Biologiska saneringsmetoder för ekologiskt utsäde av höstråg, höstvete och rågvete

Relevanta dokument
Slutrapport för projekt /04

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Betning mot kornets bladfläcksjuka effekter Lars Wiik SLU Alnarp. Sammanfattning

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Bibliografiska uppgifter för Thermoseed - termisk betning av utsäde

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

odlingssystem i höstvete

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Biologisk och termisk utsädesbehandling

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.

Biologisk bekämpning räcker mikroorganismerna till? Margareta Hökeberg MASE-laboratorierna AB

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Totalt var det 16 sorter i serien L7-212 som

Betning i stråsäd L , L , HU-1172 VÄXTSKYDD

Rapport från projekt Åkerböna för humankonsumtion

Vi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Svampsjukdomar i maltkorn

Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Korn, tidiga sorter. Sorter

VÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Kvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426

Betning i stråsäd. E-post:

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Betning av potatis mot

Tillskottsbevattning till höstvete

Tabell 1. Teoretisk uppförökningspotential för vanligt stinksot för höstvete i monokultur (fritt efter Johnsson m fl, 1995).

Nederbörd Brunnby

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Sortförsök i höstvete

Svampförsök i korn. Växtskydd

Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Friskt ekologiskt utsäde av spannmål och trindsäd

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Fem odlingssystem i höstvete, LS Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, Bjärred E-post:

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post:

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Svampförsök i korn. Växtskydd

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i

Kvävebehov hos olika maltkornssorter

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

Sorter ekologisk odling

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist

odlingssystem i höstvete

Sortförsök i höstvete

Tabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel

Nya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000

Proteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro

Biologisk betning mot skadeinsekter i sockerbetor

Korn, tidiga sorter. Sorter

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Aktuella försöksresultat, betning mot utsädesburna svampsjukdomar

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kring blomning var väderleken relativt torr och försöket bevattnades därför vid tre tillfällen med 20 mm vid varje tillfälle.

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Kväveform och strategi i höstvete

Vårbehandling mot örtogräs i höstvete

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Sortförsök i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Korn, tidiga sorter. Sorter

Sortanpassad kvävegödsling

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Korn, tidiga sorter. Sorter

Kvävestrategi i höstvete

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige?

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Effekten mot kornets bladfläcksjuka

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling Sortförsök

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 Åsa Käck 2

NPK till korn. Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Sortförsök i vårvete

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1

Svampbehandling i höstvete

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Transkript:

Biologiska saneringsmetoder för ekologiskt utsäde av råg, vete och rågvete Rapport 2007 I detta projekt avser vi att undersöka vete/ rågvete och rågpartier med varierande smittograd av utsädesburna sjukdomar och saneringseffekterna med hjälp av Cerall och värmebehandling (Thermo). Målsättningen är att finna gränsvärde för vilket smittotryck som kan accepteras vid produktion av ekologiskt utsäde. I fältförsök undersöks hur smittotrycket påverkar etablering, övervintring, sjukdomsutveckling och skörd. Material och metoder Under sensommaren 2006 startade sökandet efter utsädespartier med specifika infektionsnivåer hos utsädesföretagen. Nytt för utsäde 2006 var att nya rutiner införts av utsädesföretagen. Då allt utsäde avsågs att betas utfördes inga sundhetsanalyser. Vi var då hänvisade till att söka bland överlagrade partier. Då vete visat små skador av snömögel 2006, ersattes vete med rågvete, efter samtycke av Jordbruksverket. Ett parti rågvete med hög smittograd erhölls av Lantmännen Bioagri. Försöksutsädet betades med Cerall, och delar av rågutsädet och av rågvetet behandlade enligt Thermoseed konceptet av personal vid Lantmännen SeedGuard. Alla försöksled kunde tyvärr inte värmebehandlas då metoden är tidskrävande och varje enskilt försöksled behöver groningstestas innan behandlingen utförs i full skala.totalt tio fältförsök anlades i Storvreta, Märsta, Strängnäs, Örebro, Vreta Kloster och Lillerud. Fältförsöken har utförts av HS Konsult AB, patrullerna i Märsta, Strängnäs och Örebro, och av Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB. Försöksdesignen har slumpad individuell rutfördelning.och omfattar 6 led x 4 block = 24 parceller. Samtliga försök inspekterades i april för snömögelbestämning. Gradering av bladsvampar utfördes inte, då graderingen 2005 inte givit några skillnader mellan partier, vilket inte heller kunde förväntas. Tabell 1. Försöksplan i serie ACM- 3010, biologiska saneringsmetoder för ekologiskt utsäde av rågvete. Försöksled Utsädesparti Smittograd 1 angripna kärnor <10 A. Obehandlat (A-C) Parti Amilo 206597 B. Cerall 10 ml C. Värmebehandling ThermoSeed D. Obehandlat (D-F) 10-25 Parti Amilo 206580 E. Cerall 10 ml F. Värmebehandling ThermoSeed G. Obehandlat (G-I) > 25 Parti Amilo 205148 H. Cerall 10 ml I. Värmebehandling ThermoSeed 1 Avser totala förekomsten av Fusarium spp, Septoria spp och Bipolaris sorokiniana enligt certifieringsanalys.

Tabell 2. Försöksplan i serie ACM- 2010, biologiska saneringsmetoder för ekologiskt utsäde av råg. Försöksled Utsädesparti Smittograd 1 angripna kärnor <10 A. Obehandlat (A-C) parti Lamberto 205209 B. Cerall 10 ml C. Värmebehandling ThermoSeed D. Obehandlat (D-F) 10-25 parti Lamberto 205234 E. Cerall 10 ml F. Värmebehandling ThermoSeed G. Obehandlat (G-I) > 25 parti Lamberto 205202 H. Cerall 10 ml I. Värmebehandling ThermoSeed 1 Avser totala förekomsten av Fusarium spp, Septoria spp och Bipolaris sorokiniana enligt certifieringsanalys. Resultat Snötäcket under vintern begränsades till en dryg månad, vilket ledde till att snömögelskadorna blev små, jämfört med föregående vintern då snötäcket varade i tre månader på otjälad mark, vilket medför att skillnaderna mellan behandlingar är små och inte i något fall statistiskt signifikanta. Flera av utsädespartierna innehöll höga smittonivåer av Fusarium spp. (tabell 9) Försöksplatsen i Hedemora byttes p g a stor kvickrotsförekomst mot en försöksplats i Östergötland. Där var dock snötäcket än mer kortvarigt än för området i övrigt. Effekter av biologisk betning på sjukdomsangrepp, beståndsutveckling och skörd i tre olika utsädespartier av råg framgår av tabell 3 och 4. Behandling med Cerall och Thermoseed har inte gett några skördehöjande effekter. Däremot ser vi en skillnad i övervintringen för de olika partierna, där parti II övervintrat bäst och parti III sämst. Snömögelangreppet var också högst i parti III, och lägst nivå i medeltal förekom i Thermoseedbehandlade led. Strängnäsförsöket visade stora variationer, och en ny körning skall göras där detta plockas bort, därav den låga skörden i Cerallbehandlade led. I tabell 5-6 presenteras resultaten från samtliga fem försöksplatser. Några signifikanta skillnader kan inte utläsas. Lägst skörd erhölls av parti 3 som lämnade 8 lägre skörd och som också visade lägst beståndstäthet på en. För rågvete redovisas kärnskörd för fyra försök. Några statistiskt säkra skillnader kan inte kostateras (Tabell 7och 8), utan samtliga undersökta parametrar ligger på en jämförbar nivå. Övervintringen var bäst i partiet med lägst utsädessmitta.

Tabell 3. Biologisk betning råg, utsädespartier I-III. Kärnskörd, beståndsparametrar och snömögelangrepp. Medeltal av två försök 2007, Strängnäs och Storvreta. Bokstäver visar signifikans enligt Duncan s multiple range test P<0.05. Parvisa värden med gemensam bokstav är Försöksled 15 vh v h Plantor v h Snömögel DC23 Ia. Obetat 4357 a 100 94 a 89 a 95 215 a 153 a 71 1,3 a Ib. Cerall 4408 a 101 94 a 93 a 99 208 a 135 a 65 0,7 a Ic. Thermo 4176 a 96 98 a 93 a 95 225 a 152 a 68 1,3 a IIa. Obetat 4626 a 100 96 a 90 a 94 231 a 155 a 67 0,3 a IIb. Cerall 4410 a 95 98 a 94 a 96 262 a 163 a 62 1,5 a IIc. Thermo 4372 a 95 95 a 91 a 96 221 a 134 a 61 0,9 a IIIa. Obetat 4964 a 100 99 a 89 a 90 231 a 135 a 58 2,5 a IIIb. Cerall 3472 a 70 96 a 88 a 92 211 a 119a 56 3,1 a IIIc.Thermo 4434 a 89 98 a 90 a 92 247 a 146 a 59 1,9 a Tabell 4. Biologisk betning råg, utsädespartier I-III. Kärnskörd, vattenhalt och stråstyrka vid skörd, tusenkornvikt, rymdvikt samt proteinhalt. Medeltal av två försök 2007. Bokstäver visar Försöksled 15 vh Vattenh Stråstyrka 0-100 Tkv g Rymdvikt g/l Protein Ia. Obetat 4357 a 100 17,6 a 90 a 39,8 a 771 a 8,4 a Ib. Cerall 4408 a 101 17,5 a 90 a 40,1 a 766 a 8,4 a Ic. Thermo 4176 a 96 17,5 a 89 a 38,2 771 a 8,2 a IIa.Obetat 4626 a 100 17,6 a 88 a 37,2 a 775 a 8,3 a IIb. Cerall 4410 a 95 17,6 a 88 a 38,4 a 772 a 8,2 a IIc. Thermo 4372 a 95 17,7 a 89 a 40,2 a 770 a 8,2 a IIIa. Obetat 4964 a 100 17,9 a 90 a 39,2 a 771 a 8,8 a IIIb. Cerall 3472 a 70 17,7 a 90 a 38,5 a 771 a 8,4 a IIIc:Thermo 4434 a 89 17,5 a 90 a 40,5 a 773 a 8,5 a

Tabell 5. Biologisk betning råg, utsädespartier I-III. Kärnskörd, beståndsparametrar och snömögelangrepp. Medeltal av fem försök 2007. Bokstäver visar signifikans enligt Duncan s multiple range test P<0.05. Parvisa värden med gemensam bokstav är inte statistiskt säkert skilda åt. Försöksled 15 vh v h * * Plantor v h Snömögel DC23 Ia. Obetat 4790 a 100 97 a 92 a 95 200 a 175 a 88 1,3 a Ib. Cerall 4805 a 100 97 a 94 a 97 201 a 166 a 83 1,3 a IIa. Obetat 4874 a 100 97 a 93 a 96 228 a 183 a 80 1,4 a IIb. Cerall 4799 a 98 98 a 95 a 97 242 a 190 a 79 2,6 a IIIa. Obetat 4713 a 100 98 a 89 a 91 205 a 166 a 81 2,5 a IIIb. Cerall 4081 a 84 97 a 90 a 93 200 a 159 a 80 3,0 a IIIc.Thermo 4550 a 97 98 a 90 a 92 234 a 178 a 76 2,5 a Obetat 4794 a 100 97 a 91 a 1,7 a Cerall 4570 a 95 97 a 93 a 2,3 a I 4797 a 100 97 a 93 a 1,3 a II 4837 a 101 98 a 94 a 1,8 a III 4397 a 92 98 a 89 a 2,7 a (ej Thermo) * fyra försök Tabell 6. Biologisk betning råg, utsädespartier I-III. Kärnskörd, vattenhalt och stråstyrka vid skörd, tusenkornvikt, rymdvikt samt proteinhalt. Medeltal av fem försök 2007. Bokstäver visar Försöksled 15 vh Vattenh Stråstyrka 0-100 Tkv g Rymdvikt g/l Protein Ia. Obetat 4790 a 100 17,1 a 81 a 36,1 a 770 a 8,8 a Ib. Cerall 4805 a 100 17,1 a 81 a 36,4 a 769 a 8,7 a IIa.Obetat 4874 a 100 17,1 a 80 a 34,9 a 772 a 8,7 a IIb. Cerall 4799 a 98 17,2 a 80 a 35,0 a 770 a 8,6 a IIIa. Obetat 4713 a 100 17,2 a 81 a 36,5 a 769 a 9,1 a IIIb. Cerall 4081 a 84 17,4 a 81 a 36,2 a 769 a 8,9 a IIIc:Thermo 4550 a 97 17,2 a 81 a 36,6 a 769 a 8,8 a Obetat 4794 a 100 17,2 a 81 a 35,8 a 770 a 8,9 a Cerall 4570 a 95 17,2 a 81 a 35,9 a 770 a 8,8 a I 4797 a 100 17,1 a 81 a 36,2 a 770 a 8,8 a II 4837 a 101 17,2 a 80 a 35,0 a 771 a 8,6 a III (ej Thermo) 4397 a 92 17,3 a 81 a 36,4 a 769 a 9,0 a

Tabell 7. Biologisk betning rågvete, utsädespartier I-III. Kärnskörd, beståndsparametrar och snömögelangrepp. Medeltal av fem försök (kärnskörd fyra försök) 2007. Bokstäver visar Försöksled 15 vh v h * * Plantor v h Snömögel DC23 Ia. Obetat 4156 a 100 88 a 84 a 95 166 a 168 a 101 4,0 a Ib. Cerall 3890 a 94 85 a 83 a 98 156 a 155 a 99 2,7 a Ic. Thermo 3825 a 92 85 a 83 a 98 165 a 154 a 93 3,1 a IIa. Obetat 3869 a 100 89 a 83 a 93 180 a 153 a 85 4,0 a IIb. Cerall 3941 a 102 89 a 78 a 88 178 a 159 a 89 3,5 a IIc. Thermo 4366 a 113 91 a 84 a 92 176 a 166 a 94 3,6 a IIIa. Obetat 4045 a 100 92 a 89 a 97 181 a 163 a 90 4,1 a IIIb. Cerall 3978 a 98 91 a 88 a 97 187 a 166a 89 4,4 a IIIc.Thermo 3943 a 97 93 a 90 a 97 196 a 163 a 83 4,0 a Obetat 4029 a 100 90 a 83 a 92 4,0 a Cerall 3937 a 98 88 a 81 a 92 3,5 a Thermo 4038 a 100 90 a 83 a 92 3,6 a I 3958 a 100 86 a 83 a 97 3,3 a II 4063 a 103 90 a 82 a 91 3,7 a III 3987 a 101 92 a 83 a 90 4,1 a * fyra försök Tabell 8. Biologisk betning rågvete, utsädespartier I-III. Kärnskörd, vattenhalt och stråstyrka vid skörd, tusenkornvikt, rymdvikt samt proteinhalt. Medeltal av fem försök 2007. Bokstäver visar Försöksled 15 vh Vattenh Stråstyrka 0-100 Tkv g Rymdvikt g/l Protein Ia. Obetat 4156 a 100 16,4 a 100 a 41,8 a 737 a 9,6 a Ib. Cerall 3890 a 94 16,4 a 100 a 41,2 a 737 a 9,4 a Ic. Thermo 3825 a 92 16,3 a 100 a 41,5 a 736 a 9,7 a IIa.Obetat 3869 a 100 16,4 a 100 a 40,2 a 736 a 9,7 a IIb. Cerall 3941 a 102 16,6 a 100 a 41,1 a 736 a 9,6 a IIc. Thermo 4366 a 113 16,1 a 100 a 41,6 a 744 a 9,6 a IIIa. Obetat 4045 a 100 16,4 a 100 a 41,2 a 735 a 9,7 a IIIb. Cerall 3978 a 98 16,4 a 100 a 41,3 a 735 a 9,7 a IIIc:Thermo 3943 a 97 16,5 a 100 a 41,4 a 734 a 9,6 a Obetat 4029 a 100 16,4 a 100 a 41,1 a 736 a 9,7 a Cerall 3937 a 16,4 a 100 a 41,2 a 736 a 9,6 a Thermo 4038 a 16,3 a 41,5 a 738 a 9,7 a I 3958 a 100 16,3 a 100 a 41,5 a 737 a 9,6 a II 4063 a 16,4 a 100 a 41,0 a 738 a 9,6 a III 3987 a 16,4 a 100 a 41,3 a 735 a 9,7 a

Tabell 9. Utssädeanalys av försöksutsädet (2006-08-31). i Analys av försöksutsädet Utsädesparti Fusarium, Septoria Bipolaris Dreschlera Lamberto, 14 0 0 9 205209 Lamberto, 35 1 0 2 205234 Lamberto, 38 4 0 2 205202 Amilo, 206597 6 12 0 16 Amilo, 206850 0 10 0 14 Amilo, 205148 43 6 0 13