Uppföljningsrapport 2010

Uppföljningsrapport 2010 av Renhållningsordning för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2011-06-14 Gästrike Återvinnare ansvarar för den kommunala avfallshanteringen i Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby. Post Box 722 801 28 Gävle Besök Utmarksvägen 16 Tfn 020 63 00 63 Fax 026 14 37 64 E-post info@gastrikeatervinnare.se www.gastrikeatervinnare.se

Innehållsförteckning 1 UPPFÖLJNING AV MÅL 2011...4 1.1 MÅLEN I AVFALLSPLANEN... 4 2 UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET 2010...7 2.1 UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDER SOM GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ANSVARAR FÖR... 7 2.2 FRÅGOR SOM KOMMUNERNA ANSVARAR FÖR... 10 2.3 FRÅGOR SOM VARKEN GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ELLER KOMMUNERNA ANSVARAR FÖR... 11 3 ÄNDRINGAR I RENHÅLLNINGSORDNINGEN... 12 4 BEFOLKNING... 13 5 AVFALLSMÄNGDER 2010... 14 6 KOMMUNIKATION MED MEDLEMSKOMMUNERNA... 21 6.1 MILJÖ & HÄLSA-GRUPPEN... 21 6.2 REFERENSGRUPP FÖR FASTIGHETSÄGARE OCH HYRESGÄSTER... 21 6.3 UPPFÖLJNINGSRAPPORT RENHÅLLNINGSORDNING... 21 6.4 ÅRSREDOVISNING... 21

Förord Beskrivning av renhållningsordningen Renhållningsordningen består av Föreskrifter om avfallshantering samt Avfallsplan, och är det dokument som styr verksamheten för kommunalförbundet Gästrike Återvinnare och därmed avfallshanteringen hos fastighetsägare och medborgare i Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun. Gällande version Gällande version av renhållningsordningens föreskrifter och avfallsplan finns på Gästrike Återvinnares webbplats www.gastrikeatervinnare.se. Där finns även information om vilka revideringar som gjorts. Föreskrifter och avfallsplan kan även beställas hos Gästrike Återvinnare. Uppföljning Gästrike Återvinnare gör varje år en uppföljningsrapport om renhållningsordningen. Uppföljningsrapporten omfattar bland annat måluppfyllelse och statistik från verksamhetsområdet. Med vänlig hälsning Thomas Nylund Förbundsdirektör Gästrike Återvinnare 3

1 Uppföljning av mål 2011 Det övergripande målet för svensk miljöpolitik liksom för avfallshanteringen i vår region är att främja en hållbar utveckling. Det innebär att nuvarande och kommande generationer ska tillförsäkras en hälsosam och god miljö. 1.1 Målen i avfallsplanen Filosofin kring målen är att de ska vara möjliga att uppnå och påverka av Gästrike Återvinnare. De mätbara målen syftar till att i ett kort perspektiv tala om vad som ska åstadkommas. De är förankrade i de nationella målen och är tidsbestämda. Målen har fyra olika teman: farligt avfall, materialåtervinning, kunskap och nöjda kunder. Mål 1: Rätt hantering av farligt avfall Inriktning: Hushållen i regionen lämnar in sitt farliga avfall på rätt sätt. Mätbart mål: År 2010 ska minst 85 procent av invånarna kunna beskriva hur de på rätt sätt (till exempel till en återvinningscentral) lämnar farligt avfall från hushållet (till exempel en uttjänt lågenergilampa, rester av lösningsmedel eller bekämpningsmedel). Uppföljning 2010: Av de tillfrågade vet 89 procent var en lågenergilampa ska lämnas. Exempel på åtgärder: Den rullande miljöstationen samlade in farligt avfall under hösten och alla hushåll fick ett informationsblad om insamlingen. Avfallspedagogen informerar i skolorna samt vid studiebesök. Uppmuntra fastighetsägare att ordna insamling av lampor i miljörum. 4

Mål 2: Ökad materialåtervinning Inriktning: Hushållen sorterar sitt hushållsavfall och lämnar det som är återvinningsbart till materialåtervinning, så att mängden hushållsavfall som deponeras och förbränns minimeras. Mätbart mål: År 2010 ska minst 52 procent av hushållssopor, tidningspapper och förpackningar samlas in för materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Mätbart mål: År 2010 håller det komposterbara som hushållen lämnar till central kompostering en renhet på mer än 99 procent i påsarna. Uppföljning 2010: Av det insamlade säck- och kärlavfallet och de förpackningar som samlas in genom producentansvarets försorg gick 50 procent till materialåtervinning inklusive biologisk behandling. Det är en förbättring med 2 procent jämfört med 2009, men det återstår 2 procent upp till målet för 2010. Det komposterbara materialet som lämnades in till central kompostering hade en renhet på 98,7 procent. Exempel på åtgärder: Avfallspedagogen har träffat 4 000 ungdomar och vuxna under 2010. Vi har tagit emot studiebesök vid komposteringsanläggningen Mullbacka Annons- och artikelserie i Gestrikemagasinet om återvinningsstationer för förpackningar Kommunicerat via sociala medier Genomfört informationsprojekt i Andersberg med Gavlegårdarna. Mål 3: Hög kunskap hos hushållen Inriktning: Människorna i regionen har god kunskap om avfallshantering. Mätbart mål: År 2010 svarar 90 procent av invånarna rätt på tre kunskapsfrågor. Uppföljning 2010: I genomsnitt 87 procent svarar rätt på de kunskapsfrågor som ligger till grund för målet. Exempel på åtgärder: Två nummer av broschyren Ren information har skickats ut till alla hushåll Avfallspedagogen kommunicerar i skolorna samt vid studiebesök Artiklar och annonser i olika tidningar/magasin 5

Påbörjat ett samarbete med kvinnor av utländsk härkomst som ska fungera som miljöambassadörer. Mål 4: Nöjda kunder Inriktning: Kundanpassad service och hög kvalitet kännetecknar hanteringen av hushållsavfall. Mätbart mål: År 2010 ska 90 procent av hushållen vara nöjda med hanteringen av hushållsavfall i regionen. Uppföljning 2010: 99 procent av fastighetsägarna är nöjda med sophämtningen. 96,5 procent av de som besökt en återvinningscentral är nöjda med servicen. 61 procent av dem som besökt en återvinningsstation är nöjda med besöket. Mäts i kundundersökningar. Exempel på åtgärder: Information via fripassagerare, kundtjänst och lappar till bofasta och fritidshus om hämtningsdagar och annat. Medarbetarna på ÅVC har genomgått utbildning i kundbemötande. Samråd med Förpacknings- och tidningsinsamlingen har genomförts och arbetsgrupper för att få fram fler möjliga platser för återvinningsstationer har bildats. Utvecklat avvikelsehanteringen Infört digital tömningsregistrering i hela regionen. 6

2 Uppföljning av åtgärdsprogrammet 2010 I åtgärdsprogrammet finns åtgärder för de närmaste åren. Åtgärderna syftar till att uppfylla uppsatta regler och mål renhållningsordningen och nationellt avfallet ska tas om hand på ett riktigt sätt ur resurshushållnings- och miljöskyddssynpunkt. Åtgärdsprogrammet är delat i tre avsnitt: 1. Åtgärder som Gästrike Återvinnare ansvarar för. 2. Frågor som kommunerna ansvarar för. 3. Frågor som varken Gästrike Återvinnare eller kommunerna ansvarar för. Avsnitt två och tre är i nuläget övergripande formulerade. Om kommunerna önskar utveckla och konkretisera åtgärder i avsnitt två så kan dessa föras in i åtgärdsprogrammet. Till varje åtgärd i avsnitt ett finns en kommentar om vad som skett under 2008. Eftersom inga åtgärder i avsnitt två ännu är tids- eller ansvarssatta, så finns i denna uppföljningsrapport inga kommentarer till dessa. Åtgärdsprogrammet reviderades 2005-12-01. Uppföljningen nedan gäller programmet som det är formulerat för 2008. 2.1 Uppföljning av åtgärder som Gästrike Återvinnare ansvarar för Nr Åtgärd År Kommentar Renhållningsordning och renhållningstaxa 1.1 Revidera renhållningsordningen med föreskrifter och avfallsplan 1.2 Följa upp och redovisa arbetet med renhållningsordningen 1.3 Följa upp de avgifter som fastighetsägarna betalar för sin avfallshantering så att de leder till avsedda effekter, till exempel att de bidrar till att nå målen i avfallsplanen vid behov, senast 2007 årligen Inga revideringar under 2010. Förslaget till ny renhållningsordning var ute på remiss, ställdes ut för allmänhetens granskning och godkändes i alla fem medlemskommuner. Den nya renhållningsordningen gäller från 2011. Görs i och med denna uppföljning. Miljöstyrande taxan har gett förväntat antal kunder som valt kompostabonnemang. Taxan stimulerar till sortering genom att kund kan byta till mindre kärl. 7

Insamling och behandling av avfall 1.4 Följa upp och utveckla insamlingen och behandlingen av: a) farligt avfall från hushållen b) hushållssopor c) avfall från fritidshus d) avfall från öar e) grovsopor (t.ex. återvinningscentralerna) f) latrin från fritidshus, fritidsbåtar mm g) slam från enskilda avloppsanläggningar h) hushållens trädgårdsavfall 1.5 Införa insamling av komposterbart i hela regionen 1.6 Se över förutsättningarna för personer med funktionshinder, i insamlingen av hushållsavfall 2004 2007 a) Rullande miljöstation gjorde en insamlingstur under hösten 2010. b) Sker i kontakter med fastighetsägarna c) Sker d) Sker d) Sker e) Sker f) Sker g) Sker h) Utredning om förbättrad insamling av trädgårdsavfall Klart 2007 Möte med kommunala handikapprådet i Gävle. Punktskriftsdekaler still soprum. 1.7 Säkerställa behandlingskapacitet för alla avfallsslag (upphandlingar) 1.8 Utveckla kunskapen och kompetensen kring lämplig behandling av utsorterade material. 1.9 Optimera transporterna av hushållsavfall inom regionen 1.10 Se över insamlingen av avfall från hamnar samt samråda med hamnägare i regionen 1.11 Samordna samråd med medlemskommunerna och producenterna (till exempel Förpacknings- och tidningsinsamlingen) 1.12 Säkerställa att alla fastigheter har abonnemang för hushållsavfall 1.13 Medverka vid förändringar av hämtställen, till exempel om- och nybyggnationer av soprum 1.14 Följa utvecklingen inom avfallspolitiken och medverka i de förändringar som sker 2004 2007 2005 och Löpande uppföljning av befintliga avtal. Inga upphandlingar 2010. GÅ deltar bl a i olika arbetsgrupper inom branschorganisationen Avfall Sverige. Digital tömningsregistrering införd i hela regionen. Inget gjort 2010. Ett möte mellan varje kommun, FTI och GÅ angående ÅVS har genomförts under 2010. Sker. Sker. Sker. 8

Information och kommunikation 1.15 Utveckla kommunikation med fastighetsägare och kommuninvånare 1.16 Genomföra informationskampanj för ökad kunskap om farligt avfall från hushåll 1.17 Genomföra informationskampanj till hushållen för ökad sortering av tidningar och förpackningar 1.18 Ge ut Ren Information (broschyr till hushållen) för att höja invånarnas kunskap om avfallshantering Muntlig information till andra vuxengrupper (studiebesök Mullbacka och ÅVC samt olika andra möten, medverkande vid olika aktiviteter i regionen), många personer har nåtts på detta sätt. 2006 Genomfördes 2006 och 2009. 2005 Genomfördes 2005. Ny kampanj planerad inför 2011. Två nummer av Ren Information gavs ut under året. De hade tema grovsopor, komposterbart och förpackningar. Och handlade om minimering, återanvändning, återvinning och energiutvinning. 1.19 Informera i skolor Många elever har fått muntlig information och lärare har fått handledning. 1.20 Informera om öppettider, sophämtning vid helgdagar etc 1.21 Diskutera, utbyta erfarenheter och ge råd till aktörerna inom fastighetsbranschen Förutom i broschyren Ren information har ändrade hämtningsdagar informerats om via webben, annonser och fripassagerare med fakturan. Diskussion med och rådgivning till fastighetsägare sker. Möten har hållits med tre av de kommunala bostadsbolagen. 1.22 Informera om avfalls- och miljökostnaderna Information om kostnader sker genom till exempel fripassagerare med fakturan och broschyren Ren Information. Kvalitet och uppföljning 1.23 Införa ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö 1.24 Löpande följa hushållens åsikter och kunskaper 2003 2007 Ledningssystemet är infört. Gästrike Återvinnare är certifierade enligt ISO 14001 och 9001. Interna och externa revisioner genomförs enligt plan. En kvantitativ kundundersökning har gjorts under året för att följa upp hushållens kunskaper och 9

attityder kring sophanteringen. 1.25 Genomföra plockanalyser av avfall En plockanalys på komposterbart gjordes. 1.26 Skapa ett system för att identifiera och åtgärda problem i avfallshanteringen 2005 2007 1.27 Föra statistik över avfallsmängder Sker System och rutiner för avvikelserapportering framtaget och utvecklas 2.2 Frågor som kommunerna ansvarar för Nr Fråga År Ansvar 2.1 Riskklassificering av avfallsdeponier 2.2 Upprätta åtgärdsprogram för avfallsdeponier som kommunerna ansvarar för 2.3 Föra in uppgifter om nedlagda deponier i den kommunala översiktsplaneringen 2.4 Bevaka områden för framtida deponier i den kommunala översiktsplaneringen 2.5 Iordningställande av mellanlagringsytor eller deponier för schaktmassor om kommunerna så vill 2.6 Tillsyn över industri- och verksamhetsavfall och farligt avfall (utom i de fall tillsyn utövas av länsstyrelsen) 2.7 Avfall från kommunala verksamheter där kommunen ansvarar i egenskap av verksamhetsutövare, t.ex. avfall från kommunala reningsverk, sand från gatusopning, avfall från rännstensbrunnar och aska och slagg från kommunala energibolag 2.8 Städning av nedskräpning i naturen, parker, gator m.m. Gäller även skrotbilar. 2.9 Strategi för att förebygga nedskräpning och klargöra ansvar 2.10 Översyn av förekomst och frånvaro av godkända avloppslösningar (latrinabonnemang, latrinkompostering, enskilda avloppsanläggningar) 2.11 Allmänna papperskorgar och hundlatriner (utplacering, underhåll och tömning) 2.12 Planera för beredskap för smittsamma (epizootiska) sjukdomar och i denna planering beakta avfallshantering 10

2.3 Frågor som varken Gästrike Återvinnare eller kommunerna ansvarar för Nr Fråga Ansvar 3.1 Industriavfall och annat verksamhetsavfall Verksamhetsutövaren 3.2 Farligt avfall från verksamheter (undantaget avfall från oljeavskiljare) Verksamhetsutövaren 3.3 Avfallshantering inom fastighet Fastighetsinnehavaren 3.4 Avfall som omfattas av producentansvar (förpackningsavfall, returpapper, bildäck, bilar och elektronik i stor omfattning) Producenterna 3.5 Städning och snöröjning m.m. vid återvinningsstationer Producenterna Tillsyn utövas av den lokala tillsynsmyndigheten. 11

3 Ändringar i renhållningsordningen Under 2010 gjordes inga ändringar i renhållningsordningen. En helt ny renhållningsordning togs fram och gäller från 2011. 12

4 Befolkning Antal invånare i december Kommun 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Gävle 91 233 91 276 91 987 92 081 92 205 92 445 Hofors 10 501 10 372 10 258 10 237 10 197 10 121 Ockelbo 6 137 6 101 6 050 6 047 6 051 6 055 Sandviken 36 805 36 765 36 840 36 835 36 690 36 724 Älvkarleby 8 955 8 970 9 051 9 041 9 080 9 078 Summa 153 631 153 484 154 186 154 241 154 223 154 423 Kommun 2007 Gävle 92 681 93 509 94 352 95 055 Hofors 10 039 9 896 9 873 9 741 Ockelbo 5 985 6 027 5 982 5 936 Sandviken 36 804 36 879 36 978 36 916 Älvkarleby 9 095 9 064 9 068 9 103 Summa 154 604 155 375 156 253 156 751 13

5 Avfallsmängder 2010 Samtliga uppgifter avser den sammanlagda mängden från de fem kommunerna Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby. Tabell 1.1 Hushållssopor. Ton. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Komposterbart 100 1 725 * 4 518 Brännbara + blandade sopor 36 644 34 080 * 31 138 Totalt 33 831 34 347 35 195 35 288 36 744 35 805 * 35 656 * justerad siffra 2005 2007 Komposterbart 7 447 8 970 9 362 9 669 Brännbara + blandade sopor 27 291 25 739 25 254 24 888 Totalt 34 739 34 709 34 616 34 557 Tabell 1.2 Hushållssopor. Kilo per invånare. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Komposterbart 0,6 11 * 29 Brännbara + blandade sopor 237,4 221 * 201 Totalt 220 223 229 230 238 232 * 230 * justerad siffra 2005 2007 Komposterbart 48 58 60 62 Brännbara + blandade sopor 176 166 162 159 Totalt 224 224 222 220 14

Tabell 2. Grovsopor som lämnats till återvinningscentraler. * Ton. Rent trä 3 176 4 855 5 607 7 156 7 021 8 377 Brännbart 3 150 3 310 3 426 5 156 5 358 6 023 Metallskrot 2 400 3 035 3 092 3 398 3 749 3 603 Trädgårdsavfall 1 969 3 289 2 663 3 884 3 790 4 626 Fyllnadsmassor 532 250 1 100 1 651 2 033 Impregnerat trä 38 426 495 602 692 729 Inte återvinningsbart 2 559 2 918 2 767 2 220 2 628 2 626 Summa 13 823 17 833 18 300 22 593 24 889 28 017 Rent trä 8 342 8 197 8 963 Brännbart 6 234 6 249 6 721 Metallskrot 3 212 3 578 3 233 Trädgårdsavfall 3 468 4 139 3 356 Fyllnadsmassor 2 054 2 363 2 762 Impregnerat trä 780 908 933 Inte återvinningsbart 2 796 2 647 2 477 Summa 26 886 28 081 * Uppgifterna baseras dels på vägning, dels på volymer som sedan räknats om till vikt Tabell 3.1 Småbatterier. Ton. Småbatterier 33 29 59 36 37 36 Småbatterier 34 34 * 49 Tabell 3.2 Småbatterier. Kilo per invånare. Småbatterier 0,22 0,19 0,38 0,23 0,24 0,23 Småbatterier 0,22 0,31 15

Tabell 4.1 Mängd lysrör och lampor *. Ton. Lysrör 42,8 34,5 ** 38,2 31,4 32,6 Lågenergilampor 12,6 5,2 6,0 3,7 4,7 Glödlampor 4,4 5,8 7,5 Lysrör 52 43 35 Lågenergilampor 7,9 4,0 3,7 Glödlampor 9,3 11,1 10,6 Tabell 4.2 Mängd lysrör och lampor *. Kilo per invånare. Lysrör 0,28 0,22** 0,25 0,20 0,211 Lågenergilampor 0,08 0,03 0,04 0,024 0,030 Glödlampor 0,03 0,037 0,049 Lysrör 0,33 0,28 0,23 Lågenergilampor 0,051 0,03 0,02 Glödlampor 0,06 0,07 0,07 Tabell 4.3 Mängd lysrör och lampor *. Stycken. Lysrör 95 900 214 000 172 350 ** 191 000 157 000 163 000 Lågenergilampor 63 000 57 400 89 200 40 300 51 200 Glödlampor 220 800 289 300 375 000 Lysrör 260 200 216 200 176 830 Lågenergilampor 130 500 64 800 60 770 Glödlampor 422 100 504 700 480 636 * i mängden ingår lysrör från både hushåll och verksamheter. Källa för 2003-2005: El-Kretsen. ** justerad siffra 2005 16

Tabell 5.1 Farligt avfall som lämnats till återvinningscentraler och miljöstationer. (Mängden inkluderar kemikalier, spillolja mm, men inte batterier, lysrör, kylskåp, impregnerat trä och el-avfall). Ton. Kemikalier mm 318 383 413 407 450 453 Kemikalier mm 440 475 473 Tabell 5.2 Farligt avfall som lämnats till återvinningscentraler och miljöstationer. (Mängden inkluderar kemikalier, spillolja mm, men inte batterier, lysrör, kylskåp, impregnerat trä och el-avfall). Kg per invånare. Kemikalier mm 2,1 2,5 2,7 2,6 2,9 2,9 Kemikalier mm 2,8 3,0 3,0 Tabell 6.1 Kylar och frysar. Ton. Kylar och frysar 411 432 508 523 508 518 Kylar och frysar 575 525 528 Tabell 6.2 Kylar och frysar. Stycken. Kylar och frysar 7 990 8 640 10 160 10 470 10 150 10 350 Kylar och frysar 11 500 10 500 10 550 Tabell 7.1 Diverse elektronik exklusive vitvaror (tvättmaskiner, spisar mm). Ton Diverse elektronik 342 879 916 1 355 1245 1 300 Diverse elektronik 1 386 1 634 1 521 Tabell 7.2 Diverse elektronik exklusive vitvaror (tvättmaskiner, spisar mm). Kilo per invånare. Diverse elektronik 5,7 5,9 8,8 8,1 8,4 Diverse elektronik 8,9 10,5 9,7 Källa för 2003-2005: El-Kretsen. 17

Tabell 8.1 Vitvaror (tvättmaskiner, spisar mm). Ton. Vitvaror 688 764 747 852 869 Vitvaror 666 679 710 Tabell 8.2 Vitvaror (tvättmaskiner, spisar mm). Stycken Vitvaror 13 760 15 270 16 120 17 037 17 380 Vitvaror 15 500 15 800 16 500 Källa för 2003-2005: El-Kretsen. Tabell 9 Slam från enskilda avloppsanläggningar i permanent- och fritidsbostäder. Ton. 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Slam från enskilda avlopp 22 015 21 150 22 773 23 512 2007 Slam från enskilda avlopp 23 879 24 673 25 497 25 221 Tabell 10 Fetthaltigt slam från fettavskiljare. Ton. 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Slam från fettavskiljare 1 411 2 068 1 943 2 098 2007 Slam från fettavskiljare 2 349 2 554 2 115 2 368 Tabell 11 Slam från oljeavskiljare. Ton. Slam från oljeavskiljare 1 929 1 396 2 128 2 083 1 899 833 2008 Slam från oljeavskiljare 0 1) 1) Det kommunala ansvaret för oljeavskiljare upphörde 1 juli 2007 Tabell 12 Fett (frityrfett, matoljor och liknande) från restauranger och liknande. Ton. 2006 2007 Fett 23,6 71,8 64,1 77,7 66,4 18

Tabell 13.1 Tidningar och förpackningar av papper, glas, metall och plast. Ton 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Tidningar 8 606 i.u. 8 812 9 732 10 075 9 572 Pappersförpackningar 1 596 i.u. i.u. 1 231 1 202 1 497 (1) Glasförpackningar 2 144 2 361 2 245 2 381 2 386 2 719 Metallförpackningar 617 i.u. i.u. 524 612 534 (1) Hårda plastförpackningar i.u. 368 435 417 525 545 Mjuka plastförpackningar i.u. i.u. i.u. 460 555 619 (2) Summa - - - 14 745 15 355 15 486 2007 Tidningar 8 203 (3) 8 150 7 648 7 450 Pappersförpackningar 3 368 (3) 2 487 2 941 2 595 Glasförpackningar 2 733 2 840 2 915 2 903 Metallförpackningar 424 440 315 460 Hårda plastförpackningar 586 610 - Mjuka plastförpackningar 705 678 (2) - Hårda och mjuka plastförpackningar 1 083 (4) 1 330 Summa 16 019 15 205 14 901 14 739 i.u. = ingen uppgift har kunnat fås från materialbolagen (1) Statistik endast från hushållssinsamlingen. Tidigare år har insamling från företag inkluderats. (2) Statistik endast från Gästrike Återvinnares åkeri (3) Returkartong kan innehålla en blandning av well/tidn/pappersförpackningar. FTI ser det totala värdet för denna fraktion. Genom analyser för hela sverige får dom en procentuell fördelning hur denna massa ska fördelas mellan tex tidningar och pappersförpackningar. Pga att vi nyligen gått från allpapp till delade fraktioner trodde FTI att denna region inte riktigt stämmer överens med övriga sverige. Mängden tidningar i returkartongen är förmodligen större än vad den är i övriga sverige. Detta resulterar i att det ser ut som om GÅ-regionen sorterar ut mindre mängd tidningar och större mängd pappersförpackningar. Vad de exakta värdena är för dessa fraktioner går det inte att få reda på. Totalt för dessa fraktioner är det dock så att regionen sorterar ut mer av dessa delar än året innan. (4) Hårda och mjuka plastförpackningar redovisas från och med detta år sammanlagt från materialbolagen. 19

Tabell 13.2 Tidningar och förpackningar av papper, glas, metall och plast. Kilo per invånare (1). 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Tidningar 56,0 i.u. 57,3 63,1 65,3 62,0 Pappersförpackningar 10,4 i.u. i.u. 8,0 7,8 9,7 (2) Glasförpackningar 14,0 15,4 14,6 15,4 15,5 17,6 Metallförpackningar 4,0 i.u. i.u. 3,4 4,0 3,5 (2) Hårda plastförpackningar i.u. 2,4 2,8 2,7 3,4 3,5 Mjuka plastförpackningar i.u. i.u. i.u. 3,0 3,6 4,0 (3) Totalt per person * - - - 95,6 99,6 100,3 2007 Tidningar 53,1 52,5 48,9 47,5 Pappersförpackningar 21,8 16,0 18,8 16,6 Glasförpackningar 17,7 18,3 18,7 18,5 Metallförpackningar 2,7 2,8 2,0 2,9 Hårda plastförpackningar 3,8 3,9 Mjuka plastförpackningar 4,6 4,4 (2) Hårda och mjuka plastförpackningar 6,9 8,5 Totalt per person * 103,7 97,9 95,3 94 i.u. = ingen uppgift har kunnat fås från materialbolagen (1) totala tonnaget delat med totala invånarantalet (2) Statistik endast från hushållssinsamlingen. Tidigare år har insamling från företag inkluderats. (3) Statistik endast från Gästrike Återvinnares åkeri Tabell 13.3 Tidningar och förpackningar av papper, glas, metall och plast. Kilo per invånare för hela Sverige (källa: FTI AB ). 2006 2007 Tidningar 55,5 53,3 53,3 45,4 42,1 Pappersförpackningar 9,9 10,6 10,6 11,5 11,9 Glasförpackningar 16,9 18,2 18,2 18,6 18,8 Metallförpackningar 1,8 2,0 2,0 1,6 1,7 Hårda plastförpackningar 2,1 2,2 2,2 Mjuka plastförpackningar i:u i:u i:u Hårda och mjuka plastförpackningar 3,8 4,4 Totalt per person 86,2 86,3 86,2 80,9 78,9 i.u. = ingen uppgift har kunnat fås från materialbolagen 20

6 Kommunikation med medlemskommunerna 6.1 Miljö & hälsa-gruppen Gästrike Återvinnare och medlemskommunerna har på tjänstemannanivå en referensgrupp där representanter för respektive kommuns miljötillsynsmyndighet ingår. Gruppen har under 2010 haft två möten. I gruppen diskuteras främst innehållet i föreskrifterna, samt andra frågor som har koppling till skyddet för hälsa och miljö. 6.2 Referensgrupp för fastighetsägare och hyresgäster Gästrike Återvinnare har en referensgrupp för fastighetsägare och hyresgäster. I denna grupp ingår de kommunala bostadsföretagen, tillsammans med privata bostadsföretag och hyresgäster. I gruppen informerar Gästrike Återvinnare om vad som är på gång i regionen, aktuella frågor diskuteras samt informerar om avfallshantering. Gruppen inte haft något möte under 2010. 6.3 Uppföljningsrapport renhållningsordning Uppföljningsrapporten lämnas dels till Gästrike Återvinnares förbundsfullmäktige, dels till medlemskommunerna. I uppföljningsrapporten redovisar Gästrike Återvinnare mätning av de uppsatta målen, åtgärder som genomförts samt avfallsmängder. 6.4 Årsredovisning Gästrike Återvinnares redovisar sin verksamhet i övrigt för 2010 i årsredovisningen. 21