Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 2016

Relevanta dokument
Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 2017

Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 2013

Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 2012

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

Bilaga 1. Koordinater för hägn och kontrollytor (SWEREF 99)

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

ÄBIN Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6. Beställare: Skogsbruket. Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen

ÄBIN Västerbotten 2012

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016

ÄBIN Norrbotten Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden. Bo Leijon

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Fredriksberg 2008

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Referenshägn. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Referenshägn Version 1.0

Naturvärdesinventering

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Vegetationsförändringar efter gödsling

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Klövviltsförvaltning och biologisk mångfald. Kunskapsbaserad förvaltning

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Resultat och erfarenheter från svenska Skog-vilt projektet vad gjordes bra, och vad kunde ha gjorts bättre!?

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Rapport betesinventering augusti 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2016/2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Godkänt dokument - Johanna Rosvall, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Beställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun

Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg

Naturvärdesinventering vid Turistgården i Töcksfors, Årjängs kommun

Inventering av naturtyper vid E18, Hån, Töcksfors

Älgbetesskador i tallungskog. Gävleborgs län 2014 RAPPORT

Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun

Viltbete och Foderproduktion Inventeringsresultat våren 2011

Älgbetesinventering 2018

SKATTNING AV VILTFODER PÅ SVEASKOGS MARKER I LAXÅ

RAPPORT. Inventering och bedömning av naturvärde detaljplan vid Östmarkskorset UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB TORSBY KOMMUN

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Röjning. en fördjupning.

Älgbetesinventering 2018

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

Bilaga 2 Översiktsplan för Stadsdel Norr

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

Älgbetesinventering och foderprognos 2017/2018

Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2019

!!! Naturvärdesinventering (NVI) och landskapsanalys med anledning av detaljplan Söderby Huvudgård 2:1.! Haninge kommun!!!

Födoval hos kronhjort. Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003

Älgbetesskador i tallungskog

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2019

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2019

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2019

Nya älgförvaltningen, Äbin mm

PM Naturinventering Täby IP Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson

NATURVÄRDESINVENTERING 2015

!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!

Naturvärdesinventering

Naturvärdesbedömning i norra delen av Riddersholms NR. Norrtälje kommun. Augusti 2013.

Naturinventering och sociotopredovisning. Underlag för program för Östra Kålltorp

Älgförvaltningsplan för älgförvaltningsområde (enligt NFS 2011:7)

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Transkript:

Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 1 Kontaktpersoner: SLU: Lars Edenius, Holmen: Peter Christofersson 1

Innehållsförteckning Bakgrund Resultat 1 Appendix: Antal och medelhöjd för olika trädarter & täckningsgrad och höjd för växter i markskiktet per distrikt

Bakgrund I augusti 1 ingick Holmen Skog och SLU, institutionen för vilt, fisk & miljö, Umeå, ett samarbetsavtal om uppföljning av effekter av klövviltbetning i ungskog. Enligt avtalet ska SLU för Holmens räkning utföra uppförande, inmätning och dokumentation av referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling. Uppdragsbeskrivningen omfattar 3 hägn per distrikt med egen skog, totalt 33 st. hägn. SLU bygger hägnen, inventerar och sammanställer resultat. Uppföljning ska ske under minst fem år. Inventering av träd och fältskikt utförs enligt fastställd metodik och genomförs vår och höst de tre första åren, därefter en gång per år. Följande kriterier angavs för urval av objekt: 1) Mellanbonitet tall, ) Beståndet ska vara färdigföryngrat, 3) Dominerat av tall, ) Höjd på tallar - dm, ) Väg ska finnas fram till objektet, ) Objekten ska ligga minst 1 km från varandra, helst km eller längre, 7) Uppförande av hägn ska göras senast 3 år efter plantering, ) Objekten får inte luta för mycket och inte vara för steniga, 9) Objekten bör grupperas inom ÄFO (Älgförvaltningsområde). För varje distrikt plockade Holmen fram tio potentiella objekt från beståndsregistret som underlag för urval i fält. Utifrån detta material och kriterierna ovan valdes tre objekt per distrikt under fältbesöken. I ett fall (distrikt Ljusdal) hittades inga lämpliga objekt alls varför detta distrikt föll bort helt, vilket innebar att det slutliga antalet valda objekt blev 3 i stället för 33. Kriterierna i övrigt följdes, förutom i distrikt Uppland där två objekt hamnade 9 m från varandra, alltså innanför den stipulerade minimigränsen m. Tidigare år har inventeringar utförts både vår och höst, men från och med 1 utförs inventeringar enbart under hösten. I den här rapporten redovisas antal träd och trädhöjder, skador på träden, samt täckningsgrad och höjd för utvalda arter i fältskiktet. Resultaten visas som totalvärden för samtliga distrikt samt nedbrutet på enskilda distrikt (i huvudtexten samt i appendix). 3

Resultat 1 Antal och höjd för träd Glasbjörk Hägn Vårtbjörk Kontroll 1 13 1 1 1 17 1 13 1 1 1 17 Tall Gran 1 13 1 1 1 17 1 13 1 1 1 17

Asp Rönn 1 13 1 1 1 17 1 13 1 1 1 17 Salix spp. Ek 1 13 1 1 1 17 1 13 1 1 1 17 Figur 1. Medelvärde och ±1 medelfel för antalet träd per hägn och kontrollyta i samtliga distrikt 1-1.

1 1 Glasbjörk Hägn Kontroll 1 13 1 1 1 17 1 1 Vårtbjörk 1 13 1 1 1 17 1 1 Tall 1 13 1 1 1 17 1 1 Gran 1 13 1 1 1 17 1 1 Asp 1 1 Rönn 1 13 1 1 1 17 1 13 1 1 1 17

1 Salix spp. 1 Ek 1 1 1 13 1 1 1 17 1 13 1 1 1 17 Figur. Medelhöjd och ±1 medelfel (i cm) per hägn och kontrollyta i samtliga distrikt 1-1. Kommentar: Ökningen i stamantal planade mer eller mindre ut under 1, med undantag för en ökning i antalet tallar och vårtbjörkar i kontrollytorna och en minskning av glasbjörkar i kontrollytorna. Glasbjörken är den trädart där skillnaderna i stamantal mellan hägn och kontrollytor är som störst (högst i hägnen). Medelhöjden fortsatte att vara högre för tallarna och de bägge björkarterna i hägnen än i kontrollytorna, medan det förhöll sig tvärtom för granen. Skillnaderna i medelhöjd till hägnens fördel ökade under 1 för asp och rönn. Så var även fallet för videna (Salix spp.) även om medelhöjderna för videna totalt sett minskade. 7

Skador på träden 3 Glasbjörk Vår Höst 3 Vårtbjörk 13 1 1 1 17 13 1 1 1 17 Tall Gran 3 3 13 1 1 1 17 13 1 1 1 17 Asp Rönn 3 3 13 1 1 1 17 13 1 1 1 17

Salix spp. Ek 3 3 13 1 1 1 17 13 1 1 1 17 Figur 3. Andel träd med färska skador i samtliga distrikt 1-. Kommentarer: Med undantag för rönn och viden (Salix spp.) fortsatte de betesrelaterade skadorna att ligga på en låg nivå ( 1 procent). Bland rönnarna var 1 % av träden skadade medan motsvarande värde för videna var åtta procent. 9

Täckningsgrad växter i markskiktet Blåbär Gräs 3 Hägn Kontroll 3 1 1 1 13 1 1 1 17 1 13 1 1 1 17 3 Hallon 3 Lingon 1 1 1 13 1 1 1 17 1 13 1 1 1 17

3 Ljung 3 Mjölkört 1 1 1 13 1 1 1 17 1 13 1 1 1 17 3 1 Övr ljungv 3 1 Ormbunkar 1 13 1 1 1 17 1 13 1 1 1 17 3 Övr örter 1 1 13 1 1 1 17 11

Figur. Medelvärde och ±1 medelfel i täckningsgrad (%) för växter i markskiktet per hägn och kontrollyta i samtliga distrikt 1-1. Höjd växter i markskiktet Blåbär Gräs Hägn Kontroll 1 13 1 1 1 17 1 13 1 1 1 17 Hallon Lingon 1 13 1 1 1 17 1 13 1 1 1 17 1

Ljung Mjölkört 1 13 1 1 1 17 1 13 1 1 1 17 Ormbunkar Övr ljungv 1 13 1 1 1 17 1 13 1 1 1 17 Övr örter 1 13 1 1 1 17 13

Figur. Medelhöjd och ±1 medelfel (i cm) för växter i markskiktet per hägn och kontrollyta i samtliga distrikt 1-1. Kommentar: Täckningsgraden av gräsen, som uppvisar den högsta täckningsgraden bland samtliga arter i fältskiktet, minskade för första gången under 1. Likaså minskade täckningsgraden för hallon och mjölkört totalt sett. Generellt har inga större skillnader i täckningsgrad mellan hägn och kontrollytor hittills kunnat ses. Medelhöjden för arterna i fältskiktet minskade överlag 1, undantaget mjölkörten i hägnen där medelhöjden var ungefär densamma som föregående år. Med undantag för mjölkörten, som var klart högre i än utanför hägnen och tvärtom för hallon, är skillnaderna i medelhöjd mellan behandlingarna små. 1

Appendix av olika trädarter per distrikt 1 Asp Ek En Glasbjörk Gran Rönn Salix spp. Tall Vårtbjörk Hägn Kontroll Hägn Kontroll Hägn Kontroll Hägn Kontroll Hägn Kontroll Hägn Kontroll Hägn Kontroll Hägn Kontroll Hägn Kontroll Björna 33 1 3 37 1 1 11 Bredbyn 13 3 3 7 Delsbo 9 3 3 1 7 Hudiksvall 1 3 7 13 19 1 37 Lycksele 1 7 1 31 37 1 Norrköping 3 3 1 1 1 1 1 7 1 71 17 11 Norsjö 3 3 3 3 31 Sveg 11 3 1 1 1 11 9 Umeå 1 3 3 7 7 Uppland 9 1 3 9 3 1 1 19 19 3 9 Höjd (medelvärden) för olika trädarter (cm) per distrikt 1 Asp EK En Glasbjörk Gran Rönn Salix spp. Tall Vårtbjörk Hägn Kontroll Hägn Kontroll Hägn Kontroll Hägn Kontroll Hägn Kontroll Hägn Kontroll Hägn Kontroll Hägn Kontroll Hägn Kontroll Björna 9 11 119 3 11 9 9 11 11 1 97 Bredbyn 7 3 11 1 Delsbo 7 177 131 111 1 79 91 Hudiksvall 7 173 1 137 11 77 11 9 1 1 Lycksele 13 3 3 3 13 139 7 37 Norrköping 9 11 11 7 7 79 3 7 9 19 13 11 17 Norsjö 7 1 7 119 3 1 7 Sveg 9 13 7 77 13 17 3 1 Umeå 1 13 9 3 7 39 1 19 97 1 Uppland 13 73 1 19 1 91 13 7 13 1 1