RAPPORT 06 2014 Undersökning av kärlväxter i Värmland i samband med projektet Life+ Vänern 2014 Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Värmland
Produk on: Svensk Naturförvaltning AB info@naturforvaltning.se www.naturforvaltning.se Flöjelbergsgatan 8B SE-431 37 MÖLNDAL Telefon: 031-22 30 45 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfa ning Uppdrag Material och metoder Områden S ckprov Mätningar Analyser Resultat Typiska arter Nega va indikatorer Buskar och träd Vegeta onshöjd Statusbedömning för uppföljningsenheter Diskussion Referenser 4 5 6 6 7 8 9 10 10 12 14 15 16 32 34 Bilaga I. Bru olista över typiska arter kärlväxter Bilaga II. Nega va indikatorarter Bilaga III. Invasiva arter Bilaga IV. Regionalt intressanta arter 35 40 41 42 3
SAMMANFATTNING Kärlväxter i form av typiska arter och negativa indikatorer samt busk- och trädförekomst inventerades i åtta uppföljningsenheter fördelat på fyra områden i Värmland sommaren 2014. Under hösten samma år skattades även vegetationshöjden. Syftet var att ta fram underlag för att få ett mått på statusen på uppföljningsenheterna samt att kunna följa kärlväxtfloran och igenväxningsgraden. Inventeringen ingår som en del av Länsstyrelsens arbete i projektet Life+Vänern. Målet med projektet är att gynna naturvärden knutna till skärgårdslandskapet. Resultaten från inventeringen överensstämmer med vad man kan förvänta sig av skyddade gräsmarker i Sverige. 4
UPPDRAG Länsstyrelsen i Värmland driver tillsammans med länsstyrelsen i Västra Götalands län ett projekt kallat Life+Vänern. Syftet med projektet är att restaurera och återskapa 17 områden med höga naturvärden kring Vänern. Samtliga områden ingår i natura 2000 nätverket och är viktiga livsmiljöer för ett antal fåglar växter och naturtyper utpekade i EU:s fågel art och habitatdirektiv. Svensk Naturförvaltning AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Värmland utfört inventering av kärlväxter i de fyra områden där gräsmarker ska restaureras. Syftet med inventeringen är att få fram ett underlag för att kunna följa kärlväxtfloran samt igenväxningsgraden. få ett mått på statusen för naturtyperna före och efter restaureringsåtgärder i respektive område. En första inventering utfördes sommaren och hösten 2014 och ytterligare två efterföljande inventeringar planeras i framtiden. I föreliggande rapport redovisas resultat från inventeringen 2014. Figur 1. Karta över Vänerområdet med posi oner (lila cirklar) för de områden som ingå i inventeringen 5
MATERIAL OCH METODER För att bestämma status på gräsmarkerna utfördes en stickprovsbaserad inventering av respektive gräsmarksnaturtyp i varje område. De samlade ytorna av en naturtyp i ett område betraktas som en egen så kallad uppföljningsenhet. Stickprovsurval och mätningar har utförts enligt Naturvårdsverkets manual för uppföljning av betesmarker och slåtterängar i skyddade områden (Naturvårdsverket 2010). Tabell 1. Naturtyper av gräsmarkstyp. De naturtyper som inventerats är markerade i kolumnen Rapport. Kod Fullständigt namn Kortnamn Rapport 1310 Ler- och sandsediment med glasört och andra annueller Glasörtstränder 1330 Salta strandängar Salta strandängar 1630 Havsstrandängar av Östersjötyp Strandängar vid Östersjön 4010 Fukthed med klockljung Fukthedar 4030 Ris- och gräshedar nedanför trädgränsen Torra hedar x 5130 Enbuskmarker nedanför trädgränsen Enbuskmarker 6110 Basiska berghällar Basiska berghällar 6120 Sandstäpp Sandstäpp 6150 Silikatgräsmarker ovanför trädgränsen Alpina silikatgräsmarker 6170 Kalkgräsmarker ovanför trädgränsen Alpina kalkgräsmarker 6210 Kalkgräsmarker (*viktiga orkidélokaler) nedanför trädgränsen Kalkgräsmarker 6230 *Artrika stagg-gräsmarker nedanför trädgränsen Stagg-gräsmarker 6270 *Artrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen Silikatgräsmarker x 6280 Kalkhällmarker Alvar 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr Fuktängar x 6430 Högörtssamhällen Högörtängar 6450 Nordliga översvämningsängar Svämängar 6510 Slåtterängar i låglandet Slåtterängar i låglandet x 6520 Höglänta slåtterängar Höglänta slåtterängar 6530 *Lövängar Lövängar 7230 Rikkärr Rikkärr 8230 Pionjärvegetation på silikatrika bergytor Hällmarkstorräng x 8240 Karsthällmarker Karsthällmarker 9070 Trädklädd betesmark Trädklädd betesmark x Områden Fyra Natura 2000-områden ingick i undersökningen (figur 1 och tabell 2). Millesvik och Lurö skärgård utgörs av öar i Vänerns norra skärgård. I den här undersökningen ingår tre av öarna som ska restaureras till betesmark; Ärnön, Sönnervassen och Gunnarsholmen. På öarna förekommer tre olika naturtyper. Nötön-Åråsviken är ett större naturreservat beläget längst ned i länets sydöstra del. Området består bland annat av naturlig ädellövskog och trädklädda betesmarker (Länsstyrelsen Värmland 2006a). Här är tanken att tre mindre delområden ska restaureras, ett lite större på Prästön till trädklädd betesmark och två mindre på Arskagsudden och Hästudden till slåtteräng. Strax öster om Nötön- Åråsviken ligger naturreservatet Värmlands Säby. Området karakteriseras av ett kulturlandskap med öppna lövskogar, hagmarker och strandängar. (Länstyrelsen Värmland 2006c). Här ska en yta restaureras till trädklädd betesmark. Klarälvsdeltat ligger strax söder om Karlstad och är Sveriges största aktiva delta nedanför fjällkedjan. Här ska två stora områden, Nolgårdsviken och Nolgårdsholmarna restaureras till fuktäng. Centralt i Nolgårdsviken ska även en mindre yta restaureras till silikatgräsmark. 6
Tabell 2. Antal provrutor och areal för undersökta uppföljningsenheter. Natura 2000-området SE0610001 kallat Millesvik och Lurö Skärgård är delat på tre uppföljningsenheter. SE0610010 kallat Nötön-Åråsviken och SE0610190 kallat Klarälvsdeltat är uppdelat på två uppföljningsenheter. Områdesnamn Uppföljningsenhet Naturtyp Antal provrutor Areal (ha) Millesvik och Lurö Skärgård SE0610001_4030 4030 102 13,9 Millesvik och Lurö Skärgård SE0610001_6410 6410 111 16,8 Millesvik och Lurö Skärgård SE0610001_8230 8230 53 9,7 Nötön-Åråsviken SE0610010_6510 6510 55 1,0 Nötön-Åråsviken SE0610010_9070 9070 51 4,8 Klarälvsdeltat SE0610190_6270 6270 54 4,0 Klarälvsdeltat SE0610190_6410 6410 201 49,2 Värmlands Säby SE0610248_9070 9070 57 4,0 S ckprov Fördelningen av provpunkter utfördes av Länsstyrelsen Värmland enligt riktlinjer från Naturvårdsverket (Naturvårdsverket 2010). Till skillnad från manualen har länsstyrelsen valt att alltid lägga punkterna i en grid oberoende av uppföljningsenhetens storlek. Antalet provpunkter per uppföljningsenhet är minst 50 provpunkter för de ytor som är upp till 10 ha och minst 100 provpunkter per uppföljningsenhet för de ytor som är större än 10 ha. 7
Mätningar sommar På varje provpunkt utfördes mätningar i en kvadratisk provruta om 0,5x0,5 meter. I varje provruta registrerades: förekomst av arter på artlistan över typiska arter. För ändamålet användes bruttolistan med alla typiska arter som angivits för olika gräsmarksnaturtyper (Bilaga I). Förekomst av invasiva arter (bilaga III) samt regionalt intressanta arter (bilaga IV) angivna av Länsstyrelsen i Värmland. förekomst av arter på artlista över negativa indikatorer (Bilaga II). förekomst av träd eller buskar lika med eller lägre än tre meter (härefter kallat buskar). förekomst av träd eller buskar högre än tre meter (härefter kallat träd). Samtliga mätningar utfördes den 1-16 juli 2014. Bild 1. Kvadra sk rutram 0,5 x 0,5 meter. 8
Mätningar höst På varje provpunkt mättes vegetationshöjden, dvs höjden av icke vedartade kärlväxter så som örter och gräs. Mätningen utfördes med gräsmätare. På de punkter där vegetationen var över 120 cm och gräsmätaren inte går att använda har vegetationen syftats med ögonmått. Det här gäller punkter på Klarälvsdeltat. Samtliga mätningar utfördes den 21-23 oktober 2014. Bild 2. Provpunkt på Klarälvsdeltat där vegeta onen är för hög för a använda gräsmätare. Analyser Medelvärden och medelfel för mä a variabler ska ades för respek ve uppföljningsenhet. Beräkningar u ördes med utgångspunkt från respek ves s ckprovsdesign: systema sk sampling eller tvåstegssampling med kluster (Thompson 2002). 9
RESULTAT Typiska arter Förekomsten av typiska arter varierade mellan områdena (figur 2, tabell 3). Värmlands Säby var klart artrikast både när det gäller typiska arter och naturtypstypiska arter. Silikatgräsmarken på Klarälvsdeltat var näst artrikast men saknade helt naturtypstypiska arter. På Nötön-Åråsviken hade både slåtterängen och den trädklädda betesmarken relativt hög andel naturtypstypiska arter i förhållande till typiska arter. Samtliga ytor på öarna i Lurö Skärgård var väsentligt artfattigare än övriga uppföljningsenheter och saknar i stort sett typiska arter helt. Antal arter per provruta (medel +/- SE) 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Bruttolista Naturtyp SE0610001 4030 SE0610001 6410 SE0610001 8230 Typiska arter SE0610010 6510 SE0610010 9070 SE0610190 6270 SE0610190 6410 SE0610248 9070 Figur 2. Genomsni ligt antal typiska arter per provruta (ljusblå staplar) samt genomsni ligt antal naturtypstypiska arter per provruta (mörkblå staplar) för de olika uppföljningsenheterna. De svarta smala staplarna indikerar medelvärdenas medelfel (på engelska standard error eller SE). Tabell 3. Genomsni ligt antal typiska arter per provruta samt genomsni ligt antal naturtypstypiska arter per provruta för de olika uppföljningsenheterna. Naturtypstypiska Typiska arter för gräsmarker UFE Antal provrutor Arter per provruta SE Arter per provruta Arter per provruta SE Arter per provruta SE0610001 4030 102 0,02 0,01 0,06 0,02 SE0610001 6410 112 0 0 0 0 SE0610001 8230 53 0 0 0,04 0,03 SE0610010 6510 55 0,15 0,05 0,55 0,11 SE0610010 9070 51 0,10 0,05 0,27 0,08 SE0610190 6270 54 0 0 0,59 0,09 SE0610190 6410 201 0,01 0,01 0,28 0,04 SE0610248 9070 57 0,32 0,07 1,53 0,16 10
Tabell 4. Typiska arter som observerats på utlagda provrutor i respek ve uppföljningsenhet. Observera a antalet provrutor varierat. TAXONID Svenskt namn 220765 Backnejlika 223057 Blodrot SE0610001 4030 SE0610001 6410 SE0610001 8230 SE0610248 9070 222498 Blåsippa x 219706 Bockrot x 222087 Fackelblomster 223397 Gul Fetknopp x 221222 Gökärt x 221788 Höskallra x 220023 Liten Blåklocka x 222358 Pillerstarr 221059 Sjöfräken 222011 Styvmorsviol 221437 Sumpmåra 222573 Säterfryle/Ängsfryle x 221887 Teveronika x 220975 Tjärblomster 222220 Vårbrodd x x 224300 Åkergroblad x 224375 Ängsviol x 221046 Ängsvädd x x 221895 Ärenpris x x 222380 Slidstarr TAXONID Svenskt namn SE0610010 6510 SE0610010 9070 SE0610190 6270 SE0610190 6410 220765 Backnejlika x 223057 Blodrot x x x 222498 Blåsippa 219706 Bockrot 222087 Fackelblomster x x 223397 Gul Fetknopp 221222 Gökärt x 221788 Höskallra 220023 Liten Blåklocka x x 222358 Pillerstarr x 221059 Sjöfräken x x 222011 Styvmorsviol x 221437 Sumpmåra x x 222573 Säterfryle/Ängsfryle 221887 Teveronika x x 220975 Tjärblomster x 222220 Vårbrodd x 224300 Åkergroblad 224375 Ängsviol x 221046 Ängsvädd 221895 Ärenpris x x 222380 Slidstarr x 11
Nega va indikatorer Förekomsten av negativa indikatorer var högst på Lurö Skärgård 6410 där bladvass förekom på 100 procent av provpunkterna. Även Klarälvsdeltat 6410 hade en hög andel provpunkter med negativa indikatorer. På Klarälvsdeltat 6270 noterades inga negativa indikatorer alls. Övriga uppföljningsytor hade en relativt låg andel negativa indikatorer (figur 3, tabell 5). Andel provrutor (medel +/- SE) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% SE0610001 4030 SE0610001 6410 SE0610001 8230 Negativa indikatorer SE0610010 6510 SE0610010 9070 SE0610190 6270 SE0610190 6410 SE0610248 9070 Figur 3. Genomsni lig andel ytor med nega va indikatorer för de olika uppföljningsenheterna. De svarta smala staplarna indikerar medelvärdenas medelfel (på engelska standard error eller SE). Tabell 5. Genomsni lig andel ytor med nega va indikatorer för de olika uppföljningsenheterna. UFE Antal provrutor Andel provrutor SE Andel provrutor SE0610001 4030 102 2,0% 1,4% SE0610001 6410 112 100% 0% SE0610001 8230 53 9,4% 4,1% SE0610010 6510 55 1,8% 1,8% SE0610010 9070 51 7,8% 3,8% SE0610190 6270 54 0,0% 0,0% SE0610190 6410 201 50,7% 3,5% SE0610248 9070 57 10,5% 4,1% 12
Tabell 6. Nega va indikatorer som observerats på utlagda provrutor i respek ve yta. Observera a antalet provrutor varierat för respek ve uppföljningsenhet. TAXONID Svenskt Namn SE0610001 4030 SE0610001 SE0610001 SE0610010 SE0610010 SE0610190 SE0610190 SE0610248 6410 8230 6510 9070 6270 6410 9070 219733 Bladvass x x x 221193 Hundäxing x 222531 Knapptåg x 222532 Veketåg x x 222606 Rörflen x x 222715 Bredkaveldun x 223026 Älggräs x 223250 Brännässla x x x 13
Buskar och träd Täckningsgraden är skattad som andel provrutor med förekomst av träd eller buskar. Eftersom hela provrutan inte behöver vara täckt av träd eller buske för att förekomst ska anges blir beräknad täckningsgrad något högre än den faktiska täckningsgraden. Täckningsgraden av träd och buskar varierade mellan uppföljningsenheterna (figur 4, tabell 7). De båda trädklädda betesmarkerna på Nötön-Åråsviken och Värmlans Säby har den högsta andelen träd med 71 respektive 60 procent täckningsgrad. Ytan på Nötön-Åråsviken hade även en hög täckningsgrad av buskar med förekomst i nära hälften av provrutorna. Lurö 4030 hade den högsta täckningsgraden av buskar med förekomst i över 60 procent av provrutorna. Lurö Skärgård 6410 saknade helt både träd och buskar. 100% Andel provrutor (medel +/- SE) 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% SE0610001 4030 SE0610001 6410 Buskar och träd SE0610001 8230 SE0610010 6510 SE0610010 9070 Under 3m Lika med eller över 3m SE0610190 6270 SE0610190 6410 SE0610248 9070 Figur 4. Genomsni lig andel provrutor med träd (ljusgröna staplar) eller buskar (mörkgröna staplar) för de olika uppföljningsenheterna. De svarta smala staplarna indikerar medelvärdenas medelfel (på engelska standard error eller SE). Tabell 7. Genomsni lig andel provrutor med träd eller buskar för de olika uppföljningsenheterna. Träd och buskar >3m Träd och buskar <3m UFE Antal provrutor Andel provrutor SE Andel provrutor Andel provrutor SE Andel provrutor SE0610001 4030 102 24,5% 4,3% 62,7% 4,8% SE0610001 6410 112 0% 0% 0% 0% SE0610001 8230 53 9,4% 4,1% 34,0% 6,6% SE0610010 6510 55 23,6% 5,8% 21,8% 5,6% SE0610010 9070 51 70,6% 6,4% 47,1% 7,1% SE0610190 6270 54 37,0% 6,6% 16,7% 5,1% SE0610190 6410 201 16,9% 2,7% 12,4% 2,3% SE0610248 9070 57 59,6% 6,6% 8,8% 3,8% 14
Vegeta onshöjd Vegetationshöjden har skattats som medelhöjd i millimeter. Den kvarstående vegetationsmängden varierade mellan de olika uppföljningsenheterna (figur 5, tabell 8). Klarälvsdeltat 6410 hade den högsta medelvegetationshöjden och Värmlands Säby 9070 den lägsta. Mätning av vegetationshöjd utfördes ej i Millesvik och Lurö skärgård eftersom provytorna i fuktängen till 100% var täckta med bladvass och i övriga naturtyper saknades gräs och örter i de flesta ytorna. 1600 1400 1200 Kvarstående gräshöjd Figur 5. Medelvegeta onshöjd i millimeter för de olika uppföljningsenheterna. De svarta smala staplarna indikerar medelvärdenas medelfel (på engelska standard error eller SE). Höjdindex (medel +/- SE) 1000 800 600 400 200 0 SE0610010_6510 SE0610010_9070 SE0610190_6270 SE0610190_6410 SE0610248_9070 Tabell 8. Medelvegeta onshöjd i millimeter för de olika uppföljningsenheterna. UFE Antal provrutor Medelhöjd (mm) SE medelhöjd SE0610010 6510 55 107 9 SE0610010 9070 50 115 10 SE0610190 6270 54 326 25 SE0610190 6410 201 1314 68 SE0610248 9070 57 40 2 15
Beskrivning och statusbedömning för uppföljningsenheter Millesvik och Lurö skärgård SE 0610001 Tabell 9. Areal (ha) 14 ha Typiska arter per ruta 0,06 Negativa indikatorer per ruta (%) 2 Täckningsgrad av träd (%) 24,5 Vegetationshöjd (mm) 4030 8230 6410 Ingen data 10 ha 0,04 9,4 9,4 Täckningsgrad av buskar (%) 63,7 34 0 Ingen data 17 ha 0 100 0 Ingen data Figur 6a. Förekomst av träd (kryss) respek ve buskar (kors) på provytor i Millesvik och Lurö skärgård. Figur 6b. Antal typiska arter per provyta i Millesvik och Lurö skärgård. Grå punkter anger arter från bru olistan, röda naturtypstypiska arter. Ju större punkt desto fler arter. Figur 6c. Antal nega va indikatorer per provyta i Millesvik och Lurö skärgård. Ju större punkt desto fler arter. 16
Millesvik och Lurö skärgård är en nära 24.000 ha stor övärld centralt i Vänern. Området är natura-2000 klassat och många av öarna är fågelskyddsområden. I den här undersökningen ingår tre öar om totalt 51 ha i naturreservatet Lurö skärgård. Alla tre öarna visar spår av det skärgårdsjordbruk som bedrevs fram till 1960 1970-talet men är idag igenväxta. Öarna ska återställas till betesmark (enligt länsstyrelsen Värmland). Stora Sönnervassen är den största av de tre. Ön utgörs till den största delen av naturtypen fuktäng (6410) samt mindre delytor hällmarkstorräng (8230) och torra hedar (4030). Gunnarsholmen ligger väster om St. Sönnervassen och är minst till ytan. Den här ön utgörs av naturtypen torra hedar som omges av hällmarkstorräng. Längst i öst ligger Ärnön som utgörs av alla tre naturtyper. Ingen av öarna visar några tecken på skötselåtgärder. Fuktäng 6410 Uppföljningsenheten är störst till arealen och täcks till 100 procent av den negativa indikatorn bladvass, men även rörflen noterades. Inga typiska arter observerades och träd och buskar saknas helt. Bild 3. Bladvassbälte på St. Sönnervassen 6410. Torra hedar 4030 Täta bestånd med enar och skogsområden med främst björk och tall. Buskskiktet täcker 63 procent av ytan och träd 25 procent. Mycket ris och ljung i fältskiktet som hyser mycket få typiska arter per provpunkt. Gul fetknopp, höskallra och ängsvädd är några av arterna som observerades i rutorna. Även andelen negativa indikatorer är låg med förekomst i endast två procent av provrutorna. Veketåg noterades i provrutorna men även knapptåg observerades på ytorna. 17
Bild 4. Torrhed med enbuskar och ljung på Ärnön 4030 Hällmarks torräng 8230 Delvis öppen hällmark med örter, delvis hällmark med enbuskage, ljung och ris. Totalt täcker buskar lite drygt en tredjedel av ytan och träd en knapp tiondel (figur 6). Mycket få typiska arter per provpunkt och naturtypstypiska arter saknas helt (figur 2, 3 och 4). I knappt var tionde provruta noterades en negativ indikator (figur 5). Bladvass, knapptåg, veketåg och rörflen noterades (tabell 4). Bild 5. Hällmark med den gamla fyren i bakrunden på Gunnarsholmen 8230. 18
19
Klarälvsdeltat SE 0610190 Tabell 10. 6410 6270 Areal (ha) 50 ha 4 ha Typiska arter per ruta 0,28 0,61 Negativa indikatorer per ruta (%) 50,7 0 Täckningsgrad av träd (%) 16,9 37 Täckningsgrad av buskar (%) 12,4 16,7 Vegetationshöjd (mm) 1314 326 Figur 7a. Förekomst av träd (kryss) respek ve buskar (kors) på provytor i Klarälvsdeltat. Figur 7b. Antal typiska arter per provyta i Klarälvsdeltat. Grå punkter anger arter från bru olistan, röda naturtypstypiska arter. Ju större punkt desto fler arter. Figur 7c. Antal nega va indikatorer per provyta i Klarälvsdeltat. Ju större punkt desto fler arter. 20
Klarälvsdeltat är ett natura-2000 område som ligger söder om Karlstad och norr om Hammarö. Det är Sveriges största aktiva delta nedanför fjällkedjan och området håller på att bli naturreservat (Länsstyrelsen Värmland). Två större områden om totalt ca 50 ha ska restaureras till fuktäng (6410), ett i Nolgårdsviken och ett i Djupsundsviken. På området i Nolgårdsviken ingår även en mindre uppföljningsenhet om ca 4 ha som ska restaureras till silikatgräsmark (6270). Fuktäng 6410 Nolgårdsviken utgörs av främst fuktig till blöt mark som bitvis är tuvig. Enstaka skogspartier med björk och tämligen allmänt med salixbuskage. Ut mot själva Nolgårdsviken övergår gräsmarken i ett bladvassbälte. Ett djupt dike rinner i de södra delarna. Djupsundsviken utgörs även den av fuktig till blöt mark som bitvis är tuvig. Centralt finns ett mindre torrare område med björkskog och på den blötare marken växer uppslag av björksly och salix. Ut mot Djupsundsviken övergår gräsmarken i ett bladvassbälte. Totalt sett har uppföljningsenheten en täckningsgrad på 17 procent träd och 12 procent buskar. Antalet typiska arter är relativt lågt och ligger på 0,28 arter per provruta och av dem är endast enstaka naturtypstypiska arter. Fackelblomster och sjöfräken är två av de observerade arterna. Andelen provrutor med negativa indikatorer är desto högre med förekomst i hälften av rutorna. Bladvass är klart vanligast men bredkaveldun och älggräs noterades också. Grenrör observerades även på ytan. Den invasiva arten lupin observerades i de sydvästra delarna av Nolgårdsviken. Den genomsnittliga vegetationshöjden skattades till 131 cm. Ingen av de båda delytorna visar några tecken på skötselåtgärder. Figur 8. Vegeta onshöjd i Klarälvsdeltat. Ju större kvadrat desto högre gräshöjd. 21
Bild 6. Exempelruta på Klarälvsdeltat 6410 Bild 7. Vassbältet i Nolgårdsviken fotograferat från fågeltornet i norr. Bild 8. Djupsundsviken under hösten. 22
Silikatgräsmark 6270 Mindre område om ca 4 ha i Nolgårdsviken som ligger som en ö i fuktängen som också ska restaureras. Marken är frisk till blöt med hällmark centralt. Bitvis mycket tätt med salixbuskage samt områden med björkskog. Ytan täcks till 37 procent av träd och till 17 procent av buskar. Antalet typiska arter skattades till 0,61 arter per provruta och området saknade helt naturtypstypiska arter. Sjöfräken, blodrot och fackelblomster är några av de observerade arterna. Inga negativa indikatorer noterades i provrutorna men bredkaveldun och bladvass observerades på ytan. Den genomsnittliga vegetationshöjden mättes till 32,6 cm och området visar inga tecken på några skötselåtgärder. Till stora delar liknar området mer en fuktäng både var det gäller artsammansättning och markfuktighet. Förutom en mindre kärna centralt med hällar och frisk mark skiljer sig inte området nämnvärt från den omgivande fuktängen. Att uppföljningsenheten helt saknar naturtypstypiska arter tyder också på att den eventuellt borde klassas om. Bild 9. Silikatgräsmarken fotograferad från den största hällen. 23
Värmlands Säby SE 0610248 Tabell 11. Areal (ha) 6 ha Typiska arter per ruta 1,58 Negativa indikatorer per ruta (%) 10,5 Täckningsgrad av träd (%) 59,6 Täckningsgrad av buskar (%) 8,8 Vegetationshöjd (mm) 40 Figur 9a. Förekomst av träd (kryss) respek ve buskar (kors) på provytor i Värmlands Säby. Figur 9b. Antal typiska arter per provyta i Värmlands Säby. Grå punkter anger arter från bru olistan, röda naturtypstypiska arter. Ju större punkt desto fler arter. Figur 9c. Antal nega va indikatorer per provyta i Värmlands Säby. Ju större punkt desto fler arter. Figur 10. Vegeta onshöjd i Värmlands Säby. Ju större kvadrat desto högre gräshöjd. 24
I Kristinehamns kommun, ca 20 km söder om Kristinehamn ligger naturreservatet Värmlands Säby. Området karakteriseras av ett kulturlandskap med lövskogar, hagmarker och strandängar (Länsstyrelsen Värmland 2006c). Området som ingår i den här undersökningen ligger på udden Sandholmen i Kolstrandsviken. Ytan ska restaureras till en trädklädd betesmark. Uppföljningsenheten har en hög täckningsgrad av träd med förekomst i 60 procent av provrutorna. Trädskiktet utgörs av björk, ek och tall. Eken dominerar i norr och tallen i söder. Buskskiktet utgörs av främst hassel och en med förekomst i knappt var tionde ruta. Området är relativt rikt på död ved. Värmlands Säby är det artrikaste av de inventerade områdena med sina 1,58 typiska arter per provruta. Den har även flest observerade naturtypstypiska arter och 0,32 arter per provruta klassas till naturtypen. Täckningsgraden av fältfloran är bitvis svag. Blåsippa, bockrot, liten blåklocka och ängsviol är några av de observerade arterna. Negativa indikatorer förekommer i ungefär var tionde provruta. Hundäxing och brännässla noterades i rutorna och örnbräken observerades på lokalen. Den genomsnittliga vegetationshöjden mättes till 4 cm. Området betas av nötkreatur. Bild 10. Exempelrutram för Värmlands Säby 9070. 25
Bild 11. Värmlands Säby karakteriseras av gamla och grova ekar, flera mer än 400 år gamla. Bild 12. Området har en hög täckningsgrad av björk, tall och ek samt en och hassel i buskskiktet. 26
27
Nötön-Åråsviken SE 0610010 Tabell 12. 9070 6510 Areal (ha) 6 ha 1 ha Typiska arter per ruta 0,31 0,55 Negativa indikatorer per ruta (%) 7,8 1,8 Täckningsgrad av träd (%) 70,6 23,6 Täckningsgrad av buskar (%) 47,1 21,8 Vegetationshöjd (mm) 115 107 Figur 11a. Förekomst av träd (kryss) respek ve buskar (kors) på provytor i Nötön-Åråsviken. Figur 11b. Antal typiska arter per provyta i Nötön-Åråsviken. Grå punkter anger arter från bru olistan, röda naturtypstypiska arter. Ju större punkt desto fler arter. Figur 11c. Antal nega va indikatorer per provyta i Nötön-Åråsviken. Ju större punkt desto fler arter. Figur 12. Vegeta onshöjd i Nötön- Åråsviken. Ju större kvadrat desto högre gräshöjd. 28
Nötön-Åråsviken är ett större naturreservat beläget längst ner i länets sydöstra delar ca 30 km söder om Kristinehamn i Kristinehamns kommun. Reservatet omfattar stora delar av Kilsviken samt inre delar av Åråsviken. Området består bland annat av naturlig ädellövskog och trädklädda betesmarker (Länstyrelsen Värmland 2006b). I det här projektet ska två små ytor, en längst ut på Arskagsudden och en på Hästudden restaureras till Slåtteräng (6510). På Prästön ska en lite större yta restaureras till trädklädd betesmark (9070). Trädklädd betesmark 9070 Ek dominerar trädskiktet som har en täckningsgrad på lite knappt tre fjärdedelar av ytan. Här finns även enstaka tall, björk och asp. Rikt buskskikt med främst rönn, björnbär och rosor med en förekomst i nästan hälften av provrutorna. Tämligen rikt med liggande död ved. Lokalen är relativt artfattig med 0,31 typiska arter per provruta. Av dem är lite knappt en tredjedel naturtypstypiska arter. Blodrot, gökärt, pillerstarr och liten blåklocka är exempel på arter som observerats på området. Brännässla som är en negativ indikator noterades i lite knappt var tionde provruta. Bitvis är täckningsgraden av örter låg. Den genomsnittliga vegetationshöjden mättes till 11,5 cm. Uppföljningsenheten visar inga tecken på skötselåtgärder. Bild 13. Nötön-Åråsviken 9070 29
Bild 14. Exempelruta Nötön-Åråsviken 9070 Slåtteräng 6510 Uppföljningsenheten är liten, endast ca 1 ha och uppdelad på två små delytor, Arskagsudden och Hästudden. Området är öppet centralt med träd och buskar främst i kantzonerna. På Arskagsudden växer dock en vidkronig tall och en ek ute på det öppna. Totalt sett på de båda delytorna är täckningsgraden av träd respektive buskar lite drygt 20 procent. Andelen typiska arter mättes till 0,55 arter per provruta och av dem var knappt en fjärdedel naturtypstypiska arter. Backnejlika, liten blåklocka, styvmorsviol och tjärblomster är några av de observerade arterna. Negativa indikatorer saknas i princip helt, endast en provruta med brännässla noterades. Den genomsnittliga vegetationshöjden mättes till 10,7 cm. Områdena visar inga tecken på skötselåtgärder. Bild 15. Arskagsudden 6510 30
Bild 16. Hästudden 6510 Bild 17. Exempelruta NötönÅråsviken 6510 31
DISKUSSION Medelantalet typiska arter per provruta varierade mellan 0 och 1,58 i uppföljningsenheterna. Motsvarande inventeringar har gjorts i Västra Götalands län sedan flera år tillbaka, där man finner liknande resultat (Svensk Naturförvaltning AB, 2009). I Värmlands län inventerades hävdade gräsmarker i skyddade områden sommaren 2012, även här finner man liknade resultat (Larssons natur, 2014). Även täckningsgraden av negativa indikatorer, buskar och träd ligger inom de intervall man kan förvänta sig för skyddade gräsmarker i Sverige. Samtliga områden är i behov av åtgärder som behöver utföras för att förbättra situationen och öka naturvärdena. Hävd i form av slåtter eller bete samt röjning av igenväxningsvegetation kommer ha positiv effekt både på kort och lång sikt. 32
33
REFERENSER Larssons Natur, 2014, Uppföljning av hävdade gräsmarker i skyddade områden Värmlands län 2012. Rapportnummer 2014:16 Länsstyrelsen Värmland, 2006b Bevarandeplan Natura 2000 (Enligt 17 förordningen om områdesskydd 1998:1252), Nötön-Åråsviken, Kristinehamn kommun, Värmlands län, Dnr 511-6753-05, Fastställd 2006-03-15. Länsstyrelsen Värmland, 2006c, Bevarandeplan Natura 2000 (Enligt 17 förordningen om områdesskydd 1998:1252), Värmlands Säby, Kristinehamn kommun, Värmlands län, Dnr 511-1284-05, Fastställd 2006-03-15. Naturvårdsverket, 2010, Manual för uppföljning av betesmarker och slåtterängar i skyddade områden. Svensk Naturförvaltning AB, 2009, Uppföljning av naturskyddade gräsmarker Västra Götalands län 2008. Rapportnummer 2009:49. Thompson, S.K., 2002, Sampling, 2nd ed., Wiley series in probability and statistics, New York: John Wiley & Sons, 367 s. 34
Bilaga I. Bru olista över typiska arter kärlväxter inom gräsmarkshabitaten hämtad från den na onellt framtagna manualen för uppföljning av betesmarker och slå erängar inom skyddade områden (www.naturvardsverket.se ). Svenskt Namn Vetenskapligt namn TaxonID Adam och Eva Dactylorhiza sambucina 219792 Alvararv Cerastium pumilum 220698 Alvarfibbla Crepis tectorum ssp. pumila 223698 Alvarglim Silene uniflora ssp. petraea 1938 Alvarkösa Apera interrupta 1856 Axag Schoenus ferrugineus 222662 Axveronika Veronica spicata 221903 Backfingerört Potentilla sordida 1909 Backklöver Trifolium montanum 221333 Backmåra Galium suecicum 673 Backnejlika Dianthus deltoides 220765 Backsippa Pulsatilla vulgaris 222886 Backsmultron Fragaria viridis 223032 Backtimjan Thymus serpyllum 221849 Baltisk Strandmalört Seriphidium maritimum ssp. humifusum 223774 Bergrotii/Oederi + Flava Komplexet bergrotii/oederi + flava komplexet 0 Bergskrabba Globularia vulgaris 221659 Bitterkrassing Lepidium latifolium 220540 Björnbrodd Tofieldia pusilla 221931 Blekstarr Carex pallescens 222351 Blodnycklar Dactylorhiza incarnata var. cruenta 223572 Blodrot Potentilla erecta 223057 Blåfibbla Pilosella cymosa ssp. praealta 223750 Blåmunkar Jasione montana 223444 Blåsippa Hepatica nobilis 222498 Blåsuga Ajuga pyramidalis 221597 Bockrot Pimpinella saxifraga 219706 Borsttåg Juncus squarrosus 222541 Brudborste Circium helenioides 220083 Brudbröd Filipendula vulgaris 223027 Brudsporre Gymnadenia conopsea 219811 Bräckor Saxifraga sp. 1006610 Bunge Samolus valerandi 221152 Bågsvingel Festuca rubra ssp. oelandica 224753 Cypresslummer Diphasiastrum tristachyum 552 Darrgräs Briza media 222242 Dikesveronika Veronica catenata 1653 Drakblomma Dracocephalum ruyschiana 564 Dvärgarun Centaurium pulchellum 221412 Dvärgkämpar Plantago tenuiflora 1901 Dvärglummer Selaginella selaginoides 223414 Dvärgmaskrosor Taraxacum sect. Obliqua 220373 Fackelblomster Lythrum salicaria 222087 Fjällgentiana Gentiana nivalis 221441 Fjällgröe Poa alpina 219709 Fjällruta Thalictrum alpinum 222924 Fjällskära Saussurea alpina 220294 Fjälltimotej Phleum alpinum 222614 Fjällvedel Astragalus alpinus 221165 35
Fjällvårbrodd Anthoxanthum alpinum 1005664 Flocksvalting Baldellia ranunculoides 139 Flugblomster Ophrys insectifera 222118 Flädervänderot Valeriana sambucifolia 221051 Fågelstarr Carex ornithopoda 222344 Fältgentiana Gentianella campestris 221447 Fältmalört Artemisia campestris 219963 Fältsippa Pulsatilla pratensis 222884 Fältvedel Oxytropis campestris 221295 Fältvädd Scabiosa columbaria 221044 Färgmåra Asperula tinctoria 221409 Gentianor Gentiana sp. 1006192 Glansstarr Carex saxatilis 222371 Glasört Salicornia europaea 220908 Gotlandssolvända Fumana procumbens 1884 Granspira Pedicularis sylvatica 1174 Grenig Sandlilja Anthericum ramosum 219763 Grusbräcka Saxifraga tridactylites 223395 Grusviva Androsace septentrionalis 221076 Grå Småfingerört Potentilla subarenaria 223071 Grådådra Alyssum alyssoides 1852 Gräsull Eriophorum latifolium 222467 Grönkulla Dactylorhiza viridis 219795 Gul Fetknopp Sedum acre 223397 Gulkronill Hippocrepis emerus 776 Gulkämpar Plantago maritima 221777 Gullviva Primula veris 221141 Gulyxne Liparis loeselii 980 Gökblomster Lychnis flos-cuculi 220811 Gökärt Lathyrus linifolius 221222 Hampflockel Eupatorium cannabinum 221530 Harmynta Satureja acinos 221802 Hartmansstarr Carex hartmanii 259 Havsnarv Spergularia media 220947 Havssälting Triglochin maritima 219612 Hedsäv Trichophorum cespitosum ssp. germanicum 224858 Hirsstarr Carex panicea 222352 Honungsblomster Herminium monorchis 770 Huvudstarr Carex capitata 222294 Hylsnejlika Petrorhagia prolifera 1186 Hårginst Genista pilosa 692 Hårstarr Carex capillaris 222293 Höskallra Rhinanthus serotinus 221788 Höstlåsbräken Botrychium multifidum 167 Jordtistel Cirsium acaule 220079 Jungfru Marie Nycklar Dactyorhiza maculata 219790 Jungfru Marie Nycklar Dactylorhiza maculata ssp. maculata 223597 Jungfrulin Polygala vulgaris 222133 Jungfrulin (Släktet) Polygala 1006072 Kalkbräken Gymnocarpium robertianum 744 Kalkkrassing Sisymbrium supinum 1939 Kalknarv Arenaria gothica 1857 36
Kalksvartbräken Asplenium trichomanes ssp. quadrivalens 224868 Kantig Fetknopp Sedum sexangulare 223408 Kattfot Antennaria dioica 219933 Kattfötter Antennaria 1005748 Klapperögontröst Euphrasia frigida var. baltica 224239 Klasefibbla Crepis praemorsa 220103 Klibbarv Cerastium glutinosum 220696 Klipplök Allium lineare 32 Klockgentiana Gentiana pneumonanthe 1885 Klockljung Erica tetralix 221092 Klockpyrola Pyrola media 221145 Klöverärt Tetragonolobus maritimus 221306 Knagglestarr Carex flava 222312 Knutnarv Sagina nodosa 220903 Knägräs Danthonia decumbens 219796 Knölgröe Poa bulbosa 222626 Korskovall Melampyrum cristatum 1897 Kustarun Centaurium littorale 221411 Kåltistel Cirsium oleraceum 220084 Käringtand Lotus corniculatus 221239 Kärrdunört Epilobium palustre 222076 Kärrknipprot Epipactis palustris 219799 Kärrspira Pedicularis palustris 221759 Kärrsälting Triglochin palustris 219613 Kärrviol Viola palustris 222004 Liten Blåklocka Campanula rotundifolia 220023 Liten Fetknopp Sedum annuum 223400 Liten Ärtstarr Carex viridula var pulchella 224693 Ljungögontröst Euphrasia micrantha 626 Loppstarr Carex pulicaris 222361 Luddfingerört Potentilla heptaphylla 1286 Luddkrissla Inula britannica 221104 Luddlosta Bromus hordeaceus 222255 Lundstarr Carex montana 222338 Lundtrav Arabis hirsuta 220423 Låsbräken Botrychium lunaria 222112 Läkevänderot Valeriana officinalis 221050 Lökgamander Teucrium scordium 221844 Majviva Primula farinosa 221137 Mandelblomma Saxifraga granulata 223383 Murruta Asplenium ruta-muraria 222730 Myrlilja Narthecium ossifragum 222592 Myrstarr Carex heleonastes 260 Nattviol Platanthera bifolia 219874 Nickskära Bidens cernua 219995 Nordisk Stormhatt Aconitum lycoctonum ssp. septentrionale 224885 Nordruta Thalictrum simplex ssp. boreale 224937 Norrlandsviol Viola canina ssp. montana 224382 Orkideer Orchidaceae sp. 2002692 Ormax Parapholis strigosa 1160 Ormrot Bistorta vivipara 220685 Ormtunga Ophioglossum vulgatum 220261 37
Oxbär Cotoneaster 1006564 Piggfrö Lappula squarrosa 914 Pillerstarr Carex pilulifera 222358 Plattsäv Blysmus compressus 222738 Praktnejlika Dianthus superbus 529 Prästkrage Leucanthemum vulgare 220235 Revfibbla Pilosella lactucella 220278 Revigt Saltgräs Puccinellia maritima 222648 Rosettjungfrulin Polygala amarella 220853 Rotfibbla Hypochoeris radicata 220205 Ruta Thalictrum 1006557 Rödkämpar Plantago media 221778 Rödsäv Blysmus rufus 222237 Saffransmaskros Taraxacum crocinum 1751 Saltgräs Puccinellia retroflexa 222644 Saltmålla Atriplex pedunculata 753 Saltnarv Spergularia salina 220949 Saltört Suaeda maritima 220966 Sandlusern Medicago minima 1023 Sandmaskrosor Taraxacum sect. Erythrosperma 220370 Sandnejlika Dianthus arenarius 527 Sandtimotej Phleum arenarium 1900 Sandvedel Astragalus arenarius 114 Sankt Pers Nycklar Orchis mascula 219864 Sileshår Drosera 1005800 Sjöfräken Equisetum fluviatile 221059 Skallror Rhinanthus 1006335 Skogssallat Mycelis muralis 220563 Slåtterblomma Parnassia palustris 221929 Slåtterfibbla Hypochoeris maculata 220204 Slåttergubbe Arnica montana 219955 Smal Käringtand Lotus tenuis 999 Smalbladig Lungört Pulmonaria angustifolia 1330 Smultronklöver Trifolium fragiferum 221324 Småfingerört Potentilla tabernaemontani 223073 Smörbollar Trollius europaeus 222931 Snip Trichophorum alpinum 222702 Solvända Helianthemum nummularium 220164 Sommarfibbla Leontodon hispidus 220228 Spindelört Thesium alpinum 1560 Spåtistel Carlina vulgaris 220038 Späd Ögontröst Euphrasia stricta var. tenuis 224259 Stagg Nardus stricta 219861 Stenkrassing Hornungia petraea 222518 Stenmalört Artemisia rupestris 1862 Stenmåra Galium saxatile 221430 Stor Fetknopp Sedum rupestre 223407 Stor Sandlilja Anthericum liliago 61 Stor Ögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. rostkoviana 629 Strandkrypa Glaux maritima 222844 Strandkämpar Plantago coronopus 221771 Strandlummer Lycopodiella inundata 1895 38
Strandmaskrosor Taraxacum sect. Palustria 220374 Strandnarv Sagina maritima 220900 Strandrödtoppa Odontites litoralis 221734 Strandviva Primula nutans 1295 Strandögontröst Euphrasia bottnica 221973 Styvmorsviol Viola tricolor 222011 Sumpgentiana Gentianella uliginosa 221449 Sumpmåra Galium uliginosum 221437 Svartfryle Luzula sudetica 222579 Svarthö Bartsia alpina 220434 Svartkämpar Plantago lanceolata 221774 Svinrot Scorzonera humilis 220299 Svärdkrissla Inula ensifolia 886 Såpört Gypsophila fastigiata 220788 Säterfryle Luzula multiflora 222573 Tagelsäv Eleocharis quinqueflora 222435 Teveronika Veronica chamaedrys 221887 Timjan Thymus 1006348 Tjärblomster Viscaria vulgaris 220975 Tofsäxing Koeleria glauca 1888 Trift Armeria maritima 220649 Trollsmultron Drymocallis rupestris 1879 Trådtåg Juncus filiformis 222534 Tätört Pinguicula vulgaris 221767 Ullranunkel Ranunculus illyricus 1911 Vattenklöver Menyanthes trifoliata 221717 Vildlin Linum catharticum 221983 Vit Fetknopp Sedum album 223398 Vitblära Silene latifolia 220931 Vitknavel Scleranthus perennis 220915 Vitsippsranunkel Ranunculus platanifolius 222913 Vårbrodd Anthoxanthum odoratum 222220 Vårfingerört Potentilla crantzii 223056 Vårkällört Montia verna 1064 Vårspärgel Spergula morisonii 220946 Vårtåtel Aira praecox 222203 Vätfibbla Pilosella cymosa ssp. gottlandica 223747 Åkergroblad Plantago major ssp. intermedia 224300 Älväxing Sesleria uliginosa 222670 Ängsnycklar Dactylorhiza incarnata 219788 Ängsruta Thalictrum flavum 222927 Ängsskallra Rhinanthus minor 221787 Ängsskära Serratula tinctoria 220320 Ängsstarr Carex hostiana 222322 Ängsviol Viola canina ssp. canina 224375 Ängsvädd Succisa pratensis 221046 Ärenpris Veronica officinalis 221895 Ärtstarr Carex oederi 222382 Ögonpyrola Moneses uniflora 221725 Ögontröst Euphrasia stricta 221641 Ölandsmåra Galium oelandicum 221424 Ölandssolvända Helianthemum oelandicum 1886 39
Bilaga II. Nega va indikatorarter inom gräsmarkshabitaten hämtad från den na onellt framtagna manualen för uppföljning av betesmarker och slå erängar inom skyddade områden (www.naturvardsverket.se ). Svenskt Namn Vetenskapligt namn TAXONID Bladvass Phragmites australis 219628 Blåsäv Schoenoplectus tabernaemontani 222661 Bredkaveldun Typha latifolia 222715 Brännässla Urtica dioica 223250 Grenrör Calamagrostis canescens 222268 Havssäv Schoenoplectus maritimus 222660 Hundkex Anthriscus sylvestris 219627 Hundäxing Dactylis glomerata 221193 Hässlebrodd Milium effusum 219851 Jättegröe Glyceria maxima 222491 Knapptåg Juncus conglomeratus 222531 Rörflen Phalaris arundinacea 222606 Skräppor Rumex 1006077 Säv Schoenoplectus lacustris 222659 Veketåg Juncus effusus 222532 Vägtistel Cirsium vulgare 220088 Åkertistel Cirsium arvense 220080 Älggräs Filipendula ulmaria 223026 Örnbräken Pteridium aquilinum 220865 40
Bilaga III. Lista över invasiva arter som förekommer i Värmlands län. Svenskt Namn Vetenskapligt namn TAXONID Jättebalsamin Impatiens glandulifera 221100 Kanadensiskt gullris Solidago canadensis 220325 Lupiner Lupinus 1005977 Spireor Spiraea 1006587 41
Bilaga IV. Lista över regionalt intressanta arter utvalda av Länsstyrelsen i Värmlands län. Svenskt Namn Vetenskapligt namn TaxonID Blomsterlin Linum grandiflorum 221984 Brunklöver Trifolium spadiceum 221343 Gråbinka Erigeron acris 220125 Grönvit Nattviol Platanthera chlorantha 219875 Knippfryle Luzula campestris 222569 Kvastfibbla Pilosella cymosa subsp. cymosa 223743 Kärrfibbla Crepis paludosa 220102 Skogsklöver Trifolium medium 221331 Slidstarr Carex vaginata 222380 Vårärt Lathyrus vernus 221235 Åkervädd Knautia arvensis 222025 Ängsfryle Luzula multiflora 222573 42
43