Undertecknade ombud får med anledning av Systemtekniks yttrande, aktbilaga 148, för Kommunens räkning inkomma med följande yttrande.

Alingsås tingsrätt Endast per e-post: alingsas.tingsratt@dom.se ALINGSÅS TINGSRÄTT Rotel 3 INKOM: 2018-02-05 MÅLNR: T 673-15 AKTBIL: 166 Göteborg den 5 februari 2018 YTTRANDE Mål nr T 673-15, Rotel 3 Systemteknik i Lerum AB./. Lerums kommun Undertecknade ombud får med anledning av Systemtekniks yttrande, aktbilaga 148, för Kommunens räkning inkomma med följande yttrande. 1 BEMÖTANDE AV SYSTEMTEKNIKS YTTRANDE 1.1 Kommunens grunder 1.1.1 Systemteknik tycks inte kunna skilja på rättsliga grunder och omständigheter till grund för talan/bestridande. Det finns till en början ingen skyldighet för varken käranden eller svaranden att inom ramen för processen redovisa rättsliga grunder, men detta görs ändå regelmässigt. Däremot föreligger enligt 42 kap. 2 och 7 rättegångsbalken en skyldighet att redovisa de omständigheter som läggs till grund för talan respektive bestridandet, vilket innebär att det finns en skyldighet för parterna att uppge de faktiska händelser som respektive part menar förekommit och som de anser skall ha yrkad rättseffekt. 1.1.2 Systemteknik använder sig i sin framställning regelmässigt av begreppet grund och grunder. För att Systemtekniks yttrande över huvud taget ska bli begripligt och möjligt att bemöta har Kommunen när Systemteknik använder sig av begreppet grund tolkat det som att de i själva verket menar omständighet till grund för talan. 1.1.3 Vid tingsrättens första muntliga förberedelse bestämdes en tidsplan enligt vilken Kommunen den 19 november 2015 skulle inkomma med precisering av grunderna för bestridandet, d.v.s. de rättsliga grunderna. Kommunen har efter erhållande av anstånd den 8 december 2015 inkommit med ett yttrande på 234 sidor innehållande editionsyrkandet och rättsliga grunder för Kommunens bestridande. Som tidigare KUNGSTORGET 2, SE-411 17 GÖTEBORG, SWEDEN, TEL +46(0)31-107600, INFO@FRONT.LAW, WWW.FRONT.LAW

angetts har tingsrätten inte haft några synpunkter på Kommunens grunder, varför något ytterligare föreläggande inte meddelades i denna del. Därefter har Kommunen inom ramen för skriftväxlingen angående edition valt att utveckla och lägga till ytterligare rättsliga grunder för bestridandet, bl.a. i Kommunens yttrande den 29 mars 2016. 1.1.4 Kommunen har den 13 december 2017 förelagts att ange de omständigheter som ligger till grund för bestridandet av svaromålet, d.v.s. i enlighet med 42 kap. 7 rättegångsbalken. Detta är det första tillfället som ett föreläggande riktats mot Kommunen i detta hänseende. Kommunen har därvid invänt att Kommunen har fått för kort tid på sig och att det är omöjligt att ange omständigheter innan Systemteknik överlämnat allt editionsmaterial. Kommunen har vid upprepade tillfällen i skrift liksom vid den fortsatta muntliga förberedelsen redogjort för varför detta är omöjligt. Kommunen menar att till och med Systemteknik borde förstå orimligheten i att Kommunen skulle redovisa för Kommunen okända omständigheter. 1.2 Kommunens granskning 1.2.1 Systemteknik har haft en skyldighet att inge två exemplar av editionsmaterialet den 2 mars 2017. Trots att tingsrätten synes vara av uppfattningen att tingsrätten inte haft en skyldighet att kontrollera om editionsföreläggandet uppfyllts eller inte har Kommunen aldrig erhållit två exemplar av editionsmaterialet utan endast ett exemplar och först den 4 maj 2017. Huruvida detta ansvar åvilar tingsrätten eller Systemteknik är inte Kommunens sak att bedöma. Kommunen kan endast konstatera att beslutet om edition inte är uppfyllt i relation till Kommunen. 1.2.2 Systemtekniks påstående att Kommunen inte påbörjat granskningen före sommaren 2017 är osant. Kommunen lade inledningsvis ned, en inte oansenlig mängd, tid på att kopiera upp ytterligare ett exemplar av editionsmaterialet. Med hänsyn till de kostnader som en granskning skulle innebära valde Kommunen därefter att eftersöka en förlikning med Systemteknik. Detta i kombination med vad som tidigare angetts om tingsrättens kontrollskyldighet av materialet gjorde att Kommunen inte påbörjade en djupgående granskning och formulering av omständigheter per faktura förrän i augusti 2017. 1.2.3 Om Systemteknik har uppfattat Kommunens förlikningserbjudande som uppriktigt eller inte saknar helt betydelse men kan eventuellt förklara hur såväl förlikningsförslaget som medföljande följebrev fann sin väg till Floda nyheter. 2 (8)

1.2.4 Kommunen påbörjade granskningen i augusti 2017. Anledningarna till att granskningen har tagit lång tid och kommer att ta ytterligare tid är omfattningen av materialet liksom bristerna och motsägelserna i det, att material som inte efterfrågats har medskickats och att det upprepade gånger har skett kompletteringar från Systemtekniks sida. Exempel på dessa brister har tidigare redovisats i såväl skrift som muntligen varför så inte kommer ske på nytt. 1.2.5 Systemteknik tycks tro att de har rätt att välja om de ska uppfylla editionsbeslutet eller inte och att bolaget vid varje tillfälle brister påtalas har rätt att komplettera materialet utan att det ska innebära någon konsekvens. Kommunen är särskilt nyfiken på hur Systemteknik kombinerar den uppfattningen med att Kommunen ska stupstockföreläggas. 1.3 Huvudfordran är tvistig 1.3.1 Systemtekniks fordran är tvistig. Kommunen har tidigare gjort gällande och gör alltjämt gällande att Systemteknik inte har rätt till betalning av yrkat belopp med hänsyn till att Systemteknik krävt betalning för icke utfört arbete och beräknat priset för utfört arbete, material och övriga kostnader i strid med parternas avtal. Kommunen gör vidare gällande att de av Systemteknik utställda fakturorna för huvudfordran är utformade på ett sätt som strider mot parternas avtal, varför betalningsskyldighet överhuvudtaget inte har inträtt, se AFD.624 i respektive ramavtal och 6 kap. 12 ABT 06. 1.4 Kommunens kvittningsinvändning 1.4.1 Systemteknik påstår att en förutsättning för åberopandet av en kvittningsinvändning är att fordringarna redan skulle ha avräknats. Kommunen förnekar att så skulle vara fallet och vill i sammanhanget hänvisa till Zeteos elektroniska kommentar till 14 kap. 3 rättegångsbalken enligt följande. Man kan sålunda tänka sig att svaranden påstår att huvudfordringen redan har upphört till följd av en kvittningsförklaring. Alternativt kan svaranden tänkas begära att domstolen genom sin dom ska avräkna fordringarna mot varandra eller att domstolen ska tillerkänna honom eller henne rätt att vid betalning av huvudfordringen använda motfordran till avräkning. I det förstnämnda fallet rör det sig otvivelaktigt om en invändning i traditionell mening. För det senare fallet skulle det kunna ligga närmare till hands att tala om kvittningsyrkande. Ekelöf föredrar emellertid att använda termen kvittningsinvändning för alla sådana kvittningsanspråk som framförs utan stämning 3 (8)

1.4.2 Kommunen har aldrig påstått att motfordran redan skulle ha avräknats utan menar att tingsrätten i sin dom ska avräkna fordringarna mot varandra upp till det omstämda beloppet. 1.5 Påståendet om vilandeförklaring 1.5.1 Kommunen kan inte se någon relevans i det omfattande resonemang som Systemteknik för angående vilandeförklaring, särskilt inte eftersom Systemteknik till stöd för detta har åberopat ett yrkande som framställdes av Kommunen i september 2015, d.v.s. för närmare två och ett halvt år sedan. Hur detta yrkande framstår för Systemteknik i dag och vilka tolkningar Systemteknik gör av det finner Kommunen ingen anledning att ytterligare kommentera, mer än att det är ett ytterligare exempel på Systemtekniks processtaktik att ta upp allt annat än vad som för målet framåt. 2 MATERIAL SOM ENLIGT SYSTEMTEKNIK INTE EXISTERAR 2.1 Arbetsorder 2.1.1 Systemteknik har i princip i samtliga fakturor hänvisat till att arbete utförts enligt en arbetsorder. Systemteknik har i sitt yttrande nu erkänt att arbetsordrar saknas eller överhuvudtaget inte existerar. Med hänsyn till att en hänvisning till arbetsorder ger sken av att det finns någon form av skriftlig redogörelse för arbetets omfattning vill Kommunen att Systemteknik för tydlighetens skull förklarar varför det inte finns några arbetsordrar trots att det av fakturorna framgår att arbetsordrar ska finnas. 2.2 Rabattbrev 2.2.1 Av editionsbeslutet framgår att det är ostridigt att Systemteknik har erhållit rabatter och att editionsplikten även omfattar handlingar som inte existerar och som kan kräva att editionssvaranden tvingas gå igenom ett omfattande material för att få fram de uppgifter som efterfrågas, se sidan 7 tredje stycket i tingsrättens editionsbeslut. Det kan konstateras att Systemteknik inte har ingivit någon handling eller lämnat någon uppgift om vilka rabatter som bolaget har erhållit från sina leverantörer och underentreprenörer. De enda uppgifter som finns om rabatter härrör från vissa fakturor från vissa leverantörer och underentreprenörer. Det bör betonas att de leverantörer och underentreprenörer som på sina fakturor anger rabatter inte gör det i samtliga fall. 2.2.2 Det måste anses välkänt att leverantörer och entreprenörer regelmässigt använder sig av rabattsystem beroende på hur kundrelationen ser ut och på hur mycket material 4 (8)

som köps in m.m. Att Systemteknik inte skulle erhålla några som helst rabatter från vissa leverantörer, och endast ibland erhålla rabatter från andra leverantörer, är osannolikt. Det är vidare Kommunens uppfattning att det är Systemteknik som har att styrka att rabatter inte erhållits, något som Systemteknik inte har lyckats med. Systemteknik hade med enkelhet kunnat tillskriva sina leverantörer och be dem intyga att rabatter inte lämnats. Med hänsyn härtill vill Kommunen att Systemteknik tydliggör om bolaget har eller inte har erhållit någon rabatt från de leverantörer och underentreprenörer där uppgift om rabatt saknas. Vilka dessa leverantörer är framgår av Kommunens yttrande den 19 januari 2018. 2.3 Icke projektspecifika inköp 2.3.1 Enligt editionsbeslutet har Systemteknik haft en skyldighet att sortera materialet per faktura, vilket inte har skett. Det finns inget som ursäktar Systemtekniks agerande. För det fall Systemteknik vill styrka någon form av kostnadsram eller kostnadsbild är det något som bolaget har att göra inom ramen för sin egen talan inte inom ramen för editionsföreläggandet. Mot den bakgrunden kan ingivandet av det icke projektspecifika materialet inte ses som annat än ett försök att sabotera och försvåra granskningen av editionsmaterialet. 2.4 Underlag från underleverantörer 2.4.1 Huruvida Systemteknik upphandlat sina underentreprenörer till fast pris eller inte saknar betydelse för Systemtekniks rätt att tillhandahålla underlag till stöd för sin fakturering gentemot Kommunen. I det fall Systemteknik menar att Kommunen beställt ett arbete till fast pris av Systemteknik har Kommunen bestritt att så har varit fallet och det är Systemteknik som har bevisbördan för sitt påstående om fast pris. 2.4.2 Av Systemtekniks yttrande framgår att bolaget inte har några ytterligare underlag från underentreprenörer än de som redan ingivits. Kommunen vill veta om Systemteknik vidhåller att så är fallet. Det är Systemteknik som har att visa att bolaget har rätt till betalning. Med anledning av detta och med hänsyn till att Systemteknik enligt 6 kap. 10 tredje punkten ABT 06 har en skyldighet att upphandla såväl material som underentreprenader till så förmånliga villkor som möjligt för beställaren vill Kommunen att Systemteknik tydliggör om det finns ytterligare underlag från underleverantörer eller inte och förklarar varför bolaget har upphandlat underentreprenader på ett sätt som omöjliggör en granskning. 5 (8)

2.5 Fastprisöverenskommelse 2.5.1 Systemteknik gör endast gällande att fastprisöverenskommelse förelegat avseende de arbeten där det återfinns ett skriftligt anbud. Kommunen vill att Systemteknik bekräftar att denna uppgift vidhålls. 2.6 Tidrapporter 2.6.1 Vad gäller tidrapporter och tidssedlar kan konstateras att Systemteknik i vissa fall angett att det inte finns något underlag och i andra fall gett in ett underlag för timmar som inte stämmer överens med fakturan, eller inte alls lämnat någon uppgift om underlag finns att tillgå eller inte. Systemtekniks oförmåga att på ett konsekvent sätt redovisa underlag för nedlagd tid har inneburit en mängd merarbete vid Kommunens granskning och kan inte anses utgöra annat än ett medvetet sätt att försvåra och fördröja granskningen av editionsmaterialet. Med hänsyn till att Systemteknik i vissa sammanhang angett att det inte finns något underlag begär Kommunen att Systemteknik föreläggas att för varje faktura ange om det finns tidrapport eller inte. 2.7 Förbrukningsmaterial 2.7.1 Kommunen kan konstatera att Systemteknik underförstått medger att bolaget inte följt editionsbeslutet avseende förbrukningsmaterial, se sidan 7 tredje stycket i editionsbeslutet. 2.8 Saknade fakturor 2.8.1 Kommunen vidhåller att 148 fakturor, inbegripet de 14 fakturor som Systemteknik ingav kompletteringsvis den 26 januari 2018, inte har ingivits i enlighet med editionsbeslutet. En möjlig förklaring till detta kan vara att Systemteknik inte ingav båda uppsättningarna av editionsmaterialet vid samma tillfälle och att det därmed kan ha uppstått diskrepanser vid upprättandet av andra exemplaret. Det som talar för detta är att Kommunen erhållit två pärmar med fakturor från 2013 benämnda pärm 1 respektive 2 med identiskt innehåll. Oavsett om så är fallet eller inte är det Systemtekniks ansvar att tillse att editionsmaterialet överensstämmer med beslutet om edition. Detta har inte skett. 2.9 Hyra 2.9.1 Systemteknik erkänner att bolaget saknar rätt att ta betalt för handverktyg. Kommunen önskar ett klargörande av vad Systemteknik anser utgör handverktyg. 6 (8)

2.10 Sammanfattning 2.10.1 Av ovanstående framgår att Systemteknik medvetet och regelmässigt inte efterlevt beslutet om edition. Mot bakgrund av detta och med hänsyn till vad som framförts i tidigare inlagor menar Kommunen att det helt saknas skäl att inte förena editionsföreläggandet med vite som ska gå i omedelbar verkställighet, varför Kommunen på nytt framställt yrkande om detta. 2.10.2 Kommunen hemställer att tingsrätten i samband med sitt beslut om vite ska ange i vilket hänseende editionsmaterialet brister till undvikande av att Systemteknik på nytt underlåter att efterfölja editionsbeslutet utan någon som helst konsekvens. 2.10.3 Kommunen begär samtidigt att Systemteknik föreläggas att för varje faktura ange om det finns en tidrapport avseende utfört arbete eller inte. 3 YRKANDE OM EDITIONSFÖRHÖR 3.1 För det fall tingsrätten beslutar att lämna Kommunens yrkande om vitesföreläggande utan bifall och därmed kommer fram till att Systemteknik har uppfyllt editionsföreläggandet yrkar Kommunen att tingsrätten beslutar att editionsförhör ska hållas med följande personer. Thomas Magnusson, med adress c/o Systemteknik i Lerum AB, Box 41, 443 21 Lerum. Lars-Åke Carlsson, med adress c/o Systemteknik i Lerum AB, Box 41, 443 21 Lerum. Carl-Anders Hilmarch, med adress c/o Systemteknik i Lerum AB, Box 41, 443 21 Lerum. Kjell B (anställd hos Systemteknik), med adress c/o Systemteknik i Lerum AB, Box 41, 443 21 Lerum. Håkan Ogenholm, med adress c/o El och Styr i Lerum AB, Seglarevägen3, 443 30 Lerum Arne Kamperin, med adress Nordsjön 300, 435 39 Mölnlycke Elin Kamperin, med adress Store-Tränsvägen 30, 441 92 Alingsås. Kommunens ombud Johan Pellegrini, med adress c/o Rosengrens Advokatbyrå, Box 2523, 403 7 Göteborg. 7 (8)

Kommunens ombud Jonas Wahlbom, med adress c/o Front Advokater, Kungstorget 2, 411 17 Göteborg. 3.2 Samtliga förhörspersoner ska höras som vittnen under ed med undantag av Carl-Anders Hilmarch som ska höras under sanningsförsäkran eftersom han är ställföreträdare för Systemteknik 3.3 Kjell B är inköpare hos Systemteknik och återfinns på många av leverantörsfakturorna. Han återfinns dock inte med hela sitt namn, varför Kommunen inte kan uppge detta i samband med sitt yrkande. Kommunen förutsätter dock att Systemteknik medverkar till att uppge Kjell B:s fullständiga namn. 3.4 Med hänsyn till att Systemteknik bestritt att en mängd handlingar innehas finns det skäl för editionsförhör. Syftet med editionsförhören är att utreda riktigheten i Systemtekniks påståenden om att de handlingar som omfattas av editionsbeslutet inte existerar. 3.5 Kommunens ombud Johan Pellegrini och Jonas Wahlbom ska höras om vilket editionsmaterial som mottagits och om det sorterats i enlighet med editionsbeslutet. 3.6 Vittnesattesterna saknar betydelse för frågan om editionsföreläggandet har följts. De kan inte åberopas och är därmed inte tillåtna utan att båda parterna godtar det. Vittnesattesterna saknar vidare med all säkerhet betydelse när Kommunen nu begär editionsförhör. Johan Pellegrini Jonas Wahlbom 8 (8)