Hindås 1:124, Älmhult 1:101 m.fl., Härryda socken och kommun

Hindås 1:124, Älmhult 1:101 m.fl., Härryda socken och kommun Arkeologisk utredning Amanda Azzopardi

Hindås 1:124, Älmhult 1:101 m.fl., Härryda socken och kommun Arkeologisk utredning Amanda Azzopardi

Hindås 1:124, Älmhult 1:101 m.fl., Härryda socken, Härryda kommun. Arkeologisk utredning Rapport 2018:2 Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ 2018 Fastighet: Hindås 1:124, Älmhult 1:101 m.fl. Länsstyrelsebeslut dnr: 431-33583-2017 Belägenhet i SWEREF 99: E347247.8 N6397755.2 Höjd över havet: 164 166 meter Beställare: Härryda kommun, sektorn för Samhällsbyggnad, Planenheten Projektnummer: G1730 Projektansvarig: Thomas Johansson Fältansvarig: Petra Aldén Rudd Övrig personal: Amanda Azzopardi, Caj Carlstein För personalens meriter hänvisas till Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativs hemsida. Fältarbetstid: 2017-12-04-2017-12-05 Undersökningsområdets storlek: cirka 2,5 hektar Arkiv: Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ Foton: Där fotograf ej anges är bilder tagna av fältpersonalen Omslagsbild: Röjningsröse (A1022) funnet inom utredningsområdet. Foto mot söder. Orienteringskarta: Framställd av Rio Natur- och kulturkooperativ med data från Qgis, FMIS samt Länsstyrelsen i Västra Götaland Topografisk grundkarta samt plankarta: Tillhandahållen av beställaren Övriga kartor och situationsplaner: Framställda av Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ med data från FMIS och Lantmäteriet (medgivandeavtal Lantmäteriet Dnr R50321710_140001) Redigering och layout: Sara Lyttkens, Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ Tryck: Nordbloms Trycksaker AB, HAMBURGSUND ISSN 1652-1897 Sökord: nyare tid, historisk tid, fossil åkermark, stenhägnad, stensträng, stenröse, röjningsrösen, agrara lämningar Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ Slakthusgatan 8 A 415 02 GÖTEBORG www.riogbg.se kontakt@riogbg.se

INNEHÅLL Sammanfattning...5 Utredningsområdet...6 Tidigare fynd undersökningar...6 Syfte och mål...6 Metod...6 Kart- och arkivstudier...6 Utredningsresultat...10 Schakt och lagerföljd...10 Anläggningar...12 Fynd...14 Analysresultat...14 Tolkning...14 Publik verksamhet...15 Resultat gentemot undersökningsplanen...15 Antikvarisk bedömning...15 Källor...16 Bilagor...17 Bilaga 1. Schaktbeskrivningar Bilaga 2. Anläggningsbeskrivningar

Figur 1. Översiktskarta med utredningsområdet markerat (ring). Skala 1: 500 000.

Hindås 1:124, Älmhult 1:101 m.fl., Härryda socken och kommun Arkeologisk utredning Sammanfattning Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län utfört en arkeologisk utredning inom fastigheten Hindås 1:124, Älmhult 1:101 m.fl., Härryda kommun. Utredningen föranleddes av byggnation av skola och bostäder. Utredningsområdet utgjordes av ett cirka 2,5 hektar stort område söder om det som idag utgör Hindås tätortsbebyggelse. Största delen av området var skogbevuxet men omfattade även ett stycke ängsmark i den sydöstra delen. Utredningsområdet är placerat på en svag förhöjning, cirka 165 m.ö.h., söder om en dalgång. Syftet med den arkeologiska utredningen var att finna alla lämningar inom området samt att bedömda deras antikvariska status. Detta för att ta fram ett planerings- och beslutsunderlag, som ska ligga till grund för fortsättning av exploateringsprocessen. Inledningsvis studerades äldre kartmaterial över området för att identifiera möjliga förhistoriska och/eller historiska lämningar. Området inventerades därefter okulärt och inom möjliga boplatslägen grävdes schakt med grävmaskin. Utredningen genomfördes under två dagar i fält och totalt grävdes 16 maskingrävda schakt i utredningsområdet. Fördelningen av schakt hade särskilt fokus på de platser och miljöer där en fornlämning kunde förväntas påträffas. Sex stenrösen (A1019, A1020, A1021, A1022, A1023 och A1024) och tre stensträngar (A1017, A1018, A1025) påträffades under utredningen. Dessa utgör en övrig kulturhistorisk lämning i form av ett område med fossil åkermark. Denna lämning gavs i väntan på fornlämningsnummer i FMIS, interimnr. G1730:1 i enlighet med Rio Göteborgs interna system. I två schakt påträffades även spår av svedjebruk. Lämningarna indikerar att området har använts till agrar verksamhet under nyare tid eventuellt historisk tid. Det går dock inte med säkerhet att fastställa att de agrara lämningarna är uppförda före 1850. Efter genomförandet av den arkeologiska utredningen bedömer Rio Göteborg att det inte behövs ytterligare arkeologiska åtgärder inom det aktuella området. Rio Göteborg föreslår dock att vid fortsatt exploatering av utredningsområdet skall hänsyn tas till de påträffade agrara lämningarna och så långt det är möjligt inkorporera dessa i kommande planer, för att binda ihop platsen historia med framtidens bruk. 5

Utredningsområdet Utredningsområdet ligger i Härryda socken och kommun utgjordes av ett cirka 2,5 hektar stort område söder om det som idag utgör Hindås tätortsbebyggelse (figur 1-2). Största delen av området var skogbevuxet men omfattade även ett stycke ängsmark i den sydöstra delen. Norr om utredningsområdet ligger en idrottshall, Hindåshallen, och till nordväst ligger Fagervallen med fotbollsplaner. Öster om området ligger husbebyggelse, Fagerhultsvägen 49, med egen mark och till väster och söder avgränsas området av Fagerhultsvägen. Utöver utredningsområdet ingick även en yta för en ny VA-ledning söder om Fagerhultsvägen. Utredningsområdet är beläget i en svag förhöjning, cirka 165 m.ö.h., söder om en dalgång, som enligt fornlämningsbilden med fossil åkermark, nyttjats för odling. Tidigare fynd och undersökningar Inom själva utredningsområdet har det inte tidigare genomförts några arkeologiska undersökningar. Utredningsytan är dock nära belägen två lämningar som finns registrerade i FMIS sedan tidigare (FMIS 2018; figur 2). RAÄ Björketorp 166 (fossil åker) samt RAÄ Björketorp 167 (ett röjningsröse) finns registrerade norr om utredningsområdet. Båda lämningarna är enligt FMIS 2018 undersökta och borttagna. Enligt förfrågningsunderlaget har det även påträffats stenrösen inom det aktuella planområdet. Syfte och mål Syftet med den arkeologiska utredningen var att finna alla lämningar inom området samt att bedömda deras antikvariska status. Utredningen skulle enligt förfrågningsunderlaget utföras med hög ambitionsnivå med syfte att ta fram ett planerings- och beslutsunderlag, som ska ligga till grund för fortsättning av exploateringsprocessen. Under utredningen skulle stenrösen som enligt uppgift fanns inom området, särskilt uppmärksammas och deras antikvariska status skulle fastställas. Om lämningar med oklar antikvarisk bedömning påträffades skulle de utredas så att antikvarisk status fastställs. Målet var att efter avslutad utredning, skulle alla lämningar inom området vara kända och bedömda avseende antikvarisk status. För lämningar som kan ha tillkommit i anslutning till tidsgränsen 1850 skulle grund för antagandet om tid för tillkomst anges. Målgrupper för utredningen är i första hand länsstyrelse, kommun, exploatör samt eventuell projektör. Metod Inledningsvis studerades äldre kartmaterial över området för att identifiera möjliga förhistoriska eller medeltida lämningar. Området inventerades därefter okulärt med inriktning på att identifiera lämpliga boplatslägen, lämningar av agrar verksamhet samt eftersökning av potentiella gravar i höjdlägen. Inom de möjliga boplatslägena grävdes schakt med grävmaskin. Fördelningen av schakt hade särskilt fokus på de platser och miljöer där en fornlämning kunde förväntas påträffas. Schakten samt alla iakttagna arkeologiska och/eller kulturhistoriska lämningar dokumenterades genom att mätas in med RTK-GPS. Lagerföljden i schakten och anläggningar dokumenterades med beskrivning och i relevanta fall fotografi. Efter avslutat rapportarbete kommer primärdokumetationen att översändas till Bohusläns museum. Kart- och arkivstudier Inledningsvis utfördes en kart- och arkivstudie av äldre tillgängligt kartmaterial. En äldre karta kunde frambringas ur arkivenvilken var Lagaskifteskartan upprättad år 1845 och fastslagen år 1846 (Lantmäteriet 2018a). En rektifiering gjordes av den äldre kartan samt den ekonomiska kartan från 1961 (Lantmäteriet 2018b) och visar att det ligger åkrar och ängar, ängskärr och backar i området och vid tiden för lagaskiftet låg här lilla Hagetorp på hemmanet Hindås ägor (figur 3). 6

Figur 2. Karta över utredningsområdet samt kända fornlämningar i närheten. Skala: 1: 5000.

Figur 3. Rektifiering av lagaskifteskartan upprättad 1845 (Ägobeskrivning och taxeringslängd över ägorna till hemmanet Hindås i Björketorp socken Bollebyggds härad Älvsborgs län upprättad vid laga skiftet år 1845) ovanpå ekonomiska kartbladet över Klåddegärde från 1961 (Lantmäteriet 2018a, akt 14-bjk-35 samt Lantmäteriet 2018b, akt J133-7B0j63). Skala: 1:4000.

Figur 4. Översiktskarta som visar schakt och nyfunna agrara lämningar. Skala: 1:1500.

Utredningsresultat Enligt undersökningsplanen skulle schakt grävas på lämpliga boplatslägen samt längst Fagerhultsvägen för kommande VA-ledning. Total grävdes 16 maskingrävda schakt i denna del av undersökningsområdet som mestadels var täkt med öppen skog men även bestod av ett mindre område med ängsmark och en del tät skog (figur 4). Schakten i området påvisar en skillnad i lagerföljd (bilaga 1). Nedan följer en sammanfattade beskrivning av schaktens lagerföljd. Schakt och lagerföljd I ett område med ängsmark grävdes schakten S1001-1003. Lagerföljden i dessa schakt bestod av matjord med grässvål och därefter en brunröd sand med sten i olika storlekar. Inga fynd återfanns i schakten. Även schakt S1004 som ligger i anslutning till vägen som går mot Fagervallen hade samma lagerföljd. I ett område med öppen skog grävdes schakten S1005-1006 vars lagerföljd bestod av grässvål, brandlager efter svedjebruk och därefter ljusgrå sand eller brunröd sand. Dessa schakt indikerar att området använts till åkerbruk. Inga fynd återfanns i schaktet. Schakten S1007-1011 grävdes även de i ett område med öppen skog och schaktens lagerföljd bestod av förna, svartgrå eller gråsvart sand, brunröd sand med sten och därefter rödbrun sand med sten. Inga fynd återfanns i schaktet. I ett mer blött område i öppen skog grävdes schakten S1012-1013. Lagerföljden i dessa schakt var förna, brun sand med sten och därefter rödbrun sand eller brunsvart sand. I schakt S1012 avbröts grävningen på grund av att schaktet fylldes med vatten. I schakt S1013 var sista lagerföljden en gul sand. Inga fynd återfanns i schakten. Schakten S1014-1016 grävdes i ett område med tät skog och sly. Lagerföljden i detta område skiljer sig åt. I schakt S1014 framkom förna och brunröd sand medan det i schakt S1015 och S1016 fanns grå urlakad sand/podsollager och därefter en brunröd sand med järnavlagring eller en gulröd sand. Inga fynd återfanns i schakten. Området söder om Fagerhultsvägen som skulle undersökas för kommande VA-ledning var utdikat och bevuxet av tät skog, med andra ord, ett område som var svårtillgängligt. Området undersöktes därför inte (figur 5). Figur 5. Område söder om Fagerhultsvägen där ny VA-ledning ska dras. 10

Figur 6. Översiktskarta som visar nyfunna agrara lämningar. Skala: 1:1000.

Anläggningar Inga anläggningar påträffades i schakten, men ovan mark dokumenterades tre stenhägnader av undertypen stensträng och sex stenrösen av undertypen röjningsrösen (figur 6 och bilaga 2). Anläggning A1017 (figur 7) är en stensträng byggd med många mindre stenar och några få stora. Stensträngen är utrasad på flera ställen och generellt övervuxen av växter. Anläggningen mäter 40 meter i längd och cirka 2 meter i bredd och har en SV-N orientering. Anläggning A1018 förlänger A1017. Anläggning A1018 (figur 8) är en stensträng med orienteringen SV-NO. Stensträngen är 36 meter lång och cirka 2 meter bred. Stensträngen är utrasad på flera ställen samt övervuxen. Anläggningen är byggd av små stenar och enstaka stora stenar. Stensträng A1018 förlängs av anläggning A1017. Anläggning A1019 (figur 9) är ett röjningsröse med måtten 4 x 2 meter. Röset består av små och stora stenar och är övervuxen. Anläggning A1020 är ett röjningsröse med måtten 2 x 2 meter. Röset består av små och stora stenar. Anläggning A1021 är ett röjningsröse med måttet 5 x 5 meter. Röset består av små och stora stenar och har en kantlinje mot söder. Runt röset finns det mycket naturlig sten i omgivningen. Anläggning A1022 (figur 10) är ett röjningsröse med måttet 3 x 2 meter. Röset består av små och enstaka större stenar. Anläggning A1023 (figur 11) är ett röjningsröse som mäter 3 x 3 meter och består av små stenar och enstaka större stenar. Röset är lätt övervuxet. Figur 7. Anläggning 1017. Stensträng. Foto mot öster. Figur 8. Anläggning 1018. Stensträng. Foto mot väster. 12

Figur 9. Anläggning 1019. Röjningsröse. Foto mot söder. Figur 10. Anläggning 1022. Röjningsröse. Foto mot söder. Figur 11. Anläggning 1023. Röjningsröse. Foto mot söder. Figur 12. Anläggning 1024. Röjningsröse. Foto mot NV. 13

Figur 13. Anläggning 1025. Stensträng. Foto mot NV. Figur 14. Anläggning 1025. Stensträng. Foto mot SÖ. Anläggning A1024 (figur 12) är ett röjningsröse med måtten 5 x 4 meter. Röset består av små och enstaka stora stenar. Röset är lätt övervuxet. Anläggning A1025 (figur 13 och 14) utgör en stensträng med orienteringen NV-SO. Stensträngen är lätt L-formad i söder och angränsar till anläggning A1024 i öster. Anläggningen är 24 meter lång och 2 meter bred. Den är utrasad och övervuxen och består utav små och enstaka större stenar. Fynd Inga fynd påträffades under utredningen. Analysresultat Inga naturvetenskapliga analyser har utförst i den arkeologiska utredningen. 14 Tolkning Sex stenrösen (A1019, A1020, A1021, A1022, A1023 och A1024) och tre stensträngar (A1017, A1018, A1025) påträffades under utredningen. Dessa utgör en övrig kulturhistorisk lämning i form av ett område med fossil åkermark. Denna lämning gavs i väntan på fornlämningsnummer i FMIS, interimnr. G1730:1 i enlighet med Rio Göteborgs interna system. I två schakt påträffades även spår av svedjebruk. De dokumenterade stenhägnaderna och stenrösena tillsammans med det påträffade svedjebrukslagret i två av schakten indikerar på att området har använts till agrar verksamhet under nyare tid eventuellt historisk tid. Det går dock inte med säkerhet att fastställa att de agrara lämningarna är uppförda före 1850. Området benämns som jordbruksmark tillhörande gården Lilla Hagetorp på Lagaskifteskartan från år 1845. De nya lämningarna följer mönstret för vad som tidigare registrerats i omgivningen, exempelvis den fossila åkermarken som utgör RAÄ Björketorp 166 samt röjningsröset RAÄ Björketorp 167.

Utredningsområdet bedöms därför innehålla agrara lämningar från nyare tid eventuellt historisk tid. Mer exakt datering kan inte med säkerhet ges. Publik verksamhet Ingen plan för publik verksamhet var upptagen i undersökningsplanen eller dess tillhörande kostnadsberäkning. Resultat gentemot undersökningsplanen Enligt undersökningsplanen skulle Rio Göteborg under 2 dagar genomföra en arkeologisk utredning med anledning av planerad byggnation av skola och bostäder samt nyanläggning av VA-ledningsschakt. Vid utredningen grävdes 16 maskingrävda schakt i området, med särskild fokus på de miljöer där fornlämningar kunde förväntas påträffas. Agrara lämningar ifrån nyare tid dokumenterades i utredningsområdet. Syftet med den arkeologiska utredningen var enligt undersökningsplanen, att i första hand utgöra planerings- och beslutsunderlag för Länsstyrelsen för vidare hantering av ärendet. Efter avslutad utredning skulle alla lämningar inom området vara kända och bedömda avseende fornlämningsstatus. Rio Göteborg anser att målet är uppfyllt. Antikvarisk bedömning Rösena och stensträngarna som påträffades under utredningen utgör en övrig kulturhistorisk lämning i form av ett område med fossil åkermark. Övriga kulturhistoriska lämningar skyddas inte av Kulturmiljölagen (1988:950). Men för skogsbruket gäller skogsvårdslagens 30 där det stadgas att hänsyn även ska tas till sådana lämningar som inte omfattas av kulturmiljölagen. Länsstyrelsen menar att planerad verksamhet bör så långt det är möjligt följa skogsvårdslagens hänsynsparagraf. Det innebär att arbetet bör ske med varsamhet och på ett sådant sätt att kulturlämningarna inte skadas eller förändras. Rio Göteborg föreslår därför att vid fortsatt exploatering av utredningsområdet skall särskild hänsyn tas till de påträffade lämningarna och så långt det är möjligt inkorporera dessa i kommande planer, för att binda ihop platsen historia med framtidens bruk. Efter genomförandet av den arkeologiska utredningen bedömer Rio Göteborg att det inte behövs ytterligare arkeologiska åtgärder inom det aktuella området. 15

Källor Digitala källor FMIS 2018 fmis.raa.se Lantmäteriet 2018a Lagaskifte 1845. Akt 14-BJK-53 Lantmäteriet 2018b Ekonomiska kartan 1961. Klåddegärde J133-7B0j63 16

Bilagor

Bilaga 2. Schaktbeskrivningar Alla måttangivelser är i meter ID Storlek Lagerföljd S1001 3x1,5 L1 0-0,3 Matjord inkl. gräs L2 0,3-0,35 Brunröd sand, sten S1002 3x3 L1 0-0,2 Matjord inkl. gräs L2 0,2-0,3 Brunröd sand, sten S1003 4x1,5 L1 0-0,4 Matjord inkl. gräs L2 0,4-0,46 Brunröd sand, sten S1004 3x1,5 L1 0-0,4 Matjord inkl. gräs L2 0,3-0,45 Brunröd sand, sten S1005 3x1,5 L1 0-0,1 Grässvål L2 0,1-0,2 Brandlager, svedjebruk L3 0,2-0,3 Ljusgrå sand L4 0,3-0,5 Brun, något humös sand L5 0,5-0,8 Gul flammig sand S1006 3x1,5 L1 0-0,1 Grässvål L2 0,1-0,2 Brandlager, svedjebruk L3 0,2-0,35 Brunröd sand L4 0,35-0,5 Rödbrun sand S1007 3x1,5 L1 0-0,05 Förna L2 0,05-0,2 Gråsvart sand L3 0,2-0,5 Brun, något humös sand L4 0,5-0,55 Sand S1008 3x1,5 L1 0-0,05 Förna L2 0,05-0,15 Svartgrå, urlakad sand L3 0,15-0,3 Brun sand, sten L4 0,3-0,55 Rödbrun sand med större sten S1009 3x1,5 L1 0-0,2 Mörk, svartgrå sand, humös L2 0,2-0,4 Brunröd sand, sten L3 0,4-0,5 Steril S1010 3x1,5 L1 0-0,05 Förna L2 0,05-0,3 Brungrå sand L3 0,3-0,45 Gråbrun sand L4 0,45-0,50 Gulröd sand S1011 3x1,5 L1 0-0,1 Förna L2 0,1-0,3 Svartgrå, något humös, sand L3 0,3-0,5 Mörkbrun sand 18

S1012 3x1,5 L1 0-0,1 Förna L2 0,1-0,2 Brun sand, mycket sten L3 0,2-0,3 Rödbrun sand. Kommentar: Schaktning avbruten på grund av vatten S1013 3x1,5 L1 0-0,05 Förna L2 0,1-0,2 Brun sand, ngt humös L3 0,2-0,35 Brunsvart sand L4 0,35-0,45 Gul sand S1014 3x12 L1 0-0,1 Förna L2 0,1-0,3 Brunröd sand, sten. S1015 3x1,5 L1 0-0,1 Förna L2 0,1-0,25 Podsollager L3 0,25- Brun röd flammig sand, järnutfällningar S1016 3x1,5 L1 0-0,1 Förna L2 0,1-0,3 Grå urlakad sand, stora stenar L3 0,3-0,4 Gulröd sand 19

Bilaga 2. Anläggningsbeskrivningar inom G1730:1 (fossil åkermark) Alla måttangivelser är i meter ID Anläggningstyp Beskrivning A1017 Stensträng 40 m lång och cirka 2 m bred, utrasad stensträng. Övervuxen. Mycket små stenar, samt enstaka större. Förlängs av A1018. A1018 Stensträng 36 m lång och cirka 2 m bred, utrasad stensträng. Övervuxen. Mycket små stenar, samt enstaka större. Förlängs av A1017. A1019 Röjningsröse 4x2 m, blandat små och stora stenar. Röset är lätt övervuxet. A1020 Röjningsröse 2x2 m, blandat små och stora stenar. A1021 Röjningsröse 5x5 m, blandat små och stora stenar. Kantlinje mot söder. Mycket naturlig sten i backen. A1022 Röjningsröse 3x2 m, blandat små och enstaka större stenar. A1023 Röjningsröse 3x3 m, blandat små och enstaka större stenar. Röset är lätt övervuxet. A1024 Röjningsröse 5x4 m, blandat små och enstaka större stenar. Röset är lätt övervuxet. A1025 Stensträng 24x2 m, övervuxen och utrasad stensträng. Lätt L-formad i söder. Stenröse A1024 mot hägnadens östra sida. 20

Rapport 2018:2