grundkurs version 2.0 2011
innehåll inledning Det här är Världens kurs 4 Så här kan du använda Världens kurs 5 Genomgående tankar 8 Grundkursens upplägg 8 Till ledarna 9 Inledning/avslutning 10 Värderingsövningar 10 Att arbeta med bibeltexter 11 jag i världen Övning Kugghjulsintervjuer 12 Övning Måla, jag i världen 12 Övning Heta stolen 13 Pratstund Hur ser vårt samhälle ut? 13 Övning Var kommer din dag ifrån? 14 Globalisering 14 Pratstund Globalt eller internationellt? 15 Övning Linjen 15 Pratstund Tro och handling 16 världens kurs Världens resurser 17 Pratstund Varför ser världen ut som den gör? 18 Kolonialisering 19 Skuldkris 21 Världshandel 22 Världshandelsorganisationen 22 Bistånd 24 Hiv, aids och utveckling 25 Klimat och utveckling 27 Kyrkans roll i utvecklingen 29 Övning Steg för steg 30 Millenniemålen 31 Övning Fyra hörn om världens orättvisa 32 kyrkan i världen Pratstund Solidaritet och rättvisa 33 Internationell mission och diakoni varför det? 34 Övning Teser om mission 35 Tre vägledande perspektiv för kyrkans internationella arbete 35 Det teologiska hjulet 37 Övning Idéstorm Vad gör kyrkan? 38 Övning Sju fokusområden 38 vi kan påverka världens kurs Övning Tvärtomövning Vad kan vi göra? 49 Olika sätt att engagera sig 49 Internationell grupp i församlingen 49 Vänförsamlingar 49 Utbytesprogram eller volontär 50 Gudstjänst och bön 50 Bibelstudiegrupp 50 Sociala medier 50 Insamling 50 Höj rösten 51 Förtroendevald 51 Kyrkornas globala vecka 51 Kyrka för Fairtrade 51 Schyst resande 51 Svenska Kyrkans Unga 51 Rena kläder 52 Solidaritet och rättvisa i Sverige 52 Miljödiplomering 52 Ljussteget 52 Övning Var kommer församlingens dag ifrån? 53 Övning Mångfald i församlingen 54 Pratstund Resurser kunskap ansvar! 54 Övning En församling med globala rättviseglasögon 55 Övning - Skriva brev till sig själv 55 Bön som avslutning 55 Utvärdering 56 underlag för övningarna 57 mer att läsa och lära 60
inledning 3 inledning vill du förändra världen? Bra. Det gör du redan, vare sig du vill det eller inte. Du träffar andra människor, du köper saker, du gör saker. Du äter mat som människor har odlat och skördat i usa eller Ecuador. Metallen i din mobiltelefon är bruten i Kongo och hopsatt i Kina. Din bilresa bidrar till den globala uppvärmningen, som påverkar skörden för jordbrukare i Indien. Du möter och talar med människor varje dag. Varje val du gör har en plats i skapelsen, eftersom vi alla hör ihop och är beroende av varandra. Du påverkar den kurs världen styrs efter, och du påverkas av andra. REDAKTION: Gudrun Norrfjärd Sofie Lindestrand Psilander Marit Norén Jakob Sundmark Produktionen av Världens kurs - Grundkurs sker med stöd från Sida. Sida har ej deltagit i produktionen och ansvaret för innehållet är utgivarens. Samtidigt är du älskad och buren av din Skapare. Det kan du alltid luta dig mot. Ibland känns världens problem med klimatförändringar, krig, övergrepp, orättvisor och fattigdom för stora, för tunga att orka ta itu med. Ibland vill man väl bara leva på och göra det som är roligt och enkelt. Det måste det också finnas plats för. Det handlar inte om att ständigt ha dåligt samvete. Det handlar om att du och jag har ett ansvar, men också om att vi inte står ensamma. Vi kan uppmuntra varandra att ta ansvar och att ta ställning. Och vi får upptäcka att det är roligt att engagera sig och att det kanske till och med är enklare att göra det som känns meningsfullt. Som kyrka och kristna kan vi inte stå bredvid och se på när människor och natur kränks. Vi är sända att gripa in. Tron får bli handling, hoppet bär oss och vårt uppdrag är kärlek till allt skapat! Du är oändligt värdefull och viktig. Du förändrar världens kurs. /Redaktionsgruppen
inledning 4 Det här är Världens kurs bakgrund Det har under flera år vuxit fram ett behov av ett gemensamt och greppbart koncept för utbildning inom Svenska kyrkans internationella verksamhet, eller ännu vidare globala frågor. Hur ser världen ut och vad gör kyrkan åt det? Är det kyrkans uppgift att bry sig om hur någon på andra sidan jorden har det? Världens kurs, som utvecklats i samarbete med Sensus, ger möjlighet att lära sig mer och tillsammans med andra få reflektera över och diskutera både kyrkans och sin personliga roll. kurs i dubbel bemärkelse Ordet kurs kan ju användas i dubbel bemärkelse och det gör det i detta sammanhang. Kanske tänker du först på kurs i bemärkelsen utbildning, att gå en kurs och lära sig något nytt. Det stämmer på Världens kurs, här finns alla möjligheter att lära sig saker! Kurs kan också betyda riktning, att ange ett fartygs kurs betyder att berätta åt vilket håll fartyget är på väg. Även detta stämmer på Världens kurs. Vart är världen på väg egentligen? Och kan det vara så att vi har möjlighet att påverka världens kurs?
inledning 5 Så här kan du använda Världens kurs hur är det tänkt att fungera? Du läser nu ur grundkursmaterialet. I sin helhet består Världens kurs av flera tematiska material. Samtliga material berör det internationella arbetet men ur olika infallsvinklar. Karaktären på samtliga Världens kursmaterial är folkbildningsmässig, det vill säga fokuserar på gemensamt lärande, aktivt deltagande, övningar och samtal. Varje material kan hållas antingen som helgkurs eller studiecirkel. Världens kurs kan även användas som plocklåda ; material där du kan hämta information och inspiration kring en viss fråga för att använda i något annat sammanhang, till exempel i konfirmandundervisningen eller på pensionärsträffen. Du bestämmer själv vilka Världens kursmaterial du vill ta del av. Det finns inga krav på att gå samtliga delar och inte heller att du går dem i någon särskild ordning. Varje delmaterial kan tillämpas och användas precis som materialet föreslår. Det är också meningen att innehåll och upplägg ska kunna anpassasså att det blir så intressant och relevant som möjligt för just den aktuella gruppen. Det är bra att sträva efter att få med helheten som materialet presenterar, därmed inte sagt att alla pass och övningar måste vara med. Fokus kan läggas på olika delar beroende på gruppens kunskap och intresse. Självklart går det bra att lägga till ytterligare inslag eller använda sina egna favoritövningar eller favoritmaterial. De olika delarna i Världens kurs finns i första hand att ladda ner från www.varldenskurs.se.
inledning 6 vem är världens kurs till för? Grundkursens målgrupp är bred. Funderar du på varför världen ser ut som den gör, varför kyrkan bryr sig om det och vad kyrkans internationella verksamhet innebär? Då är grundkursen ett bra tillfälle att lära sig mer, få chans att diskutera och få tips på vad du kan göra i ditt sammanhang. De tematiska materialen riktar sig till dig som vill veta mer om ett specifikt ämne och hur kyrkan arbetar med det. Hur använder jag Världens kurs? studiecirkel Världens kursmaterialen går utmärkt att använda som studiecirkelmaterial. Studiecirkeln är en idealisk form för lärande. Till studiecirkeln kommer man frivilligt, och som deltagare har du möjlighet att påverka innehåll och metod. En studiecirkel består av minst tre personer som träffas minst tre gånger under minst nio studietimmar (à 45 minuter). Formellt ska studiecirkeln ha en ledare, i praktiken kan flera personer turas om att leda de olika träffarna och man kan komma överens om att förbereda olika delar. Huvudpoängen med studiecirkeln är samtalet och utbytet av tankar och erfarenheter. Tips på möjligt upplägg för studiecirkel finns att ladda ned i ett separat dokument. Kontakta ditt Sensuskontor för mer information om hur ni kommer igång.
inledning 7 helgkurs Det går också bra att koncentrera Världens kurs till ett par dagar, till exempel en helg. Vill man ordna en sådan kurs är det lämpligt om man är två personer som leder den. Som ledare har man antingen gått Sensuspedagogen (se under rubriken Stöd från Sensus) eller på annat sätt gått igenom materialet så att man känner sig trygg i att leda en kurs för andra. Tips på möjligt upplägg för helgkurs finns att ladda ned i ett separat dokument. Om du vill gå en helgkurs kan du kontakta ditt lokala Sensuskontor för att undersöka om det är någon kurs på gång eller om det finns möjlighet att ordna en. Om du själv skulle vilja gå en ledarutbildning och ordna en kurs kan du också ta kontakt med ditt Sensuskontor. plocklåda Världens kurs går bra att använda som plocklåda ; ett material som du kan bläddra i och hitta fakta, övningar, tips och inspiration kring någon särskild fråga. Kanske har du ansvar för ett gudstjänstprogram, en dagledigträff eller för en grupp konfirmander och skulle vilja berätta om kyrkans internationella arbete och det globala perspektivet men vet inte riktigt hur. Då kan Världens kurs hjälpa dig. stöd från sensus Sensus är ett studieförbund som arbetar med folkbildning och som särskilt lyfter fram livsfrågor, mångfald och globala frågor. Genom Sensus kan du få stöd och hjälp att ordna en studiecirkel eller kurs. Sensus finns över hela landet. Ta reda på vem som är din närmsta kontakt på www. sensus.se och klicka på Kontakta oss. Genom Sensus finns möjlighet att utveckla dig själv som ledare. Sensuspedagogen är en fortbildning i folkbildningspedagogik. Den bygger på såväl deltagarnas erfarenheter som Sensus pedagogiska policy. Utbildningen är på 9 timmar. På www.sensus.se/ledare kan du läsa mer. Håll även utkik på www.varldenskurs.se för särskilda kurstillfällen.
inledning 8 Genomgående tankar Världens kurs vill hjälpa till att se sambanden mellan det lokala och det globala. Vi lever i en värld där vi ständigt påverkar och påverkas av människor både nära och långt borta, vare sig vi vill eller inte. Genom att se och vara medveten om detta kan jag agera på ett mer medvetet sätt, mina handlingar spelar faktiskt roll. När jag blir medveten om att mina handlingar spelar roll börjar jag också reflektera över hur jag vill handla och varför. Vad är det som har betydelse för hur jag vill agera? Spelar det någon roll att jag tror på Gud? Hur syns det i mina handlingar? Eller är tro och liv två separata saker? Världens kurs utgår från att tron på Gud och livets vardagliga handlingar behöver hänga ihop och ständigt gå in i varandra. Först då kan tron spela en viktig roll och bidra till en positiv förändring. Världens kurs grundas i övertygelsen om att vi som kyrka och kristna är sända att göra det vi kan för en hållbar värld utan orättvisor, fattigdom och förtryck, där varje människa får leva i frihet och värdighet. Gud visar sig i sin skapelse i naturen och i varje människa. Vi har i uppdrag att vara verktyg för Guds vilja att den skapelsen ska leva och vara hel. Då låter vi tron bli handling. Grundkursens upplägg Grundkursen är uppdelad i fyra kapitel: Jag i världen, Världens kurs, Kyrkan i världen och Vi kan påverka världens kurs. I den första delen, Jag i världen, får du fundera över hur du hänger ihop med världen, hur du påverkas av och själv påverkar världen, både nära och långt borta. Del två, Världens kurs, handlar om hur världen ser ut, varför den ser ut som den gör och vart världen är på väg. Del tre fokuserar på Kyrkan i världen. Varför ska kyrkan bry sig om hur världen ser ut och att världen inte är rättvis? Här får du också veta mer om vad kyrkans internationella arbete innebär. Den avslutande delen fokuserar på att vi tillsammans faktiskt har möjlighet att påverka världens kurs. Genom att tänka igenom hur vi lever våra liv och försöka leva på ett ansvarsfullt sätt, kan vi faktiskt göra världen rättvisare. Här finns flera tips på vad vi konkret kan göra.
inledning 9 Till ledarna Grunden för lärandet i Världens kurs är samtalet, utgångspunkten är den enskilda människans erfarenheter och lust att lära. När vi pratar med varandra får vi tillfälle att lyssna på varandras erfarenheter och pröva våra egna synsätt och åsikter. Det finns olika vägar för att nå fram till den givande pratstunden. Förhoppningsvis kommer du att upptäcka några av dem här i Världens kurs. I vissa fall kan en övning vara en bra ingång till samtalet och ibland kan nyckeln vara en text att utgå ifrån. Ofta är det bra att dela in sig i mindre grupper för pratstunderna. Som ledare för en kurs eller cirkel har du i uppgift att stödja gruppens samtal så att olika perspektiv och erfarenheter får komma fram. Världens kurs bygger på övertygelsen om varje människas inneboende förmåga, där vi kompletterar varandra med olika gåvor. Här kommer några tips till dig som ledare. De kan hjälpa dig att vara en effektiv katalysator under pratstunderna: - Ställ effektiva korta frågor som Hur ser du på det? Berätta mer... Hur menar du då? - Ställ öppna frågor (som inte kan besvaras ja/nej) som Vad? eller Hur? - Bekräfta det deltagarna säger genom att uppmuntra, kommentera och anknyta. - Sammanfatta och synliggör vad som sagts. - Se till att alla kommer till tals och var observant på att vissa individer inte blir tysta på grund av genus, funktionshinder, språksvårigheter eller annat.
inledning 10 inledning/avslutning Vare sig man väljer att genomföra Världens kurs som studiecirkel eller kurs kan det vara bra att ha en tydlig början och ett tydligt slut på varje träff. Ett sätt att inleda eller avsluta en träff är rundan. I en runda får alla i gruppen berätta om sina tankar utan att bli kommenterade. När alla har sagt sitt kan man välja att be om kommentarer. Ett sätt att visa på vem som talar är att använda ett fokusföremål. Så länge den som talar håller i detta föremål är alla andra tysta, därefter skickas föremålet vidare till nästa talare. Rundan kan även fungera för utvärdering. Frågor för en runda kan till exempel vara: Så här mår jag just nu/ det här förväntar jag mig av kursen/ det här tar jag med mig från den här dagen/ så här ser jag på världen. En annan metod för inledning eller avslut är bildspråk. En bild kan hjälpa till att sätta ord på tankar och känslor och olika personer kan se olika saker i en och samma bild. Lägg ut bilderna (det finns särskilda så kallade bildspråk men man kan också använda andra bilder, symboler eller till exempel föremål från naturen) och uppmana deltagarna att välja en bild/ symbol som hon/han tycker beskriver något, till exempel: Så här mår jag just nu/ det här bär jag med mig/ det här är mina förväntningar. Ytterligare ett sätt att inleda eller avsluta en träff är att helt enkelt sitta avslappnade och lyssna på stilla musik i ett par minuter. Avslappningen kan vara särskilt bra om ni möts på kvällen efter jobbet eller skolan. Den kan vara ett sätt att varva ner och släppa dagens bekymmer. värderingsövningar Värderingsövningar kan användas för att starta samtal och bearbeta värderingar inom områden som saknar givna svar. Dessutom bidrar metoden ofta till ett ökat självförtroende eftersom man i mindre grupp får uttrycka sin åsikt utan att någon kan säga att det är rätt eller fel. Det är ett bra instrument för demokrati. I värderingsövningar får deltagarna tillfälle att tänka efter och ta ställning, uttrycka sina åsikter, motivera sina ståndpunkter, bli lyssnade till och lyssna till andra samt reflektera och bearbeta attityder. Det är viktigt att som ledare tala om för deltagarna att de har rätt att ändra den åsikt som de framfört under övningen. Som deltagare kan man tänka om både under och efter övningen. Det finns inga rätt och fel i en värderingsövning. Här ges tillfälle att provtänka!
inledning 11 I materialet finns värderingsövningarna Linjen, Fyra hörn och Heta stolen. Det går även bra att hitta på egna frågor och påståenden till övningarna. Förutom dessa finns andra övningar som har vissa likheter med värderingsövningarna, till exempel Steg för steg. att arbeta med bibeltexter Löpande i materialet finns förslag på bibelställen med anknytning till de olika övningarna och texterna. Ni kan arbeta med bibeltexterna på olika sätt, och lägga så mycket tid på dem som ni själva tycker passar. Följande är ett möjligt sätt att arbeta med samtal utifrån bibeltexter. Metoden är mycket enkel och kan användas många gånger. - Läs texten högt ett par gånger, olika röster. - Ställ frågan: Vad betyder den här texten för mig i mitt globala engagemang? eller Vad betyder den här texten för mig här och nu? - Ge varandra en stunds tystnad för egen reflektion. - Gör en runda där var och en får ge sitt svar på frågan. Använd gärna ett fokusföremål, den som har föremålet har ordet. Han/hon får då tala till punkt och övrigas roll är att lyssna aktivt (inte sitta och fundera på vad man själv ska säga när det blir ens tur). - När alla haft föremålet och möjlighet att ge sitt svar kan ni samtala utifrån det ni hört och tänkt. övning pratstund bibelställe
jag i världen 12 JAG I VÄRLDEN Kugghjulsintervjuer syfte: Att presentera sig och börja lära känna varandra. beskrivning: Dela in deltagarna i två lika stora grupper. Den ena gruppen formar en cirkel med ansiktena vända utåt. Den andra gruppen formar en cirkel utanför denna med ansiktena vända inåt. Varje person ska ha någon mittemot sig. Varje par snabbintervjuar varandra utifrån tre frågor: Senast lästa bok? Drömresmål? Vad vill du med Världens kurs? När paren är klara flyttar yttercirkeln ett steg till vänster och så börjar en ny intervju. Fortsätt varvet runt. TIPS: Har du egna frågor som du tycker är mer relevanta så använd dem i stället. Du kan använda ett stoppur eller liknande för att markera tiden för varje intervju för att få mer fart i övningen. tidsåtgång: Varje intervju ska gå fort, max en minut per parintervju. Måla, jag i världen syfte: Att reflektera över hur jag placerar mig själv i det världsvida sammanhanget, att presentera sig och börja lära känna varandra. beskrivning: Alla får ett vitt papper och tillgång till penslar och vattenfärg eller färgpennor/kritor. Varje person får i uppgift att rita/måla hur man uppfattar sig själv i världen. Det är upp till varje person hur bilden kommer att se ut, inget kan vara rätt eller fel. Sedan får alla kort beskriva sin bild för gruppen. TIPS: För att minska prestationsångesten kan alla måla/ rita med fel hand; den som är högerhänt använder vänster hand och vice versa. Som alternativ till målning kan ledaren ha med sig tidningar att klippa ur för att göra ett kollage på samma tema. tidsåtgång: För att det inte ska bli för mycket prestation är det bra om man inte får för lång tid på sig, max tio minuter kan vara lagom. För presentationen kan man räkna med ytterligare ca tio minuter, men det beror på hur stor gruppen är.
jag i världen 13 Heta stolen syfte: Att tänka till och ta ställning till ett antal mer eller mindre kluriga påståenden. Övningen är bra för att komma igång inför kommande pratstund. beskrivning: Heta stolen är en värderingsövning (se bakgrundstexten på s. 10). Ni behöver lika många stolar som deltagare. Ställ dem i en ring, en deltagare på varje stol. Ledaren säger ett påstående i taget (se nedan) och deltagarna byter stol i fall de håller med om påståendet. Om det bara är en person som väljer att byta stol, låt personen stå upp och markera och därefter sätta sig igen på samma stol. Det är viktigt att det är tempo i övningen. Ledaren kan ställa frågor till deltagarna om hur de tänkte när de valde att antingen sitta kvar eller byta stol. TIPS: För att komma igång kan det vara bra att göra ett antal provpåståenden som är enkla att ta ställning till, till exempel Rött är den finaste färgen, te är godare än kaffe. Kom gärna på egna påståenden. tidsåtgång: Ca tio min. påståenden - Jorden är ett bra ställe att leva på. - Världen är orättvis. - Klimatfrågan är en rättvisefråga. - Jag känner mig maktlös inför läget i världen. - Kyrkan har ett ansvar att jobba med rättvisefrågor. - Svenska politiker har ett ansvar även globalt. - Svenska politiker tar sitt ansvar. - Jag orkar bry mig om miljön. - Fairtrade kaffe har sämre kvalitet än konventionellt kaffe. - Jag tror att jag kan lära mig saker och få inspiration från den yngre/ äldre generationen. - Om 30 år har vi löst klimathotet. - Genom kyrkan kan jag engagera mig för global rättvisa. - Det är jobbigt att vara engagerad. - Om 100 år är världen rättvisare än idag. - Det är jobbigt att vara kristen. - Om jag fick välja skulle jag helst sitta på café hela dagarna. Hur ser vårt samhälle ut? Samtala om hur samhället vi lever i ser ut och vad konsekvenserna av det blir. Dela gärna in er i mindre grupper. Det kan vara bra att skriva upp frågorna på white board eller blädderblock. Välj de frågor som känns mest intressanta Vad värdesätts i dagens samhälle? Vad är viktigt? Vad är framgång? Hur når man den? Vad är lycka? Vad är rikedom och vad är fattigdom? Individ eller kollektiv i fokus? Kvalitet eller kvantitet? Vad blir följderna av de normer vi har? tidsåtgång: Ca tio min.
jag i världen 14 Var kommer din dag ifrån? syfte: Ett sätt att illustrera globaliseringen. Att få fundera över hur jag hänger ihop med resten av världen. Hur påverkas jag och hur påverkar jag? beskrivning: Rita upp en stor världskarta på white board eller blädderblock (det gör inget om den blir lite tokig, men se till att få med alla världsdelar). Fråga sedan gruppen vilka länder de har varit i kontakt med i dag. En viss förvirrig kan uppstå innan man kommer fram till att man indirekt varit i kontakt med stora delar av världen genom maten man ätit, kläderna man har på sig, musiken man lyssnat på osv. Gå igenom tema för tema (mat, kläder, musik etc.) och markera på kartan vilka länder som är aktuella. Ibland är det inte så lätt att veta var saker kommer ifrån, men det är tillåtet att gissa. Prata om hur kartan blev, har vissa länder fler markeringar än andra? Får vi olika typer av saker från olika länder/kontinenter? Varför är det så och vad kan det få för följder? TIPS: Ni kan använda olika färger för olika temans markeringar på kartan. Då syns det tydligare vad vi får från olika länder och kontinenter. tidsåtgång: Ca 15 minuter Globalisering Din bästa kompis bor på andra sidan jorden och din nya kärlek är 400 mil bort. Ett mejl från Sydafrika kommer fram på några sekunder, och hemma framför datorn kan du handla kläder från Kina. Din flygresa dit påverkar vädret i Alaska och Kenya. En mobiltelefon får sitt kretskort från Japan, plasthölje från Filippinerna, sätts ihop i Vietnam och säljs i Sverige. Vi kallar det globalisering. Globalisering handlar om hela världen. Kulturerna blandas, företagen blir internationella och politiken knyts ihop. Handeln mellan länderna ökar och det gör att det skapas fler jobb, framför allt i fattiga länder. Det finns olika sätt att se på globalisering. Några förklarar den som en hård konkurrens länderna emellan. Politiken blir mycket mer penningfixerad när länderna tvingas tävla mot varandra. Ekonomin hamnar i centrum i stället för människorna. Andra menar att handeln gör att människor runt om i världen knyts samman. Inte bara företagen kan expandera i en globaliserad värld. Oavsett vad man tycker är globaliseringen här för att stanna och inte en trend som blir omodern över en höst. Vad vi istället borde fokusera på är hur hela världen ska få ta del av den, utan att fattiga länder och fattiga människor hamnar i skymundan. Hur ser det ut runt om i världen? Hur hamnade vi där vi är? Hur kan vi göra det bättre? Och vad kan just du göra för att visa att du bryr dig? De beslut du tar påverkar någon på andra sidan jorden. Oavsett om du orkar eller inte. (Svenska kyrkan: 2008, Orka)
jag i världen 15 Globalt eller internationellt? Vad är skillnaden mellan globalt och internationellt? Eller är det samma sak? Vem innefattas i de respektive begreppen? Om det finns en skillnad, har det i så fall någon betydelse? Samtala i några minuter kring dessa frågor. Linjen syfte: Att fundera över vad globaliseringen innebär och vad man själv tycker om den. beskrivning: Linjen är en värderingsövning (se bakgrundstexten på s. 10). Deltagarna ska genom att ställa sig på en linje ta ställning till hur de ser på globaliseringen. Rita en tänkt linje i rummet, till exempel från en vägg till en annan. Längst ut i ena änden är ståndpunkten: Globaliseringen är världens räddning, i motsatt ände är ståndpunkten: Globaliseringen kommer att bli jordens undergång. Mellan dessa punkter finns en fallande skala där mitten representerar varken/eller. Förklara för deltagarna hur övningen fungerar, presentera påståendena och visa vilken ände som representerar vilken åsikt. Därefter får varje person ställa sig på den plats som hon eller han tycker stämmer överens med sin egen åsikt. Diskutera hur ni tänkte. Tips: Hitta gärna på egna påståenden till denna övning. Tänk på att undvika negationer i påståendena då det lätt kan bli förvirrat. tidsåtgång: Ca fem min för ett påstående.
jag i världen 16 Tro och handling Jesus såg alltid till de mest utsatta människorna, de som var fattigast, hungrigast och de som hade minst möjlighet att på egen hand förbättra sina förutsättningar. Det är något grundläggande i att alltid stå på den svages sida. Att känna med den mest utsatte, men inte bara känna, utan faktiskt handla för den utsattes rättigheter och skapa möjligheter till förändring. Genom att se den som har det svårt och handla för dennes rättigheter, kan tro och liv mötas. Ibland är vi väldigt duktiga på att se människor som har det svårt i andra delar av världen men missa den person som sitter bredvid på bussen. Det är viktigt att ha det globala perspektivet, men det globala innefattar också det mest lokala det får vi inte glömma. En tro utan återverkningar i ditt vardagliga liv går det att ha en sådan? Vad skulle det innebära? En tro som ständigt tar sig uttryck i det du gör hur skulle det se ut och vad skulle följden bli? Jak 2:15-17 Luk 7:11-16 Jesus uppväcker en död pojke, pojkens mamma är änka och det är hennes enda son som har dött. En änka var mycket lite värd då, hon hade ingen arvsrätt och stod på många sätt utanför samhället. En kvinna utan barn var också utsatt och exkluderad av samhället. Att änkans son dör är därför djupt tragiskt. Hon mister inte bara sin son utan hennes utanförskap ökar, hon blir en ingen. Men Jesus rör vid den döde pojken. En död människa ansågs oren, och då Jesus rör vid det orena blir även han oren. Jesus rör det orena, går utanför gällande normer, för att skapa liv. tidsåtgång: 10-20 min.
världens kurs 17 VÄRLDENS KURS Världens resurser Aldrig har så många haft det ekonomiskt så bra som idag. De senaste åren, fram till finanskrisens utbrott 2008, har världens ekonomi gått bra. Samtidigt ökar gapet mellan de som har och de som inte har. De ekonomiska klyftorna mellan människor inom länder är enorma. Regional Income Distribution 1970 Regional Income Distribution 2000 South Asia East Asia East Europe Latin America OECD Africa South Asia East Asia East Europe Latin America OECD Africa $1 $10 $100 Dollars per day $1 $10 $100 Dollars per day Världens ojämlikhet kan beskrivas genom vilka som har tillgång till internet. 70 procent av usa:s befolkning har internetuppkoppling. I Asien är siffran tio procent och i Afrika är endast fyra procent uppkopplade (www.nationalgeographic.com). Att säga som vi ibland gör i Sverige: Har man inte en hemsida finns man inte är inte verkligheten överallt. 2,5 miljarder människor lever i fattigdom, det vill säga på mindre än två us-dollar per dag. För dem är det internationella biståndet viktigt. Men världen spenderar mer än tio gånger så mycket pengar på militära utgifter som på bistånd. källa: www.gapminder.org Världen har fått en stor lägre medelklass. Många har fått ett jobb, kanske en lägenhet och barnen kan gå i skolan. Enormt stora förändringar har skett i till exempel Kina, Indien, Brasilien och Sydafrika. Skyskrapor har byggts och fabriker har anställt unga människor som tidigare levde ett fattigt liv på landsbygden. I fabrikerna har allt från kläder, filtar, trädgårdsmöbler och teveapparater producerats, och framförallt usa och Europa har köpt varorna. Mellan 1990 och 2005 har 130 miljoner människor över hela världen lyfts ur extrem fattigdom. fn:s definition av extrem fattigdom är när en människa lever på mindre än en us-dollar per dag. År 2008 kollapsade usa:s bostadsmarknad. Stora banker gick i konkurs och världen är inne i en global ekonomisk nedgång. usa och Europa köper inte längre lika mycket kläder, skor eller teveapparater. Arbetare som kommit från Latinamerika till usa för att jobba på restauranger och som tidigare skickat hem pengar till sina familjer, går nu arbetslösa. 15 procent av Honduras bruttonationalprodukt (bnp) har varit pengar som skickats hem från arbetare i andra länder. Det är långt över det internationella biståndet till landet. Situationen är liknande i Afrika. Arbetare därifrån finns i Sydafrika, Europa och usa.
världens kurs 18 Fortfarande är de flesta utvecklingsländer beroende av ett fåtal råvaror. De exporterar kaffe, bananer, bomull eller socker. Mineraler och diamanter är stora inkomstkällor för många länder i Afrika. Olja dominerar i länder som Venezuela, Ecuador, Angola, Nigeria och i Mellanöstern. Att vara beroende av ett fåtal exportvaror gör länderna mycket känsliga för världsmarknadspriserna. Världens ekonomiska resurser finns framförallt i företagen. Företagens tillgångar är långt större än de fattigaste ländernas. Shell är ett av världens rikaste företag med tillgångar på 200 miljarder us-dollar, och h&m har fem miljarder us-dollar i tillgångar. Samtidigt anställer h&m arbetare över hela världen i fabriker och i affärer. Men siffror och statistik ändrar sig snabbt i dagens globala ekonomi. Företag går ihop, banker går i konkurs, länder byter politik situationer förändras. Men stora delar av Afrika, Asien och Latinamerika med sina enorma naturtillgångar har fortfarande en mycket fattig befolkning. Fortfarande lever 1,4 miljarder människor i extrem fattigdom. Undersök världen närmare på www.gapminder.org Där kan man t.ex. titta på Human Development Trends som visar diagram över tid på utvecklingen i världen och hur inkomstfördelningen har förändrats. Varför ser världen ut som den gör? Vad tänker ni om att världen ser ut så här? Hur kommer det sig att fördelningen ser ut som den gör? Det verkar ju inte egentligen inte vara brist på resurser Vilka anledningar till snedfördelningen kan ni komma på? så används världens resurser mat till husdjur i usa 16 miljarder us-dollar/år glass i usa 20 miljarder us-dollar/år alkohol i europa 160 miljarder us-dollar/år världens militära utgifter 1 339 miljarder us-dollar/år världens bistånd 104 miljarder us-dollar/år mat till alla skulle kosta 30 miljarder us-dollar utbildning för alla skulle kosta 10 miljarder us-dollar (Changemaker, 2009) tidsåtgång: Ca tio min.
världens kurs 19 Hur blev världen så här? Självklart finns det väldigt många anledningar till varför världen ser ut som den gör, ni har säker kommit på flera stycken. Det finns inte ett enkelt svar på den här frågan. Bland många viktiga orsaker följer här några av dem. Kolonialisering Här kommer reflektioner från två personer som lever i två olika före detta kolonier: Brasilien och Tanzania. Hur ser de på kolonialismen och hur den påverkat samhället som de lever i? namn: Hébert Vieira Barros född: 1979 familj: Fru och en dotter arbetar som: Universitetslärare i bibel- och religionsvetenskap och är aktiv i cebi, ett ekumeniskt, befrielseteologiskt bibelstudiecenter bor: I Goiás i Brasilien Brasilien ligger i Sydamerika, på södra halvklotet, ett jätteland med mer än 700 mil kust. Det är ett land med mycket naturtillgångar, bördig jord och stora skogar. Människorna är glada och gästvänliga. I Brasilien är det möjligt att möta människor från många olika ursprung och etniciteter. Blandningen av människor och kulturer är ett av landets kännetecken. Många människor har sina rötter i Afrika. brasilien landfakta huvudstad: Brasilia största stad: São Paulo officiellt språk: Portugisiska folkmängd: Knappt 190 miljoner självständighet: 7 september 1822 från Portugal (deklarerad) 5 augusti 1825 (erkänd) Brasilien är märkt av sin koloniala historia. Kolonisatörernas invasion, med början på 1500-talet, har lämnat efter sig minnen fyllda av blod och smärta. Under koloniseringsprocessen blev ursprungsfolken brutalt mördade, tusentals indianfolk utrotades och tusentals år av historia och kultur utplånades. Portugiserna som koloniserade Brasilien behövde arbetskraft i det nya landet. De tillfångatog miljontals människor i Afrika, gjorde dem till slavar och tvingade dem arbeta i det brasilianska jordbruket. De afrikanska slavarna var ekonomins grundpelare. Kolonialstrukturen gjorde att endast en liten del av Brasiliens tillgångar stannade i landet. Brasiliens naturtillgångar och produktion fördes till Portugal och andra europeiska länder. Kolonialtidens struktur finns på många sätt kvar ännu idag. Största delen av landets mark ägs av en liten del av befolkningen och fortfarande försvinner mycket av rikedomarna ut ur landet. Verkligheten i dagens Brasilien är starkt påverkad av de stora sociala och ekonomiska skillnaderna mellan människor. Miljontals människor lever i extrem fattigdom. Många har en falsk bild av vad utveckling är, de tror att det som erbjuds av den neoliberala kapitalismen och av konsumismen kan leda till utveckling. Samtidigt finns det människor i Brasilien som genomskådar den neoliberala kapitalismen, som ser att det systemet endast är en fortsättning på det koloniala systemet. De visar motstånd, de tror på en annan slags utveckling. Det finns många forum och folkrörelser där detta folkliga motstånd
världens kurs 20 visar sig, där medvetenheten om situationen i Brasilien och världen kan växa sig stark. Det finns folkrörelser som exempelvis cebi (ekumeniskt, befrielseteologiskt bibelstudiecenter) och mst (jordlösa bönders rörelse) och det finns enskilda organisationer. Dessa rörelser, detta organiserade motstånd, är levande tecken på Gudsrikets närvaro på jorden. Hoppet om att en annan värld är möjlig finns där! namn: Seth Yona Mlelwa född: 1962 familj: Gift, fem barn och ett barnbarn arbetar som: Ansvarig för ungdomsarbetet inom södra stiftet i Tanzanias evangelisk-lutherska kyrka bor: I Njombe där stiftskontoret finns Prästen Seth Mlelwa väljer att svara med att berätta om utbildningssystemet i Tanzania och om Storbritanniens inflytande över det. Han är kritisk till utformningen av systemet och till delar av det som systemet medför, men påpekar även att det utländska styret också har bidragit till att utveckla vårt land. tanzania landfakta huvudstad: Dodoma största stad: Dar es-salaam officiella språk: Swahili och engelska folkmängd: Knappt 40 miljoner självständighet: 9 december 1961 från Storbritannien (Tanganyika) 19 december 1963 ( plus Zanzibar = Tanzania) Så här resonerar Mlelwa kring vad kolonialtiden inneburit för det tanzaniska skolsystemet: Det koloniala utbildningssystemet fokuserade inte i första hand på att frigöra de infödda. På många sätt stämde inte det brittiska utbildningssystemet i Tanzania överens med det afrikanska sättet att leva. Kolonisatörerna, och även de flesta missionärerna, var inte medvetna om det traditionella utbildningssystemet. Traditionellt fick man utbildning genom att lyssna och praktisera, det var viktigt att uppföra sig väl och rätta sig efter de makthavare som styrde livet i hela byn eller samhället. Imperialisternas okunnighet hindrade dem från att förstå att det faktiskt fanns ett praktiskt och dugligt utbildningssystem i Tanzania redan innan de kom dit. De missade att den traditionella utbildningen handlade om socialisering och om att förbereda människor på att möta de vardagliga problemen. Det fanns liten eller ingen medvetenhet om att tanzanierna redan ansåg att utbildning var väldigt viktigt och att man verkligen lärde ungdomarna vad de behövde för att kunna leva ett ordentligt liv. På så sätt skapade man framgång, man lärde av det som varit för att bygga för framtiden. Ett av imperialisternas största misstag var att tro att tanzanierna inte hade något utbildningssystem i sina traditionella samhällen. Resultatet av detta uppslukar fortfarande Tanzania eftersom utbildningssystemet inte speglar den verkliga situationen i Afrika utan snarare hur det är i Europa. Läroplanen handlar om livet ur ett europeiskt perspektiv, om vitas kunskap och det fina med europeisk kultur. På så sätt formas tanzanierna att bli som européer. Vad blev följden av det här? Alla som gick i skolan kände sig förmer än sina kompisar som var kvar där hemma och inte kunde läsa. Det här skapade segregation, vilket var ett främmande fenomen i det tanzaniska samhället.