Klockan. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Relevanta dokument
Klockan 1. Klockan. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Till läraren. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Träna svenska A och B. Häfte 7 Klockan

Vikt. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Längd. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Året. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Detta arbetshäfte tillhör:

Vikt. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Volym. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Pengar. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Tips för hur träna tidsbegreppen och klockslagen

Volym. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Pengar. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Temperatur. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Stöd till förskrivare inför utprovning av tid- och planeringshjälpmedel

Längd. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Ordlista 2B:1. väggklocka. armbandsklocka. väckarklocka. Dessa ord ska du träna. Öva orden

Ordlista 1B:1. modell. hel timme. halv timme. timvisare. Dessa ord ska du träna. Öva orden. När du bygger efter en ritning, får du en modell.

Temperatur. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Klockan Med analog tid Systematisk genomgång av klockslag och tidsuppfattning Gunnel Wendick

Koll på matematik 4 A Läxbok Läraranvisning Textview. Verksnummer: 40226

Tid. Kapitel 6 Tid. Borggården sidan 6 Diagnos sidan 19 Rustkammaren sidan 20 Tornet sidan 25 Sammanfattning sidan 31 Utmaningen sidan 32

Övningsblad 1, sida 1. Övningsblad 1, sida 2. 1 a 1 h = min b 3 h = min c 6 h = min d 9 h = min

09 51 Tidshjälpmedel Armbandsur Fickur. Innehållsförteckning. ISO-kod

Klockan. Analog. Systematisk genomgång av klockslag och tidsuppfattning

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Svenska från början 3

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Varför undervisar ni matematiklärare på lågstadiet om klockan? Det var

KVARTURET BRUKSANVISNING. Gewa AB

Hanna Almström Pernilla Tengvall. matematik. Koll på. Läxbok

ARBETA CUISENAIRESTAVAR

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg = = = = = = =

INSTRUKTIONSBOK UrKol

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna plus facit ur Svenska i fokus 1.

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

Bruksanvisning WVQ-550 WVQ-560

Matematik klass 1 Problemlösning nummer 1

innehållsförteckning Förord... 7

Elevintervju, elevsvar Namn: Ålder:

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

Lyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

CHECKLISTA INFÖR UTPROVNING AV TIDS- OCH PLANERINGSHJÄLPMEDEL

Volym liter och deciliter

Bakgrund: När man programmerar på professionell nivå så går det ut på att koppla gränssnittet till funktioner.

Tid Muntliga uppgifter

Svikten. enheter. Innehåll Tid och temperatur Längd Vikt Volym Problemlösning Kan du? Hur gick det?

Matematik med Scratch

Vad är speciellt med Handi?

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

Hjälpmedel som mäter, visar och/eller talar om vad klockan är. Här ingår bl. a. bärbara och stationära hjälpmedel med eller utan alarmfunktion.

VIKTIGT ATT KÄNNA TILL!

Välja aktivitet. 3FrontOffice. Meddela att du är på exempelvis möte. Välja aktivitet. Välja aktivitet

TIME TIMER. funktionsverket

Förstå och använda tal

ANVÄNDARINSTRUKTIONER

Neuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur Bilaga 1:1 Arbete med schema för bokstäver Kognitiv träning i läsning

Bruksanvisning. Talande fickuret Tida

Programmering. Analogt och med smårobotar. Nina Bergin

Bruksanvisning. Talande fickuret Tida

KAL. V657 KRONOGRAF SVENSKA TID/KALENDER KRONOGRAF. Tim, minut och sekundvisare Datum visas med siffror

Lektionsplaneringar för Upptäck orden

MEMOdayplanner 3. Art.nr MEMOdayplanner 3, 12-timmarsversion Art.nr MEMOdayplanner 3, 24-timmarsversion. Rev E SE

Kal. 7T11. Bruksanvisning

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia

Lärarhandledning. Katariina Asikainen Sirpa Haapaniemi Sirpa Mörsky. 3 m 5 m 7 m 9 m. Juha Voimo. 300 cm = 500 cm = 700 cm = 900 cm =

ANALOGT KVARSTUR Bruksanvisning

x kr y kr a) 7 dm b) 325 mm c) 1,2 km d) cm 2 Hur mycket är a) b) ( ) / 4 c) 10 / (14 4)

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Stora Svea: Projekt TID

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

Välkommen 2 Navigering 3 Bokstäverna 3 Övningar kopplade till boken 6 Ord 10

Elevdata. Tittis lekstuga. Handledning. Tittis lekstuga

Dyskalkyli & Matematik

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Kognitionshjälpmedel. Sortimentsöversikt ur och klockor. Ur och klockor. MEMOdayplanner 3

5 MINUTER. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra den senaste tiden (veckan, dagen etc).

4-1 Tid och tidmätning Namn: Några viktiga tidpunkter. Inledning. I vilka enheter mäter vi tid? Sortförvandlingar

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

U P P L E V E L S E N S K A A N V Ä N D A S F Ö R A T T G E E L E V E R N A D J U P A R E S P R Å K F Ö R S T Å E L S E O C H S K A P A I N R E B I L

Catherine Bergman Maria Österlund

KOMPLEMENT TILL MATTE DIREKT BORGEN UPPLAGA

TIME TIMER. funktionsverket

Hur stor är sannolikheten att någon i klassen har en katt? Hur stor är

Måns och Mahdi Bus eller godis

Time Timer Watch Plus armbandsur

Ungefär lika stora tal

BLOMMAN. Mål & syfte med övningen. Övningen passar för ålder. Gör så här. Att tänka på. Följ upp. Kommentar. Detta behövs

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar

Kal. 7D46, 7D48, 7D56 (Ref. nr. SNP) Bruksanvisning 1

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

matematik Lärarguide Koll på FACIT ARBETSBLAD Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

KAL 5M54 (Ref SRN) KAL 5M63 (Ref SMY/SKJ) KINETIC. Bruksanvisning

Lingonvägen Fel buss!

Mattekungen åk 6-9 vers. 1.0

Transkript:

Klockan Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson 2 Till Läraren Specialpedagogiska skolmyndigheten

Denna bok inleds med att eleverna får repetera klockan och dess funktion samt tidsenheterna timme, halv timme och kvart. Om eleverna tidigare arbetat med boken Klockan 1 kommer de att känna igen färg och form på klockorna och vissa övningar. Detta är en medveten tanke för att eleverna ska få den nödvändiga repetitionen som behövs för att befästa sina kunskaper. Efter repetitionssidorna följer övningar med minuter. Här får eleverna träna på begreppen minuter över och minuter i. Slutligen finns sidor med digital tid. Eleverna får avläsa klockor, skriva klockslag på två sätt samt räkna ut tidsskillnader. Eleverna få också träna på dygnets delar utifrån klockslag. Klockornas utseende varieras för att träna generalisering. Det finns en genomtänkt progression i valet av klockor: 1. samma färg och form 2. samma färg men olika form 3. olika färger och former För att öka svårighetsgraden på de analoga klockorna finns även olika varianter på visarna och urtavlornas siffor. Bilderna och uppgifterna utgår från elevens vardag. Tanken är att pedagogen leder samtalet och hjälper eleverna att reflektera. Uppmuntra också gärna dina elever att hitta på egna frågor utifrån bilderna och sina egna erfarenheter. Öva klockan ofta, både individuellt och i par. Låt eleverna göra egna träningsklockor som de kan ta fram under arbetet med boken. 1

Bokens innehåll Sidan 5 En faktasida att återgå till under arbetet med klockan. Sidan 6 Presentation av klockans visare. Här presenterar vi även sekundvisaren för att skapa en förståelse för den, dock finns inga uppgifter kring den. Ta fram en stor analog klocka. Vad är det för skillnad på visarna? Vad heter den långa och den korta visaren och vad visar de? Vad heter den långa smala visaren? Vilken visare förflyttar sig snabbast? Ta fram en klocka med sekundvisare och låt eleverna följa sekundvisaren ett varv runt. Hur många sekunder går det på en minut? När räknar vi med sekunder? (till exempel vid olika slags tävlingar) Vilka siffror finns på en klocka? Ser alla klockor likadana ut? Finns det klockor utan siffror? Träna siffrornas position genom att fylla i sifforna på urtavlan. Sidan 7 Visa på en stor analog klocka var minutvisaren pekar när klockan visar hel timme. Förklara att minutvisaren alltid pekar på siffran 12 eftersom det är där man börjar räkna minuterna (från noll). Kan eleverna sedan säga hur mycket klockan är? Sidorna 8 9 Dra streck till rätt klocka. Kan eleverna avläsa klockorna trots att de har en annan form? 2

Sidan 10 Tidsenheten en timme presenteras. Innan ni tittar på sidan, berätta och visa på en stor analog klocka hur minutvisaren pekar när klockan visar hel timme och vad som händer med visarna under en timme. Betona att visarna alltid går framåt! Vilken visare går snabbast? Vilken visare går långsammast? Alla övar på varsin träningsklocka. Samarbeta sedan två och två. En ställer sin klocka på hel timme, visar och frågar den andra vad klockan är om 1 timme. Sidan 11 Vad tar cirka 1 timme? För att eleverna ska få en känsla för hur lång tid 1 timme är kan man till exempel ställa en klocka som ringer efter 60 minuter. Samtala sedan om vad ni hann göra på 1 timme. Sidorna 12 13 Räkna ut hur lång tid de olika aktiviteterna tar. Klockorna vid varje bild visar starttid och sluttid. Vad har eleverna för erfarenheter? Hur lång tid brukar de till exempel sitta vid datorn eller sova under natten? Sidan 14 Tidsenheten en halv timme presenteras. Visa på en stor analog klocka vad som händer med tim- och minutvisare när klockan går från att vara hel timme till att visa halv timme. Betona att minutvisaren då pekar rakt ner, på siffran 6. När man sedan flyttar en halv timme framåt kommer man till en ny hel timme. Låt eleverna öva på varsin träningsklocka och sedan samarbeta två och två. En ställer sin klocka på halv timme och frågar den andra vad klockan är. För att eleverna ska få en känsla för hur lång tid en halv timme är kan man till exempel ställa en klocka som ringer efter 30 minuter. Samtala sedan om vad ni hann göra på en halv timme. Sidan 15 Avläs klockorna och skriv vad klockan är. 3

Sidorna 16 17 Vad är klockan om en halv timme och vad var klockan för en halvtimme sedan? Rita in visarna på rätt ställe. Sidorna 18 19 Räkna ut tidsskillnader. Använd en träningsklocka för att lättare komma fram till svaren. Samtala kring bilderna och uppgifterna. Förändra gärna uppgifterna. Vad är klockan om de stannar för att fika efter två timmar? När slutar delfinshowen om den är en och en halv timme lång? Sidan 20 Tidsenheten en kvart presenteras. Visa på en stor klocka var minutvisaren befinner sig när klockan är kvart över och kvart i. Kan eleverna räkna ut hur många minuter en kvart är? Låt eleverna prova på sin träningsklocka och sedan samarbeta två och två. En ställer sin träningsklocka på kvart över eller kvar i och frågar den andra vad klockan är. För att eleverna ska få en känsla för hur lång tid en kvart är kan man till exempel ställa en klocka som ringer efter 15 minuter. Samtala sedan om vad ni hann göra på en kvart. Sidan 21 Kan eleverna skilja på kvart över och kvart i? Rita minutvisaren på rätt ställe på klockorna. Använd en blå penna för att göra det ännu tydligare vilken visare som är minutvisaren. Sidan 22 Kan eleverna avläsa klockorna även om visarna har olika form? Sidan 23 Rita in tim- och minutvisare. För att träna generalisering har tre klockor annan färg och form samt annan stil på siffrorna. 4

Sidan 24 Rita in visarna på rätt ställe. Använd en träningsklocka för att lättare lösa uppgifterna. Sidan 25 Har eleverna en känsla för tid? Svara på frågorna genom att ringa in svaren. Sidan 26 Tidsenheten minuter presenteras. Vad visar den långa visaren? Visa att det är fem minuter mellan varje siffra. Hur många minuter går det på en timme? Visa på en stor klocka hur minutvisaren flyttar sig under en timme. Träna fem-hopp upp till 60. Eleverna får träna två och två. En ställer sin träningsklocka och frågar den andra hur många minuter som gått. Sidorna 27 28 Hur många minuter har minutvisaren flyttat sig sedan hel timme? Sidan 29 Hur mycket hinner du på 1 minut? Här vill vi att eleverna ska få en känsla för hur lång 1 minut är. Kan eleverna hitta på fler aktiviteter som de kan utföra på 1 minut? För att tydliggöra tidsåtgången kan man ta hjälp av en äggklocka eller ett timglas. Sidorna 30 31 Räkna ut hur lång tid de olika aktiviteterna tar. Klockorna vid varje bild visar starttid och sluttid. Vad har eleverna för erfarenheter? Hur lång tid tar en viss aktivitet under skoldagen eller i hemmet? Sidorna 32 33 Vad är klockan om fem eller tio minuter? Rita in visarna på rätt ställe. 5

Sidorna 34 35 Begreppet minuter över presenteras. Notera att de flesta i Sverige säger fem i halv istället för 25 över. Avläs klockorna och skriv vad klockan är. Sidan 36 Rita in minutvisaren. Använd en blå penna för att göra det ännu tydligare vilken visare som är minutvisaren. För att träna generalisering har klockorna olika färg och form. Sidan 37 Rita visare och skriv rätt tid för var femte minut. Sidorna 38 39 Begreppet minuter i presenteras. Notera att de flesta i Sverige säger fem över halv istället för 25 i. Avläs klockorna och skriv vad klockan är. Sidan 40 Rita in minutvisare på klockor med olika form och färg. Sidan 41 Använd en träningsklocka och flytta minutvisaren bakåt med fem-hopp. Sidorna 42 43 Avläs klockorna och skriv rätt bokstav i rutorna. För att träna generalisering har tre klockor annan färg, form och visare. Sidan 44 Dra streck till rätt klocka. Kan eleverna avläsa klockorna trots att de har så olika utseende? 6

Sidan 45 Rita in tim- och minutvisare. För att träna generalisering har tre klockor annan färg och form samt annan stil på siffrorna. Sidan 46 Digital tid presenteras. Hur många timmar går det på ett dygn? Titta på klockan med dubbla klockslag. Förklara att eftersom dygnet är 24 timmar måste timvisaren gå två varv runt på ett dygn och man räknar till 24 på klockan. Klockan på bilden är nio. Hur vet man om det är på morgonen eller på kvällen? Visa hela timmar på en stor analog klocka och låt eleverna säga vad klockan är på två olika sätt. Eleverna kan sedan fortsätta träna två och två. Sidorna 47 48 Avläs klockorna och skriv vad klockan är på två sätt. Sidan 49 Kan eleverna avläsa klockorna och skriva på två sätt även om siffrorna 13 24 saknas? Sidorna 50 51 Räkna ut hur lång tid de olika aktiviteterna tar. De digitala armbandsuren vid varje bild visar starttid och sluttid. Sidan 52 Skriv den digitala tiden för var femte minut. Sidan 53 Titta på armbandsuret och skriv klockslagen för var femte minut. 7

Sidorna 54 55 Skriv den digitala tiden. Använd träningsklocka för att lättare lösa uppgifterna. Sidorna 56 57 Dygnets delar presenteras. Kan eleverna vilken ordning de olika dygnsbegreppen kommer? Färgmarkera på klockan för att lättare se dygnets olika delar. Nämn klockslag och låt eleverna säga vilken del på dygnet det är. Sidan 58 Natt, morgon eller förmiddag? Här tränas nattens, morgonens och förmiddagens klockslag d.v.s. klockans första varv. Innan ni gör övningen så träna att benämna olika klockslag. Titta på många klockslag inte bara de i boken. Kan eleverna både de analoga och digitala klockslagen? Använd gärna en träningsklocka och ta hjälp av klockorna på sidorna 46 och 56. Para sedan ihop digitala väckarklockor med analoga. Sidan 59 Kan eleverna omvandla digital tid till analog? Rita minutvisaren på klockorna. Använd en blå penna för att göra det ännu tydligare vilken visare som är minutvisaren. Sidan 60 Eftermiddag eller kväll? Här tränas eftermiddagens och kvällens klockslag d.v.s. klockans andra varv. Innan ni gör övningen så träna att benämna olika klockslag. Titta på många klockslag inte bara de i boken. Kan eleverna både de analoga och digitala klockslagen? Använd gärna en träningsklocka och ta hjälp av klockorna på sidorna 46 och 56. Para sedan ihop digitala armbandsur med analoga. 8

Sidan 61 Kan eleverna omvandla digital tid till analog? Rita in tim- och minutvisare på klockorna. Sidorna 62 63 Avläs analoga klockor och skriv klockslaget på två sätt. Kan eleverna avläsa klockorna även om siffrorna 13 24 saknas på sidan 63? Sidorna 64 65 Titta på TV- tablån och svara på frågorna. Titta i lokala dagstidningar vilka TV-program som visas just idag. Vilka TV-program brukar eleverna titta på? Vilken tid visas de och hur långa är de? Sidan 66 Gå igenom hur man läser en buss-tidtabell. Titta på tidtabellen och svara på frågorna. Titta sedan gärna på en lokal tidtabell för igenkänning. Vad har eleverna för egna erfarenheter av att åka buss? Sidorna 68 69 Räkna ut tidsskillnader. Använd en träningsklocka för att lättare komma fram till svaren. Samtala kring bilderna och uppgifterna. Förändra gärna uppgifterna. Hur länge får Tyra vänta om hon vaknar klockan 06.00? När går Kim hem om han stannar i 2 och en halv timme? Sidan 70 Eleverna utvärderar kort arbetet med boken. Samtala sedan gärna både i grupp och enskilt för att få veta mer ingående vad som upplevdes lätt eller svårt. Sidorna 71 81 Slutligen finns ett antal sidor för repetition där eleverna har möjlighet att själva påminnas och bedöma sitt eget lärande. Pedagogen får hjälp att se elevernas kunskaper och kan utgå från dessa vid fortsatt planering. 9