Utbyggnad av SFR Samrådsmöte med Länsstyrelsen, Östhammars kommun och Strålsäkerhetsmyndigheten 29 september 2010

Förslag till dagordning 1. Välkomna och presentationsrunda 2. Mötets syfte och dagordning 3. Presentation av projekt SFR utbyggnad Projektet - syfte och tidsplan Befintlig anläggning och planerad utbyggnad Kort om genomförda platsundersökningar Arbetet med analysen av långsiktig säkerhet 4. Presentation av förslag till avgränsning MKB och samråd 5. Länsstyrelsens syn på avgränsning av MKB 6. Frågor och diskussion

Samråd enligt miljöbalken Samrådet skall avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Samrådet skall genomföras i god tid och i behövlig omfattning innan en ansökan om tillstånd görs och den miljökonsekvensbeskrivning som krävs upprättas. Länsstyrelsen skall under samrådet verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får den inriktning och omfattning som behövs för tillståndsprövningen.

Utbyggnad av SFR Projektet - syfte och tidsplan - befintlig anläggning och planerad utbyggnad - genomförda platsundersökningar Peter Larsson

Bakgrund Rivning av kärnkraftverk Förlängda drifttider för kärnkraftverk Behov av större slutförvarskapacitet 5

Syfte och mål med utbyggnaden av SFR Säker slutförvaring av kortlivat låg- och medelaktivt avfall Mellanlagring av långlivat låg- och medelaktivt avfall (eventuellt) Utbyggd anläggning i drift år 2020 Ansökningar år 2013

Befintlig SFR-anläggning 1(4)

Befintlig SFR-anläggning 3(4) Utnyttjningsgrad av SFR Utnyttjning /förvar 0,60 1,00 0,50 0,90 0,80 0,40 0,30 0,70 0,60 0,50 0,20 0,10 0,40 0,30 0,20 0,00 Deponerat 2000-2009 0,10 0,00 Silo (m3) BMA(m3) BTF1 (m3) BTF2 (m3) BLA (m3) Total deponeringsvolym är 63100 m 3 Silo 18 500 kbm BMA 14 000 kbm BLA 15 000 kbm BTF 1 7 800 kbm BTF 2 7 800 kbm

11 SFR utbyggnad Samrådsmöte Länsstyrelsen m fl 29 september 2010 Dimensioneringsförutsättningar för utbyggnaden Rivningsavfall (100 000 120 000 m 3 ) Driftavfall (några tusen kubikmeter) Långlivat avfall (eventuell mellanlagring) Reaktortankar från de tre tryckvattenreaktorerna (PWR) Härdkomponenter

Avfallsströmmar från rivning av kärnkraftverken Markdeponi? Lågaktivt och mycket lågaktivt avfall 70 000 m3 BWR reaktortankar ) SFR SFR, (BLA) Medelaktivt avfall 20 000 m3 Medelaktivt avfall 1000 m3 SFR, (BMA) SFR, (Silo)

Rivningsavfall till SFR (m3) 50 år reaktrodrift Forsmark och Ringhals 60 års reaktordrift Oskarshamn 19000 18000 17000 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 Barsebäck 1 Barsebäck 2 Ringhals 2 (2025) Ringhals 1 (2026) Forsmark 1 (2030) Forsmark 2 (2031) Ringhals 3 (2031) Ringhals 4 (2034) Oskarshamn 1 (2032) Oskarshamn 2 (2035 Forsmark 3 (2035) Oskarshamn 3 (2045) Studsvik Ågesta Ackumelerad volym 110000 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 13

Rivningsavfall till SFR (m3) 60 år reaktrodrift Forsmark, Ringhals och Oskarshamn 19000 18000 17000 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 Barsebäck 1 Barsebäck 2 Ringhals 2 (2035) Ringhals 1 (2036) Forsmark 1 (2040) Forsmark 2 (2041) Ringhals 3 (2041) Ringhals 4 (2044) Oskarshamn 1 (2032) Oskarshamn 2 (2035 Forsmark 3 (2045) Oskarshamn 3 (2045) Studsvik Ågesta Ackumelerad volym 110000 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 14

Etappvis utbyggnad Etapp 1 Lågaktivt rivningsavfall från Barsebäck, Ågesta, Studsvik och Ringhals 1-2 BWR reaktortankar (utan interndelar) Medelaktivt avfall från alla kärnkraftverk Etapp 2 Lågaktivt rivningsavfall från Oskarshamn 1-3, Forsmark 1-3, Ringhals 3-4

Integrerad anläggning efter utbyggnad

Byggskede nytt tunnelpåslag

2010-10-08 18 SFR utbyggnad Samrådsmöte Länsstyrelsen m fl 29 september 2010 Byggskede hantering av bergmassor Etapp 1 drygt 300 000 m3 bergmassor (fast mått) Etapp 2 knappt 300 000 m3 bergmassor (fast mått) Bergmassor planeras mellanlagras ihop med Kärnbränsleförvaret Om bergmassor transporteras från Forsmark med lastbil ca 100 fordonsrörelser per dygn under två års tid

Tidplan Utbyggnad etapp 1 Ny utbyggnadsetapp inleds tidigast 2030 Förslutning omkring 2075 19

Platsundersökning - frågeställningar att besvara Förekomst av flacka, vattenförande zoner? Betydelsen av tolkade möjliga branta sprickzoner? Hur är förhållandena i detta område jämfört med berget vi känner till i SFR?

Genomförd platsundersökning

Platsundersökning resultat Förekomst av flacka, vattenförande zoner? Flacka vattenförande sprickor förekommer, men inga extremt vattenförande sprickzoner har påträffats. Betydelsen av tolkade möjliga branta sprickzoner? Betydelsen av de zoner som påträffats ska analyseras med avseende på den långsiktiga säkerheten. Detta arbete håller nu på att starta upp. Hur är förhållandena i detta område jämfört med berget vi känner till i SFR? Bergförhållandena liknar SFR

Utbyggnad SFR Långsiktig säkerhet Fredrik Vahlund

24 SFR utbyggnad Samrådsmöte Länsstyrelsen m fl 29 september 2010 Några tidigare säkerhetsanalyser vid SKB Använt kärnbränsle SR97 (1999) SR-Can (2006) SR-Site (2011) Kortlivat låg- och medelaktivt avfall (SFR) SSR (1987) SAFE (2001) SAR-08 (2008) Långlivat låg- och medelaktivt avfall (SFL) Konceptstudie (1999)

25 SFR utbyggnad Samrådsmöte Länsstyrelsen m fl 29 september 2010 Krav på analysen av långsiktig säkerhet Ett slutförvar för använt kärnbränsle eller kärnavfall ska utformas så att den årliga risken för skadeverkningar efter förslutning blir högst 10-6 för en representativ individ i den grupp som utsätts för den största risken. (SSMFS 2008:37) En säkerhetsanalys ska omfatta så lång tid som barriärfunktioner behövs, dock minst tiotusen år. (SSMFS 2008:21) För andra slutförvar [än för använt bränsle och långlivat avfall] bör riskanalysen åtminstone omfatta tiden fram till dess att de förväntade maximala konsekvenserna avseende risk och miljöpåverkan har inträffat, dock längst för en tidsrymd upp till hundratusen år. (Allmänna råd till SSMFS 2008:37)

Metodik för analysen Beskriv hur systemet ser ut efter förslutning. Beskriv de processer som påverkar förvarets utveckling. Beskriv hur förvarets omgivningar förändras under tiden. (inkludera osäkerheter i dessa beskrivningar)

Beskrivning av initialtillståndet Volymer Avfallstyper Nuklidinnehåll Materialmängder 2.5 0.0 Förvarskonstruktioner Återfyllnadsmaterial Förslutning - pluggar -2.5-5.0-7.5-10.0-12.5-15.0-17.5-20.0 Topografisk nivå (m ö h) 2500 2000 1500 Nordriktning (m) H2 1000 H2 500 3 D 6 0 8 3 SINGÖZONEN 57.41 deg. 9 D Nord: 6 700 222.6 H2 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 Öst: 1 632 898.2 Punkt (0:0) i system RAK 90 (m) D 9 Topografi, sprickzoner Biosfären och områdets avgränsning

Exempel på processer i förvaret - Betongdegradering Cracking Mechanical processes Permafrost freezing Chemical processes

Förändringar i förvarets omgivningar Exempel strandlinjens förskjutning T= 2000 AD 2000 AD T= 4000 AD 4000 AD 2500 2000 1500 1000 Semilokal Y-axel (m) 500 0 Semilokal X-axis (m) 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 3000 AD T= 3000 AD 2500 2000 1500 1000 500 0 Semilokal Y-axel (m) 3000 AD Semilokal X-axel (m) 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 5000 AD T= 5000 AD 2500 2000 1500 1000 Semilokal Y-axel (m) 500 0 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 Semilokal X-axel (m) 2500 2000 1500 1000 Semilokal Y-axel (m) 500 0 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 Semilokal X-axel (m)

Slutsats från SAR-08 SKB bedömer att SFR 1 uppfyller de kriterier för slutförvaring av radioaktivt avfall som har fastställts av myndigheterna och därför inte utgör någon framtida radiologisk risk för människa eller för miljön

Ämne för presentatio SSM:s beslut rörande SAR-08 1 (2) Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) beslutar att godkänna Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB):s säkerhetsredovisning (SAR-08) för slutförvaret för radioaktivt driftavfall (SFR-1) vad avser förvarsdelarna BLA, 1BTF, 2BTF och silo, förelägga SKB att senast 30 april 2010 inkomma med en entydig och sammanhållen plan för de åtgärder som, i enlighet med gällande strålsäkerhetsvilkor, behöver vidtas vid förslutning av anläggningen,

SSM:s beslut rörande SAR-08 2(2) förelägga SKB att, i samband med en ansökan om utbyggnad av slutförvaret, dock senast 31 december 2013, som ett underlag för en värdering av redovisade dos- och riskberäkningar, ska komplettera redovisningen med: en redovisning av den förväntade barriärdegraderingen för förvarsdelen BMA som baseras på samtliga rimliga sannolika degraderingsprocesser, en känslighetsanalys av risken för och betydelsen av ändrade redoxförhållanden på förvarsdjup och en utförlig motivering av tillämpligheten för de antagna parameterfördelningarna kopplade till grundvattenflödet i förvaret och dess närhet, samt en underbyggd diskussion om vilka modellvarianter som förkastas.

SFR-utbyggnad Ansökningar, MKB och samråd Elin Forsberg

Ansökningar, MKB och samråd Ansökningar Ansökningar enligt kärntekniklagen och miljöbalken Lämnas in år 2013 Gemensam MKB för båda ansökningarna Samråd Samråd inleds år 2010 Detta möte Allmänt samrådsmöte november 2010 Esbo-samråd med Åland Fler samrådstillfällen innan ansökan lämnas in Allmänhet och organisationer Andra länder (Åland) SSM SKB Kommunen Övriga centrala myndigheter Länsstyrelsen

Avgränsning av MKB Avgränsning i sak Verksamhet slutförvar (och mellanlagring?) Befintlig anläggning och utbyggnaden Följdverksamheter (t ex transporter) Geografisk avgränsning Lokaliseringsområde och påverkansområde Tidsmässig avgränsning Byggskede 2017-2019 och tidigast 2030-2033 Driftskede fram till rivning omkring 2075 Efter förslutning säkerhet upp till 100 000 år Avgränsning av alternativ Nollalternativ servicedrift eller mellanlagring Lokalisering Utformning t ex layout, hantering av bergmassor, etapper, barriärer, återfyllnad

Utredningar underlag till MKB Långsiktig säkerhet och driftsäkerhet (inklusive säkerhet vid mellanlagring av långlivat avfall.) Risk för olyckor under bygge och drift (radiologiska och andra miljöolyckor). Konsekvenser för naturmiljö av markanspråk, buller, utsläpp till vatten och ev. av ändrade grundvattennivåer. Någon betydande konsekvens för Natura 2000-område förväntas inte, men detta kommer att utredas. Effekter på grund- och ytvattennivåer kommer att utredas. Konsekvenser för boendemiljö av transportbuller och vibrationer. Även eventuella kumulativa effekter inkluderas i utredningarna. Alternativa lokaliseringar (P-10-35). Nollalternativ. -------------------------------------------------------------------------------------------------------- Påverkan på friluftsliv och rekreation, landskapsbild och hushållning kommer att beskrivas översiktligt i MKB. Betydande konsekvenser förväntas inte och det bedöms inte vara befogat med djupgående utredningar av dessa frågor. Miljöaspekter som bedöms kunna avgränsas bort helt är utsläpp till luft (ingen risk för överskridande av MKN) och kulturmiljö.

Lokaliseringsalternativ Grundläggande kriterier möjliga alternativ Lämplig utifrån långsiktigt säkerhetsperspektiv Lämplig utifrån ett miljö- och hälsoskyddsperspektiv God byggbarhet Tillräckligt utrymme ovan och under mark Acceptans från berörd kommun ska vara möjlig att uppnå Rådighet över marken ska vara möjlig att uppnå Vad är rimliga alternativ? Nationellt gemensamma lösningar Avstånd till avfallet (dvs kärnkraftverken) Kunna använda befintligt transportsystem Befintlig kunskap om platsförutsättningar Utvärderingskriterier Marginal till grundläggande kriterier Förutsättningar att uppnå långsiktig säkerhet Konsekvenser för miljö och hälsa under bygge och drift Samordningsmöjligheter med annan verksamhet Tidplan Kostnader Rimligt? Utvärdering av möjliga och rimliga alternativ Möjligt? Valt alternativ

Lokaliseringsalternativ Forsmark Oskarshamn

Lokaliseringsalternativ resultat Alternativ SFR: uppfyller med marginal grundläggande kriterier (skallkrav), erbjuder goda förutsättningar att uppnå långsiktig säkerhet, ger minst konsekvenser för miljö och hälsa under bygge och drift, erbjuder unika möjligheter till samordning med befintlig verksamhet, innebär att år 2020 kan klaras, medför lägst kostnader av alternativen och bedöms därmed vara den bästa lokaliseringen för att slutförvara kortlivat låg- och medelaktivt avfall.