOM KONFLIKTER I FJÄLLEN

FJÄLLFORSKNINGSKONFERENS

FJÄLLFORSKNINGSKONFERENS

Beredningsgruppsmöte Nationalparksprocessen Vålådalen-Sylarna-Helags

RAPPORT. Ledutredning. Vålådalen-Sylarna-Helags

Vålådalen Sylarna Helags

Ställningstagande inför den fortsatta processen för att bilda en framtida nationalpark i området Vålådalen Sylarna Helags

Beredningsgruppsmöte Nationalparksprocessen Vålådalen-Sylarna-Helags

Förvaltning och upplåtelse av småviltsjakt i Jämtlands län. Jens Andersson Länsstyrelsen i Jämtlands län

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

ALLEMANSRÄTTEN BÅDE TILL GLÄDJE OCH FÖRTRET

Lärdomar från projektet Bortom konflikter i fjällen

Samiska frågor i anslutning till en eventuell nationalpark

Resultater fra svensk forskning på bruk og vern. Hva kan vi lære av varandra?

Leder för snöskoter Finns även privata leder, motoriserat friluftsliv. Trång på leder, betalningsplikt.

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Friluftslivets ekonomiska värden

HÅLLBAR TURISM I SKYDDADE OMRÅDEN

BESÖK OCH BESÖKARE I FJÄLLEN

Välkomna till Tankesmedjan för friluftsliv 2014

Myndighetsmöte friluftsliv, Peter Fredman Mittuniversitetet / Etour

Pass 2: LYSSNA Besöksnäring i planering av infrastruktur och transporter

Beredningsgruppsmöte Nationalparksprocessen Vålådalen-Sylarna-Helags

Närnatur för alla naturupplevelser för kunskap och engagemang

Besöksnäringsstrategi

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Hur ska vi tillsammans utveckla turismen på bästa sätt?

Slutrapport för projekt

Skogsriket Skogslänet - Skogsprogrammet

Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland

Unlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå. Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling

Hur kraftsamlar Skåne för att bli en av Europas bästa vandringsdestinationer?

Kulturarvsturism och regional utveckling

Remissyttrande över Ett land att besöka en samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95)

Samling i Oslo Peter Fredman

LOKAL SAMVERKAN GOLFBANAN OCH NATUREN

Riksantikvarieämbetets strategiska plan

Slutrapport: Act Art for Tourism

Förstudie Vindelälvsdalen

Kulturmiljö och vattenförvaltning, i södra Sverige

Finansiering av leder -

Intressemotsättningar och utmaningar i multifunktionella landskap: Studier kring buller, vindkraft och naturskydd i Jämtlandsfjällen

Regional cykelstrategi

Samverkan i Bottenvikens vattendistrikt: analys av vattenrådsarbetet

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Att ställa om till bioekonomi hur gör vi det i samverkan?

Kulturmiljö och vattenförvaltning, två projekt i södra Sverige.

Rapport (Augusti 2019) Fjällsäkerhet i ett förändrat klimat

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Enkät för intressegrupper gällande världsarvet Kvarkens skärgård

Naturbasert reiseliv. I skjæringspunktet mellom naturopplevelser, naturforvaltning og kommersialisering

Dingle. Hotel Lab

Samhällsutvecklingsforum 2017 tema bostadsbyggande

KONSEKVENSBESKRIVNING FÖR RENNÄRINGEN

Utredningen Sveriges besöksnäring

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Undersökning bland besökare i södra Jämtlandsfjällen sommaren 2013

Christine är lektor och forskare Mittuniversitetet.

Hemställan om ändring av 28 b jaktförordningen (1987:905)

Framtidskuster för människa och miljö

VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE

VÄLKOMNA! NÄTVERKSKUNSKAP OCH SAMVERKANSPROJEKT WORKSHOP

Enkät om renskötsel 2017 Sammanfattning av svar från renskötselområdets invånare

Den svenska modellen för brukande av skog - definitioner, motbilder, framtider. Anna Sténs Idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet

Second call. Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens. Biosfärsområden

Alléer och vägnära träd. NVF Miljömöte Island /07

Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan

Beredningsgruppsmöte Nationalparksprocessen Vålådalen/Sylarna/Helags

Länsstyrelsen Jämtlands län Samhällsenheten Karin Johansson

Trender i friluftsliv och naturturism Vad säger forskningen?

Översiktlig analys av aktiviteter i det föreslagna nationalparksområdet

Remissvar: Ett land att besöka (SOU 2017:95)

Hållbart samnyttjande och utveckling av fjällen - Vad är Länsstyrelsens fjälluppdrag?

M1052 Enskild motion. av Cecilia Magnusson och Saila Quicklund (båda M)

Välkommen. Företagsklimat och näringslivsutveckling för 39 kommuner

En sammanhållen politik för hållbar turism och växande besöksnäring. En sammanhållen politik för hållbar turism och växande besöksnäring, N 2016:4 1

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar.

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby

ALLEMANSRÄTT OCH SKIDÅKNING INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Det icke prissatta - men av värde

Verksamhetsplan för samverkan i Rösjökilen

r 1 Friluftspolitisk policy KALK KOMMUN l Friluftspolitisk policy Allmänna i , 20 Kommunfullmäktige Dokumentnamn Beslutsinstans

Hållbar turism för en växande besöksnäring

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Högskoleutbildning i regional utveckling. Presentation Reglabs styrelse 24 augusti 2016

Kulturarv UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

INNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRER BEHÖVS FÖR ATT UTVECKLA DALSLANDS HÖGA NATURVÄRDEN

Beägga & Biekkasu odji

Upplev landsbygden med funktionsnedsättning

LOKAL DELAKTIGHET OCH SAMVERKAN I GLESBYGD

Från ord till handling utveckling av attraktiva besöksanledningar för internationella besökare

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

FÄRDPLAN. Skånes vindkraftsakademi

Transkript:

Vägar till mångfunktionella landskap: en pilotmodell i Jämtlandsfjällen Negotiating pathways to multifunctional landscapes: a pilot model in the Jämtland Mountains Fas 2, 2016-2017 Slutkonferens, Elite Hotel Maria Tower, Stockholm 2018-04-23 Sandra Wall-Reinius, ETOUR, Mittuniversitetet Sandra.wall-reinius@miun.se

Sandra Wall-Reinius, Etour, Mittuniversitetet Annika Dahlberg, Stockholms universitet Sverker Sörlin, KTH Daniel Svensson, KTH & Chalmers Peter Fredman, Etour, Mittuniversitetet Kristin Godtman-Kling, Etour, Mittuniversitetet Arbetsgrupp: Lennart Adsten, Naboer AB Ruona Burman, Länsstyrelsen Jämtland Richard Åström/Jonas Kråik, Handölsdalens sameby Niklas Winbom, Svenska Turistföreningen Nils Hallberg, Naturvårdsverket Referensgrupp: Fjällforum Svenska och norska myndigheter, organisationer, företag och privatpersoner som möts för informationsutbyte, erfarenhetsutbyte och samarbeten. Mötesplattform för föreningen Gränsfjällen Sylarna i samverkan.

https://www.youtube.com/watch?v=saywqbdbtxg

Delprojekt 1 - Syn på landskapet - Olika former av skydd - Markanvändningskonflikter mellan bevarande, utveckling, lokala intressen, turism och friluftsliv Delprojekt 2 - Ledernas historiska roll och funktion - Lokal kunskap och historiska leder i ett mångfunktionellt landskap Delprojekt 4 Interaktion. Exempel på former av interaktion mellan forskning och fjällaktörer: Arbetsgrupp Referensgrupp (Fjällforum) Intervjuer och samtal Möten med privata och offentliga personer Workshops Fältarbete Spridning av forskning genom publikationer, seminarier, nyhetsbrev, radio och film Avslutande workshop med arbetsgrupp och nyckelaktörer Delprojekt 3 - Systematisk kunskapsöversikt och kunskapsbehov - Dagens användning av leder - Finansieringsmodeller kring leder Utgångspunkten har varit att synliggöra fjällandskapets mångfunktionalitet. Hur kan olika intressen och aktörer samexistera och mötas i dialog om hur natur- och kulturvärden kan bevaras och utvecklas för lokal hållbar utveckling?

NÅGRA SLUTSATSER Turistiskt landskap? Skyddat landskap? Orört landskap? Vildmark? Historiskt landskap? Samiskt landskap? Kulturlandskap? Arbetslandskap? Vardagslandskap? Södra Jämtlandsfjällen används av flera olika grupper med olika intressen, förväntningar, uppfattningar och värderingar om landskapet: tex. lokala företag, boende, föreningar, renskötare, näringslivsutvecklare, turistorganisationer, turister, regionala och nationella myndigheter, naturvårdsintressen, kulturvårdsintressen.. Olika idéer om och syn på fjällen påverkar användning och förvaltning. Dessa olikheter (både historiska och nutida) och förändringar i hur området används (utvecklas/bevaras) har lett till vissa spänningar, låsningar och osäkerheter. Flera pågående förändringar: bl.a. process kring en nationalpark, ökat besökstryck, nya aktiviteter, förändrade beteenden och attityder

NÅGRA SLUTSATSER Fjälleder har flera funktioner (mångfunktionella) och de är djupt rotade i traditioner och är resultat av lång historia av rörelser Erfarenhetskorridorer, informationslinjer Ger en fördjupad bild av landskapet och dess kultur- och miljöhistoria Dialog och samverkan om leder fungerar som ett verktyg för att hantera motsättningar Fungerande leder kräver bl.a. kunskap om involverade aktörer, analys av (framtida) användning och systematisk skötsel samt tydlig ansvarsfördelning. Finansingering av skötseln..

Den mångfunktionella leden: Leden som nyttighet för den enskilde Visa vägen ute i naturen (vägvisning) Underlätta vistelser i naturen (tillrättaläggning) Bidra till upplevd trygghet (säkerhet) Ge information (kunskapsförmedling) Bidra till upplevelsen av att vara ute (upplevelseförstärkning) Leden som nyttighet för samhället Bättre folkhälsa Bättre säkerheten för besökare i naturen Ökade kunskaper on natur- och kulturmiljöer Styrmedel för att minimera konflikter Leden som resurs för besöksnäringen Del i infrastrukturen på destinationen En attraktion i sig Olika sätt att finansiera en led: Skatter (alla betalar ) Avgifter (användarna betalar ) Ideellt engagemang (de engagerade betalar ) Ideologiskt perspektiv, markägare, ledens syfte och aktiviteter på leden Många leder, inte minst i fjällen, finansieras skatter något som har stort stöd bland Sveriges befolkning. Leder för speciella aktiviteter (tex. snöskoter, cykling och skidåkning) kan lämpa sig bra för finansiering genom avgifter så länge de inte inkräktar på Allemansrätten. Mer kunskap behövs. Peter Fredman peter.fredman@miun.se

NÅGRA SLUTSATSER Möten och nätverk för information och dialog mellan lokala, regionala och nationella aktörer: Respekt för olika perspektiv och intressen Lyfta frågor, kompromisser och möjligheter Förståelse för skillnader, och varför dessa skillnader finns, ökar möjligheten till större samsyn och att hitta konstruktiva lösningar Belysa centrala begrepp eftersom de kan betyda olika saker för olika människor (tex Vad är bevarande? Nationalpark? Kulturvärde?) Information och kommunikation Oberoende medlare (facilitator) i komplexa frågor Förhandling och dialog, förståelse och tillit mellan aktörer tar tid Fjällforum är en pilotmodell för samverkan, en plattform och nätverk för kunskapsutbyte, dialog och diskussion

Historiska perspektiv på lederna i Jämtlandsfjällen Daniel Svensson Fil. dr. i historia, forskare Institutionen för teknikens ekonomi och organisation Avdelningen för teknik, vetenskap & samhälle daniel.e.svensson@chalmers.se 9

Vad menar vi med rörelsearv? Småskaliga fysiska spår stigar, skidspår, vadställen, leder, rastplatser, renflyttningsstråk, etc. Rörelsens kulturarv - har skapats genom ett sambrukande av olika intressen: renskötsel, jakt, friluftsliv och turism. Hållbart brukande av landskapet? 10

Jämtlandsfjällen ett unikt område Högt besökstryck, vilket bidragit till fokus på nyare leder och turism vardagliga rörelser syns inte lika tydligt. Lederna och stigarna utgör ett rörelsearv som behöver synliggöras för att fördjupa förståelsen av områdets kultur- och miljöhistoria. Många olika intressen har varit med och skapat lederna under lång tid: renskötseln, turismen, idrotten m.m. 11

Jämtlandstriangeln och Vålådalen Fokus på Jämtlandstriangeln och Vålådalen Vålådalen rik träningshistoria som startade med Gösta Olanders ankomst på 1930-talet, men också hembygd för samer och fjällbönder. Jämtlandstriangeln ett av de mest ikoniska områdena för fjällturism och samtidigt ett viktigt område för rennäringen. 12

Jämtlandstriangeln De tidiga turistlederna, som i många fall har blivit kvar, följer de stigar som använts av andra intressegrupper. Senare leder är oftare dragna med turismen som främsta syfte. Samerna var viktiga i den tidiga besöksnäringen. Stugbyggen och uppmärkning av leder i området i slutet av 1800-talet gjorde turisterna mindre beroende av samerna för logi och guidning. 13

Blåhammaren, augusti 2016 14

Vålådalen Dagens omfattande ledsystem är en nyare skapelse. Från Vålådalen utgår på den gamla kartan (STF 1923) bara en handfull stigar, däribland mot Ottfjället och Lunndörrstugan. De längre lederna finns med i STF:s kartor och skrifter redan under 1900- talets första decennier. Det som har tillkommit är framförallt de kortare dagsturerna och rundslingorna (till exempel Blanktjärnsrundan). 15

Vålådalen, juni 2017 16

Vålådalen, juni 2017 17

Film om projektet https://www.youtube.com/watch?v=rzsaukehwwk&t=386s

Tack!