Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Rapport 2001:16

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Internationella enheten 2001-08-31 Referens Håkan Loxbo 036-15 58 69 Camilla Tolke 036-15 56 88

Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Rapportens uppläggning... 3 1.2 Förändringar i handelsstatistiken... 5 2 HANDELSUTVECKLING - SAMMANFATTNING... 7 2.1 Sveriges exportutveckling under 2000... 7 2.2 Sveriges importutveckling under 2000... 11 2.3 Sveriges handelsbalans under 2000... 14 2.4 EU:s handel med jordbruksvaror och livsmedel... 15 2.4.1 Handel inom EU... 16 2.4.2 Handel med länder utanför EU (tredje land)... 19 3 FÖRDELNING PÅ LÄNDERGRUPPER OCH LÄNDER... 23 3.1 Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper och länder... 24 3.2 Sveriges handel med EU... 27 3.3 Sveriges handel med Central- och Östeuropa... 36 3.4 Sveriges handel med övriga OECD-länder... 40 3.5 Sveriges handel med övriga länder... 43 4 FÖRDELNING PÅ PRODUKTGRUPPER... 47 4.1 Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper... 48 4.2 Sveriges handel med levande djur (SITC 00)... 50 4.3 Sveriges handel med kött och köttvaror (SITC 01)... 52 4.4 Sveriges handel med mejeriprodukter och ägg (SITC 02)... 58 4.5 Sveriges handel med fisk, kräft- och blötdjur m.m. (SITC 03)... 63 4.6 Sveriges handel med spannmål och varor därav (SITC 04)... 66 4.7 Sveriges handel med frukt och grönsaker (SITC 05)... 72 4.7.1 Sveriges handel med grönsaker och grönsaksprodukter... 72 4.7.2 Sveriges handel med frukt, bär och nötter m.m.... 77 4.8 Sveriges handel med socker, sockervaror m.m. (SITC 06)... 82 4.9 Sveriges handel med kaffe, te, kakao m.m. (SITC 07)... 85 4.10 Sveriges handel med djurfoder (SITC 08)... 88 4.11 Sveriges handel med diverse livsmedel (SITC 09)... 90 4.12 Sveriges handel med drycker (SITC 11)... 93 4.13 Sveriges handel med tobak och tobaksvaror (SITC 12)... 96 1

4.14 Sveriges handel med oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter (SITC 22)... 98 4.15 Sveriges handel med oljor och fetter (SITC 4)... 100 5 SVERIGES HANDEL MED LEVANDE VÄXTER... 102 BILAGA 1. INDELNING AV STATISTISKA NUMMER I PRODUKTGRUPPER

1 INLEDNING Denna rapport ger en översiktlig bild av Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel under perioden 1998-2000. Den statistik som presenteras är en bearbetning av handelsstatistik från Statistiska Centralbyrån (SCB). I kapitel 2 redovisas även statistik från Eurostat över EU:s handel med jordbruksvaror och livsmedel. Det inledande avsnittet "Rapportens uppläggning" redogör för rapportens varuomfattning, vilka ländergrupper som har använts, rapportens kapitelindelning m.m. I det andra avsnittet, "Förändringar i handelsstatistiken", beskrivs de förändringar som EU-medlemskapet inneburit för insamlingen och redovisningen av handelsstatistiken. För information om import och export på enskild produktnivå - enskilda statistiska nummer - hänvisas till SCB:s grundmaterial. 1.1 Rapportens uppläggning Vi har ur FN:s rekommenderade varugruppering SITC (Standard International Trade Classification) valt ut de grupper som helt eller till största delen innehåller jordbruksvaror och livsmedel. Denna avgränsning av "jordbruksvaror och livsmedel" har den fördelen att endast ett fåtal varor utesluts. "Jordbruksvaror och livsmedel" omfattar i rapporten följande tvåställiga SITC-grupper: 00 Levande djur 01 Kött och köttvaror 02 Mejeriprodukter och ägg 03 Fisk, kräft- och blötdjur m.m. 04 Spannmål och varor därav 05 Frukt och grönsaker 06 Socker, sockervaror m.m. 07 Kaffe, te, kakao m.m. 08 Djurfoder 09 Diverse livsmedel 11 Drycker 12 Tobak och tobaksvaror 22 Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter 4 Oljor och fetter 1 En varugrupp som i EU-sammanhang betraktas som en jordbruksvara, men som inte omfattas av ovanstående avgränsning, är levande växter, en del av SITC 29. För att skapa jämförbarhet med tidigare års redovisningar har vi valt att inte inkludera levande växter i den totala redovisningen av handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Däremot redovisas handeln med levande växter i ett separat avsnitt i slutet av rapporten (kapitel 5). Varuomfattningen i SITC-grupperna är mycket bred. För att det ska vara möjligt att studera handelsutvecklingen på mer detaljerad produktnivå har varje tvåställig SITC-grupp delats in i ett antal mindre produktgrupper. Som exempel kan nämnas att SITC-gruppen 01 "kött och köttvaror" delats in i produktgrupper som "nötkött", "griskött" osv. För att skilja dessa grupper från den grövre SITC-grupperingen, används beteckningarna "produktgrupper" för våra detaljerade grupper och "produktgrupper enligt SITC" för de mer omfattande tvåställiga 1 Oljor och fetter omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 41, 42 och 43. 3

SITC-grupperna. En förteckning över vilka statistiska nummer som ingår i varje produktgrupp återfinns i bilaga 1. Handeln redovisas för fyra ländergrupper: EU-15, Central- och Östeuropa, övriga OECDländer samt övriga länder. Med EU-15 avses EU i sin nuvarande omfattning med femton medlemsländer. Till Central- och Östeuropa räknas i detta sammanhang Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. Dessa länder har gemensamt att de alla ansökt om EU- medlemskap. I gruppen "övriga OECDländer" ingår Australien, Island, Japan, Kanada, Mexiko, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Sydkorea, Turkiet och USA. Denna grupp omfattar i huvudsak industriländer med väl fungerande marknadsekonomier. I gruppen övriga länder ingår alla övriga länder, således ett stort antal utvecklingsländer. Dessutom ingår t.ex. även Ryssland i denna ländergrupp. I alla tabeller redovisas värdet 2 av handeln i löpande priser. Som enhet används miljoner kronor (mkr) förutom i avsnitt 2.4 om EU:s handel med jordbruksvaror och livsmedel där miljoner euro används. Kvantitetsuppgifter redovisas endast på detaljerad varunivå. Vissa produktgrupper omfattar varor som sinsemellan är mycket olika och en summering av kvantiteterna blir därför inte meningsfull. I dessa fall redovisas följaktligen ingen kvantitet, vilket markeras med tecknet "*". I de flesta fall då kvantiteter redovisas används enheten ton. För "levande djur" och "drycker" används emellertid enheterna styck respektive 1000 liter. I de fall då siffran "0" förekommer i en tabell innebär detta antingen att värde/kvantitet saknas eller att värdet/kvantiteten är mindre än hälften av använd enhet (så att avrundat värde blir "0"). För 1998 och 1999 redovisas definitiva värde- och kvantitetsuppgifter och för 2000 redovisas preliminär statistik. I tabeller och text används ordet import både för import från tredje land (länder utanför EU) och införsel från andra EU-länder. På samma sätt avses med export både export till tredje land och utförsel till andra EU-länder. Rapporten omfattar fem kapitel med följande innehåll: Kapitel 1: Inledning I kapitel 2 beskrivs kortfattat Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel under 2000 med hjälp av text, diagram och tabeller. Kapitel 2 omfattar även ett avsnitt som behandlar EU:s handel med jordbruksvaror och livsmedel under 2000. Statistiken i detta avsnitt är hämtad från Eurostat. Kapitel 3 presenterar Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på länder. I det inledande avsnittet redovisas en tabell över Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 fördelad på ett stort antal länder och därefter följer en tabell med de trettio viktigaste länderna för Sveriges import respektive export under 2000. Därpå följer ett avsnitt för varje ländergrupp. Avsnitten inleds med en tabell över den samlade handeln med hela gruppen fördelad på produktgrupper enligt SITC, följd av en tabell som visar den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel med respektive land i gruppen under 2000. Vidare redovisas handeln med enskilda länder fördelad på produktgrupper enligt SITC. För ländergruppen EU-15 presenteras handeln med samtliga EU-länder var för sig, medan enbart handeln med de enskilda länder som står för de största värdena i vår import respektive export presenteras för övriga ländergrupper. 2 Fr.o.m. januari 1998 redovisar endast företagen statistiskt värde för handeln med länder utanför EU, dvs. varornas värde enligt faktura med tillägg av eventuella frakt- och försäkringskostnader fram till svensk gräns. För handeln med andra EU -länder redovisas fakturerat värde. SCB räknar dock om uppgifterna om fakturerat värde till statistiskt värde med hjälp av omräkningsfaktorer.

I kapitel 4 redovisas Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på mer detaljerade produktgrupper än tvåställig SITC. Kapitlet inleds med en tabell över den totala handeln för samtliga produktgrupper. Därefter följer ett avsnitt för varje SITC-grupp med tabeller över handeln fördelad på ländergrupper, viktigaste handelspartners samt detaljerade produktgrupper. Varje avsnitt är uppdelat enligt följande mönster: Tabell a: Import och export för varje produktgrupp fördelad på ländergrupperna: EU-15, Central- och Östeuropa, övriga OECD-länder och övriga länder. Tabell b: Viktigaste handelspartners för varje produktgrupp. I dessa tabeller redovisas vilka länder Sverige handlade mest med under 2000. Minst tre länder redovisas för importen respektive exporten av varje produktgrupp. Därutöver redovisas handelspartners med vilka handeln översteg 1 mkr. Maximalt presenteras tio länder i tabellerna. Tabell c och d: Tabellerna presenterar import och export fördelad på detaljerade produktgrupper, t.ex. " vodka", "benfritt nötkött" och "potatis". Både värde- och kvantitetsuppgifter redovisas. I de flesta fall redovisas både import och export i samma tabell, men i vissa fall är antalet detaljerade produktgrupper så omfattande att importen redovisas i en c-tabell och exporten i en d-tabell. I kapitel 5 presenteras Sveriges handel med levande växter. Denna handel ingår som tidigare nämnts inte i sammanställningen över handeln med jordbruksvaror och livsmedel. 1.2 Förändringar i handelsstatistiken Det svenska EU-medlemskapet har inneburit stora förändringar för insamlingen av uppgifter till handelsstatistiken. Förändringarna innebär i korthet att det fr.o.m. 1995 inte finns någon heltäckande statistik över Sveriges handel med de andra EU-länderna samt att redovisningen av ursprungsland för importen kraftigt försämrats. Detta betyder att jämförelser av handelsstatistik för perioden före EU-medlemskapet med statistik för perioden efter medlemskapet blir tämligen osäkra. Före EU-medlemskapet baserades handelsstatistiken på uppgifter som företagen lämnade i tulldokument vid export och import. Detta gav en i stort sett heltäckande handelsstatistik. Idag samlas uppgifter till handelsstatistiken in på två olika sätt. Uppgifter om Sveriges handel med tredje land (utanför EU) hämtas som tidigare från tulldokument. Företag som handlar med andra EU-länder behöver dock inte fylla i några tulldokument. Istället samlas uppgifter om dessa företags handel in genom en undersökning som kallas Intrastat. Intrastat är en urvalsundersökning som med vissa variationer tillämpas inom hela EU. I Sverige gäller att alla företag som har en årlig export till eller import från andra EU-länder överstigande 1 500 000 kronor ingår i urvalet. Varje månad måste dessa företag redovisa sin handel med EU fördelad på varor och länder. För importen redovisas varans avsändningsland men däremot inte varans ursprungsland. För exporten redovisas varans bestämmelseland, dvs. den slutgiltiga destinationen. Den handelsstatistik som kan sammanställas med hjälp av uppgifterna från undersökningen Intrastat täcker inte hela den faktiska handeln. Detta beror dels på ett täckningsfel (alla företag som handlar med EU ingår inte i urvalet) och dels på ett svarsbortfall (alla företag i urvalet redovisar inte sin EU-handel). För att komma tillrätta med detta korrigerar SCB de insamlade uppgifterna med hjälp av uppgifter från momsregistret. Tanken är att korrigeringarna ska spegla den handel med EU som bedrivs dels av de företag som handlar med mindre än 1 500 000 kronor per år och dels av de företag som inte redovisat sin handel.

Korrigeringarna görs endast på grövre nivå (tvåställiga SITC-grupper) som t.ex. "socker, sockervaror m.m. samt mejeriprodukter och ägg". Inga korrigeringar görs för handeln med enskilda EU-länder eller med specifika produkter. För 2000 innebar detta att 2 464 miljoner kronor av den skattade importen av jordbruksvaror och livsmedel från EU varken kunde fördelas på länder eller enskilda varor. Detta motsvarar knappt 9 % av det skattade totala värdet för import från EU av jordbruksvaror och livsmedel 2000. För exporten var korrigeringen 861 miljoner kronor, vilket motsvarar 7 % av det skattade totala värdet för exporten till EU-länder av dessa produkter under 2000. Innebörden av detta är att Sveriges export till t.ex. Tyskland teoretiskt kan vara alltifrån 0 till 861 miljoner kronor högre än det insamlade värdet, förutsatt att skattningen är i nivå med det faktiska värdet. En stor brist i handelsstatistiken efter EU-inträdet är att det inte längre är möjligt att redovisa ursprungsland för hela importen. För import från tredje land som har tullbehandlats i Sverige finns fortfarande uppgift om ursprungsland i tulldokumenten. Däremot finns enbart uppgift om avsändningsland för importen från andra EU-länder. I de fall då en vara från tredje land har tullbehandlats i ett annat EU-land på väg till Sverige, redovisas varan således som import från EU. I handelsstatistiken i denna rapport redovisas avsändningsland konsekvent för importen. Detta betyder att siffrorna för importen från såväl ett tredje land som ett EU-land kan omfatta varor med ursprung i andra länder. För exporten gäller dock inte motsvarande problem då bestämmelseland redovisas både i tulldokument vid export till tredje land och i Intrastat-undersökningen vid export till EU. De förändringar i statistikinsamlingen som har diskuterats ovan har lett till att jämförelser mellan den handelsstatistik som redovisas för perioden 1995-2000 och tidigare års statistik måste göras med stor försiktighet. Kvaliteten på statistiken är sämre än tidigare då en del av handelsvärdet är skattat. Vidare har det blivit svårare att göra jämförelser mellan handeln 1995-2000 och tidigare år på detaljerad varunivå, då all faktisk handel inte finns redovisad för perioden 1995-2000. För varor som importeras eller exporteras av många företag som inte kommer med i Intrastat-urvalet, blir det redovisade värdet i statistiken lägre än det faktiska handelsvärdet. Slutligen har det blivit svårare att jämföra handelns fördelning på olika länder mellan 1995-2000 och tidigare år, dels då all handel med enskilda EU-länder inte finns redovisad och dels då ursprungsland inte redovisas för importen. De statistikproblem som diskuterats här är viktiga att ha i åtanke när uppgifterna i rapporten studeras. Därför kommer läsaren ständigt att påminnas om "statistikproblemet" med hjälp av fotnoter till tabellerna. För att läsaren ska få en uppfattning om hur mycket handel som enligt skattningarna saknas, har vi redovisat SCB:s korrigeringar i miljoner kronor för varje tvåställig SITC-grupp i tabell 3.2.c. I redovisningarna över de viktigaste import- respektive exportländerna, anger fotnoten hur många miljoner kronor av den skattade handeln som inte kunnat fördelas på enskilda EU-länder. I tabellerna med detaljerade produktgrupper, hänvisar fotnoten till tabell 3.2.c som anger hur stor del av den skattade handeln i miljoner kronor som inte kunnat fördelas på enskilda produkter.

2 HANDELSUTVECKLING - SAMMANFATTNING 2.1 Sveriges exportutveckling under 2000 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 21,1 miljarder kronor under 2000. Detta innebar att exportvärdet i löpande priser ökade med 10 %, vilket var betydligt bättre än under 1999 då den värdemässiga ökningen var knappt 4 %. Exportökningen mätt i kronor uppgick till 1,9 miljarder 2000. Den ökade exporten av stora produkter som vodka, fisk och spannmål svarade för ca 1,5 miljarder av denna ökning. När det gäller spannmål var det främst högre priser på korn och vete som låg bakom det ökade exportvärdet. Liksom tidigare år motsvarades den ökade fiskexporten av en i stort sett lika stor importökning för fisk. Trots den positiva utvecklingen för exporten av jordbruksvaror och livsmedel under 2000 var ökningstakten något lägre än för den totala varuexporten (14 %). Andelen jordbruksvaror och livsmedel i den totala varuexporten låg dock kvar på 2,7 %. Exporten till EU-marknaden uppgick till 12,4 miljarder kronor under 2000, vilket motsvarade 59 % av det totala exportvärdet för jordbruksvaror och livsmedel, se tabell 2.1.1. Värdeökningen till EU-länderna var knappt 6 % under perioden. Främst var det fiskexporten som ökade (med ca 0,5 miljarder kronor) men en viss ökning skedde även för exporten av oljor, bakverk och bröd, socker, sockerkonfektyrer samt drycker. Samtidigt minskade exporten av griskött, smör och glass. Exportvärdet till tredje land var 8,7 miljarder kronor. Merparten (57 %) av exporten till tredje land gick till USA och Norge medan de tio länderna i Central och Östeuropa tillsammans tog emot 12 % av exporten. Exportvärdet till tredje land ökade med hela 17 % under 2000, vilket till stor del berodde dels på det ökade exportvärdet för korn och vete (t.ex. till Polen, Ryssland, Tunisien och Saudiarabien) och dels på den fortsatt ökade vodkaexporten till USA. Även exporten av mjölkpulver ökade relativt kraftigt till länder såsom Egypten, Filippinerna, Mexiko och Sydkorea. Tabell 2.1.1 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 1991-2000 fördelad på ländergrupper Ländergrupper: Export (mkr) 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 EU-15 3 434 3 217 3 626 4 454 8 230 1) 8 764 1) 10 949 1) 11 270 1) 11 737 1) 12 389 1) Central- och Östeuropa 177 413 458 955 746 860 1 115 994 861 1 079 Övriga OECD-länder 2 127 2 081 2 696 3 603 3 588 3 785 4 562 4 777 5 264 5 845 Övriga länder 1 246 752 893 1 410 977 1 189 1 805 1 486 1 354 1 809 SUMMA 6 984 6 464 7 673 10 422 13 541 14 599 18 431 18 527 19 216 21 121 1) Korrigerat värde för exporten till EU för företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall. Sett över en längre tid har exporten till EU-marknaden utvecklats betydligt starkare än exporten till tredje land, se diagram 2.1.a. Under åren 1991-1994 var exporten till tredje land ungefär lika stor som eller större än exporten till EU- länderna. Medan exporten till EUmarknaden har ökat värdemässigt varje år sedan 1993 har exportutvecklingen till tredje land varit betydligt mer ojämn. Detta beror till viss del på att tredje landsexporten påverkas relativt mycket av variationer i exporten av bl.a. spannmål och mjölkpulver. En annan förklaring är givetvis att exporten till tredje land (till skillnad från exporten till EU) inte har gynnats av den stimulans som ett tullfritt marknadstillträde innebär. Den långsiktiga trenden för tredje

landsexporten har dock varit positiv under 90-talet. Exporten till EU-marknaden var 2000 178 % högre än 1994 3, vilket kan jämföras med att exporten till tredje land har ökat med 46 % under samma period. Diagram 2.1.a Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 1991-2000 till EU respektive tredje land (miljarder kronor) 14 12 10 8 6 4 2 0 EU-15 Tredje land 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 De största marknaderna för den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel under 2000 var USA, Danmark, Finland och Norge, se tabell 2.1.2. Dessa fyra marknader tog emot ungefär hälften av exporten av jordbruksvaror och livsmedel. En förändring jämfört med 1999 var att exporten till Danmark översteg exporten till Finland. Detta var ett resultat av att exporten till Finland i stort sett var oförändrad värdemässigt medan exportvärdet till Danmark ökade med nästan 17 %. Finland minskade därmed i betydelse som exportmarknad för andra året i rad. Ett skäl till den svaga utvecklingen till Finland var minskad export av bl.a. gris- och nötkött, glass, ost och margarin. Samtidigt utvecklades dock exporten positivt för t.ex. bakverk och bröd, te (reexport) samt drycker. Till Danmark ökade exporten av bl.a. fisk, spannmål, socker, sockerkonfektyrer, te (reexport) och margarin. Exportvärdet ökade med 13 % till både USA och Norge. Till den amerikanska marknaden var det främst exporten av vodka som ökade medan exportvärdet till Norge ökade för flera produkter, t.ex. fiskberedningar, bakverk och bröd, socker, choklad och oljor. Utöver förändringarna till de viktigaste exportmarknaderna kan man notera en relativt kraftig exportminskning till Frankrike (-12 %), vilket förklaras av minskad export av bl.a. griskött, choklad och beredda grönsaksprodukter. Till den ryska marknaden ökade exporten med 22 %, vilket innebar en viss återhämtning jämfört med tidigare års låga exportnivåer. Fortfarande ligger dock exportvärdet långt ifrån 1997-års nivå på dryga 800 miljoner kronor. Främst var det exporten av socker, spannmål, malt och ost som ökade. Den positiva utvecklingen dämpades dock något av minskad export av griskött till den ryska marknaden. Till ett antal i nuläget små marknader för svenska produkter ökade exportvärdet relativt kraftigt. Detta gäller t.ex. till Kanada (51 %), Portugal (63 %), Estland (19 %), Polen (70 %). Detta berodde på ökad export av fisk till Portugal, spannmål till Polen, vodka till Kanada samt bl.a. malt, socker och vodka till Estland. 3 Till viss del kan den stora exportökningen till EU-marknaden mellan 1994 och 1995 förklaras av högre varuvärden i statistiken (dvs. högre priser) för de produkter som tidigare exporterades med tull till EU.

Tabell 2.1.2 Sveriges viktigaste exportmarknader för jordbruksvaror och livsmedel 1999 och 2000 Bestämmelseland: Export (mkr) Förändring mellan 1999 1) 2000 1) 1999 och 2000 insamlat insamlat 1 USA 2 506 1 USA 2 838 13,2% 2 Finland 2 361 2 Danmark 2 752 16,6% 3 Danmark 2 360 3 Finland 2 362 0,0% 4 Norge 1 920 4 Norge 2 171 13,0% 5 Tyskland 1 372 5 Tyskland 1 535 11,9% 6 Frankrike 1 270 6 Frankrike 1 115-12,3% 7 Italien 850 7 Storbritannien 847 5,0% 8 Storbritannien 807 8 Italien 798-6,1% 9 Nederländerna 543 9 Nederländerna 584 7,6% 10 Spanien 481 10 Spanien 443-7,9% 1) Siffrorna i tabellen täcker inte hela den faktiska handeln med EU-länderna, vilket beror på att det inte finns någon heltäckande statistik över handeln med EU-länderna sedan 1995. SCB skattar den totala handeln med EU, men gör inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. Den skattade export som inte gick att fördela på enskilda EU-länder var 741mkr 1999 (6% av total export till EU) och 861 mkr 2000 (7% av total export till EU). Exportvärdet minskade med 20 % för produktgruppen "kött och köttvaror" under 2000, vilket till största delen berodde på minskad export av griskött, se tabell 2.1.3. Detta hänger delvis samman med att den svenska produktionen minskade. Exportvärdet minskade även för bl.a. beredda köttprodukter, smör, glass, kaffe och margarin. Stora exportökningar skedde för produktgrupperna "fisk, kräft- och blötdjur" (17 %), "spannmål och varor därav" (21 %) samt "drycker" (19 %). På en mer detaljerad nivå kan man konstatera att exportvärdet ökade kraftigt för hel lax, vodka och korn. Exportvärdet ökade även för t.ex. ost, mjölkpulver, silloch strömmingsprodukter, bakverk och bröd, frysta bär, socker, te (reexport), tobaksvaror och vissa oljor. Tabell 2.1.3 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 1991-2000 fördelad på produktgrupper enligt SITC Produktgrupper Export (mkr) enligt SITC: 1991 1992 1993 1994 1995 1) 1996 1) 1997 1) 1998 1) 1999 1) 2000 1) korrigerat korrigerat korrigerat korrigerat korrigerat korrigerat 00 Levande djur 47 50 100 74 81 75 98 92 105 112 01 Kött och köttvaror 316 244 406 483 838 1 218 1 436 1 107 1 019 817 02 Mejeriprodukter o. ägg 414 319 503 662 1 488 1 111 1 645 1 726 1 643 1 741 03 Fisk, kräft- o. blötdjur mm 848 700 687 926 2 064 2 032 2 660 3 211 3 738 4 379 04 Spannmål o. varor därav 1 617 1 462 1 046 1 496 1 817 2 595 3 374 3 163 2 832 3 433 05 Frukt o. grönsaker 479 503 680 581 671 882 929 1 088 1 027 1 054 06 Socker, sockervaror mm 390 333 361 381 517 513 840 599 690 750 07 Kaffe, te, kakao, mm 997 1 009 1 133 1 484 1 739 1 673 1 675 1 634 1 644 1 695 08 Djurfoder 129 134 148 163 225 246 282 327 290 295 09 Div. livsmedel 539 631 938 1 400 1 741 1 736 2 309 2 127 2 332 2 289 11 Drycker 362 431 794 1 673 1 385 1 602 1 895 2 143 2 703 3 229 12 Tobak o. tobaksvaror 149 144 171 190 168 192 224 219 223 280 22 Oljefrön, oljehaltiga nötter 79 19 38 23 18 44 26 32 27 38 4 Oljor och fetter 619 485 670 884 789 680 1 038 1 059 943 1 009 SUMMA 6 984 6 464 7 673 10 422 13 541 14 599 18 431 18 527 19 216 21 121 1) Korrigerat värde för exporten till EU för företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall.

De största produktgrupperna i exporten var "fisk, kräft- och blötdjur", "spannmål och varor därav" samt "drycker", se diagram 2.1.b. Tillsammans svarade dessa grupper för drygt hälften av exportvärdet 2000. Om man jämför de tre viktigaste produktgrupperna i exporten till EU respektive till tredje land är det bara en grupp som sammanfaller, nämligen spannmål och varor därav. Exporten till EU består till 32 % av "fisk, kräft- och blötdjur", 13 % av "spannmål och varor därav" samt 10 % av "mejeriprodukter och ägg". Till tredje land är det följande tre produktgrupper som dominerar: "drycker" (30 %), "spannmål och varor därav" (21 %) samt "diverse livsmedel" (13 %). Diagram 2.1.b Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2000 fördelad på produktgrupper enligt SITC Övriga varor 21% Fisk, kräft- och blötdjur 21% Kaffe, te, kakao m.m. 8% Mejeriprod. o. ägg 8% Div. livsmedel 11% Drycker 15% Spannmål o. varor därav 16% Den i särklass största exportprodukten till EU-marknaden under 2000 var hel laxfisk, se tabell 2.1.4. Även exporten av torkad, saltad och rökt fisk samt fiskfiléer var betydande 4. De största marknaderna inom EU för fiskexporten var Danmark, Frankrike och Italien. Bland de viktigaste exportprodukterna fanns även ett antal förädlade varor såsom bakverk och bröd, choklad, ost, oljor, margarin och vodka. Stora marknader för dessa produkter var bl.a. Danmark (bakverk och bröd, choklad, margarin), Finland (bakverk och bröd, choklad, ost, margarin), Tyskland (bakverk och bröd, choklad, oljor), Grekland (ost) samt Belgien (vodka). Den största exportprodukten till tredje land 2000 var inte oväntat vodka. Mer än en fjärdedel av exporten till tredje land bestod av vodka. Den näst viktigaste produkten var korn. Spannmålsexportens betydelse varierar dock kraftigt mellan åren som framgår av tabell 2.1.4. Andra stora exportprodukter till tredje land var rostat kaffe (USA), margarin (Ryssland, Polen), choklad (Norge), bakverk och bröd (Norge). 4 Till största delen är det norsk fisk som Sverige reexporterar till EU-marknaden.

Tabell 2.1.4 Stora svenska exportprodukter 1999-2000 till EU respektive tredje land Stora exportprodukter 1999 1) 2000 1) (mkr) (mkr) Till EU Hel laxfisk 1 184 Hel laxfisk 1 646 Bakverk, bröd m.m. 811 Bakverk, bröd m.m. 863 Choklad och kakaoberedn. 688 Torkad, saltad och rökt fisk 709 Torkad, saltad och rökt fisk 613 Choklad och kakaoberedn. 682 Ost 416 Ost 434 Till tredje land Vodka 1 970 Vodka 2 420 Margarin och annat matfett 627 Korn 611 Choklad och kakaoberedn. 416 Margarin och annat matfett 542 Bakverk, bröd m.m. 402 Choklad och kakaoberedn. 441 Korn 302 Bakverk, bröd m.m. 440 1) Endast insamlat värde kan redovisas för exporten till övriga EU-länder. Detta innebär att all faktisk export inte redovisas i tabellen ovan. 2.2 Sveriges importutveckling under 2000 Den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel uppgick till 42,2 miljarder kronor under 2000. Importvärdet i löpande priser ökade därmed med knappt 3 %, vilket var en betydligt lägre ökningstakt än för varuimporten totalt (18 %). Den värdemässiga andelen jordbruksvaror och livsmedel i den totala varuimporten minskade därmed från 7,2 % 1999 till 6,3 % 2000. Den relativt svaga värdeutvecklingen för importen av jordbruksvaror och livsmedel kan till viss del förklaras av relativt oförändrade importvärden för ett antal stora importprodukter, bl.a. färska grönsaker, färsk frukt och vin samt av en minskad import av kaffe. Eftersom produkterna svarar för mer än en fjärdedel av importen får en svag eller negativ utveckling för dessa produkter ett stort genomslag i den totala utvecklingen. Importvärdet från EU-länderna var 28,8 miljarder kronor under 2000. Detta motsvarade 68 % av importen av jordbruksvaror och livsmedel, se tabell 2.2.1. Detta betyder dock inte nödvändigtvis att samma andel av importen har sitt ursprung i EU, se vidare avsnitt 1.2. En betydligt mindre andel av importen har sitt ursprung i EU eftersom en stor del av importen av t.ex. frukt och grönsaker från tredje land importeras till Sverige via Nederländerna. Värdet av importen från EU-länderna ökade med drygt 2 % medan importvärdet från tredje land ökade med 4 %. Från EU ökade köttimporten relativt kraftigt medan ökningen av importvärdet från tredje land till stor del berodde på en fortsatt hög ökningstakt för fiskimporten från Norge.

Tabell 2.2.1 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 1991-2000 fördelad på ländergrupper Ländergrupper: Import (mkr)* 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 EU-15 11 287 11 941 14 472 16 932 20 018 1) 21 890 1) 23 795 1) 26 682 1) 28 136 1) 28 761 1) Central- och Östeuropa 738 758 791 1 049 652 737 659 790 813 854 Övriga OECD-länder 4 623 4 934 5 561 6 651 5 195 5 135 6 032 6 507 7 030 7 454 Övr. länder 4 298 3 880 4 611 6 555 4 946 4 552 5 604 5 303 5 041 5 093 SUMMA 20 946 21 513 25 435 31 187 30 811 32 314 36 089 39 282 41 020 42 161 1) Korrigerat värde för importen från EU för företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall. * Importen redovisas efter varornas avsändningsland och inte efter varornas ursprungsland. Detta beror på att uppgift om ursprungsland saknas för de varor som importerats från EU. Det betyder att importstatistiken ger en bristfällig bild av olika länders betydelse i svensk import. De viktigaste avsändningsländerna för den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel 2000 var Danmark, Nederländerna, Norge och Tyskland. Dessa fyra länder svarade tillsammans för ungefär hälften av importvärdet. En förändring jämfört med 1999 var att Danmark ersatte Nederländerna som det viktigaste avsändningslandet i importen av jordbruksvaror och livsmedel. Importvärdet ökade från Danmark (3 %), Norge (15 %) och Tyskland (9 %) medan det minskade något från Nederländerna (- 4 %). De främsta avsändningsländerna utanför Europa var USA, Brasilien, Costa Rica, Colombia, Panama och Thailand. Importvärdet minskade från USA (bl.a. spannmål, ris, frukt), Costa Rica (frukt), Colombia (kaffe) och Panama (frukt) medan det ökade från Brasilien (nötkött, djurfoder) och Thailand (ris). Importvärdet ökade under 2000 relativt kraftigt för produktgrupperna "kött och köttvaror" (17 %), "fisk, kräft- och blötdjur" (10 %) och "djurfoder" (12 %), se tabell 2.2.2. Bland köttprodukterna ökade importen relativt kraftigt för griskött från Tyskland och Danmark samt för kyckling från Danmark. Den ökade importen av fisk bestod särskilt av hel laxfisk samt saltad, torkad och rökt fisk från Norge. Samtidigt ökade den svenska exporten av dessa produkter till EU-marknaden. För djurfoder ökade importvärdet från Nederländerna och Brasilien. Till stor del berodde denna ökning på högre priser för oljekakor. För några produktgrupper minskade importvärdet, bl.a. för "oljor och fetter" (- 16 %), "tobak och tobaksvaror" (- 4 %) samt "spannmål och varor därav" (- 4 %). På en mer detaljerad produktnivå ökade importen av vissa förädlade produkter såsom glass, bakverk och bröd, choklad samt alkoholfria drycker. I viss mån kan man även urskilja effekten av förändrade matvanor i importutvecklingen, t.ex. har det skett en ökning för importen av färdiga såser, färska pastaprodukter, teer och pepparväxter. Importvärdet minskade för bl.a. nötkött, mjölkpulver, spannmål, orostat kaffe, starksprit, råtobak, rapsfrön samt palm-, sojaböns- och rapsolja.

Tabell 2.2.2 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 1991-2000 fördelad på produktgrupper enligt SITC Produktgrupper Import (mkr) enligt SITC: 1991 1992 1993 1994 1995 1) 1996 1) 1997 1) 1998 1) 1999 1) 2000 1) korrigerat korrigerat korrigerat korrigerat korrigerat korrigerat 00 Levande djur 195 106 97 114 86 86 91 133 120 145 01 Kött och köttvaror 1 162 1 402 1 184 1 452 2 214 2 407 2 652 2 954 3 349 3 928 02 Mejeriprodukter o. ägg 710 743 932 1 008 1 155 1 247 1 399 1 740 1 899 1 932 03 Fisk, kräft- o. blötdjur mm 2 506 2 568 2 812 3 382 3 985 4 110 4 620 5 243 6 061 6 642 04 Spannmål o. varor därav 1 143 1 226 1 546 1 833 1 766 1 970 2 120 2 501 2 590 2 497 05 Frukt o. grönsaker 6 786 6 505 7 259 8 236 7 939 8 349 8 904 9 657 10 090 9 986 06 Socker, sockervaror mm 609 630 848 1 072 1 052 1 072 1 156 1 285 1 321 1 379 07 Kaffe, te, kakao, mm 2 286 2 047 2 859 4 213 4 269 3 691 4 924 4 537 3 893 3 821 08 Djurfoder 1 103 1 282 1 725 2 008 1 856 1 987 2 233 1 948 1 868 2 095 09 Div. livsmedel 1 088 1 288 1 684 1 767 1 908 1 969 2 061 2 398 2 633 2 772 11 Drycker 1 846 2 060 2 739 3 782 2 298 3 265 3 514 4 030 4 340 4 416 12 Tobak o. tobaksvaror 747 866 847 1 000 598 708 637 840 1 034 996 22 Oljefrön, oljehaltiga nötter 109 166 152 310 409 528 290 461 513 448 4 Oljor och fetter 654 625 750 1 011 1 276 925 1 488 1 555 1 309 1 104 SUMMA 20 946 21 513 25 435 31 187 30 811 32 314 36 089 39 282 41 020 42 161 1) Korrigerat värde för importen från EU för företag som inte ingår i Intastaturvalet samt för svarsbortfall. De största produktgrupperna i den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel 2000 var "frukt och grönsaker", "fisk, kräft- och blötdjur" och "drycker", se diagram 2.2.a. Betydelsen av "frukt och grönsaker" och "drycker" förklaras till stor del av att dessa produktgrupper innehåller många betydande importvaror som Sverige inte producerar eller har en begränsad produktion av, t.ex. tropiska frukter, vissa färska grönsaker, vin och whisky. Dessa produktgrupper har svarat för en stor andel av importvärdet såväl före som efter EUinträdet. Diagram 2.2.a Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2000 fördelad på produktgrupper Övriga varor 25% Frukt o. grönsaker 24% Div.livsmedel 7% Kaffe, te, kakao m.m. 9% Kött och köttvaror 9% Drycker 10% Fisk, kräft- o. blötdjur 16%

De i särklass största importprodukterna under 2000 var vin och hel laxfisk. Dessa två produkter svarade tillsammans för mer än en tiondel av det totala importvärdet för jordbruksvaror och livsmedel. Andra viktiga importprodukter var t.ex. orostat kaffe, ost, bananer samt gris- och nötkött, se tabell 2.2.3. För flera av de stora importprodukterna var importvärdet relativt oförändrat mellan 1999 och 2000. Stora ökningar kan dock noteras för importen av hel laxfisk och griskött. De viktigaste avsändningsländerna för några av de stora importprodukterna var t.ex. för vin (Spanien, Frankrike och Italien), hel laxfisk (Norge), orostat kaffe (Brasilien och Colombia), ost (Danmark), bananer (Costa Rica) samt för griskött (Danmark och Tyskland). Tabell 2.2.3 Stora produkter i den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel 1999-2000 Stora importprodukter 1999 1) 2000 1) (mkr) (mkr) Vin 2 437 Vin 2 465 Orostat kaffe 1 665 Hel laxfisk 2 059 Hel laxfisk 1 609 Orostat kaffe 1 541 Bananer 1 258 Ost 1 240 Ost 1 256 Bananer 1 238 Fiskfiléer 1 103 Griskött 1 230 Nötkött 1 031 Fiskfiléer 1 104 Choklad och kakaoberedn. 951 Choklad och kakaoberedn. 1 029 Bakverk, bröd m.m. 948 Nötkött 994 Griskött 922 Bakverk, bröd m.m. 972 1) Endast insamlat värde kan redovisas för importen från andra EU-länder. Detta innebär att all faktiskt import inte redovisas i tabellen ovan. 2.3 Sveriges handelsbalans under 2000 Sverige hade under 2000 ett underskott i handeln med jordbruksvaror och livsmedel på 21 miljarder kronor, vilket var 3,5 % lägre än föregående år. I absoluta tal har inte underskottet i handeln med dessa produkter förändrats särskilt mycket sedan året före EUinträdet (1994). Relationen mellan export och import har dock förändrats till fördel för exporten. Medan importvärdet för jordbruksvaror och livsmedel var tre gånger så stort som exportvärdet under 1994 var importvärdet endast dubbelt så stort under 2000. Detta är ett resultat av att ökningstakten för importvärdet (35 %) har varit betydligt blygsammare än för exportvärdet (103 %) över perioden 1994-2000. Endast i handeln med produktgruppen "spannmål och varor därav" hade Sverige ett överskott 2000. Stora underskott, såväl i absoluta som i relativa termer, kan noteras i handeln med produktgrupperna "frukt och grönsaker" samt "kött och köttvaror". För många enskilda produkter finns dock ett relativt stort överskott i handeln, t.ex. gäller detta för starksprit, bakverk och bröd, margarin, smör samt mjölkpulver.

Den negativa handelsbalansen beror till största delen (16,4 miljarder kronor) på det stora underskottet i Sveriges handel med övriga EU-länder 5. Detta underskott var i stort sett oförändrat under 2000 jämfört med föregående år. Underskottet i handeln med tredje land (4,7 miljarder kronor) minskade dock med 14 %, vilket främst berodde på den positiva exportutvecklingen till USA och Norge samt den värdemässigt stora spannmålsexporten till tredje land. Sverige hade ett underskott i handeln med flertalet EU-länder under 2000, se diagram 2.3.a. Särskilt stort var detta underskott i handeln med Nederländerna, Danmark och Tyskland. Även i handeln med Norge var underskottet betydande, något som dock till stor del beror på den omfattande importen och reexporten till EU-marknaden av norsk fisk. Bland våra viktigaste handelspartners hade vi ett överskott i handeln med USA, Finland, Ryssland, Polen och Estland. Medan överskottet var i stort sett oförändrat i handeln med Finland så ökade överskottet i handeln med USA (36 %), Ryssland (24 %) och Estland (30 %) relativt kraftigt. I handeln med Polen förändrades ett underskott 1999 till ett överskott på ca 50 miljoner kronor 2000, vilket främst berodde på en stor spannmålsexport till Polen. Diagram 2.3.a Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2000 fördelad på länder (miljarder kronor) 7 6 5 4 Import Export 3 2 1 0 Danmark Nederländerna Norge Tyskland Spanien Frankrike Italien Storbritannien USA Finland Ryssland 2.4 EU:s handel med jordbruksvaror och livsmedel Detta avsnitt är baserat på Eurostats publikationer 6 om EU:s interna och externa handel med alla produkter. Utifrån underlaget har siffror för handel med jordbruksvaror och livsmedel räknats fram. Eurostats och framräknade siffror presenteras både i tabellform och i löpande text. I detta avsnitt om EU:s handel avses med produktgrupper produktgrupper enligt SITC. EU:s totala interna handel med alla produkter 2000 uppgick till drygt 1 407 miljarder euro. Av dessa miljarder utgjorde handeln med jordbruksvaror och livsmedel 9 %. Den totala exporten av varor till tredje land uppgick till knappt 936 miljarder euro och den totala 5 Importen från EU kan innehålla varor som har sitt ursprung i länder utanför EU, se avsnitt 1.2. Detta innebär att underskottet i handeln med EU med stor sannolikhet skulle vara mindre om importen redovisades efter ursprungsland. 6 Eurostats siffror revideras kontinuerligt. I detta avsnitt visas de senaste siffrorna från juli 2001.

importen till knappt 1 026 miljarder euro. Härav utgjorde exporten och importen av jordbruksvaror och livsmedel 5,6 respektive 6 %. EU:s handel med jordbruksvaror och livsmedel inom EU är värdemässigt mer betydande än handeln med länderna utanför EU. Värdet av den totala interna handeln med jordbruksvaror och livsmedel uppgick 2000 till 126,8 miljarder euro, vilket var en ökning med 5,2 % jämfört med 1999. Under 1999 ökade internhandeln med 0,8 % jämfört med 1998. Värdet av exporten till länder utanför EU uppgick 2000 till 52,4 miljarder euro och importen till 61,7 miljarder euro. Exporten ökade 2000 med 13 % och importen ökade med 7,7 %. Detta följde på minskningar av både export och import 1999 med -1,5 % respektive -1 %. 2.4.1 Handel inom EU Export och import som sker mellan EU-länder benämns i statistiken för utförsel respektive införsel för att skilja dem från export och import till och från länder utanför EU som benämns tredje land. I detta avsnitt används begreppen utförsel och införsel i tabellerna. 1993 skapades den inre EG-marknaden. Detta innebär bl.a. att sedan dess kan import som kommer från ett land utanför EU tullbehandlas i det första EU-land som varorna skickas till eller i det land som är varornas slutliga destination, vilket den tullskyldige kan välja. Eftersom det enbart behöver anges avsändningsland för varor som skickas mellan EU-länderna och alltså inte ursprungsland räknas i statistiken den del av importen som tulldeklareras i det första EU-landet som import till detta land och därefter som internhandel mellan det första EU-landet och det land som är varornas slutliga destination. Detta medför att statistiken över handeln blir något skev där transitländer får en större betydelse för import från tredje land och export till andra EU-länder än vad som är det egentliga fallet och på motsvarande sätt syns en del handelsströmmar inte i statistiken. 2.4.1.1 Fördelning på EU-länder Eftersom siffrorna för införseln är mer underskattade än för utförseln, se avsnitt 1.2, används i detta avsnitt siffrorna för utförseln för att visa handeln inom EU, förutom i tabell 2.4.1 och i texten där EU-ländernas andel av införseln redovisas. Nederländerna, Frankrike, Tyskland och Belgien & Luxemburg stod för den största exporten av jordbruksvaror och livsmedel till andra EU-länder under 2000, tillsammans 61 %. I tabell 2.4.1 visas den inbördes placeringen vilken är densamma som 1999. Nederländerna svarade för en femtedel av exporten av jordbruksvaror och livsmedel till övriga EU-länder 2000. Detta kan till viss del förklaras av att Nederländerna av tradition är ett transitland för import från länder utanför EU. Nederländernas största exportproduktgrupper för EU-marknaden var 2000 frukt och grönsaker följt av kött och köttvaror, tobak och tobaksvaror samt mejeriprodukter och ägg. Frankrike, vars andel av den totala interna exporten av jordbruksvaror och livsmedel uppgick till 16 % 2000, exporterade värdemässigt mest från produktgrupperna drycker och spannmål och varor därav. Tyskland exporterade framförallt varor från produktgruppen mejeriprodukter och ägg. Belgiens & Luxemburgs export till övriga EU-länder 2000 bestod främst av varor från produktgruppen frukt och grönsaker.

2.4.1 EU-ländernas interna handel med jordbruksvaror och livsmedel 2000 Andel av EU:s Andel av EU:s Utförsel totala utförsel** Införsel totala införsel** EU-land: (milj. euro*) (%) (milj. euro*) (%) 1 Nederländerna 25 032 19,7 9 928 8,3 2 Frankrike 20 754 16,4 16 152 13,5 3 Tyskland 16 223 12,8 22 014 18,4 4 Belgien & Lux. 15 530 12,2 12 332 10,3 5 Spanien 11 651 9,2 7 285 6,1 6 Italien 9 738 7,7 15 306 12,8 7 Storbritannien 8 987 7,1 17 287 14,4 8 Danmark 7 329 5,8 3 149 2,6 9 Irland 4 767 3,8 2 787 2,3 10 Österrike 2 546 2,0 3 274 2,7 11 Grekland 1 384 1,1 2 753 2,3 12 Sverige 1 308 1,0 2 933 2,5 13 Portugal 1 230 1,0 3 133 2,6 14 Finland 338 0,3 1 363 1,1 15 EU-15*** 126 818 *** 119 696 *** * Genomsnittlig valutakurs: 2000 1 euro = 8,4465 kr. ** Avser EU:s totala utförsel/införsel av jordbruksvaror och livsmedel. *** Skillnad mellan total utförsel och total införsel beror på att införseln är underskattad, se vidare avsnitt 1.2. Källa: Eurostat, egen bearbetning. Danmark exporterade 2000 främst varor från produktgruppen fisk, kräft- och blötdjur m.m. (2 307 miljoner euro). Danmarks andel av EU:s totala interna handel med varor från denna produktgrupp utgjorde 26 %. Danmarks andra stora exportproduktgrupp inom EU är kött och köttprodukter (2 073 miljoner euro) som 2000 utgjorde 12 % av EU:s totala interna handel med dessa varor. Dessa siffror kan jämföras med Danmarks del av EU:s interna totala handel med jordbruksvaror och livsmedel, som 2000 var knappt 6 %. De länder som 2000 exporterat minst av jordbruksvaror och livsmedel till andra EU-länder var Finland, Portugal, Sverige och Grekland. En tredjedel av Sveriges export till övriga EUländer utgjordes 2000 av varor från produktgruppen fisk, kräft- och blötdjur m.m. (431 miljoner euro) vilket, som redan nämnts, till stor del beror på att norsk export av fisk till EUmarknaden går via Sverige. Importen av jordbruksvaror och livsmedel från andra EU-länder ser annorlunda ut än exporten. Största importör 2000 var Tyskland följt av Storbritannien, Frankrike och Italien. Tyskland, Storbritannien och Frankrike importerade främst varor från produktgruppen frukt och grönsaker. Storbritannien är även en stor importör av varor från produktgrupperna drycker och kött och köttvaror. Minsta importör var Finland följt av Grekland och Irland. Sverige var fjärde minsta importör och importen bestod till en fjärdedel av varor från produktgruppen frukt och grönsaker. 2.4.1.2 Fördelning på produktgrupper I tabell 2.4.2 visas värdet av EU:s interna handel fördelat på produktgrupper samt förändringen 1998-2000. Den värdemässigt mest betydande produktgruppen i internhandeln

är frukt och grönsaker. Stora produktgrupper är även kött och köttvaror, mejeriprodukter och ägg och drycker. Värdemässigt har handeln med levande djur inom EU, ända sedan 1996 då BSE-krisen startade, minskat (-2 % 1996 och 1997) eller stått still (1998 och 1999) för att 2000 öka med 7,1 %. Om BSE-krisen har påverkat handeln med varor från produktgruppen kött och köttvaror är svårare att se. Handeln med hela produktgruppen ökade 1997 med 7,2 % och sjönk 1998 med 9,2 %. 1999 och 2000 har inneburit ökningar på 2,2 % respektive 7,8 %. 2.4.2 EU:s interna handel 1998-2000 fördelat på produktgrupper enligt SITC Handel inom EU (miljoner ecu/euro*) Förändring Produktgrupper 99/98 00/99 enligt SITC: 1998 1999 2000 (%) (%) 00 Levande djur 3 292 3 293 3 528 0,0 7,1 01 Kött och köttvaror 15 421 15 766 17 003 2,2 7,8 02 Mejeriprodukter o. ägg 14 681 13 735 14 543-6,4 5,9 03 Fisk, kräft- o. blötdjur m.m. 7 750 8 325 8 989 7,4 8,0 04 Spannmål o. varor därav 11 533 11 047 11 269-4,2 2,0 05 Frukt o. grönsaker 22 958 23 446 23 483 2,1 0,2 06 Socker, sockervaror m.m. 3 618 3 205 3 275-11,4 2,2 07 Kaffe, te, kakao, m.m. 6 356 6 322 6 334-0,5 0,2 08 Djurfoder 5 277 4 472 4 734-15,3 5,9 09 Div. livsmedel 5 396 7 649 10 231 41,8 33,8 11 Drycker 12 254 12 669 12 623 3,4-0,4 12 Tobak o. tobaksvaror 4 838 4 970 5 337 2,7 7,4 22 Oljefrön, oljehaltiga nötter 1 536 942 1 026-38,7 8,9 4 Oljor och fetter 4 627 4 331 3 936-6,4-9,1 SUMMA 119 537 120 172 126 311 0,5 5,1 * Genomsnittliga valutakurser: 1998 1 ecu = 8,9288 kr, 1999 1 ecu = 8,8076, 2000 1 euro = 8,4465 kr. ** Skillnad mellan olika summor efter produktgrupp eller länder beror på avrundningar i tidigare led. Källa: Eurostat De största exportörerna till andra EU-länder av varor från produktgruppen frukt och grönsaker 2000 var Spanien följt av Belgien & Luxemburg, Nederländerna och Italien. Spaniens export till övriga EU-länder bestod till nästan 50 % av varor från denna produktgrupp. För produktgruppen kött och köttvaror var de största exportländerna Nederländerna följt av Frankrike, Belgien & Luxemburg samt Danmark. De EU-länder som var stora exportörer av varor från produktgruppen mejeriprodukter och ägg var Tyskland följt av Frankrike och Nederländerna. Varor från produktgruppen drycker exporterades i störst utsträckning från Frankrike, Storbritannien och Italien. De största importörerna av varor från produktgruppen frukt och grönsaker från andra EUländer var 2000 Tyskland som stod för 29 % av importen, följt av Storbritannien (18 %) och Frankrike (15 %). Varor från produktgruppen kött och köttvaror importerades i första hand av Storbritannien, Italien, Frankrike och Tyskland. För produktgruppen mejeriprodukter och ägg var det i turordning Tyskland, Italien och Belgien & Luxemburg som stod för den värdemässigt största importen från andra EU-länder. Storbritannien var största importör även av drycker följt av Tyskland.

2.4.2 Handel med länder utanför EU (tredje land) EU har en negativ handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel. Sedan Sverige, Österrike och Finland blev medlemmar 1995 har underskottet uppgått till mellan 10 926 och 7 436 miljoner euro. För att få balans i handeln med jordbruksvaror och livsmedel med tredje land skulle EU behöva öka sin export med ungefär en femtedel eller sänka sin import med nästan lika mycket. De länder som 2000 hade störst underskott var Tyskland, Storbritannien, Spanien och Nederländerna, se tabell 2.4.3. Frankrike hade störst överskott. 2.4.2.1 Fördelning på EU-länder EU-ländernas inbördes rangordning när det gäller värdet av exporten av jordbruksvaror och livsmedel till länder utanför EU visas i tabell 2.4.3. Frankrike är den största exportören och stod 2000 för 20,1 % av EU:s export följt av Nederländerna (13,6 %), Tyskland (13,4 %) och Storbritannien (12,6 %). De största importörerna är Tyskland som 2000 svarade för 18,3 % av EU:s totala import, följt av Storbritannien (17,3 %) och Nederländerna (15,3 %). 2.4.3 EU-ländernas export och import av jordbruksvaror och livsmedel 2000 Andel av Andel av Export EU:s totala Import EU:s totala Över-/ EU-land: (milj. euro*) export (%) (milj. euro*) import (%) underskott 1 Frankrike 10 521 20,1 5 995 9,7 4 526 2 Nederländerna 7 143 13,6 9 417 15,3-2 274 3 Tyskland 7 026 13,4 11 269 18,3-4 243 4 Storbritannien 6 626 12,6 10 656 17,3-4 030 5 Italien 5 415 10,3 5 561 9,0-146 6 Spanien 3 833 7,3 6 419 10,4-2 586 7 Danmark 3 553 6,8 2 684 4,3 869 8 Belgien & Lux. 2 433 4,6 4 056 6,6-1 623 9 Irland 1 974 3,8 570 0,9 1 404 10 Grekland 1 133 2,2 725 1,2 408 11 Sverige 977 1,9 1 587 2,6-610 12 Österrike 881 1,7 838 1,4 43 13 Portugal 460 0,9 1 462 2,4-1 002 14 Finland 456 0,9 481 0,8-25 EU-15 52 431 61 719-9 289 * Genomsnittlig valutakurs: 2000 1 euro = 8,4465 kr. Källa: Eurostat, egen bearbetning. 2.4.2.2 EU:s marknader I tabell 2.4.4. visas ett urval av EU:s export- och importmarknader, däribland de tre största exportmarknaderna (USA, Japan och Schweiz). EU:s tio största exportmarknader för jordbruksprodukter och livsmedel utanför EU var 2000 i storleksordning USA, Japan, Schweiz, Ryssland, Saudiarabien, Polen, Kanada, Norge, Algeriet och Tjeckien. EU har ett överskott i handelsbalansen med sina största exportmarknader, USA, Japan och Schweiz. Exporten till USA bestod 2000 till mer än hälften (53 %) av varor från produktgruppen drycker. Till Japan exporterades mest från produktgrupperna drycker (30 %) och kött och köttvaror (26 %). Även för EU:s export till Schweiz var den största exportproduktgruppen drycker (25 %). CÖE-länderna