Europeiska unionens djurbidrag anvisningar för ansökan år 2015. EU:s bidrag för nötkreatur, bidrag för mjölkkor och får- och getbidrag

Europeiska unionens djurbidrag anvisningar för ansökan år 2015 EU:s bidrag för nötkreatur, bidrag för mjölkkor och får- och getbidrag

Innehåll EU:S NÖTDJURSBIDRAG............................... 4 1. Nytt år 2015..................................... 5 2. Definitioner...................................... 6 3. Ansökan om EU:s nötdjursbidrag........................... 8 4. Bidrag för nötkreatur................................. 12 5. EU:s bidrag för mjölkkor............................... 18 6. Fastställande och betalning av bidrag........................ 20 7. Märkning och registrering............................... 23 8. Djurskydd....................................... 26 9. Djurhållning enbart i syfte att erhålla bidrag..................... 27 10. Förbjudna ämnen och illegalt innehav av ämnen.................. 28 11. Tvärvillkor...................................... 29 12. Överföring av besittningen av hela gården och sammanslagning av lägenheter... 30 13. Kontroller och påföljder............................... 32 Bilaga 1 Mjölkraser................................... 34 Bilaga 2 Köttraser.................................... 35 Bilaga 3 Stödområde AB yttre skärgården....................... 36 Bilaga 4 Rättsakter och författningar som gäller EU:s nötdjursbidrag......... 37 EU:S FÅR- OCH GETBIDRAG............................. 39 1. Nytt år 2015..................................... 40 2. Definitioner...................................... 41 3. Ansökan om EU:s får- och getbidrag......................... 42 4. Bidrag för tackor................................... 46 5. Bidrag för hongetter................................. 48 2

6. Bidrag för slaktlamm och slaktkillingar........................ 50 7. Bidragsbelopp och utbetalning............................ 52 8. Märkning och registrering............................... 55 9. Djurskydd....................................... 57 10. Hållande av djur endast i syfte att erhålla bidrag.................. 58 11. Förbjudna ämnen och illegalt innehav av ämnen.................. 59 12. Tvärvillkor...................................... 60 13. Överföring av besittningen av hela gården och sammanslagning av lägenheter... 61 14. Övervakning och påföljder.............................. 62 Bilaga 1 Rättsakter och författningar som gäller får- och getbidraget......... 64 Läsinstruktioner och utskrift............................... 66 Uppgifter om publikationen............................... 67 3

EU:S NÖTDJURSBIDRAG 4

1. Nytt år 2015 Djurenhetskoefficienterna avskaffas, alla djur plockas individuellt ur nötdjursregistret. Bidraget kan betalas till aktiva jordbrukare (se Ansökningsguide 2015) Alla som söker stöd ska lämna in anmälan om deltagande år 2015 Nya bidragsberättigande djurgrupper: skärgårdskvigor och slaktkvigor Flera djurgrupper har förhöjd bidragsnivå i AB-regionens yttre skärgård och på Fasta Åland. 40 %-regeln för dikokvigor har slopats, i fortsättningen är alla gårdens dikovigor bidragsberättigande djur. Kvigans användningssätt bestämmer vilket bidrag som betalas för kvigan. Det är skäl att särskilt fästa vikt vid att i tid anmäla uppgifter till nötdjursregistret, en ändring av bestämmelserna om förfarandet är fortfarande under behandling på EU-nivå. Det finns en risk för att försenade anmälningar i fortsättningen kommer att leda till strängare sanktioner i fråga om bidragen än hittills. Bidrag för slaktkvigor betalas endast för djur som slaktats vid ett slakteri som Landsbygdsverkets godkänt. En förteckning över godkända slakterier finns på Landsbygdsverkets webbplats. 5

2. Definitioner Med diko menas ett nötkreatur som kalvat minst en gång. Dikon ska vara av köttras eller en sådan korsning mellan kött- och mjölkras där köttrasens andel är minst 50 %. Dikor ska användas uteslutande för produktion av kalvar. Dikons kalvar ska födas upp för köttproduktion eller för utökning av dikoproduktionen. Som användningssätt för dikor har i nötdjursregistret angetts diko. Med dikokviga avses ett minst 8 månader men yngre än 4 år gammalt nötkreatur av honkön som inte kalvat och som är avsett att födas upp till en diko. En dikokviga ska vara av köttras eller en sådan korsning av mjölkoch köttras där köttrasens andel är minst 50 %. Som användningssätt för dikokvigor har i nötdjursregistret angetts diko. Med stut avses en kastrerad tjur. Med mjölkko avses ett nötkreatur av mjölkras som används för mjölkproduktion och som har kalvat (bilaga 1: Förteckning över Mjölkraser). Som användningssätt har i nötdjursregistret angetts mjölkproduktion. Med bidrag för mjölkkor avses det bidrag som betalas för mjölkkor i stödområde AB. Med gårdsbruksenhet avses alla de produktionsenheter som jordbrukaren innehar inom en medlemsstats territorium. Gårdsbruksenhetens läge bestäms av produktionsenhetens driftscentrum från vilken gårdsbruksenheten leds. Med eventuellt bidragsberättigande djur avses ett djur som kan uppfylla villkoren för bidragsberättigande under det aktuella kalenderåret. Om ett eventuellt bidragsberättigande djur förkastas vid kontrollen påförs gården påfäljder i fråga om det nötdjursbidrag som betalas. Med nötkreatur avses tamboskap, bison och deras korsningar. Med bidrag för nötkreatur avses bidrag för tjurar, stutar, dikor och dikokvigor, slaktkvigor och skärgårdskvigor. Med nötdjursregister avses ett ADBbaserat myndighetsregister för vars tekniska upprätthållande Lantbrukets Datacentral Ab är ansvarig. Med nötkreatursförteckning avses en nötkreatursförteckning som Lantbrukets Datacentral Ab skickar till gården eller en nötkreatursförteckning som skrivits ut med programvaran Ammu&Elmer. Också en nötkreatursförteckning som skrivits ut med en annan leverantörs programvara som godkänts av Landsbygdsverket, är godtagbar. Med djurhållningsplats avses en enhet som består av en eller flera platser: byggnader, inhägnader, beten (åker- och skogsbeten samt naturbeten) eller en annan plats där djur hålls, föds upp eller hanteras. Registreringen av en ny djurhållningsplats eller en ändring av djurhållningsplatsen görs hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet med Livsmedelssäkerhetsverkets (nedan Evira) blankett Registrerings-/ändringsanmälan för djurhållningsplats. Attfå avkomma är att ett nötkreatur föder efter normal dräktighetstid eller att det kastar kalven efter minst 7 månaders dräktighet. Med skärgårdskviga avses ett minst sex månader men högst fyra år gammalt nötkreatur 6

av honkön och av mjölkras som i nötkreatursregistret har antecknats för mjölkproduktion, eller ett motsvarande nötkreatur av rasen Simmental som i nötkreatursregistret har antecknats för mjölkproduktion. Gården ska vara belägen i den yttre skärgården inom stödområde AB. Med tjur avses ett nötkreatur av hankön som är minst 6 månader men under 20 månader gammalt och som föds upp i produktionssyfte. Med slaktkviga avses ett högst fyra år gammalt nötkreatur av honkön som inte har fått avkomma. Slaktkvigans slaktvikt ska vara minst 170 kilo och den ska i nötkreatursregistret har antecknats som något annat än diko, t.ex. mjölkproduktion eller köttproduktion. Med stödberättigande dag avses en dag då ett +nötkreatur har varit bidragsberättigat på gården. Med förseningsdag avses en sådan dag efter den 7 dygn långa tiden för anmälan till nötdjurs- registret, då anmälan ännu inte har lämnats in till nötdjursregistret. Med jordbrukare avses en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer, som äger eller innehar en gårdsbruksenhet och som bedriver nötkreaturshushållning. Jordbrukaren ska finnas i myndighetens register, dvs. jordbrukarens gårdsbruksenhet ska ha ett av myndigheterna tilldelat lägenhetssignum (TILTU) i landsbygdsnäringsregistret. För beviljande av EU:s djurbidrag förutsätts inte att jordbrukaren bor på lägenheten. Jordbrukarens ålder påverkar inte beviljandet av EU:s nötdjursbidrag. I denna anvisning menas med jordbrukare också aktiv jordbrukare (se Ansökningsguide 2015) 7

3. Ansökan om EU:s nötdjursbidrag Anmälningarna om deltagande för den gamla perioden har upphört att vara i kraft 31.12.2014. Den som söker EU:s djurbidrag ska lämna in en anmälan om deltagande i EU:s system för nötkreatursbidrag år 2015. EU:s bidrag för nötkreatur söks med anmälan om deltagande elektroniskt i Vipu-tjänsten 1 eller på pappersblankett 184 senast 12.5.2015. Deltagandet i bidragssystemet är i kraft tillsvidare. Jordbrukaren behöver alltså inte ansöka om bidrag varje år, utan bidraget betalas automatiskt på basis av de bidragsberättigande djur som plockats ur nötdjursregistret. Anmälan om deltagande upphör att vara i kraft om bidragssystemet upphör, jordbrukaren upphör med sin produktion eller utesluts ur bidragssystemet t.ex. på grund av felaktiga anmälningar. Jordbrukaren kan själv återkalla sitt deltagande i bidragssystemet elektroniskt eller med blankett 184 Blankett för anmälan om deltagande/återkallelse av deltagande i EU- och nationella stödsystem. Jordbrukaren kan ändå inte återkalla bidraget för nötkreatur eller mjölkkor för enskilda djur. Om en jordbrukare börjar med nötkttsproduktion i t.ex. augusti 2015 ska hon eller han lämna in blankett 184 redan i samband med den samlade stödansökan (huvudstödansökan) 2015, för att hon/han ska kunna betalas bidrag för nötkreatur redan från och med augusti 2015. Om man vill ansluta sig till bidragssystemet senare ka man göra det genom att lämna in blankett 184 innan nästa års huvudstödansökan är slut, då är deltagandet gäller från och med stödåret 2016 framåt. 1 https://vipu.mavi.fi/login.html 2 http://www.suomi.fi/suomifi/svenska/e-tjanster/index.html När en gårdsbruksenhet delas eller när två eller flera gårdsbruksenheter slås samman (t.ex. dödsbon, sammanslutningar), ska anmälan om deltagande göras på nytt. Ingen särskild anmälan om deltagande behöver lämnas, om Anmälan om överföring av hela gårdens besittning (blankett 156) och Anmälan om deltagande vid besittningsöverföring av en hel gård (blankett 462) har lämnats in till kommunen, verksamheten fortgår under det tidigare lägenhetssignumet och det är fråga om generationsväxling, köp eller arrendering av hela gården eller om en ändring av bolagsformen som rör hela gården. Jordbrukaren ska varje år uppge all jordbruksmark som är i hans eller hennes besittning, oberoende av om stöd för arealen söks eller inte (se kapitlet om anmälan av jordbruksmark). Ansökningsanvisningen kan laddas ner från Landsdbygsverkets webbplats och skrivas ut. Blanketter och ansökningsanvisningar fås vid behov också av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Blanketterna kan skrivas ut via nätet på webbsidan 2. 3.1 Inlämnande av anmälan om deltagande Anmälan om deltagande kan skickas in på elektronisk väg via Vipu-tjänsten eller på 8

pappersblankett 184 senast 12.5.2015. Den elektroniska ansökan är då öppen till kl. 23.59. Den som använder en pappersblankett ska inom ansökningstiden lämna in anmälan om deltagande till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenhetens ekonomicentrum är beläget. Anmälan om deltagande kan lämnas direkt till landsbygdsnäringsmyndigheten eller skickas per post. En anmälan om deltagande som skickats per post anses ha inkommit i rätt tid, om den har poststämplats senast den sista ansökningsdagen och adresserats till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen. Obs! För pappersblanketter har den sista dagen för inlämnande uppgetts vara 30.4.2015, men blanketter kan ändå inlämnas fram till 12.5.2015 utan att det blir förseningsdagar. Jordbrukaren ansvarar ensam för att den till alla delar noggrant ifyllda anmälan om deltagande har inlämnats till landsbygdsnäringsmyndigheten inom utsatt tid. 3.2 För sent inlämnad anmälan om deltagande En försenad anmälan om deltagande kan skickas in på elektronisk väg via Vipu-tjänsten eller på pappersblankett 184. Om anmälan om deltagande försenas med 1-25 kalenderdagar medför det att beloppet av djurbidrag (av det djurbidrag det gäller) minskas med 1 procent per försenad arbetsdag. Med arbetsdag avses vardag med undantag av lördag. I kalenderdagar inräknas både vardagar och helgdagar. Förseningen sänker bidraget för det år då anmälan om deltagande ges in till landsbygdsnäringsmyndigheten. Om blanketter som hänför sig till anmälan om deltagande och anmälan av jordbruksmark försenas, blir följden att beloppet av djurbidrag minskas med 1 procent per arbetsdag. Om blanketten för anmälan om deltagande eller någon annan obligatorisk blankett försenas med över 25 kalenderdagar av någon annan orsak än oöverstigligt hinder som konstaterats vara godtagbart (se kapitlet om oövrrsigligt hinder och Ansökningsguide 2015), minskas det antal djur som uppges i ansökan till noll (= inget bidrag betalas). En anmälan om deltagande som inlämnats efter ansökningstiden och förseningsdagarna träder i kraft först stödåret 2016. Ett oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet ska bevisas på ett godtagbart sätt. I fall av ett oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet beviljas bidraget även om anmälan om deltagande är mera än 25 dagar försenad. Bevis för oöverstigligt hinder eller exceptionell omständighet och anmälan om deltagande ska ändå lämnas in inom 15 arbetsdagar efter att det blivit möjligt för jordbrukaren att lämna in dem. 3.3 Ändring av anmälan om deltagande Jordbrukaren kan ändra anmälan om deltagande under ansökningstiden och inom 25 kalenderdagar från ansökningstidens utgång. När jordbrukaren ändrar sin anmälan om deltagande ges en ny anmälan om deltagande in till landsbygdsnäringsmyndigheten. Inlämnandet av den nya anmälan om deltagande återkallar automatiskt den ursprungliga anmälan om deltagande. Om jordbrukaren ändrar anmälan om deltagande under 25 kalenderdagar efter ansökningstidens utgång, minskas bidraget för det innevarande året med 1 procent per arbetsdag. Om den 9

nya anmälan om deltagande försenas med mer än 25 dagar från ansökningstidens utgång, beaktas den nya anmälan inte. Exempel. Jordbrukaren har lämnat in anmälan om deltagande 184 beträffande nationellt enhetsstöd för nötkreatur. Efter att blanketten är inlämnad märker jordbrukaren att han också hade kunnat ansöka om EU:s nötdjursbidrag. Jordbrukaren återtar den anmälan om deltagande som lämnats in till först och lämnar sedan in en ny anmälan om deltagande där båda de ovan nämnda stöden har kryssats för. Om ansökningstiden ännu inte har gått ut träder den nya anmälan om deltagande i kraft utan procentuella avdrag. Om den senare anmälan om deltagande har lämnats in efter ansökningstidens utgång, men innan det har gått 25 dagar sedan ansökningstiden gick ut, leder förseningen till att ansökan om bägge stöden försenas. En ny ansökan som lämnats in mer än 25 dagar för sent beaktas inte. I detta fall får jordbrukaren inte EU:s nötdjursbidrag. 3.4 Återkallelse av anmälan om deltagande Om jordbrukaren så önskar kan han eller hon återkalla sin anmälan om deltagande i bidragssystemet. Då betalas inte bidrag för ett enda djur som angetts i anmälan om deltagande. Anmälan om deltagande kan återkallas på elektronisk väg i Vipu-tjänsten eller genom att lämna in pappersblankett 184 till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Ett återtagande av anmälan som görs före 9.6.2015 hänför sig till stödåret 2015. Då annulleras båda posterna av nötdjursbidraget Det går inte att annullera bara den ena posten. Om jordbrukaren vill annullera sitt bidrag redan för innevarande stödår 9.6.2015 eller senare, ska det göras skriftligen med en fritt formulerad anmälan till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Också då annulleras båda posterna av djurbidraget. Om återtagandet av anmälan om deltagande har gjorts efter 9.6.2015 hänför det sig till stödåret 2016. Då betalas nötdjursbidrag åt jordbrukaren ännu innevarande år. 3.5 Anmälan av jordbruksmark Ett villkor för de av EU helt och hållet finansierade direkta stöden är att jordbrukaren uppger all jordbruksmark som är i hans eller hennes besittning, oberoende av om stöd för arealen söks eller inte. Ett villkor för betalning av EU:s djurbidrag stödåret 2015 är att jordbrukaren vid den samlade stödansökan åtminstone lämnar in blankett 102B Stödansökans jordbruksskiftesblankett 2013 där punkt 3 fyllts i, senast 12.5.2015. Blankett 102B ska inlämnas även om gården inte har någon jordbruksmark i sin besittning. Basuppgifter om gårdsbruksenheten och basskiftesuppgifter uppges endast om gårdens uppgifter ändrats till denna del. blanketter med basuppgifter om gårdsbruksenheten (Gårdsbruksblankett 2015 101A och vid behov Delaktiga i gårdsbruksenheten 101D) blanketter som gäller basskiften (Stödansökans basskiftesblankett 2015 102A och vid behov Ändringsblankett för basskiften 2015 102C) med bilagor. Om det vid övervakning konstateras att all 10

jordbruksmark (enskilda basskiften) inte har anmälts vid stödansökan och differensen mellan den anmälda och den konstaterade arealen (= anmäld areal + areal för de skiften som inte har anmälts) är större än 3 procent, kommer alla de av EU helt finansierade direkta stöden att skäras ned med högst 3 procent. 3.6 Oöverstigligt hinder Fall av oöverstigliga hinder ska alltid anmälas (även utanför stödansökan). Bland annat följande händelser kan godkännas som oöverstigligt hinder: jordbrukaren avlider jordbrukaren är arbetsoförmögen under en längre tid det inträffar en allvarlig naturkatastrof som påverkar gården på ett betydande sätt en djursjukdom drabbar jordbrukarens hela besättning eller en del av den, eller på motsvarande sätt i fråga om odlingsväxter; expropriation av hela eller en stor del av jordbruksföretaget, om denna inte kunde förutses den dag då ansökan lämnades in Jordbrukaren ska lämna kommunens landsbygdsnäringsmyndighet uppgifter om det oöverstigliga hindret inom 10 arbetsdagar från den tidpunkt då det blivit möjligt. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet avgör från fall till fall om det har varit fråga om ett oöverstigligt hinder. Om tillfredsställande bevis för ett oöverstigligt hinder inte har lämnats in skriftligen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet inom föreskriven tid, sänker försummelsen bidraget. 11

4. Bidrag för nötkreatur Bidrag för nötkreatur betalas i hela landet. Den sökande ska vara en aktiv jordbrukare (se Ansökningsguide 2015), som anmält sig till bidragssystemet senast 12.5.2015 på elektronisk väg via Vipu-systemet eller med pappersblankett 184. Sökanden ska vara registrerad som djurhållare. En gård som ansökt om bidrag för nötkreatur ska sälja djur till livs eller till slakt och även i övrigt iaktta sedvanligt produktionssätt. För betalning av bidrag för nötkreatur förutsätts att gårdsbruksenhetens alla nötdjur (också eventuellt bidragsberättigande djur) ska vara märkta och registrerade enligt de gällande bestämmelserna (se avsnittet om märkning och registrering). Dessutom ska djuren finnas på den djurhållningsplats som anmälts. 4.1 Användningssätt Dikornas och dikokvigornas användningssätt har mycket stor betydelse i de nya EU-djurbidragen, särskilt när det gäller kvigor gäller det att fästa stor vikt vid att välja rätt användningssätt. Med hjälp av användningssättet kan du påverka vilket bidrag som betalas för kvigorna. I följebrevet till utdraget från nötdjursregistret anges det sista datumet för ändring av uppgifter i nötdjursregistret, de ändringar som gjorts före detta datum beaktas när uppgifter om nötkreatur plockas ut till stödsystemet. Observera att det användningssätt som anges för en kviga vid uttagningstillfället bestämmer vilket bidrag för kvigor som kommer att betalas för djuret. Var alltså noga med att ange rätt användningssätt! Exempel. När du i AB-området köper en kviga av köttras som fyllt 8 månader för uppfödning till slakt, fråga säljaren vilket användningssätt som angetts för kvigan i nötdjursregistret. Om det i nötdjursregistrets angetts diko som användningssätt för kvigan kan bidrag för dikokvigor ha betalats eller kan i framtiden betalas för kvigan, och då är djuret inte berättigat till bidrag för slaktkviga. Om du vill ha bidrag för slaktkvigor måste du ändra kvigans användningssätt till köttproduktion. Be också säljaren ändra användningssättet till köttproduktion. Djurets användningssätt är en ägarspecifik uppgift. 12

För en kviga kan inte betalas två EU-finansierade bidrag för kvigor samtidigt (bidrag för dikokvigor, bidrag för slaktkvigor eller bidrag för skärgårdskvigor). Om det för ett djur har betalats bidrag i dess egenskap av dikokviga, kommer bidrag för slaktkvigor inte att betalas för djuret. De nationella nötdjursstöden påverkas inte av de EU-finansierade nötdjursbidrag som betalats för djuren. Till exempel kan du i stödområde C få både EU-finaniserat bidrag för dikokvigor och nationellt djurenhetsstöd för en kviga. 4.2 Bidrag för nötkreatur för tjurar och stutar Bidrag för nötkreatur för tjurar och stutar betalas i hela landet. Bidraget fastställs på basis av medelantalet djur enligt nötdjursregistret. Fullt bidrag betalas för ett djur som under hela stödåret (1.1.-31.12.2015) funnits på gården och berättigat till bidrag. För betalning av bidrag för nötkreatur förutsätts att gårdsbruksenhetens alla nötdjur och eventuellt bidragsberättigande djur (tex. kalvar) ska vara märkta och registrerade enligt de gällande bestämmelserna (se avsnittet om märkning och registrering). Dessutom ska djuren finnas på den djurhållningsplats som anmälts. Försenade anmälningar (förseningsdagar) till nötdjursregistret minskar storleken på det bidrag som betalas åt jordbrukaren (se avsnittet om hur försenade anmälningar påverkar nötdjursbidragen). 4.2.1 Beräkning av det genomsnittliga djurantalet Gårdens genomsnittliga djurantal beräknas utifrån antalet stödberättigande dagar som tjurar och stutar som är i jordbrukarens besittning och uppfyller bidragsvillkoren gett upphov till under kalenderåret (1.1.- 31.12.2015). Det genomsnittliga djurantalet beräknas utifrån nötdjursregistrets uppgifter genom att addera antalet stödberättigande dagar för gårdens alla tjurar och stutar och dividera summan med 365. 4.2.2 Bidragsberättigande tjurar och stutar Bidragsberättigande tjurar och stutar är nötkreatur av hankön som är minst 6 månader men under 20 månader gamla och som föds upp i produktionssyfte. Också avelstjurar godkänns som bidragsberättigande djur. En eventuellt biragsberättigande tjur eller stut är ett nötkreatur av hankön som stödåret 2015 blir 6 månader. 4.2.3 Beloppet av bidrag för tjurar och stutar Det fastställda beloppet av bidrag för nötkreatur tjurar och stutar som nu gäller är 860 euro i stödområde AB, yttre skärgården och 560 euro på Fasta Åland, 480 euro i övriga områden i stödområde AB och 160 euro per djur i stödområde C. Bidragets storlek justeras årligen på basis av det slutliga antalet tjurar och stutar. 4.3 Bidrag för nötkreatur för dikor och dikokvigor Bidrag för nötkreatur kan betalas för dikor och dikokvigor i hela landet. Bidraget fastställs på basis av medelantalet djur enligt nötdjursregistret. Fullt bidrag betalas för ett djur som under hela stödåret (1.1.- 13

31.12.2015) funnits på gården och berättigat till bidrag. För betalning av bidrag för nötkreatur förutsätts att gårdsbruksenhetens alla nötdjur och eventuellt bidragsberättigande djur (tex. kalvar) ska vara märkta och registrerade enligt de gällande bestämmelserna (se avsnittet om märkning och registrering). Dessutom ska djuren finnas på den djurhållningsplats som anmälts. Försenade anmälningar (förseningsdagar) till nötdjursregistret minskar storleken på det bidrag som betalas åt jordbrukaren (se avsnittet om hur försenade anmälningar påverkar nötdjursbidragen). Observera att dikor och sikokvigor räknas som individuella djur i nötdjursregistret. Du kan erhålla bidrag för dikokvigor fast du inte har en enda diko i din besittning. 4.3.1 Beräkning av det genomsnittliga djurantalet Gårdens genomsnittliga djurantal beräknas utifrån antalet stödberättigande dagar som dikor och dikokvigor som är i jordbrukarens besittning och uppfyller bidragsvillkoren gett upphov till under kalenderåret (1.1.- 31.12.2015). Det genomsnittliga djurantalet beräknas utifrån nötdjursregistrets uppgifter genom att addera antalet stödberättigande dagar för gårdens alla dikor och dikokvigor och dividera summan med 365. under de två föregående åren. Dessutom ska djuret ha anmälts som diko i nötdjursregistret. Bidragsberättigande dikokvigor är nötkreatur av som är minst 6 månader men under 4 år gamla och som är av köttras eller till minst 50 % är av köttras. En dikokviga är ett djur som inte har kalvat och som i nötdjursregistret är anmäld som diko. En dikokviga som inte kalvat mister sitt bidragsberättigande när den har fyllt 4 år. Ett kviga blir en bidragsberättigande diko när den har kalvat för första gången. Observera att en kviga är berättigad till bara ett bidrag för kvigor (bidrag för dikokvigor, bidrag för slaktkvigor eller bidrag för skärgårdskvigor). Om det för ett djur har betalats bidrag i dess egenskap av dikokviga, kommer bidrag för slaktkvigor inte att betalas för djuret. Med kvigans användningssätt (se avsnittet om användningssätt) kan du påverka vilket bidrag för kvigor som kommer att betalas för djuret. En eventuellt bidragsberättigande diko är ett nötkreatur av honkön som är av köttras, är över 4 år och inte har kalvat eller en diko, som inte har kalvat under stödåret eller minst en gång under de två föregående åren. En eventuellt bidragsberättigande dikokviga är en kviga av köttras som stödåret 2015 blir 8 månader. 4.3.2 Bidragsberättigande dikor och dikokvigor Bidragsberättigande dikor är nötkreatur av köttras eller djur som till minst 50 % är av köttras (se bilagan köttraser). En diko ska ha kalvat under stödåret eller minst en gång 4.3.3 Ras Som diko och dikokviga godkänns ett nötkreatur som är av ren köttras. Nötkreaturets båda föräldrar är av ren köttras dvs. hör inte till någon mjölkras (exempel 2). 14

en korsning av en kött- och en mjölkras, där köttrasens andel är minst 50 %. I nötdjursregistret antecknas som djurets ras den ras, som djuret är av till minst 50 %.Av nötkreaturets föräldrar är åtminstone den ena av ren köttras eller så är båda föräldrarna av köttras till minst 50 % (exempel 3). Jordbrukaren ska vid behov kunna bevisa dikons eller dikokvigans härstamning. En förteckning över köttraser ingår som bilaga (Bilaga 2 köttraser). i minst 7 månader bör man anmäla till nötdjursregistret att kalven dött. En jordbrukare som ansöker om EU:s bidrag för nötkreatur (dikor och dikokvigor) ska iaktta sedvanligt produktionssätt på sin gård. För att en diko ska vara bidragsberättigande ska den sköta (ge di åt) sin kalv. Dikons kalvar ska födas upp för köttproduktion eller för utökning av dikoproduktionen. Också avelsdikor godkänns som bidragsdjur om syftet med deras uppfödning är att utöka kötteller dikoproduktionen och om deras användningssätt i nötdjursregistret antecknats som diko. Till sedvanligt produktionssätt hör att dikon regelbundet ska kalva. Största delen av dikorna ska kalva årligen. Med regelbunden kalvning menas att dikon har kalvat minst en gång under stödåret eller de två föregående åren. Om ett djur inte har kalvat regelbundet samlas inte stödberättigade dagar för djuret. Djuret förlorar inte sitt stödberättigande för gott fast det inte kalvat, ifall det kalvar i fortsättningen. När djuret kalvar börjar stödberättigade dagar åter upplöpa för djuret. 4.3.4 Kalvning och produktionssätt En diko är bidragsberättigande om den har kalvat minst en gång. Kastning räknas som kalvning om dräktigheten varat minst 7 månader. Uppgifterna om kalvningen kontrolleras i nötdjursregistret. Om kalven dör innan den öronmärkts eller kon kastat då dräktigheten varat 4.3.5 Bidragets storlek för dikor och dikokvigor Det fastställda belopp av bidrag för nötkreatur för dikor och dikokvgor som nu gäller är 600 euro i stödområde AB, yttre skärgården och 360 euro på Fasta Åland och övriga områden i stödområde AB och 140 euro per djur i stödområde C. Bidragets storlek justeras årligen på basis av det slutliga antalet dikor och dikokvigor. 15

4.4 Bidrag för slaktkvigor Bidrag för nötkreatur för slaktkvigor betalas i stödområde AB med undantag för yttre skärgården i AB-området. Bidraget baserar sig på uppgifterna i nötdjursregistret. Bidraget fastställs på basis av det antal slaktkvigor som den aktiva jordbrukaren haft i sin besittning. Bidraget betalas på basis av antalet slaktanmälningar som gjorts till nötdjurs registret under stödåret (1.1.-31.12.2015). Bidrag för slaktkvigor betalas endast för djur som slaktats vid ett slakteri som Mavi godkänt. En förteckning över godkända slakterier finns på Landsbygdsverkets webbplats. Slaktkropparna ska vid köttbesiktningen ha konstaterats vara tjänliga som människoföda. Bidrag betalas inte för en kropp som har kasserats helt och hållet vid slakten. Om kroppen har kasserats på grund av att slakteriet har begått ett fel vid slaktningen, kan bidrag beviljas för kroppen. Bidrag beviljas inte för ett djur som dör under transporten eller i slakteriets djurstall. Uppgifterna om slaktade kvigor plockas direkt ur nötdjursregistret på basis av slakteriets slaktanmälan. Obs. Jordbrukaren ska göra anmälningar om avlägsnande av djur och andra anmälningar till nötdjursregistret enligt gällande bestämmelser. Djuren ska vara registrerade i nötdjursregistret under det lägenhetssignum med vilket bidrag för slaktvigor söks. Bidraget betalas på basis av slakteriets anmälningar om slakt till nötdjursregistret. Bidrag för slaktkvigor betalas inte för sådana kvigor för vilka har betalats bidrag för dikokvigor eller bidrag för skärgårdskvigor. Genom valet av användningssätt för kvigan kan du påverka vilken typ av bidrag som betalas för kvigan (se avsnittet om användningssätt). 4.4.1 Besittningstid För att en jordbrukare ska kunna få bidrag för slaktkvigor ska kvigan oavbrutet vara i den aktiva jordbrukarens besittning under minst 60 av de 90 dygnen före slakten. Besittningstiden säkerställer att slaktbidraget betalas till uppfödaren och inte t.ex. till förmedlaren. Uppgifterna om kvigans besittning fås ut nötdjursregistret. Jordbrukaren ska se till att uppgifterna i nötdjursregistret är uppdaterade och att anmälningarna görs som de ska. 4.4.2 Bidragsberättigande slaktkviga En bidragsberättigande slaktkviga är ett högst fyra år gammalt nötkreatur av honkön som inte kalvat. Som användningssätt för kvigan ska man i nötdjursregistret ha antecknat något annat än diko (t.ex. köttproduktion eller mjölkproduktion ). Dessutom ska kvigans slaktvikt vara minst 170 kilo. En eventuellt biragsberättigande slaktkviga är ett nötkreatur av honkön som stödåret 2015 blir 12 månader. 16

4.4.3 Storleken på bidraget för slaktkvigor Den fastställda storleken på bidraget för slaktkvigor som nu gäller i stödområde AB, utom yttre skärgården i AB-området, är 250 euro per slaktkviga. Bidragets storlek justeras årligen på basis av det slutliga antalet slaktkvigor. 4.5 Bidrag för skärgårdskvigor Bidrag för nötkreatur för skärgårdskvigor betalas i AB-stödområdets yttre skärgård (se bilaga 3 Yttre skärgården i stödområde AB). Bidraget fastställs på basis av medelantalet djur enligt nötdjursregistret. Fullt bidrag betalas för ett djur som under hela stödåret (1.1.-31.12.2015) funnits på gården och berättigat till bidrag. För betalning av bidrag för nötkreatur förutsätts att alla bidragsdjur och gårdsbruksenhetens eventuellt bidragsberättigande djur ska vara märkta och registrerade enligt de gällande bestämmelserna (se avsnittet om märkning och registrering). Dessutom ska djuren finnas på den djurhållningsplats som anmälts. Försenade anmälningar (förseningsdagar) till nötdjursregistret minskar storleken på det bidrag som betalas åt jordbrukaren (se avsnittet om hur försenade anmälningar påverkar nötdjursbidragen). 4.5.1 Bidragsberättigande skärgårdskviga Med skärgårdskviga avses ett minst sex månader men högst fyra år gammalt nötkreatur av honkön som inte kalvat. Skärgårdskvigan ska vara av mjölkras (se bilagan mjölkraser), eller en kviga av rasen Simmental som i nötkreatursregistret har antecknats för mjölkproduktion. En eventuellt biragsberättigande skärgårdskviga är ett nötkreatur av honkön som är av mjölkras och som stödåret 2015 blir 6 månader. 4.5.2 Storleken på bidraget för skärgårdskvigor Det fastställda beloppet av bidrag för skärgårdskvigor som nu gäller är 300 euro per kviga i stödområde AB, yttre skärgården. Bidragets storlek justeras årligen på basis av det slutliga antalet skärgårdskvigor. 17

5. EU:s bidrag för mjölkkor Bidrag för mjölkkor betalas i stödregion AB. Bidragsbeloppet fastställs på basis av det genomsnittliga djurantalet. Fullt bidrag betalas för en mjölkko som under hela stödåret (1.1.- 31.12.2015) funnits på gården och berättigat till bidrag. För betalning av bidrag för mjölkkor förutsätts att gårdsbruksenhetens alla mjölkkor och eventuellt bidragsberättigande djur (tex. kalvar och kvigor) ska vara märkta och registrerade enligt de gällande bestämmelserna (se avsnittet om märkning och registrering). Dessutom ska djuren finnas på den djurhållningsplats som anmälts. Försenade anmälningar (förseningsdagar) till nötdjursregistret minskar storleken på det bidrag som betalas åt jordbrukaren (se avsnittet om hur försenade anmälningar påverkar nötdjursbidragen). En mjölkko är bidragsberättigad när den har kalvat minst en gång under stödåret eller de två föregåenden åren. Sökanden ska vara registrerad som djurhållare. Sökanden ska vara en aktiv jordbrukare (se tilläggsuppgifterna i Ansökningsguide 2015). 5.1 Beräkning av det genomsnittliga djurantalet Gårdens genomsnittliga djurantal beräknas utifrån antalet stödberättigande dagar som mjölkkor som är i jordbrukarens besittning och uppfyller bidragsvillkoren gett upphov till under kalenderåret (1.1.-31.12.2015). Det genomsnittliga djurantalet beräknas utifrån nötdjursregistrets uppgifter genom att addera antalet stödberättigande dagar för gårdens alla mjölkkor och dividera summan med 365. 5.2 Produktionssätt och kalvning En jordbrukare som ansöker om EU:s bidrag för mjölkkor ska iaktta gängse produktionssätt på sin gård. I gängse produktionssätt för mjölkkor ingår regelbunden kalvning och mjölkproduktion. Gårdar med mjölkkor ska leverera mjölk för försäljning eller förädla mjölken. Med regelbunden kalvning avses att kon har kalvat minst en gång under stödåret eller de två föregåenden åren. Om ett ko inte har kalvat regelbundet samlar den inte stödberättigade dagar. Kon förlorar inte sitt stödberättigande för gott fast den inte kalvat, om den kalvar i fortsättningen. När kon åter kalvar börjar den igen samla stödberättigade dagar. En mjölkko är bidragsberättigande om den har kalvat minst en gång. Kastning räknas som kalvning om dräktigheten varat minst 7 månader. Uppgifterna om kalvningen kontrolleras i nötdjursregistret. Om kalven dör innan den öronmärks eller kon kastat då dräktigheten varat i minst 7 månader bör man anmäla till nötdjursregistret att kalven dött. 5.3 Bidragsberättigande mjölkko En bidragsberättigande mjölkko är ett nötkreatur som kalvat och som används för 18

mjölkproduktion och som till minst 50 % är av raserna ayrshire, jersey, brown swiss, guernsey, holstain, montbéliarde, simmental, ötsfinsk boskap, västfinsk boskap eller nordfinsk boskap. I nötdjursregistret ska användningssättet för korna vara mjölkproduktion. Jordbrukaren ska vid behov kunna bevisa kons härstamning. En eventuellt biragsberättigande mjölkko är ett nötkreatur av honkön som är av mjölkras och som stödåret 2015 blir 24 månader. 5.4 Storleken på bidraget för mjölkkor Det fastställda beloppet av bidrag för mjölkkor som nu gäller är 800 euro i stödområde AB, yttre skärgården, 700 euro på Fasta Åland och 520 euro i övriga områden i stödområde AB. Bidragets storlek justeras årligen på basis av det slutliga antalet mjölkkor. 19

6. Fastställande och betalning av bidrag Betalningen av nötdjursbidrag är registerbaserad, dvs. de djur som står som grund för betalningen plockas individuellt direkt ur nötdjursregistret. 6.1 Bidrag på basis av antalet stödberättigade dagar Bidraget fastställs på basis av det genomsnittliga antal av bidragsberättigande dikor, dikokvigor, tjurar, stutar, skärgårdskvigor och mjölkkor som enligt nötdjursregistret varit i jordbrukarens besittning 1.1.-31.12.2015 (de ovan nämnda dagarna inberäknade). Det genomsnittliga bidragsberättigande djurantalet fås genom att de enskilda djurens stödberättigande dagar adderas varpå summan divideras med 365. Talet förkortas med en decimals noggrannhet. 6.1.1 Anmälningstidens inverkan på nötdjursbidragen Det är skäl att särskilt fästa vikt vid att i tid anmäla uppgifter till nötdjursregistret, eftersom en ändring av bestämmelserna om förfarandet är fortfarande under behandling på EU-nivå. Det finns en risk för att försenade anmälningar i fortsättningen kommer att leda till strängare sanktioner i fråga om bidragen än hittills. EU-bestämmelserna väntas blir färdiga i maj 2015. Jordbrukarna kommer att få information om eventuella ändringar när EUbestämmelserna är klara. Nedan beskrivs den praxis som hittills använts i fråga om försenade anmälningar och deras påverkan på djurbidragen. Om EUbestämmelserna ändras kommer också denna praxis att förändras. Försenade anmälningar (födelse, köp, avlägsnande, import och export) till nötdjursregistret minskar beloppet av de EU-finansierade nötdjursbidrag och bidrag för mjölkkor som betalas åt jordbrukaren. Då anmälningar om djur som står som grund för bidrag lämnas in för sent minskar antalet stödberättigande dagar som upplöper för djuret. Stödet minskas ändå inte om anmälningarna har gjorts före det ifrågavarande djurets första stödberättigande dag (se guiden om övervakning av åker- och djurstöd). Den tidigare ägarens försenade anmälningar minskar inte antalet stödberättigade dagar för den nya ägaren. Exempel. En tjurkalv föddes 1.1.2015. Anmälan till nötdjursregistret gjordes 31.8.2015. Nötkreaturet blir bidragsberättigande i början av juli 2015 (6 månader). Anmälan om födelse har gjorts för sent. Antalet förseningsdagar mellan kalvens födelse och anmälningstiden dras av från nötkreaturets stödberättigande dagar. Eftersom det samlas fler förseningsdagar än stödberättigande dagar betalas inget EU:s bidrag för nötkreatur för nötkreaturet under det aktuella året. Exempel. En tjurkalv föddes 1.1.2015. Anmälan till nötdjursregistret gjordes 1.6.2015. Nötkreaturet blir bidragsberättigande i början av juli 2015 (6 månader). Anmälan har gjorts för sent, men innan det börjar samlas stödberättigade dagar för djuret. Nötkreaturet är bidragsberättigat, och bidraget minskas inte. Om det utförs en inspektion på gården och det vid kontrollen konstateras att 20

anmälan om ett bidragsberättigande djur eller eventuellt bidragsberrättigande djur gjorts för sent till registret eller att ingen anmälan har gjorts förkastas djuret vid övervakningen. Exempel. En mjölkko som uppfyller bidragsvillkoren köps till gården 1.3.2015. Anmälan om köp görs 31.3.2015. Anmälan har gjorts för sent. Antalet stödberättigande dagar för djuret minskas med 23 dagar (30 dagar från händelsen 7 dagars anmälningstid). Iakttagandet av anmälningstiderna (7 dagar) övervakas också i samband med tvärvillkorsövervakningen gällande märkning och registrering av djur. 31.12.2015. Posten betalas när man har uppgifter om det slutliga djurantalet för hela stödåret och övervakningarna har slutförts, dock senast före utgången av juni följande år. Eftersom det slutgiltiga djurantalet för år 2015 framgår först under år 2016, känner man ännu inte till de slutliga bidragsnivåerna ( /djur). Det bidragsbelopp som betalas per djur (tabell 2) måste skäras ned, om det maximala stödbeloppet ser ut att överskridas. En ogjord eller oriktig anmälan, eller en anmälan som gjorts för sent efter underrättelse om kontroll, leder till att djuret förkastas vid övervakningen. 6.2 Bidrag på basis av slakt Bidraget fastställs enligt de slakter som anmälts till nötdjursregistret av det genomsnittliga antalet bidragsberättigande slaktkvigor som enligt nötdjursregistret varit i jordbrukarens besittning 1.1.-31.12.2015 (inberäknat de nämnda dagarna). 6.3 Bidragsbeloppet Bidragen för varje stödår betalas i 2 poster. Den första posten kan betalas i enlighet med EU-rättsakterna tidigast från 1.12.2015, men först efter att övervakningarna har genomförts. För stödåret 2015 fastställs den första stödposten på basis av antalet djurenheter i nötdjursregistret 1.1-30.6.2015. Den andra bidragsposten betalas utgående från antalet djurenheter under perioden 1.7.- Bidraget betalas till fullt belopp till en jordbrukare som har hållit ett bidragsberättigat djur på sin gård hela året. Bidrag betalas redan för ett enda djur som uppfyller villkoren för beviljande av bidrag. Exempel. Gården ligger i stödregion C. Jordbrukaren har ansökt om bidrag för nötkreatur för sina tjurar. Under hela året (1.1 31.12) innehar gården 50 tjurar, enligt nötdjursregistret. Tjurarna har samlat totalt 18 250 stödberättigande dagar (365 dagar x 50 tjurar) under året. Den första stödposten fastställs på basis av uppgifterna i nötdjursregistret för 1.1 30.6. Fastställelsetiden 181 dagar (181/365), dvs. ca 50 % av året. Per tjur blir stödet i första stödposten 21

160 x 50 % = 80. I första stödposten blir stödet för de 50 tjurarna ca 4 000. I andra stödposten blir stödet för de 50 tjurarna ca 4000 (om bidragsnivåerna förblir oförändrat i den andra posten) Exempel. Gården ligger i stödregion B, och under fastställelseperioden för första posten har tjurarna gett upphov till sammanlagt 27 000 stödberättigande dagar. 27 000 stödberättigande dagar / 181 dagar = ca 149,17 djur (fastställelseperioden för stödet) summa som betalas/djur = 50 % x 480 = 240 /tjur i första posten är ersättningen ca (149,17 x 240 ) 35 800,80. 6.4 Maximala bidragsbelopp i de olika stödregionerna De maximala bidragsbeloppen i varje stödregion uppräknas i tabell 3. Om summan av bidragen för nötkreatur eller mjölkkor, på basis av de godkända ansökningarna, kommer att överskrida det maximala bidragsbeloppet, blir det nödvändigt att sänka nivån på enhetsstödet i proportion till överskridningen. Detta innebär att bidraget till alla jordbrukare som ansökt om bidraget i fråga minskas i samma proportion. 6.5 Finansiell disciplin Genom kravet på att iaktta EU:s budgettak, dvs. finansiell disciplin, samlar man in finansiering för jordbrukssektorns krisreserv. Beslut om finansiell disciplin tas årligen på EUnivå. Finansiell disciplin tillämpas på den andel av det sammanlagda beloppet av direktstöd som överstiger 2 000 euro. Av det sammanlagda belopp av direktstöd som beviljas gården minskas alltså de första 2 000 euro inte på grund av den finansiella disciplinen. Kommissionen överlämnar till Europaparlamentet och rådet före utgången av mars ett förslag som gäller minskningsprocenten. Minskningsprocenten fastställs senast 1.12.2015. År 2014 var minskningsprocenten 1,302214. Mer information om den finansiella disciplinen finns i Ansökningsguide 2015. 6.6 Bidrag som betalts utan grund Om återkrav av stöd berättas i Ansökningsguide 2015. 22

7. Märkning och registrering Varje djurhållare ska registrera 3 sig i djurhållarregistret innan djurhållningen inleds. Registreringen görs till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där djurhållarens gårdsbruksenhet har sitt driftscentrum eller där djurhållaren är bosatt. 7.1 Öronmärken Alla nötkreatur på lägenheten ska vara vederbörligen försedda med öronmärken som godkänts av Livsmedelssäkerhetsverket. Kalvar ska förses med två öronmärken inom 20 dagar från födseln. Nötkreatur som inte är försedda med öronmärke får inte flyttas från lägenheten och köpare får inte ta emot sådana djur. Nötkreatur som förts in från andra EU-medlemsländer behåller sina ursprungliga öronmärken. Nötkreaturen registreras med det ursprungliga EU-signum som finns på öronmärket. 7.2 Registrering Alla nötkreatur på gården ska registreras 4 på gårdens lägenhetssignum i nötdjursregistret och uppgifterna ska vara uppdaterade. Anmälan till nötdjursregistret om bl.a. födelse, köp, avlägsnande och förflyttningar ska göras inom 7 dagar från händelsen. Jordbrukaren ska korrigera observerade fel eller brister i nötdjursregistret. Om djurets öronmärke har lossnat, måste man omedelbart beställa ett ersättande öronmärke med det berörda djurets EU-signum. När det ersättande öronmärket har kommit till lägenheten, ska det utan dröjsmål sättas fast i djurets öra. Under år 2006 tog man i bruk s.k. temporära märken som en djurhållare, på vissa villkor, får använda i stället för ett lossnat öronmärke. Användningen av ett temporärt märke förutsätter att identifikationsmärket för ett, i regel, över 12 månader gammalt nötkreatur av hankön som fötts upp till slakt, har lossnat så nära inpå den planerade slakttransportens avgång från djurhållningsplatsen att det inte längre är möjligt att leverera ett ersättande märke till djurhållningsplatsen. 7.3 Födelse Födelsegården ska registrera kalvarna i nötdjursregistret inom 7 dagar från födelsen. Nötkreatur får inte flyttas från lägenheten förrän de registrerats. Köpare får inte ta emot oregistrerade kalvar. Ett djur som har fötts på gården och vars födelsehändelse inte har uppgetts eller har uppgetts felaktigt till nötdjursregistret kan leda till att EU:s djurbidrag minskas. 7.4 Andra händelser Alla händelser som gäller nötkreatur, såsom köp, försäljning eller flyttning till andra djur- 3 http://www.evira.fi/portal/se/om+evira/blanketter+och+anvisningar/djur/inforsel utforsel djurskydd markning-och-registrering/ 4 http://www.evira.fi/portal/se/djur/djurskydd+och+djurhallning/markning+och+registrering/ 23

hållningsplatser, ska anmälas till nötdjursregistret inom 7 dagar från händelsen. Till exempel när ett nötkreatur säljs till en annan gård till livs ska både köparen och säljaren göra en egen anmälan om händelsen till nötdjursregistret Om ett djur har köpts till lägenheten eller avlägsnats från lägenheten men händelsen antingen inte anmälts eller har anmälts oriktigt till nötdjursregistret medför detta att EU:s djurbidrag minskas. 7.5 Nötkreatursförteckning På sin lägenhet ska jordbrukaren föra en nötkreatursförteckning som uppdateras kontinuerligt. Detta kan ske genom att jordbrukaren uppdaterar de nya uppgifterna om djuret i den nötkreatursförteckning som Lantbrukets Datacentral Ab skickar till lägenheten (mars månadens förteckning rekommenderas) eller matar in motsvarande uppgifter i Lantbrukets Datacentral Ab:s programvara (t.ex. Ammu, TehoElmer, Pihvi). Från programvaran kan förteckningen med rubriken Nötkreatursförteckning skrivas ut. I stället för att föra en nötkreaturförteckning kan man också registerar motsvarande uppgifter direkt i nötdjursregistret, alltid inom den tredje dagen från händelsen. Anteckningarna i gårdens nötkreatursförteckning ska göras senast inom 3 dagar från händelsen. Också djurets födelse måste föras in i nötkreatursförteckningen inom 3 dagar från födseln. Dessutom ska handlingarna, såsom verifikat över köp och försäljning av djur, finnas tillgängliga som stöd för noteringen i nötkreatursförteckningen inom 3 dagar från köpet/försäljningen. Nötkreatursförteckningen anses vara à jour och i ordning när alla uppgifter gällande EU-signum, födelsedatum, kön, ras, användningssätt, moderns EUsignum, eventuella köp- eller utmönstringsdatum samt identifikationsnummer eller namn och adress på säljare eller köpare har förts in i förteckningen. Ett skriftligt avtal, kvitto eller motsvarande dokument ska finnas om djurköp mellan gårdar. Här ska åtminstone nämnas djurets EU-signum datum för förflyttningen mellan gårdarna datum för avtalet avtalspartnernas lägenhetssignum namn, adresser och underskrifter huruvida det är fråga om köp eller hyrning. De ovan nämnda avtalen och kvittona anses vara en del av gårdens nötkreatursförteckning, och de kontrolleras vid övervakningen. Med hjälp av dessa avtal och kvitton kan man bevisa riktigheten av anteckningarna i nötkreatursförteckningen och i nötdjursregistret. Avtalen och kvittona måste sparas minst under ansökningsåret och även de 4 påföljande kalenderåren. Jordbrukaren ska korrigera fel eller brister i nötkreatursförteckningen. De korrekta uppgifterna ska anmälas till nötdjursregistret. Nötkreatursförteckningarna skickas till jordbrukarna sammanlagt 5 gånger om året. En anmälan som skickats per brev anses ha gjorts i tid om korrigeringsanmälan som skickats till Lantbrukets Datacentral Ab är framme senast denna dag. En för sent gjord anmälan medför att bidragen minskas. I den nötkreatursförteckning som sänds i mars uppräknas alla livdjur från början av föregående år. Jordbrukaren ska förvara mars månads förteckning åtminstone under det år då ansökan inlämnades och de 4 följande ka- 24

lenderåren. Övriga nötkreatursförteckningar skrivs ut endast med uppgifter om livdjuren under tidsperioden i fråga. Förvaringstiden för dessa mellanförteckningar är till utgången av mars följande år. Om jordbrukaren emellertid har gjort upprätthållande anteckningar i mellanförteckningarna i stället för i nötkreatursförteckningen för mars månad, ska också mellanförteckningarna förvaras åtminstone under ansökningsåret samt de 4 följande kalenderåren. OBS! Det är mycket viktigt att jordbrukaren kontrollerar de händelselistor som skickas tillsammans med nötkreatursförteckningen. Observerade fel och brister i nötdjursregistret leder till bidragsminskningar genast vid den första övervakningsgången. Om det i samband med övervakning på nytt upptäcks fel och brister i uppgifterna i nötkreatursförteckningen minskas bidraget. 7.6 Registreringskort för nötkreatur Syftet med registreringskortet är att underlätta överföring av rätta djuruppgifter mellan jordbrukarna. De som köper förmedlingsdjur ska se till att det djur som förmedlas åtföljs av ett registreringskort som hör till djuret i fråga, m.a.o. att registreringskortet har samma EU-signum som finns på det förmedlade djurets öronmärken. Registreringskortet för ett nötkreatur fungerar inte som jordbrukarens anmälan om att djuret avlägsnas till slakt, utan jordbrukaren måste anmäla avlägsnandet via andra anmälningskanaler. Registreringskortet är inget officiellt dokument. 25