ÅRSBERÄTTELSE för år 1982 Svenska Hamnarbetarf örbundets avdelning 4 Göteborg
STYRELSEBERATTELSE Styrelse: Ordförande Vice ordförande Sekreterare Vice sekreterare Kassör Ledamöter Suppleanter Förtroendeman Karl-Axel Kandevik Karl Hallgren Viking Bengtsson Dennis Andersson Hans Andersson Jan Mörck Lars-Åke Tylegård Kenny Karlsson Jan Hedström Bosse Juhlin Ingemar Eriksson Hans Andersson Representanter i förbundsstyrelsen: Karl Hallgren, Hans Andersson, Jan Mörck. Suppleant: Karl-Axel Kandevik. Förhandlingskommitte: Karl-Axel Kandevik, Karl Hallgren, Jan Mörck. Suppleanter: Viking Bengtsson, Lars-Åke Tylegård. Revisorer: Lennart Karlsson, Kurt Lundberg, Kjell Hedström. Suppleanter: Manuell Forto, Allan Kohlström. Anpassningsgruppen: Karl-Axel Kandevik. Studieorganisatörer: Jan Mörck, Dennis Andersson. Södra Distriktet: Karl-Axel Kandevik, Karl Hallgren, Viking Bengtsson, Ove Sandberg. Suppleanter: Suppleanter: Lars-Åke Tylegård, Kenny Karlsson. Fanbärare: Eigil Bergqvist. Dörrvakter: Lennart Lennvall, Per-Olof Danielsson, Sture Werner, Eigil Bergqvist. Huvudskyddsombud: Jan Mörck. Vice Huvudskyddsombud: Karl-Axel Kandevik.
Möten under verksamhetsåret 1982 Avdelningen har under verksamhetsåret hållit 9 ordinarie samt 1 extra avdelningsmöte. Styrelsen har under samma tid hållit 12 ordinarie samt 4 st extra styrelsemöten. Översikt över verksamhetsåret 1982 Avdelningens verksamhet har under det gångna året präglats av de förändringar som sker inom Göteborgs Hamn och Göteborgs Stuveris verksamhetsområde. Tendensen hos företagsledningen att uppfatta hamnarbetarna som en försvagad motpart efter konflikten 1980 fick till följd att det gjordes ett försök i januari månad att på allvar etablera truckfirmorna i hamnen igen. Hamnarbetarna reagerade emellertid kraftfullt med en direkt stridsåtgärd som tvingade företaget att dra tillbaka truckarna. Stridsåtgärden fick den effekten att avdelningen stämdes till AD. Stuveriet krävde ett skadestånd på 60. 000:-. Vid ärendets behandling i AD dömdes avdelningen att betala 20. 000:- i skadestånd, men i kampen om rätten till jobben får man vara beredd att betala de kostnader som uppstår. Även på enskilda terminaler har försök gjorts att minska de fastanställda. Tor Line krävde en reducering med 15 man. Efter en rad av förhandlingar lyckades dock avdelningen påvisa att det inte fanns behov av att minska styrkan, varför samtliga fick stanna kvar på terminalen. Den beslutade nedläggningen av Sannegården har inneburit förskjutningar av trafiken till Lundby-Frihamnen. För de hamnarbetare som varit placerade på Sannegårdens och Lindholmens väntrum har det blivit en rad av olägenheter vid fördelning till båtarna. Efter möten på alla askarna enades man om att för samtliga icke fastavdelade hamnarbetare i innerhamnen driva kravet om en fördelningslista och det för att få så rättvis fördelning som möjligt. Transport var som vanligt motvalls, men systemet kommer att genomföras i februari 1983. Avdelningen har i förhandlingar med Stuveriet krävt att anställningsstoppet skall hävas. Stuveriet har svarat med att försöka göra en omfördelning som innebär att 25 man skulle flyttas från inner- till ytterhamnen. Förflyttningen skulle ske på frivillighetens väg. Stuveriets oförmåga att slå vakt om de arbetstillfällen som rätteligen tillhör hamnarbetarna har tvingat avdelningen att vidtaga en del blockadåtgärder, samt utkräva skadestånd för intrång på hamnarbetarnas arbetsområde. Under året har det startats upp en ny kolterminal på Marieholm av Göteborgs Lastbilcentral. Avdelningen hade haft förhandlingar med Stuveriet och kommit överens om att hamnarbetarna skulle utföra allt arbete med kolet. Trots detta startade G.L.C. upp verksamheten utan att använda sig av en enda stuveriarbetare. Åtgärden innebar att avdelningen vidtog en omedelbar blockad av hela G.L.C.:s verksamhet och mot fartyget. Avdelningen krävde samtidigt ett skadestånd på
200. 000:-. Uppgörelse träffades sedermera som innebar att hamnarbetarna skall utföra alla jobben plus att en skadeståndssumma utbetalades till avdelningen. Tendensen att arbetstillfällena förskjuts från hamnen till i regionen närliggande terminaler håller i sig. Avdelningen har kommit fram till att ett 50-tal mer eller mindre -seriösa godsterrninaler håller på med godshantering som rätteligen borde utföras av hamnarbetare. Avdelningen har därför väckt frågan till Förbundet om att till SAF och LO ange ett direkt arbets- och avtalsområde för hamnarbetarna i respektive hamn, samt därefter vidtaga de åtgärder som vi anser nödvändiga för att jobben förs ned till hamnen. Vi har besökt en del terminaler och diskuterat problemen och har på så sätt fått terminalarbetare att ansluta sig till Hamnarbetarförbundet. Förutom de vanligt återkommande löne- och arbetstidstvisterna fick avdelningen en inbjudan att deltaga i en förhandling gällande förändring av lönesystemet. Avdelningen ställde sig inte till förfogande, utan Transport och Stuveriet arbetade fram ett förslag som presenterades gemensamt av Stuveriet och Transport på ett stormöte med samtliga hamnarbetare. Förslaget innebar i stort en reducerad fast månadslön, ett rörligt mindre påslag samt individuella kvalifikationstillägg. Sammantaget hade förslaget lett till differentierade löner i hamnen. På mötet som hölls den 19 maj visades en klar motvilja mot förslaget och en efterföljande röstning gav samma utslag varför Stuveriet och Transport drog tillbaka förslaget. Stuveriet hade dock inte givit upp förhoppningarna om att få till stånd en ändrad löneform, varför nya kontakter togs med avdelningen i form av en direkt förhandlingsframställan om ett bonusavtal gällande bananbåtarna. Förhandlingarna ledde så småningom till att omfatta allt hamnarbete efter likalönprincipen och bibehållen fast månadslönedel, med bonuspåslag baserat på omsatta ton/mantimma. Enighet kunde inte uppnås på beräkningsunderlagets storlek i kronor och ören, varför förhandlingarna bröts den 14/12. Frågan om att Hamnen skall drivas som ett aktiebolag, samt ett samgående med Stuveriet i ett koncernförhållande har varit uppe till diskussion flera gånger under året. De fackliga organisationer som är berörda, har haft möjlighet att yttra sig och man kan ur dessa framläsa ett klart motstånd mot bolagsbildning. Även vår avdelning har i sitt yttrande delgivit samma uppfattning, men man kan nu konstatera att ett principbeslut redan är taget om ett samgående under 1985. Vilka konsekvenser detta får för hamnarbetarna är i dag svåra att förutse. Efter konflikten 1980 stod det ganska klart för förbundet att de internationella kontakterna måste förbättras. På kongressen 1980 utsågs därför ett internationellt utskott som skulle handlägga dessa frågor. I utskottet invaldes Jan Mörck från vår avdelning, vilket har inneburit att han har fortsatt och utvecklat de tidigare kontakter avdelningen
hade med National Port Shop Stewards Committee. Ett omfattande kontaktnät har också byggts ut mellan Hamnarbetarförbundet och hamnarbetare och sjöfolk världen över. Den 23-25 september avhölls en internationell hamnarbetarkonferens i Århus där det internationella samarbetet förankrades ytterligare. Förbundet och avdelningen deltog med tillsammans fem representanter. Genom att vidtaga blockadåtgärder och ge ekonomiska anslag har avdelningen även i år stött andra arbetare i kamp för sina rättigheter. Sammantaget har verksamheten under året präglats av en fortsatt kamp för att slå vakt om hamnarbetarnas intressen nationellt och internationellt. Medlemmarnas resoluta uppträdande vid dessa tillfällen har skapat respekt för vår organisation långt utanför våra gränser. Det är vår uppfattning att avdelningen under det gångna verksamhetsåret ytterligare stärkt sin ställning som facklig organisation. Styrelsen vill till sist framföra sitt tack till alla medlemmar för att de solidariskt ställt upp bakom sina valda förtroendemän. Vi hoppas att den kommande styrelsen ska få samma solidariska stöd. Å styrelsens vägnar Karl-Axel Kandevik Ordförande Skyddsverksamheten Under verksamhetsåret har fyra skyddsombudsmöten avhållits. En majoritet av skyddsombuden har under året deltagit i de skyddskurser som anordnats. Företagets attityd mot skyddsverksamheten är fortfarande negativ. I alla diskussioner och förhandlingar som genomförts i olika skyddsfrågor, kommer man alltid till en skiljelinje, - ekonomi kontra hamnarbetarnas hälsa - där företaget sätter pengarna främst. Detta tänkande är även utspritt bland en större del av arbetsledningen, vilket haft till följd att skyddsombuden under året tvingats till flera ingripanden, för att rätta till de mest elementära misstagen. Dessutom har vi uppmärksammat, att de mest aktiva skyddsombuden utsätts för rena trakasserier från delar av arbetsledningen. Detta har påtalats för företagsledningen, utan märkbart resultat. Dessa försök att påverka skyddsarbetet kan inte accepteras, utan måste stävjas på alla sätt.
Ett av de största och mest accelererande skyddsproblemen är hanteringen av farligt gods. Generellt kan sägas, att arbetsledningens kunskaper om gällande regler vid arbete med farligt gods är obefintliga. Hela hanteringen präglas av nonchalans och passivitet, från avnämare till kund. Det är enbart våra skyddsombuds och medlemmars agerande, som förhindrat att några större olyckor skett. Men, problemet växer alltefter att nya ämnen introduceras och kommer att kräva allt mer tid i det dagliga skyddsarbetet. Detta innebär att skyddsombuden och våra medlemmar i framtiden måste rikta speciell uppmärksamhet mot allt!mo-gods och kräva att gällande regler följs. Under verksamhetsåret har i samarbete med Göteborgs Stuveri påbörjats ett försök med gemensamma skyddsronder i de olika sektionerna. Under den tid som försöket pågott har uppfattningarna om värdet av dessa skyddsronder varit delade. Perioden får dock anses väl kort för att en fullständig utvärdering kan göras. Yrkesinspektionens roll i skyddsarbetet skall beröras med några få ord. Under de drygt femtio gånger yrkesinspektionen kallats till hamnen, har man inte någon gång haft modet att ställa upp bakom våra krav. Man har helt underkastat sig de lönsamhets- och profitintressen som genomsyrar svensk arbetslagstiftning. Det är beklämmande att höra yrkesinspektörernas försök att med lagens hjälp argumentera i företagets intresse. Till sist skall sägas att avdelningens skyddsorganisation, trots den negativa bild som målats upp i det föregående, har ett starkt grepp över skyddsarbetet. Med det aktiva arbete som utförs av skyddsombuden och medlemmarna kan vi se framtiden an med tillförsikt. Skyddsarbetet är både slitsamt och tidskrävande, men med den sammanhållning som finns bland våra medlemmar skall vi nå vårt mål, en trygg arbetsmiljö. JanMörck Huvudskyddsombud
Undertecknade, utsedda att granska Avdelningens räkenskaper för tiden 1 januari-31 december 1982, få efter verkställt uppdrag avgiva följande REVISIONSBERÄTTELSE för år 1982 Intäkter: Medlemsavgifter 171.819: - Lönebidrag 143.600: ss Administrationsbidrag 83.167: - Räntor 8.991: S2 Förlust 14.407: 73 Summa kronor 421.98S: 80 Kostnader: Löner 206.061: so Resor och trakt. 4.476: - Telekostnader 7.224: - Materialkostnader S.89S:3S Porto 3.760: os Anslag 13.280: so Datakostnader 34.409: - Möten 38S:- Indirekta personalkostnader 80.612: - Bilkostnader 13.87S:20 Avdelningens skatter 6.997 : - Avskrivning inventarier S.6S7 : 20 Distr. avgifter 2.130: - Lokalkostnader 36.726: - Post- och bankavgifter 7S:- Om byggnadskostnader 422:- Summa kronor 421.98S: 80
AVDELNINGENS EKONOMISKA STÄLLNING den 31 december 1982 Tillgångar: Postgiro nr. U 62 54 04-9 SE - banken nr. 5013-20 121 70 Postgiro nr. 62 54 04-9 Kassa Fordringar Inventarier Summa kronor 27.870: 09 48.552: 25 21.498: 96 4.969: 50 54.652 : 60 19.866: 70 177.410: 10 Skulder: Förbundet, avgifter Strejkkassan, avgifter A-kassan, avgifter Källskatter Studieverks. Postg. S-skatt Soc.avg. Tillgångar utöver skulder 69.713: - 14.555: - 36.666 : - 5.456 : - 2.377 : 30 3.000: - 4.351 :- 14.302: - 26.989 : 80 Summa kronor 177.410: 10 Som vi funnit räkenskaperna med ordning och reda förda, alla inkomster och utgifter med verifikationer styrkta samt kassa och saldobesked blivit för oss uppvisade, få vi föreslå full och tacksam ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. J. 11~11art f(,adssqj'l f) ~-/:ler ------ 7y#f'/l~LJ " Kxln L ttn<i:herg --R1wi89 er ~p,vµr-j/2t ~ ~A/,,v v/!jt~ Manuel Gelnda - Forta I( Go,e/9AJ fsµjgtslo#
ÅRSBERÄTTELSE för år 1982 Hamnar betarnas lntressef örening Göteborg
STYRELSEBERÄTTELSE Styrelse: Ordförande Vice ordförande Kassör Sekreterare Ledamöter Revisorer Suppleanter Karl-Axel Kandevik Karl Hallgren Hans Andersson Viking Bengtsson Dennis Andersson Lars-Åke Tylegård Lennart Karlsson Kurt Lundberg Kjell Hedström Manuel Gelada - Forta Allan Kohlström Föreningens verksamhet 1982 Intresseföreningen har genom anslag bidragit till en del av kostnaderna för julfesten, samt förvaltat föreningens medel på ett tillfredställande sätt, och kan notera ett positivt resultat. Kassans huvudsakliga inkomster har varit medlemsavgifter, erhållna skadestånd och räntor. Styrelsen tackar medlemmarna för visat förtroende och tillönskar den kommande styrelsen samma stöd. A styrelsens vägnar Karl-Axel Kandevik Ordförande
Undertecknade, utsedda att granska Föreningens räkenskaper för år 1982, får efter verkställt uppdrag avgiva följande REVISIONSBERÄTTELSE för år 1982 Intäkter: Medlemsavgifter Anslag och skadestånd Räntor Kostnader: Julfest Egen skatt Kontorskostnader Omkostnader Avskrivn. inv. fondbevis Arets överskott Summa kronor Summa kronor 16.136: - 99.985: 85 43.041 : 73 159.163: 58 14.076: 10 11.146: - 272:25 3.864: - 2.979:- 161: - 126.665 : 23 159.163: 58 INTRESSEFÖRENINGENS EKONOMISKA STÄLLNING den 31 december 1982 Tillgångar: Postgiro 440 78 45-9 Länssparbanken 31946627 Fordringar, räntor Inventarier Summa kronor 1.159: 21 411.667 : 39 32.751: 73 11.916: 40 457.494: 73 Skulder: Skuld avd. 4 34.627: 90 Eget kapital 422.866 : 83 Summa kronor 457.494 : 73 Som vi funnit räkenskaperna med ordning och reda förda, alla inkomster och utgifter med verifikationer styrkta samt saldobesked blivit för oss uppvisade, får vi föreslå full och tacksam ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. Lennart Karlsson Manuel Gelada - Forta Revisorer