Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Relevanta dokument
Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 2002, TWh. 1

Eo1 (62%) Elvärme (40%) Skogsflis (20%)

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget OH-serie, figur 1 56

Energiläget i siffror 2011

Energiläget OH-serie, figur 1 60

Energiläget 2018 En översikt

Basindustrin finns i hela landet

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

Energiläget En översikt

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Spanien. Storbritannien

Figur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, , uttryckt i procent

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Energiförsörjningen i Sverige år En konsekvensanalys av gällande styrmedel

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Energisituation idag. Produktion och användning

Klimatpolitikens utmaningar

Kortsiktsprognos. Över energianvändning och energitillförsel år Hösten 2015 ER 2015:19

Bioenergi Sveriges största energikälla

Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014

Södermanlands län år 2018

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Förnybarenergiproduktion

Stålåret 2016 diagrambilaga

Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015

Stålåret 2018 diagrambilaga

Stålåret 2017 diagrambilaga

Stålåret Diagrambilaga

Stockholms besöksnäring. November 2014

Lönar det sig att gå före?

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Energiläget i siffror Energy in Sweden

Stockholms besöksnäring. April 2015

Förord. Stockholm i juni Thomas Korsfeldt Generaldirektör. Becky Petsala Enhetschef, Utredningar och utvärderingar

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Kortsiktsprognos sommaren 2018

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 2001

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. September 2014

framtider Energisystemet 2020

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

Finländska dotterbolag utomlands 2012

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

Kortsiktsprognos. Energianvändning och energitillförsel år Hösten 2016 ER 2016:14

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Energiförsörjningen i Sverige

Energiförbrukning 2010

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

ER 2011:03. Långsiktsprognos 2010

Stockholms besöksnäring

styrmedel inom energi- och klimatområdet Långsiktsprognos 2012: Sammanfattning

Globala Arbetskraftskostnader

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Energiförsörjningen i Sverige

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

Energihushållning. s i handboken

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiförsörjningen i Sverige

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

Förord. Avslutningsvis redovisas förhållandet mellan energisektorn och miljön. Stockholm i november Thomas Korsfeldt Generaldirektör

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

Energiskaffning och -förbrukning

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Energiförsörjningen i Sverige

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Farväl till kärnkraften?

Kortsiktsprognos. Energianvändning och energitillförsel år ER 2017:16

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Transkript:

Energiläget 2001

Förluster Kol och koks Fjärrvärme Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Elimport elexport 5 Råolja och oljeprodukter Naturgas inkl. stadsgas 8 Kol Värmepump 7 Biobränslen, torv m.m. Vattenkraft Kärnkraft, brutto 1 26 97 79 168 Total tillförsel 2 uppdelat på energislag 2000 5 TWh 1 Utrikes 3 39 Naturgas inkl. stadsgas 8 Oljeprodukter Biobränslen, torv m.m. 135 16 67 40 129 Total slutlig användning 2000 uppdelad på energibärare 392 TWh 1 El 43 Förluster i kärnkraft 111 Bostäder, service m.m. Industri Inrikes transporter 144 156 92 Total slutlig användning 2000 uppdelad på sektorer 392 TWh 1 1 Preliminära siffror. På grund av avrundning i delsummorna kan en skillnad i totalsummorna uppstå. 2 Inklusive vindkraft, 0,44 TWh. 3 Utrikes sjöfart och energi för icke energiändamål.

TWh 700 Figur 2a Sveriges totala energitillförsel 1970 2000 600 500 Kärnkraft, brutto 400 300 Vattenkraft, brutto Biobränsle, torv m.m. 200 Värmepumpar i fjärrvärmeverk Kol och koks Naturgas 100 Råolja och oljeprodukter 70 75 00

TWh 400 300 Figur 2b Sveriges energitillförsel uppdelad på energislag Råolja och oljeprodukter Naturgas Kol och koks Biobränsle, torv m.m. 200 100 400 300 707596979890 Värmepumpar i fjärrvärmeverk 707596979890 Vattenkraft, brutto 707596979890 Kärnkraft, brutto, FN/ECEs metod 707596979890 200 100 707596979890 707596979890 707596979890

TWh 700 Figur 3a Sveriges totala energianvändning 1970 2000 600 500 Förluster i kärnkraft 400 300 200 100 Utrikes sjöfart och användning för icke energiändamål Omvandlings- och distributionsförluster Bostäder, service m.m. Inrikes transporter Industri 70 75 00

TWh 200 150 100 Industri Figur 3b Sveriges energianvändning uppdelat på sektorer Inrikes transporter Bostäder, service m.m. Utrikes sjöfart och användning för icke energiändamål 50 200 150 707596979890 Omvandlings- och distributionsförluster 707596979890 Omvandlingsförluster i kärnkraftverken 707596979890 707596979890 100 50 707596979890 707596979890

TWh 200 Figur 4a Sveriges elanvändning 1970 2000 150 Industri 100 Transporter 50 Fjärrvärme, raffinaderier Bostäder, service m.m. Distributionsförluster 70 75 00

TWh 75 50 Industri Figur 4b Sveriges elanvändning uppdelat på sektorer Transporter Bostäder, service m.m. Fjärrvärme, raffinaderier 25 75 707596979890 Distributionsförluster 707596979890 707596979890 707596979890 50 25 707596979890

600 500 Figur 5 Vindkraftens utveckling 1982 2000 Antal verk (st) 400 300 Energiproduktion (GWh) 200 100 Installerad effekt (MW) 82 83 84 86 87 88 89 91 92 93 94 96 97 98 00

TWh 200 Figur 6a Sveriges elproduktion 1970 2000 150 Vattenkraft och vindkraft 100 50 Kärnkraft Kondenskraft Kraftvärme i industrin Kraftvärme 70 75 00

TWh 100 75 Figur 6b Sveriges elproduktion uppdelat på kraftslag Vattenkraft och vindkraft Kärnkraft Kraftvärme i industrin Kraftvärme 50 25 100 707596979890 Kondenskraft 707596979890 707596979890 707596979890 75 50 25 707596979890

GWh per vecka 600 500 Figur 7 Sveriges elimport januari 2000 juli 2001 Polen 400 Tyskland 300 200 Norge Finland 100 Danmark jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul

GWh per vecka 0 Figur 8 Sveriges elexport januari 2000 juli 2001 600 Tyskland 400 Polen 200 Finland Norge Danmark jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul

kwh 30000 Figur 9 Elanvändning per invånare med relativ fördelning på kraftslag 19 25000 20000 Biobränsle och avfall Fossil kraft Kärnkraft Vattenkraft 15000 10000 5000 0 Norge Kanada Finland Island Sverige USA Japan Schweiz Danmark Nederländerna EU totalt Belgien Frankrike Tyskland Storbritannien OECD totalt

TWh 60 Figur 10a Användning av biobränslen, torv m m i industrin 19 2000 50 40 30 Massaindustrins returlutar 20 10 Biobränslen för elproduktion Massaindustrins övriga biprodukter Övriga branscher Sågverksindustrins biprodukter 00

TWh 40 30 20 10 Figur 10b Användning av biobränslen, torv m.m. i industrin uppdelat på bränsleslag Massaindustrins returlutar Massaindustrins övriga biprodukter Biobränslen för elproduktion Sågverksindustrins biprodukter 96 97 98 00 96 97 98 00 96 97 98 00 96 97 98 00

TWh 30 Figur 11a Användning av biobränslen, torv m.m. i fjärrvärmeverk 19 2000 25 20 15 10 Övriga bränslen Biobränslen för elproduktion Returlutar och råtallolja Avfall Trädbränsle 5 Torv 00

TWh 20 15 Avfall Figur 11b Användning av biobränslen, torv m.m. i fjärrvärmeverk uppdelat på bränsleslag Trädbränsle Returlutar och råtallolja Torv 10 5 20 15 96 97 98 00 Övriga bränslen 96 97 98 00 Biobränslen för elproduktion 96 97 98 00 96 97 98 00 10 5 96 97 98 00 96 97 98 00

TWh 60 Figur 12a Användning av fjärrvärme 1970 2000 50 Industri 40 30 20 10 Bostäder, service m.m. Förluster 70 75 00

TWh 50 40 30 20 10 Industri Figur 12b Användning av fjärrvärme uppdelat på sektorer Bostäder, service m.m. Förluster 707596979890 707596979890 707596979890

Antal abonnemang 500 Figur 13 Levererad fjärrkyla 12 2000 Levererad fjärrkyla, GWh 500 400 400 300 Levererad fjärrkyla Antal abonnemang 300 200 200 100 100 92 93 94 96 97 98 00

TWh 60 Figur 14a Tillförd energi i fjärrvärme 1970 2000 50 Naturgas inkl. gasol Olja 40 30 Energikol inkl. hyttgas 20 Biobränslen, torv m.m. 10 Elpannor Värmepumpar Spillvärme m.m. 70 75 00

TWh 40 30 Olja Figur 14b Tillförd energi i fjärrvärme uppdelat på energibärare Naturgas inkl. gasol Energikol inkl. hyttgas Biobränslen, torv m.m. 20 10 40 707596979890 Elpannor 707596979890 Värmepumpar 707596979890 Spillvärme m.m. 707596979890 30 20 10 707596979890 707596979890 707596979890

Mton 30 Figur 15 Den svenska importen av råolja och oljeprodukter 1972 2000 i miljoner ton fördelade på ursprungsländer (netto) 25 20 Oljeprodukter Övriga länder 15 10 Övriga OPEC-länder Nordsjön 5 Övr. Mellanöstern Saudiarabien 72 75 00

Miljoner m 3 40 Figur 16a Sveriges användning av oljeprodukter 1970 2000 30 20 Eldningsolja 2 5 10 Eldningsolja 1 Dieselolja Flygbränsle Bensin 70 75 00

Figur 16b Sveriges användning av oljeprodukter uppdelat på produktslag Miljoner m3 20 Eldningsolja 2-5 Eldningsolja 1 Dieselolja Flygbränsle 15 10 5 707596979890 707596979890 707596979890 707596979890 20 Bensin 15 10 5 707596979890

Dollar/fat 50 Figur 17 Löpande (nominella) och reala priser på lätt råolja 1970 2000 40 Realpris i förhållande till Världsbankens exportprisindex 30 20 Löpande priser 10 70 75 00

1000 ton 3000 Figur 18a Sveriges användning av energikol 19 2000 2500 Värmeverk 2000 1500 1000 Kraftvärmeverk 500 Handelsträdgård Industri 00

1000 ton Figur 18b Sveriges användning av energikol uppdelat på sektorer 1500 Värmeverk Kraftvärmeverk Industri 1200 0 600 300 96 97 98 00 96 97 98 00 96 97 98 00

Figur 19 Tillförsel och användning av naturgas i Sverige 2000 uppdelat på sektorer Transporter 1 % 11 miljoner m 3 Bostäder, service m.m. 19 % 159 miljoner m 3 El- och värmeverk 34 % 289 miljoner m 3 Industri 46 % 381 miljoner m 3 Naturgastillförsel: 835 miljoner m 3 Anm. Delarna summerar inte alltid till totalen pga statistisk differens

Figur 20a Naturgasproduktion i världen 2000, miljarder kubikmeter Asien och Stilla havsregionen, 265 Nordamerika, 759 Central- och Sydamerika, 96 Afrika, 129 Mellanöstern, 210 EU, 207 Övriga Europa exkl. f.d. Sovjetunionen, 81 f.d. Sovjetunionen, 674 Totalt 2 422 miljarder kubikmeter

Figur 20b Naturgasanvändning i världen 2000, miljarder kubikmeter Asien och Stilla havsregionen, 265 Nordamerika, 768 Central- och Sydamerika, 93 Afrika, 59 Mellanöstern, 189 EU, 377 f.d. Sovjetunionen, 548 Övriga Europa exkl. f.d. Sovjetunionen, 82 Totalt 2 404 miljarder kubikmeter

TWh 200 Figur 21a Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder, service m.m. 1970 2000 Temperaturkorrigerad total användning 150 Oljeprodukter 100 50 El Fjärrvärme Biobränslen, torv m.m. 70 75 00

TWh 125 100 75 50 25 Oljeprodukter Figur 21b Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder, service m.m. uppdelat på energislag El Fjärrvärme Biobränslen, torv m.m. 707596979890 707596979890 707596979890 707596979890

TWh Figur 22a Elanvändningen inom sektorn bostäder, service m.m. 1970 19, temperaturkorrigerad 60 Elvärme 40 Hushållsel 20 Driftel 70 75

TWh 40 30 Elvärme Figur 22b Elanvändningen inom sektorn bostäder, service m.m. uppdelat på användningsområde, temperaturkorrigerad Hushållsel Driftel 20 10 70 75 96 97 98 70 75 96 97 98 70 75 96 97 98

TWh 200 Figur 23a Slutlig energianvändning inom industrisektorn 1970 2000 150 100 Produktionsindex (19=100) Oljeprodukter Naturgas Fjärrvärme El 50 Biobränslen, torv m.m. Kol och koks 70 75 00

Figur 23b Slutlig energianvändning inom industrisektorn uppdelat på energislag TWh Oljeprodukter Naturgas El Fjärrvärme 60 40 20 707596979890 Biobränslen, torv m.m. 707596979890 Kol och koks 707596979890 707596979890 60 40 20 707596979890 707596979890

kwh/krona produktionsvärde 0,6 Figur 24a Industrins specifika oljeanvändning 1970 2000, 11 års priser 0,4 Massa- och pappersindustri Järn- och stålverk Industrin totalt 0,2 Kemisk industri Verkstadsindustri 70 75 00

kwh/krona produktionsvärde 0,4 Figur 24b Industrins specifika elanvändning 1970 2000, 11 års priser 0,3 Massa- och pappersindustri 0,2 0,1 Järn- och stålverk Kemisk industri Industrin totalt Verkstadsindustri 70 75 00

Figur 25 Industrins användning av olja och el 15 2000 Elanvändning, TWh 60 19 (100) 2000 (151) 50 12 (94) 19 (91) 40 19 (83) 1975 () 1973 (83) 30 1970 (76) 20 1960 (42) 1965 (60) 10 Siffrorna inom parentes är produktionsindex för industrin, 19=100 15 (32) Oljeanvändning, TWh 0 10 20 30 40 50 60 70

TWh 125 Figur 26a Slutlig energianvändning i transportsektorn 1970 2000 100 75 Bensin 50 25 El Diesel/Eo1 Eo 2 5 Bunkerolja Flygbränsle m.m. 70 75 00

TWh 60 Figur 26b Slutlig energianvändning i transportsektorn uppdelat på energislag Bensin Diesel/Eo1 El Bunkerolja 40 20 707596979890 707596979890 707596979890 707596979890

Mtoe 1000 0 Figur 27 Total slutlig energianvändning i EU, 19, 19 och 18 Förnybara energikällor Fjärrvärme 600 El 400 Naturgas 200 Olja Kol 19 19 18

Figur 28 Total slutlig energianvändning fördelad på de olika medlemsländerna, 18 Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Portugal Spanien Storbritannien Sverige Tyskland Österrike Mtoe 0 50 100 150 200 250 300

Figur 29 Total slutlig energianvändning fördelad per energislag för de länder från Central- och Östeuropa som kandiderar till medlemskap, 17 Mtoe 120 100 Övrigt Fjärrvärme El 60 Gas 40 Olja 20 Kol Länder med förtur i förhandlingar om EU-medlemskap Övriga länder som kandiderar till medlemskap

Figur 30 Medlemsländernas totala slutliga energianvändning fördelad på energislag, 18 Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Portugal Spanien Storbritannien Sverige Tyskland Österrike 0 25 50 75 100 % Olja Naturgas Kol El Fjärrvärme Förnybara energikällor

Figur 31 Världens oljereserver 2000 (miljarder fat) Kina 24 Asien & Australasien exkl. Kina 20,0 Europa 19,1 f.d. Sovjetunionen 65,3 Afrika 74,8 Latinamerika,2 Mellanöstern 683,6 Nordamerika 64,4 Totalt 1046,8 miljarder fat

Figur 32 Total energianvändning per invånare 18 Världen EU Resten av OECD Centrala och östra Europa OSS Afrika Mellanöstern Asien Latinamerika toe/invånare 0 1 2 3 4 5 6

Mtoe 10000 Figur 33 Världens totala kommersiella energianvändning 1965 2000 00 6000 Råolja 4000 Naturgas 2000 Vattenkraft Kol Kärnkraft 65 70 75 00

öre/kwh 100 Figur 34 Löpande energipriser inklusive skatter 1970 2000 75 Eldningsolja 1 Bensin, oktan Bensin, premium Skogsbränsleflis Elvärme, villa Industriel 50 25 70 75 00

öre/kwh 120 Figur 35 Bränslepriser för olika kunder 2000 100 Moms Skatt 60 40 (X %) Bränslepris Andel skatt och moms av totala priset 20 Eo1 17 %) Eo5 (26 %) Diesel (12 %) Kol (63 %) Skogsflis (0 %) Eo1 (53 %) Elvärme (42 %) Skogsflis (20 %) Bensin, (67 %) Industri Hushåll Transporter Diesel (55 %)

1000 ton/år 600 Figur 36a Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Sverige 19 19 500 400 300 200 100 Förbränning av olja och gas Övriga fasta bränslen Övrig samfärdsel Förbränning av kol och koks Vägtrafik Industriprocesser 87

250 200 150 100 50 Figur 36b Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Sverige uppdelat på utsläppskällor 1000 ton/år 350 Vägtrafik 300 Övrig samfärdsel Förbränning av olja och gas Förbränning av kol och koks 350 300 96 97 98 Övriga fasta bränslen 96 97 Industriprocesser 98 96 97 98 96 97 98 250 200 150 100 50 96 97 98 96 97 98

1000 ton/år 500 Figur 37a Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Sverige 19 19 400 300 Vägtrafik 200 100 Förbränning av kol och koks Övriga fasta bränslen Förbränning av olja och gas Övrig samfärdsel Industriprocesser 87

Figur 38a Nedfall av oxiderat svavel i Sverige 18 från olika länder (%) Sverige 7,0 Övriga 58,8 Tyskland 10,5 Polen 13,7 Storbritannien 10,0 Totalt nedfall: 143 500 ton svavel Figur 38b Nedfall av oxiderat kväve i Sverige 18 från olika länder (%) Övriga 61,2 Sverige 16,9 Tyskland 8,7 Polen 4,9 Totalt nedfall: 107 200 ton kväve Storbritannien 8,3

Mton 100 Figur 39a Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) i Sverige 19, 19 19 75 50 Förbränning i industrin samt industriprocesser 25 Transporter Bostäder, service m.m. Förbränning i el-, gas- och värmeverk 91 92 93 94 96 97 98

Mton 40 30 Figur 39b Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) i Sverige fördelat på källor Förbränning i industrin samt industriprocesser Transporter Bostäder, service m.m. Förbränning i el-, gas- och värmeverk 20 10 96 97 98 96 97 98 96 97 98 96 97 98

Mton/år 60 Figur 40a Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Europa 19 19 50 40 30 20 Östtyskland Ukraina Ryska federationen Storbritannien Tyskland 10 Polen Spanien Italien Övriga 86 87 88 89 91 92 93 94 96 97 98

Figur 40b Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Europa uppdelat på länder Mton/år 14 12 Tyskland Östtyskland Ukraina Ryska federationen 10 8 6 4 2 14 12 96 Storbritannien 97 98 Polen 96 97 98 Spanien 96 97 98 Italien 96 97 98 10 8 6 4 2 96 97 98 96 97 98 96 97 98 96 97 98

Mton/år 25 20 15 10 5 Östtyskland Figur 41a Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Europa 19 19 Polen Tyskland Ryska federationen Storbritannien Italien Frankrike Spanien Övriga 86 87 88 89 91 92 93 94 96 97 98

Mton/år 5 Tyskland 4 Figur 41b Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Europa uppdelat på länder Östtyskland Frankrike Ryska federationen 3 2 1 5 4 96 Storbritannien 97 98 Polen 96 97 98 Spanien 96 97 98 Italien 96 97 98 3 2 1 96 97 98 96 97 98 96 97 98 96 97 98

Figur 42a Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) per invånare och BNP 18 i EU samt i OECD-länderna 1,5 Kg CO 2 per BNP (19 USD) Polen Tjeckien 1,0 0,5 Grekland Korea Ungern Storbr. Mexico Nya Zeeland Turkiet Spanien Österrike Portugal Sverige EU Japan Frankrike Italien Island Schweiz Norge Nederländerna Finland Belgien Danmark OECD Totalt Tyskland Irland Kanada Australien USA Luxemburg Ton CO 2 per invånare 0 5 10 15 20 25

Figur 42b Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) per invånare 18 i EU samt i OECD-länderna EU Totalt OECD Australien Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Island Italien Japan Kanada Korea Luxemburg Mexiko Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern USA Österrike 0 10 20 Ton CO 2 per invånare