Sjukfallskartläggning

December 2006 1(40) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2007 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Göteborg Christer Lindgren 031-700 55 78 Seppo Kerola 033-16 60 74 Fyrbodal Sjuhärad Skaraborg Henrik Mäkinen 0515-863 63

December 2006 2(40) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 GENOMFÖRANDE - METOD OCH TEKNIK... 5 INFORMATION OM SJUKFRÅNVARON... 5 VÄSTRA GÖTALAND... 6 GÖTEBORG... 14 FYRBODAL... 19 SJUHÄRAD... 26 SKARABORG... 34 Kontakta gärna oss! För information och dialog kontakta ditt lokala Försäkringskontor. Växel 0771-114 114. Kontakta oss för visning av Sjukfallskartläggningen.

December 2006 3(40) Sammanfattning Försäkringskassan i Västra Götaland har i samverkan med Försäkringskassan Skåne under hösten 2006 gjort en sjukfallskartläggning. Detta är fjärde året som Västra Götaland gör denna typ av kartläggning. Syftet är att öka kunskapen om våra längre sjukfall. Information från denna typ av kartläggningar blir också värdefull för Försäkringskassans dialog med arbetsgivare, Arbetsmiljöverket, sjukvård, Arbetsförmedling och andra aktörer i samhället. Under hösten 2003 gjordes sjukfallskartläggningar i både Västra Götaland och Skåne. För att ge möjlighet till jämförelser och att ta tillvara varandras erfarenheter har kartläggningarna sedan 2004 gjorts i samverkan med Försäkringskassan i Skåne. Denna typ av kartläggningar genomfördes också i de tidigare län som nu bildar Västra Götaland. Sjukfallskartläggningen ger en ögonblicksbild av de sjukfall som den 1 oktober 2006 pågått i minst 60 dagar. Vid tolkning av resultaten är det viktigt att komma ihåg att det sjukskrivningsmönster som redovisas är det som gällde just den 1 oktober 2006. Vidare bör man notera att sjukfall som understiger 60 dagar utgör en stor andel av det totala antal sjukfall som handläggs på Försäkringskassan. Kartläggningen ger därmed främst en bild av de längre sjukfallen. När det gäller jämförelser får vi i år möjlighet att göra direkta jämförelser med 2004 och 2005 års kartläggningar och till stora delar även med 2003 års kartläggning. Detta ger oss en möjlighet att följa utvecklingen av pågående sjukfall. Genom samverkan med Skåne får vi också möjlighet att göra jämförelser mellan dessa båda län som tillsammans avseende invånare utgör nästan 30 procent av riket. Det finns liksom vid förra årets kartläggning ganska stora skillnader mellan länets olika områden och kommuner. Den minskning av det totala antalet fall som vi kunnat konstatera under året bekräftas också av denna kartläggning. I jämförelse med 2005 års kartläggning har antalet sjukfall som är längre än 60 dagar minskat med ca 9 procent i Västra Götaland. Mellan 2003 och 2004 års kartläggning var minskningen 20 procent och mellan 2004 och 2005 var den 14 procent. Den totala minskningen av antal kartlagda sjukfall mellan åren 2003 och 2006 är 37 procent. Det samlade resultatet från årets kartläggning liknar i mycket resultatet vid föregående års kartläggning. Antalet fall minskar fortsatt och psykisk ohälsa utgör en stor andel av sjukskrivningarna. Andelen arbetslösa har minskat från 25 till 23 procent och andelen privatanställda har ökat från 33 till 35 procent jämfört med 2005. Årets kartläggning visar således att nästan var fjärde sjukskriven saknar anställning att återgå till.

December 2006 4(40) Diagnoser kopplade till psykisk ohälsa är, liksom var fallet 2004 och 2005, den vanligaste orsaken till sjukskrivning bland de nu kartlagda sjukfallen. I 2003 års kartläggning var besvär från rörelseorganen den största enskilda diagnosgruppen. Ytterligare analyser av kartläggningen kommer att göras avseende jämförelser med 2003 års kartläggning och jämförelser av sjukskrivningsmönster i Västra Götaland och Skåne. I flera rapporter om sjukskrivningar och ohälsa från Försäkringskassan, kan regionala och kommunala skillnader delvis förklaras av omständigheter som har att göra med: Befolkningssammansättning, till exempel köns- och åldersfördelning. Socioekonomisk situation, inkomst- och utbildningsnivå. Arbetsmarknadsstruktur, arbetslöshetsnivå, bransch och sektor. Bakgrund och syfte Försäkringskassan Västra Götaland har genomfört en kartläggning av sjukfall under oktober månad 2006. Den ger en ögonblicksbild över pågående sjukfall som varat i minst 60 dagar och längre. Totalt omfattar kartläggningen 25 457 sjukfall att jämföra med 40 456 sjukfall vid den kartläggning som genomfördes 20 augusti 2003, 32 324 sjukfall vid 2004 års kartläggning och 27 878 sjukfall för 2005. Försäkringskassan ska arbeta aktivt för att minska den ersatta sjukfrånvaron. En av åtgärderna består i att arbeta förebyggande, genom att sprida kunskap samt analysera och informera om sjukfrånvarons utveckling. Att påverka attityder hos arbetsgivare, vårdgivare, allmänheten och andra parter i samhället är ett annat viktigt uppdrag inom det förebyggande arbetet. Informationen från kartläggningen blir värdefull i Försäkringskassans dialoger regionalt och lokalt med: Västra Götalandsregionen Politiker och tjänstemän i Hälso- och sjukvårdsnämnder Näringslivet Arbetsmiljöverket Arbetsförmedlingen Kommunerna Arbetsgivare Fackliga organisationer

December 2006 5(40) Genomförande - metod och teknik Under oktober månad 2006, registrerades sjukfall som den 1 oktober 2006 varit pågående längre än 60 dagar utifrån följande variabler: Boendekommun/stadsdel Sjukanmälningsdatum Kön Ålder Sysselsättning Arbetsgivare Anmäld arbetsskada Vårdgivare Sjukskrivande vårdgivare Sjukskrivande läkare (pilotprojekt på fyra vårdcentraler) Läkare önskar kontakt Diagnos Sjukskrivningsgrad Sjukskrivningens längd Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Utöver ovanstående variabler har Försäkringskassan haft möjlighet att lägga till uppgifter som löpande registreras i sjukfallen såsom uppgift om inkomna rehabiliteringsutredningar och genomförda avstämningsmöten. Uppgifter om sjukfall som pågått i minst 60 dagar har tagits fram via Försäkringskassans handläggningsregister. Uppgifterna i sjukfallen har huvudsakligen hämtats från ärendehanteringssystemet (ÄHS). Uppgifter har sedan matats in i ett särskilt program och data har sedan konverteras till tabeller och diagram (excel). Resultatet av kartläggningen som nu kan presenteras innehåller endast avidentifierade uppgifter utifrån ovan beskrivna registrering av pågående sjukfall. Det går således inte att ta fram uppgifter rörande enskilda personer. Information om sjukfrånvaron För mer information om sjukfrånvaro och ohälsa, hänvisas till Försäkringskassans webbplats, www.forsakringskassan.se.

December 2006 6(40) Västra Götaland Nedan följer kommentarer till presentationen av resultaten från kartläggningen av 25 457 sjukfall som pågick den 1 oktober 2006. Vid tolkning av resultaten är det viktigt att komma ihåg att uppgifterna i materialet bygger på en ögonblicksbild av de sjukfall som pågått minst 60 dagar. I rapporten presenteras hur resultatet av kartläggningen ser ut för hela Västra Götalands län (VG) samt för de geografiska områdena Fyrbodal, Göteborg, Sjuhärad och Skaraborg. Motsvarande uppgifter går även att ta fram på kommunnivå och utifrån de indelningar som sjukvården använder sig av (primärvårsdområden och Hälso-och sjuvårdsnämndernas geografiska områden). Diagnosgrupper Västra Götaland 23% 0% 3% 1% 4% 1% 38% 30% Hjärt-/kärl sjukdomar Magtarmsjukdomar Maligniteter Missbruk och beroende Psykisk ohälsa Rörelseorganen Övriga sjukdomar Den psykiska ohälsan är liksom vid 2005 års kartläggning den diagnosgrupp som står för den största andelen, 38 procent. Om man ser till antalet sjukfall så minskar det även för psykisk ohälsa och andelen av totala antalet sjukfall är oförändrat från 2005. I 30 procent (31 procent 2005) av sjukfallen är det besvär från rörelseorganen som är orsak till sjukskrivning. Andelen sjukfall med hjärtoch kärlsjukdomar och missbruk/beroende står liksom föregående år för 3 respektive 1 procent av sjukfallen. Om man ser till totala antalet sjukfall så har de minskat med ca 8 procent jämfört med 2005 års kartläggning.

December 2006 7(40) Antal Ar ICD 10 grupp 2004 2005 2006 Totalt 4 4 Andningsorganens sjukdomar J00-J99 289 264 257 810 Blod- och immunologiska sjukdomar D50-D89 64 63 65 192 Cirkulationsorganens sjukdomar I00-I99 1368 1226 1256 3850 Endokrina sjukdomar E00-E90 395 312 251 958 Faktorer av betydelse för kontakter med hälso- och sjukv Z00-Z99 854 601 437 1892 Graviditet, förlossning och barnsängstid O00-O99 175 155 128 458 Hudsjukdomar L00-L99 228 188 166 582 Infektionssjukdomar A00-B99 135 117 136 388 Matsmältningsorganens sjukdomar K00-K93 417 328 371 1116 Medfödda missbildningar Q00-Q99 50 56 50 156 Muskuloskeletala sjukdomar M00-M99 10443 8618 7635 26696 Neurologiska sjukdomar G00-G99 842 771 803 2416 Psykiska sjukdomar och beteendestörningar F00-F99 12301 10827 9658 32786 Sjukdomar i urin- och könsorganen N00-N99 172 168 144 484 Skador och förgiftningar S00-T98 1869 1729 1698 5296 Symtom, sjukdomstecken och onormala fynd R00-R99 949 811 847 2607 Tumörer C00-D48 1335 1270 1198 3803 Vissa perinatala tillstånd P00-P96) 5 4 5 14 Yttre orsaker till sjukdom och död V01-Y98 28 19 9 56 Ögonsjukdomar H00-H59 134 121 110 365 Öronsjukdomar H60-H95 270 229 229 728 Totalt 32323 27877 25457 85657 Liksom vid förra årets kartläggning har vi möjlighet att ta fram uppgifter om diagnos på detaljerad nivå genom att de diagnoskoder som sjukskrivande läkare anger på varje läkarintyg också är de som registrerats i kartläggningen. Detta ger också en större säkerhet i kartläggningen. För att kunna göra jämförelser har ovanstående diagnoskoder även översatts till de grupper som användes i 2003 års kartläggning(se nedan). Koderna grundar sig på det särskilda klassificeringssystem av diagnoser, benämnt ICD 10, som används. Med hjälp av detta får vi en mycket god kunskap om vilka sjukdomstillstånd som leder till sjukskrivning. Ovan är diagnoskoderna indelade i grupper men det finns även möjlighet att ta fram specifika diagnoser. Diagnosgrupp Kvinna Man Antal totalt Hjärt-/kärlsjukdomar 39 % 61 % 803 Magtarmsjukdomar 56 % 44 % 190 Maligniteter 64 % 36 % 1065 Missbruk och beroende 64 % 36 % 261 Psykisk ohälsa 68 % 32 % 9525 Rörelseorganen 61 % 39 % 7635 Övriga sjukdomar 56 % 44 % 5974 Uppgift saknas 4 Totalt antal 15757 9696 25457 Procentuell fördelning 62 % 38 % 100 %

December 2006 8(40) I fördelningen av sjukfallen finns det en tydlig skillnad mellan kvinnor och män. Kvinnorna svarar för 62 procent av sjukfallen och männen för 38 procent. Fördelningen skiljer sig inte mycket i jämförelse med förra årets kartläggning eller andra undersökningar. När det gäller fördelningen mellan kvinnor och män kan man liksom föregående år se att kvinnor har en större andel bland sjukfallen med psykisk ohälsa medan männen dominerar när det gäller hjärt- kärlsjukdomar. Diagnosgrupper - 16-29 år Västra Götaland 22% 0%1% 1% 4% 19% 53% Hjärt-/kärl sjukdomar Magtarmsjukdomar Maligniteter Missbruk och beroende Psykisk ohälsa Rörelseorganen Övriga sjukdomar Den psykiska ohälsans andel av sjukskrivningarna är störst bland unga, 53 procent, och då särskilt för unga kvinnor, 58 procent. Om man därtill ser till gruppen unga arbetslösa är den psykiska ohälsans andel av sjukskrivningarna så hög som 62 procent.

December 2006 9(40) Vårdgivare Västra Götaland 37% 5% 14% 1% 11% 7% 0% 25% Företagshälsovård Missbruksmottagning Privata Psykiatrisk öppenvård Sjukhus Utländska vårdgivare Vårdcentral, offentlig Vårdcentral, privat Andelen sjukfall som sjukskrivits vid vårdcentral är 42 procent, sjukhus 25 procent och företagshälsovård 14 %. Det finns stora variationer mellan olika kommuner om man ser på fördelning av sjukskrivande vårdgivare vilket främst beror på vilket utbud av olika vårdgivare som finns på orten. Fördelningen av sjukfall mellan olika vårdgivare överensstämmer väl med tidigare kartläggningar.

December 2006 10(40) Sjukskrivningsgrad Västra Götaland 1/4 12% 3/4 7% 1/2 22% 1/1 59% I mars 2003 lade regeringen fram en proposition (2002/03:89) om förändringar inom sjukförsäkringen för ökad hälsa i arbetslivet. I denna lades fast att fokus ska sätts på kvarvarande arbetsförmåga istället för arbetsoförmåga. Deltidssjukskrivning ska vara norm och användas istället för heltidssjukskrivning när det är möjligt. Sjukfallskartläggningen bekräftar en fortsatt ökning av andelen partiella sjukskrivningar. Vid 2003 års kartläggning var andelen partiellt sjukskrivna 31 procent att jämföra med 35 procent 2004, 38 procent 2005 och 41 procent i årets kartläggning. Vi tror att de insatser som gjorts, främst dialog med vårdgivare och arbetsgivare, är det som lett till ökningen av andelen partiellt sjukskrivna. Arbetsgivarnas skyldighet att medfinansiera sjukpenning för heltidssjukskrivna kan även ha stimulerat arbetsgivarna att erbjuda lösningar för deltidssjukskrivning. Lagen om särskild sjukförsäkringsavgift trädde i kraft 1 januari 2005 och medfinansieringen upphörde 1 november 2006. Liksom vid förra årets kartläggning är kvinnor partiellt sjukskrivna i högre grad än männen, 43 respektive 37 procent. Andelen partiella sjukskrivningar ökar dock för båda könen. När man ser på hur olika vårdgivare använder sig av partiell sjukskrivning framgår att företagshälsovården i högre grad sjukskriver partiellt, 61 procent, jämfört med privatläkare 43 procent, vårdcentraler 42 procent, och sjukhus 34 procent. Här ska man dock beakta att sjukskrivna som samtidigt saknar anställning är den grupp där heltidssjukskrivning klart dominerar och de är ju inte heller anslutna till företagshälsovården. Dock är företagshälsovården den vårdgivare som även med bortseende av gruppen arbetslösa använder partiell sjukskrivning mest. Skillnaden jämfört med vårdcentraler blir dock inte så stor i en sådan beräkning. Om man bortser från gruppen arbetslösa är andelen partiellt sjukskrivna totalt sett så hög som 49 procent.

December 2006 11(40) Sjukskrivningsgrad Arbetslösa Västra Götaland 1/2 8% 1/4 2% 3/4 2% 1/1 88% Bland arbetslösa sjukskrivna är endast 12 procent partiellt sjukskrivna. Avseende arbetslösa har någon större förändring av deltidssjukskrivningen inte skett 2003-2006. Detta får betraktas som anmärkningsvärt då bedömningen av arbetsförmågans nedsättning för arbetslösa ska göras utifrån varje på arbetsmarknaden förekommande arbete.

December 2006 12(40) Sysselsättning Västra Götaland Anställd statligt 6% Anställd region/landsting 7% Övrigt (stud och uppdragstagare) 0% Arbetslös 23% Anställd privat 37% Anställd kommun 23% Egen företagare 4% Av de undersökta fallen arbetade drygt 41 procent inom privat sektor (privatanställda, egenföretagare och övriga) och 36 procent inom offentlig sektor (stat, kommun och landsting). Andelen arbetslösa är 23 procent. I åldersgruppen 16-29 år, är andelen arbetslösa så hög som 47 procent. I jämförelse med 2003 har andelen arbetslösa ökat från 20 procent till 23 procent medan privatanställda minskat från 42 procent till 35 procent. Om man ser till antal fall så minskar dessa i alla sysselsättningsgrupper. Antalet fall för arbetslösa minskar dock mer än antalet fall för privat resp. offentligt anställda. Sysselsättning 2004 2005 2006 Minskning 2005-2006 Arbetslösa 7 705 6 991 5 883 1 108 Offentligt anställda 9 449 9 859 9 384 475 Privat anställda 12 124 9 464 9 129 335 Om man bortser från arbetslösa och övriga anställningsformer blir fördelningen att 52 procent av de sjukskrivna arbetar inom privat sektor medan 48 procent arbetar inom offentlig sektor. Det kan jämföras med 2003 års fördelning som var 58 procent inom privat sektor respektive 42 procent i offentlig sektor. Enligt siffror från SCB som togs fram i samband med 2003 års kartläggning arbetade 65 procent av de anställda i Sverige inom privat sektor. Liksom förra året visar kartläggningen således på en fortsatt överrepresentation av anställda inom offentlig sektor respektive en underrepresentation av anställda inom privat sektor. Denna över- respektive underrepresentation har förstärkts i jämförelse med 2003. Dock har inte hänsyn tagits till skillnader i åldersfördelning mellan offentligt och privat anställda.

December 2006 13(40) Gruppen arbetslösa är dock den grupp som är mest överrepresenterad i kartläggningen. Den totala arbetslösheten i Västra Götaland var i oktober 2006 6,8 procent medan andelen arbetslösa i kartläggningen är 23 procent. Detta innebär således att var fjärde som varit sjukskriven längre än 60 dagar saknar ett arbete att återgå till. Sjukpenningkostnad Diagnosgrupper Månadsbelopp Uppgift saknas 55 760 Hjärt-/kärl sjukdomar 9 494 797 Magtarmsjukdomar 2 070 040 Maligniteter 14 236 732 Missbruk och beroende 3 487 445 Psykisk ohälsa 109 792 784 Rörelseorganen 83 775 843 Övriga sjukdomar 69 839 428 Totalt 292 752 829 Ovanstående tabell visar sjukpenningkostnaden fördelat på diagnosgrupper. Den totala sjukpenningkostnaden för de kartlagda fallen var knappt 293 mkr/månad (brutto). Beräkningen är gjord utifrån den sjukpenninggrundande inkomsten i varje enskilt ersättningsfall. Här kan man då vidare konstatera att enbart samhällets sjukpenningkostnad för den psykiska ohälsan uppgår till nästan 110 mkr/månad i Västra Götaland. Den minskning av antalet sjukfall som skett jämfört med 2005 innebär en minskning av månadskostnaden för sjukpenning på ca 15 mkr per månad i Västra Götaland. Den procentuella minskningen av kostnaden är ca 5 procent, medan antalet sjukfall minskat med ca 9 procent. En förklaring till denna skillnad är att det s.k. taket för sjukpenning höjts från 7,5 till 10 basbelopp. I detta sammanhang bör dock noteras att vi haft en ökning av antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) och som inte ingår i denna kartläggning.

December 2006 14(40) Göteborg Göteborgsområdet Med Göteborgsområdet avses här Göteborg med kranskommuner (Ale, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö). Göteborg är endast Göteborgs kommun. Årets kartläggning omfattade 12192 sjukfall för Göteborgsområdet och 7482 för Göteborg, vilket innebär en minskning med 10 respektive 11 procent mot föregående år. Jämfört med motsvarande siffror för år 2004 är minskningen ännu större, 24 respektive 25 procent. Diagnosgrupper 23% 0% 3% 1% 4% 2% 40% 27% Göteborgs kommun Hjärt-/kärl sjukdomar Magtarmsjukdomar Maligniteter Missbruk och beroende Psykisk ohälsa Rörelseorganen Övriga sjukdomar För både Göteborgsområdet och Göteborg är psykisk ohälsa den vanligaste sjukskrivningsorsaken i långa sjukfall, 41 respektive 40 procent. Fördelningen av de olika diagnosgrupperna är ungefär desamma som föregående år, med en viss minskning (från 42 till 40 procent) i Göteborg av andelen psykisk ohälsa. Liksom tidigare varierar dock fördelningen av sjukfallen på olika diagnosgrupper i olika kommuner eller stadsdelar. Som exempel kan nämnas att andelen psykisk ohälsa i SDN Majorna utgör 53 procent av fallen och i SDN Kärra-Rödbo 37 procent.

December 2006 15(40) Kvinnorna har en större andel av alla registrerade sjukfall, 62 procent i Göteborgsområdet. De har också en högre andel av psykisk ohälsa jämfört med männen. För Göteborgsområdet uppgår andelen psykisk ohälsa hos kvinnorna till 44 procent mot 36 procent för männen. Motsvarande siffror för Göteborg är 43 procent för kvinnorna och 37 procent för männen. Göteborgs kommun 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 16-29 30-39 40-49 50-59 >= 60 Hjärt-/kärl sjukdomar Magtarmsjukdomar Maligniteter Missbruk och beroende Psykisk ohälsa Rörelseorganen Övriga sjukdomar Psykisk ohälsa är en stor orsak till långtidssjukskrivning i åldersgruppen 16-29 år. För Göteborgsområdet och Göteborg var andelen 56 respektive 55 procent. Andelen med psykisk ohälsa är ännu större bland unga arbetslösa. Av de arbetslösa sjukskrivna 16-29 år i både Göteborgsområdet och Göteborg är 69 procent sjukskrivna för psykisk ohälsa.

December 2006 16(40) Sjukskrivningsgrad Göteborgs kommun 1/4 12% 3/4 7% 1/2 22% 1/1 59% De partiella sjukskrivningarnas andel har ökat kontinuerligt och utgör för Göteborgsområdet 41 procent och för Göteborg 42 procent. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande siffra för Göteborg 1998 var 25 procent. Det är stora variationer när det gäller andelen partiellt sjukskrivna beroende på sysselsättning eller bostadsort. Som exempel kan nämnas att bland arbetslösa är andelen endast 11 procent medan den i gruppen egna företagare är 59 procent. I SDN Bergsjön var 28 procent partiellt sjukskrivna medan motsvarande siffra för SDN Älvsborg är 53 procent.

December 2006 17(40) Vårdgivare Göteborgs kommun 3% 16% 28% 2% 0% 21% 24% 6% Företagshälsovård Missbruksmottagning Privata Psykiatrisk öppenvård Sjukhus Utländska vårdgivare Vårdcentral, offentlig Vårdcentral, privat Både för Göteborgsområdet och Göteborg är sjukskrivningar av läkare på vårdcentral vanligast förekommande. Undantag finns beträffande de centrala stadsdelarna i Göteborgs stad och även för några stadsdelar i väster. I dessa stadsdelar är det istället de privata vårdgivarna som står för flest antal sjukskrivningar.

December 2006 18(40) Sysselsättning Göteborgs kommun 23% 4% 1% 22% 7% 8% 35% Anställd kommun Anställd privat Anställd region/landsting Anställd statligt Arbetslös Egen f öretagare Övrigt (stud och uppdragstagare) Den största andelen sjukskrivna i Göteborg, 37 procent, arbetar i offentlig verksamhet (stat, kommun, region). 35 procent av de sjukskrivna är privatanställda och 23 procent är arbetslösa. I åldersgruppen 16-29 år är andelen arbetslösa mycket högre (42 %).

December 2006 19(40) Fyrbodal I Fyrbodal ingår kommunerna Bengtsfors, Dals-Ed, Grästorp, Lilla Edet, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Åmål. Sjukfallskartläggningen omfattar i Fyrbodal 5 032 sjukfall vilket motsvarar ca 20 procent av den totala kartläggningen i Västra Götaland. Antalet sjukfall i Fyrbodal var 5 726 vid fjolårets kartläggning. Detta innebär att det skett en minskning av antalet sjukfall > 60 dagar med drygt 12 procent. Minskningen är betydligt högre än för länet i sin helhet (8,6 procent). I nedanstående presenteras ett urval av bilder från årets kartläggning med kommentarer kring området och jämförelser med Västra Götaland. Kommun 2005 2006 Diff i % 2005-2006 Bengtsfors 133 138 4% Dals-Ed 73 69-5% Färgelanda 151 116-23% Grästorp 117 75-36% Lilla Edet 257 201-22% Lysekil 352 301-14% Mellerud 204 146-28% Munkedal 227 224-1% Orust 290 252-13% Sotenäs 222 167-25% Strömstad 219 230 5% Tanum 247 176-29% Trollhättan 1106 978-12% Uddevalla 1023 1002-2% Vänersborg 880 744-15% Åmål 225 213-5% Av tabellen ovan framgår utvecklingen av antal fall mellan 2005 och 2006. Här framgår ganska stora variationer mellan områdets kommuner. Stora minskningar av antalet fall ses i Grästorp, Tanum och Mellerud. Ytterligare tre kommuner har minskningar som överstiger 20 procent. I Strömstad och Bengtsfors har antalet fall ökat, om än marginellt.

December 2006 20(40) Diagnosgrupper Fyrbodal 24% 3% 1% 4% 1% 35% 32% Hjärt-/kärl sjukdomar Magtarmsjukdomar Maligniteter Missbruk och beroende Psykisk ohälsa Rörelseorganen Övriga sjukdomar Fördelningen mellan de tre stora diagnosgrupper är i Fyrbodal exakt densamma som under 2005. Detta innebär att den stora minskning av antal fall som skett under senaste året har fördelats sig jämnt mellan de olika diagnosgrupperna. Fördelningen av diagnoser ser i stort ut samma över alla kommuner i Fyrbodal. En del avvikelser kan dock ses från mönstret där exempelvis 40 procent av sjukskrivningarna i Mellerud beror på psykisk ohälsa. Motsvarande andel för Strömstad är så låg som 25 %. Även Färgelanda och Grästorp har en låg andel psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning (28 procent). I gruppen arbetslösa beror hela 46 procent av sjukfallen på psykisk ohälsa.

December 2006 21(40) Diagnosgrupper Fyrbodal 16-29 år 27% 1%1% 2% 45% 24% Magtarmsjukdomar Maligniteter Missbruk och beroende Psykisk ohälsa Rörelseorganen Övriga sjukdomar Den psykiska ohälsans andel av sjukskrivningarna är störst bland unga. Närmare varannan sjukskrivning i åldersgruppen 16-29 beror på psykisk ohälsa. Jämfört med 2005 har dock antalet sjukfall för unga minskat med 18 procent och utgör nu en mindre andel än tidigare. Kön Man 37% Kvinna 63% Fördelningen mellan kvinnor och män är i stort densamma i Fyrbodal som för länet i sin helhet. I Fyrbodal är fördelningen 63 procent kvinnor (i VG 62 procent) och 37 procent män (i VG 38 procent). Liksom har kunnat konstateras vid föregående års kartläggning så finns det för just fördelning mellan kön ganska små variationer både i länet i stort liksom inom mindre geografiska områden.

December 2006 22(40) Sjukskrivningsgrad Fyrbodal 1/4 12% 3/4 7% 1/2 22% 1/1 59% I Fyrbodal är andelen sjukfall med partiell sjukskrivning 41 procent. Andelen partiella sjukskrivningar har successivt ökat under senare år och var vid 2004 års kartläggning 34 procent. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 74% 65% Bengtsfors Dals-Ed 60% 60% 57% 52% 64% 57% 57% Färgelanda Grästorp Lilla Edet Lysekil Mellerud Munkedal Orust 51% 63% 57% 59% 56% 64% 66% Sotenäs Strömstad Tanum Trollhättan Uddevalla Vänersborg Åmål Om man tittar närmare på området kan man se att andelen partiella sjukskrivningar i Fyrbodal varierar mellan 26 procent (Bengtsfors) och 49 procent (Sotenäs). Skillnader i partiell sjukskrivning mellan olika kommuner brukar ofta kunna förklaras av skillnader i hur stor andel av de sjukskrivna som samtidigt är arbetslösa. Liksom tidigare undersökningar visat så är andelen partiella sjukskrivningar bland arbetslösa anmärkningsvärd låg, 12 procent i VG och 11 procent i Fyrbodal. I Sotenäs utgörs 22 procent av antalet fall av arbetslösa medan motsvarande siffra för Bengtsfors är hela 38 procent. Detta är den huvudsakliga orsaken till skillnaden mellan dessa kommuner när man tittar på andel partiell sjukskrivning. 3/4 1/4 1/2 1/1

December 2006 23(40) Vårdgivare Fyrbodal 12% 12% 0% 5% 6% 42% 23% 0% Företagshälsovård Missbruksmottagning Privata Psykiatrisk öppenvård Sjukhus Utländska vårdgivare Vårdcentral, offentlig Vårdcentral, privat I mer än hälften av de undersökta sjukfallen, 54 procent, är senaste läkarintyget utfärdat vid vårdcentral (offentlig eller privat). Skillnaden jämfört med främst Göteborgområdet är att man där har betydligt högre andel privatläkare som sjukskrivande vilket ju i sig beror på det större utbud av vårdgivare som finns i Göteborg. Fyrbodal är det område i VG där vårdcentralens andel av sjukskrivningarna är högst. Detta beror sannolikt på de många mindre kommuner som finns i området. I fördelningen mellan olika vårdgivare finns inga större skillnader jämfört med 2004 och 2005. Privatläkare är sjukskrivande läkare i 5 procent av fallen. Detta kan jämföras med Göteborg där var nästan femte sjukskrivning är utfärdad av privatläkare. Företagshälsovården är i Fyrbodal sjukskrivande vårdgivare i 12 procent av fallen och här finns ingen större variation i länet.

December 2006 24(40) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 54% 38% 47% Bengtsfors Dals-Ed Färgelanda 45% 56% 37% 40% 49% 54% 46% Grästorp Lilla Edet Lysekil Mellerud Munkedal Orust Sotenäs 54% 60% 57% 55% 63% 46% Strömstad Tanum Trollhättan Uddevalla Vänersborg Åmål Här framgår skillnader i fördelningen mellan sjukskrivande vårdgivare i olika kommuner. Vårdcentralens andel av sjukskrivningarna varierar mellan 37-63 procent. Missbruksmottagning Utländska vårdgivare Psykiatrisk öppenvård Privata Företagshälsovård Sjukhus Vårdcentral Sysselsättning Fyrbodal 8% 6% 0% 25% 35% 3% 23% Arbetslös Egen företagare Anställd kommun Anställd privat Anställd region/landsting Anställd statligt Övrigt (stud och uppdragstagare) Fördelningen av sysselsättning överensstämmer väl med hur bilden ser för Västra Götaland i stort. Fyrbodal har en något högre andel arbetslösa (25 procent) jämfört med länet i sin helhet (23 procent). I jämförelse med förra årets kartläggning finns det dock en del skillnader på det viset att det skett en förskjutning från arbetslösa till privatanställda. Gruppen arbetslösa minskar med 18 procent jämfört med gruppen privatanställda som minskar med 1 procent. Detta har då lett till att den totala andelen arbetslösa minskat jämfört med 2005 års kartläggning och utgör nu lika stor andel som i 2004 års kartläggning. Fortfarande är det dock så att var fjärde sjukskriven saknar en anställning att återgå till.

December 2006 25(40) Åldersgrupper Fyrbodal >= 60 13% 16-29 7% 30-39 20% 50-59 32% 40-49 28% Åldersgrupper Åldersgruppen 50-59 år är den största gruppen och står för ca en tredjedel av fallen. Resultatet överensstämmer med tidigare kartläggningar. För variabeln åldersgrupper har inga särskilt anmärkningsvärda skillnader mellan områden eller mellan områdets kommuner kunnat observeras.

December 2006 26(40) Sjuhärad I Sjuhärad ingår kommunerna Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda Sjukfallskartläggningen omfattar i Sjuhärad 4 024 sjukfall vilket motsvarar ca 16 procent av den totala kartläggningen i Västra Götaland. Antalet sjukfall i Sjuhärad var 4 257 vid fjolårets kartläggning. Detta innebär att det skett en minskning av antalet sjukfall > 60 dagar med 5,5 procent. Minskningen är något lägre än för länet i sin helhet (8,6 procent). I nedanstående presenteras ett urval av bilder från årets kartläggning med kommentarer kring området och jämförelser med Västra Götaland. Kommun 2005 2006 Diff i % 2005-2006 Alingsås 697 710 2% Bollebygd 164 133-19% Borås 1675 1587-5% Herrljunga 204 196-4% Mark 675 581-14% Svenljunga 201 161-20% Tranemo 167 178 7% Ulricehamn 350 345-1% Vårgårda 123 133 8% När man ser på kommunnivå så är det stora skillnader mellan kommunerna när det gäller utvecklingen av antalet långa sjukfall. I kommunerna Mark, Svenljunga, Bollebygd är minskningen jämfört med 2005 14-20 procent. För övriga noteras små förändringar jämfört med 2005. Vid en jämförelse är det viktigt att veta att andelen långa sjukfall tidigare varit mycket större i de kommuner som nu uppvisar de största minskningarna.

December 2006 27(40) Diagnosgrupper Sjuhärad 23% 3% 1% 4% 1% 38% 30% Hjärt-/kärl sjukdomar Magtarmsjukdomar Maligniteter Missbruk och beroende Psykisk ohälsa Rörelseorganen Övriga sjukdomar Liksom är fallet för hela länet är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sjuhärad. Fördelningen mellan de olika diagnosgrupperna ser i stort ut som föregående år. Antalet fall har minskat i ungefär samma omfattning i alla de stora diagnosgrupperna. I 2003 års kartläggning var sjukdomsbesvär från rörelseorganen den största diagnosgruppen i alla kommuner utom Alingsås. Av årets karläggning framgår att psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i 5 av 9 kommuner (Alingsås, Borås, Mark, Bollebygd och Ulricehamn). Det finns ganska stora skillnader inom Sjuhärad. I Alingsås beror 41 procent av sjukskrivningarna på psykisk ohälsa och 26 procent beror på besvär från rörelseorganen. För Vårgårda är bilden närmast den omvända då 38 procent av sjukskrivningarna där beror på besvär från rörelseorganen och 27 procent beror på psykisk ohälsa. Fördelningen mellan diagnosgrupperna är exakt densamma som 2005 i dessa båda kommuner.

December 2006 28(40) Diagnosgrupper Sjuhärad 16-29 år 24% 1%1% 1% 4% 18% 51% Hjärt-/kärl sjukdomar Magtarmsjukdomar Maligniteter Missbruk och beroende Psykisk ohälsa Rörelseorganen Övriga sjukdomar Den psykiska ohälsans andel av sjukskrivningarna är störst bland unga. Varannan sjukskrivning i åldersgruppen 16-29 beror på psykisk ohälsa. Antalet sjukfall i denna grupp är i Sjuhärad lika stor som 2005. Kön Man 39% Kvinna 61% Fördelningen mellan kvinnor och män är i stort densamma i Sjuhärad som för länet i sin helhet. I Sjuhärad är fördelningen 61 procent kvinnor (i VG 62 procent) och 39 procent män (i VG 38 procent). Liksom har kunnat konstateras vid föregående års kartläggning så finns det för just fördelning mellan kön

December 2006 29(40) ganska små variationer både i länet i stort liksom inom mindre geografiska områden. I Sjuhärad har skillnaden mellan könen minskat med en procentenhet per år sedan 2006 vilket möjligen kan ses som en trend. Inom Sjuhärad finns en variation när det gäller fördelningen kvinnor män som rör sig mellan 65-35 (Ulricehamn och Vårgårda) och 57-43 (Svenljunga). Sjukskrivningsgrad Sjuhärad 1/4 13% 3/4 7% 1/2 22% 1/1 58% I Sjuhärad är andelen sjukfall med partiell sjukskrivning 42 procent. Andelen partiella sjukskrivningar har successivt ökat under senare år och var vid 2004 års kartläggning 37 procent. Sjuhärad är liksom 2005 det geografiska område i VG som har högst andel partiell sjukskrivning. I hela länet är 41 procent av sjukskrivningarna deltidssjukskrivningar.

December 2006 30(40) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 56% 55% 63% 57% 60% 59% 58% 62% 54% 3/4 1/4 1/2 1/1 20% 10% 0% Alingsås Bollebygd Borås Herrljunga Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda Om man tittar närmare på området kan man se att andelen partiella sjukskrivningar i Sjuhärad varierar mellan 46 procent (Vårgårda) och 37 procent (Borås). Skillnader i partiell sjukskrivning mellan olika kommuner brukar ofta kunna förklaras av skillnader i hur stor andel av de sjukskrivna som samtidigt är arbetslösa. Liksom tidigare undersökningar visat så är andelen partiella sjukskrivningar bland arbetslösa anmärkningsvärd låg, 12 procent i VG och 11 procent i Sjuhärad. I Borås utgörs 25 procent av antalet fall av arbetslösa medan motsvarande siffra för Vårgårda är 23 procent. Detta är sannolikt den huvudsakliga orsaken till skillnaden mellan dessa kommuner när man tittar på andel partiell sjukskrivning.

December 2006 31(40) Vårdgivare Sjuhärad Vårdcentral, offentlig 45% Vårdcentral, privat 2% Företagshälsovård 13% Missbruksmottagning 0% Privata 9% Utländska vårdgivare 0% Sjukhus 24% Psykiatrisk öppenvård 7% I närmare hälften av de undersökta sjukfallen, 47 procent, är senaste läkarintyget utfärdat vid vårdcentral (offentlig eller privat). Skillnaden jämfört med främst Göteborgsområdet är att man där har betydligt högre andel privatläkare som sjukskrivande vilket ju i sig beror på det större utbud av vårdgivare som finns i Göteborg. Här finns inga större skillnader jämfört med 2004 och 2005. Privatläkare är sjukskrivande läkare i 9 procent av fallen. Detta kan jämföras med Göteborg där var nästan femte sjukskrivning är utfärdad av privatläkare. Företagshälsovården är i Sjuhärad sjukskrivande vårdgivare i 13 procent av fallen och här finns ingen större variation i länet.

December 2006 32(40) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 46% 53% Alingsås Bollebygd Borås 42% 62% 52% 45% Herrljunga Mark Svenljunga 51% Tranemo Ulricehamn 43% 47% Vårgårda Utländska vårdgivare Missbruksmottagning Psykiatrisk öppenvård Privata Företagshälsovård Sjukhus Vårdcentral Här framgår skillnader i fördelningen mellan sjukskrivande vårdgivare i olika kommuner. Vårdcentralens andel av sjukskrivningarna varierar mellan 42-62 procent. Variationen följer också i stort det tidigare kända mönstret där större orter, med större utbud av vårdgivare, har en lägre andel sjukskrivningar på vårdcentraler. Sysselsättning Sjuhärad 7% 7% 0% 24% 33% 4% 25% Arbetslös Egen företagare Anställd kommun Anställd privat Anställd region/landsting Anställd statligt Övrigt (stud och uppdragstagare) Fördelningen av sysselsättning överensstämmer väl med hur bilden ser för Västra Götaland i stort. I jämförelse med 2004 års kartläggning finns det dock en del skillnader för Sjuhärad. Arbetslösa utgör i årets kartläggning en större andel, 24 procent, jämfört med 2004 då andelen var 20 procent. Andelen arbetslösa i kartläggningarna har ökat varje år i Sjuhärad. I 2003 års

December 2006 33(40) kartläggning låg andelen på ca 15 procent i Sjuhärad. Här går Sjuhärads siffror lite isär från länet där andelen arbetslösa minskat något jämför med 2005. Idag saknar således nästan var fjärde sjukskriven en anställning att återgå till. Den största minskningen av antalet sjukskrivningar finner vi bland de privatanställda som jämfört med 2005 har minskat med 131 fall eller 9 procent. Gruppen arbetslösa har endast minst med knappt 2 procent. Åldersgrupper Åldersgruppen 50-59 år är den största gruppen och står för ca en tredjedel av fallen. Resultatet överensstämmer med tidigare kartläggningar. För variabeln åldersgrupper har inga särskilt anmärkningsvärda skillnader mellan områden eller mellan områdets kommuner kunnat observeras.

December 2006 34(40) Skaraborg I Skaraborg ingår kommunerna Essunga, Falköping, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda och Vara. Observera att Grästorp i detta sammanhang ingår i Fyrbodal. Sjukfallskartläggningen omfattar i Skaraborg 4 123 sjukfall vilket motsvarar ca 16 procent av den totala kartläggningen i Västra Götaland. Antalet sjukfall i Skaraborg var 4 277 vid fjolårets kartläggning. Detta innebär att det skett en minskning av antalet sjukfall > 60 dagar med knappt 4 procent. Minskningen är betydligt lägre än för länet i sin helhet (8,6 procent). I nedanstående presenteras ett urval av bilder från årets kartläggning med kommentarer kring området och jämförelser med Västra Götaland. Kommun 2005 2006 Diff. I % 2005-2006 Essunga 126 106-16% Falköping 482 443-8% Gullspång 109 108-1% Götene 217 187-14% Hjo 155 158 2% Karlsborg 106 128 21% Lidköping 544 525-3% Mariestad 476 433-9% Skara 338 325-4% Skövde 834 833 0% Tibro 178 193 8% Tidaholm 262 235-10% Töreboda 156 174 12% Vara 294 275-6% Den totala minskningen av antal fall i Skaraborg var således knappt 4 procent jämfört med 2005. Av denna bild över kommuner framgår att utvecklingen av antalet fall i Skaraborg varierar kraftigt. I fyra kommuner, Hjo, Karlsborg, Töreboda och Tibro, ökar antalet sjukfall > 60 dagar. Ökningen är särskilt kraftig i Karlsborg. Stor minskningar av antalet fall ses i främst Essunga och Götene.

December 2006 35(40) Diagnosgrupper Skaraborg 24% 0% 3% 1% 5% 0% 31% 36% Hjärt-/kärl sjukdomar Magtarmsjukdomar Maligniteter Missbruk och beroende Psykisk ohälsa Rörelseorganen Övriga sjukdomar Skaraborg skiljer sig, liksom 2005, från länet i övrigt avseende diagnosfördelningen på det viset att det är besvär från rörelseorganen, och inte psykisk ohälsa, som är den största diagnosgruppen. Fördelningen i Skaraborg ser nästan exakt likadan ut i år som 2004 och 2005. Andelen psykisk ohälsa har minskat något ytterligare. Antalet fall har minskat proportionerligt i alla de stora diagnosgrupperna. Minskningen för psykisk ohälsa är nästan 5 procent jämfört med 2005 vilket således överstiger den totala minskningen. Om man ser till de enskilda kommunerna så håller sig de flesta till den genomsnittliga diagnosfördelningen. I sex kommuner, Hjo, Vara, Lidköping, Skövde, Tibro och Vara är psykisk ohälsa den enskilt största diagnosgruppen. I övrigt kan man notera att Karlsborg, liksom föregående år, har en jämförelsevis hög andel av sjukskrivningar som beror på besvär från rörelseorganen, 45 procent.

December 2006 36(40) Diagnosgrupper Skaraborg 16-29 år 24% 1%2% 1%2% 21% 49% Hjärt-/kärl sjukdomar Magtarmsjukdomar Maligniteter Missbruk och beroende Psykisk ohälsa Rörelseorganen Övriga sjukdomar Den psykiska ohälsans andel av sjukskrivningarna är störst bland unga. Varannan sjukskrivning i åldersgruppen 16-29 beror på psykisk ohälsa. Antalet sjukfall i denna grupp har i Skaraborg ökat med 36 fall eller 11 procent. Detta ska jämföras med den minskning på 13 procent som ses i länet. Kön Fördelningen mellan kvinnor och män är i stort densamma i Skaraborg som för länet i sin helhet, 62 procent kvinnor och 38 procent män. Liksom har kunnat konstateras vid föregående års kartläggning så finns det för fördelning mellan kön ganska små variationer både i länet i stort liksom inom mindre geografiska områden. Inom Skaraborg finns en variation när det gäller fördelningen kvinnor män som rör sig mellan 67-33 (Karlsborg) och 58-42 (Skara och Vara).

December 2006 37(40) Sjukskrivningsgrad Skaraborg 1/4 11% 3/4 7% 1/2 22% 1/1 60% I Skaraborg är andelen sjukfall med partiell sjukskrivning 40 procent. Andelen partiella sjukskrivningar har successivt ökat under senare år och var vid 2004 års kartläggning 35 procent. Andelen partiell sjukskrivning i Skaraborg överensstämmer väl med länet i sin helhet. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 53% 58% 70% 59% 58% 68% 60% 59% 69% 56% 65% 53% 64% 62% 3/4 1/4 1/2 1/1 Essunga Falköping Gullspång Götene Hjo Karlsborg Lidköping Mariestad Skara Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Vara Om man tittar närmare på området kan man se att andelen partiella sjukskrivningar i Skaraborg varierar mellan 47 procent (Tidaholm och Essunga) och 30 procent (Gullspång). Skillnader i partiell sjukskrivning mellan olika

December 2006 38(40) kommuner brukar ofta kunna förklaras av skillnader i hur stor andel av de sjukskrivna som samtidigt är arbetslösa. Liksom tidigare undersökningar visat så är andelen partiella sjukskrivningar bland arbetslösa anmärkningsvärd låg, 11 procent i VG och 12 procent i Skaraborg. I Tidaholm är 22 procent av de sjukskrivna samtidigt arbetslösa medan motsvarande siffra för Gullspång är 31 procent. Denna skillnad förklarar till stor del skillnaderna i partiell sjukskrivning. Andra faktorer att väga in är diagnosfördelning och fördelningen av vilka vårdgivare som är sjukskrivande i de aktuella fallen. Vårdgivare Skaraborg Vårdcentral, offentlig 44% Vårdcentral, privat 0% Företagshälsovård 15% Missbruksmottagning 0% Privata 6% Psykiatrisk öppenvård 8% Utländska vårdgivare 0% Sjukhus 27% I 44 procent av fallen är senaste läkarintyget utfärdat vid vårdcentral. Skillnaden jämfört med främst Göteborgområdet är att man där har betydligt högre andel privatläkare som sjukskrivande vilket ju i sig beror på det större utbud av vårdgivare som finns i Göteborg. Här finns inga större skillnader jämfört med 2004 och 2005. Företagshälsovården är i Skaraborg sjukskrivande vårdgivare i 16 procent av fallen och här finns ingen större variation i länet.

December 2006 39(40) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 49% 32% 37% 39% 46% 62% 41% 33% 50% 46% 54% 41% 44% 47% Utländska vårdgivare Missbruksmottagning Privata Psykiatrisk öppenvård Företagshälsovård Sjukhus Vårdcentral Essunga Falköping Gullspång Götene Hjo Karlsborg Lidköping Mariestad Skara Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Vara Här framgår skillnader i fördelningen mellan sjukskrivande vårdgivare i olika kommuner. Vårdcentralens andel av sjukskrivningarna varierar mellan 32 procent (Falköping) och 62 procent (Karlsborg). Variationen följer inte helt det tidigare kända mönstret där större orter, med större utbud av vårdgivare, brukar har en lägre andel sjukskrivningar på vårdcentraler i jämförelse med mindre kommuner. Det är främst Gullspång och Mariestad som här avviker från det mönstret. För dessa beror det på att andra vårdgivare, privatläkare respektive företagshälsovård, har en ovanligt stor andel av sjukskrivningarna. I Gullspång sjukskrevs nästan var tredje person av privatläkare Sysselsättning Skaraborg Anställd statligt Anställd 5% region/landsting 6% Övrigt (stud och uppdragstagare) 0% Arbetslös 26% Anställd privat 37% Egen företagare 4% Anställd kommun 22% Fördelningen av sysselsättning överensstämmer, liksom 2005, ganska väl med hur bilden ser för Västra Götaland i stort. Skillnaden är främst att andelen

December 2006 40(40) arbetslösa (26 procent) är högre än i Västra Götaland (23 %). Gruppen arbetslösa minskar dock sett till både antal och andel i samma takt som länet i övrigt. I 2003 års kartläggning låg andelen på ca 15 procent i Skaraborg. Jämfört med 2005 har antalet sjukfall avseende arbetslösa minskat med 117 fall eller närmare 10 procent vilket kan jämföras med den totala minskningen som i Skaraborg är 3,8 procent. Antalet privatanställda har samtidigt ökat, om än marginellt, jämfört med 2005. Åldersgrupper Åldersgruppen 50-59 år är den största gruppen och står för ca en tredjedel av fallen. Resultatet överensstämmer med tidigare kartläggningar. För variabeln åldersgrupper har inga särskilt anmärkningsvärda skillnader mellan områden eller mellan områdets kommuner kunnat observeras.