Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning



Relevanta dokument
Arbetstidsförlängning en ny trend?

Allmän makroekonomisk bedömning

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

Att lära av Pisa-undersökningen

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen

Tillväxt genom mer arbete

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet.

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Satsa på infrastrukturen en lösning på många utmaningar

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspoli5k

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

Delårsinformation HL Display-koncernen januari - juni 2012

Receptet för framgångsrik livsmedelsexport. 15 Januari 2014

Made in Sweden?

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Hur gör man på friska arbetsplatser?

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

Sveriges sysselsättningsproblem i ett internationellt perspektiv

Bilder av skolan. Syftet med PISA-studier

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Mötesplats Open Access april 2007

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

Unga arbetslösa ofta socialbidragsberoende

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo

Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe

Utbildning för bättre etablering

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Högskolans ungdomsutbildning

Vad händer på fiberfronten?

7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU

SIFO Radioundersökningar. Rapport II 2007

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014

Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhället?

Lean inom Skolan - Världsklass kräver ett annat sätt att tänka -

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015

Använd dig av fördelarna i Norgrens unika On-line tjänster!

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Rapport från kommissionen visar att över 250 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Argentina Denmark Italy Russia Slovakia Australia Netherlands Dormer Tools International Middle East, Far East Spain Brazil Austria Bolivia, Panama,

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Inköpsetik Affärsetik.

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology

DÄRFÖR TILLVERKAR VI I SVERIGE Innovatum BUSINESS SWEDEN 1 FEBRUARY,

ORVESTO Näringsliv 2008

ORVESTO Näringsliv 2008

SVCA:s årsrapport 2013

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Konsumentprisets fördelning

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9876

Överutbildningens konsekvenser för matchningen på arbetsmarknaden en faktasammanställning

Konkurrensfrågor som berör marknaden för elektronisk kommunikation

Skatter, sysselsättning och tillväxt.

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Marknadsstatistik & Trähusnytt #1 16 januari 2014

HPV-vaccinationsprogram: Vilka är de förväntade effekterna och när kommer vi att kunna se dem?

Slakten av svin minskade under januari december 2006

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

EPORT ON THE UROPEAN ECONOMY 2007 EEAG EUROPEAN ECONOMIC ADVISORY GROUP AT

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Entreprenörskap i välfärdsstaten

Betänkandet SOU 2012:75 Pris, tillgång och service fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden

Transkript:

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning?

ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA 2002 1200 1000 800 600 400 200 Korea Iceland Czech Republic Switzerland Japan Canada Australia New Zealand United States Portugal Slovak Republic Finland United Kingdom Denmark Sweden Ireland Mexico Spain Greece EU15 Norway Germany Hungary Netherlands Belgium Italy France 0 Source: OECD (2004). OECD

Dekomponering av skillnader i arbetade timmar per capita 1. Sysselsättningsgrad: sysselsättning i procent av befolkningen i arbetsför ålder 2. Arbetstid: arbetade timmar per sysselsatt 3. Demografi: arbetsför befolkning i procent av total befolkning

DECOMPOSITION OF DIFFERENCES IN HOURS WORKED PER CAPITA 1) 2) Percentage point differences in hours worked per capita with respect to the OECD average in 2002 Percentage difference with respect to OECD = average hours per capita Hours per worker effect + Employment rate effect 3) + Demographic effect 4) Korea Iceland Czech Republic Switzerland Japan Canada Australia New Zealand United States Portugal Slovak Republic Finland United Kingdom Denmark Sweden Ireland Mexico Spain Greece EU15 Norway Germany Hungary Netherlands Belgium Italy France -30-20 -10 0 10 20 30 40-30 -20-10 0 10 20 30 40-30 -20-10 0 10 20 30 40-30 -20-10 0 10 20 30 40 1) OECD averages are calculated as the population-weighted average for the countries shown for hours per capita and the demographic effects, employment average for hours per worker and working age population (15-64 years)-weighted average for the employment effect. 2) Countries in descending order of the percentage difference from OECD average hours per capita.- 3) Based on the ratio of employment to working-age population (15-64 years).- 4) Based on ratio of working-age population (15-64 years) to total population. Source: OECD (2004).

Varför tendenser till arbetstidsförlängning? Tidigare arbetstidsförkortningar har inte ökat sysselsättningen - fortsatt hög arbetslöshet - vetenskapliga studier Reaktion på den press nedåt på lönerna (i varje fall för lågutbildade) som globaliseringen innebär

Ökat konkurrenstryck Outsourcing av produktion av komponenter och insatsvaror till utländska producenter Outsourcing av produktion av komponenter och insatsvaror i egen regi till egna anläggningar utomlands Ökad konkurrens från utländsk färdigvaruproduktion Utflyttning av färdigvaruproduktion i egen regi

Arbetstidsförlängningar i Tyskland Längre arbetstid utan någon lönekompensation Längre arbetstid med partiell lönekompensation Gräns för övertidstillägg har flyttats uppåt Större flexibilitet i uttaget av arbetstid

Metod sänka timlönekostnaderna Starkt motstånd mot att sänka både real- och nominallöner per anställd Mindre motstånd mot att sänka timlönerna genom längre arbetstid Betydande effekter: - ökning från 35 till 38 timmar i veckan sänker timlönen med 7,9 % - ökning från 35 till 40 timmar i veckan sänker timlönen med 12,5 % Logiskt med arbetstidsförlängningar på lokal nivå - lätt identifiera vinnare : de som annars skulle förlora jobbet på outsourcing - det är bara på företagsnivå som man kan avtala om sysselsättningsåtaganden från arbetsgivaren

Anpassning av arbetsutbudet till nödvändig timlöneminskning Individernas arbetsutbudsbeslut - substitutionseffekt (önskad arbetstid minskar om timlönen sjunker) - inkomsteffekt (önskad arbetstid ökar om timlönen sjunker) Teoretiskt oklar nettoeffekt Enligt empirisk forskning dominerar substitutionseffekten

DESIRED WORKING TIME (a) On the part of an individual employee (b) On the part of a union Hourly real wage Hourly real wage Desired working time Desired working time Source: EEAG Group.

Bakåtlutande samband mellan önskad arbetstid och timlön för fackförening Starkare inkomsteffekt? - fackets främsta uppgift är att försvara medlemmarnas inkomster Alltid incitament för facket att hålla tillbaka arbetstiden i förhållande till marknad utan kollektivavtal för att hålla uppe sysselsättningen - detta incitament försvagas med lägre timlön: jobb blir mindre värda Man bör vänta sig att fackföreningar ska acceptera förlängd arbetstid när timlönerna pressas

Längre arbetstid också i andra länder? Liknande outsourcing-hot Konkurrenseffekter - Rüsselsheim/Trollhättan Psykologiska demonstrationseffekter Störst sannolikhet i länder med kortast arbetstid Debatt särskilt i Frankrike, Belgien, Nederländerna och Österrike

Effekter på produktion och sysselsättning Skilj mellan kort och lång sikt Kortsiktsanalys: hur påverkas produktion och sysselsättning av längre arbetstid till oförändrad lön? Långsiktsanalys: timlönen i hela ekonomin bestäms av internationella krav på kapitalavkastning - avgörande för sysselsättningen blir hur lönebildningen påverkas

Företag där det finns akuta hot om outsourcing Beslut om investeringar ska tas - exempel: Var ska man investera för att producera nya bilmodeller? Arbetstidsförlängning till oförändrad totallön självklart positiv för både produktion och sysselsättning

Andra företag Det totala antalet arbetstimmar bestäms av timlönen - lägre timlön innebär ökad efterfrågan på arbetstimmar - lönsamt öka produktion och sänka priser Oklar effekt på sysselsättningen - vid given timlön efterfrågas färre anställda personer - lägre timlön innebär att fler arbetstimmar efterfrågas

Den tyska debatten Vanligt argument: osannolikt att sysselsättningen ökar Positiv sysselsättningseffekt kräver att arbetskraftsefterfrågan är mycket känslig för variationer i timlönen - efterfrågeelasticiteten måste vara större än ett - skattade elasticiteter är mycket mindre

Missvisande argumentation Kapitalstockens utnyttjande ökar Längre arbetstid innebär ofta längre drifttid Samma effekt som av ökad fysisk kapitalstock - lönsamt med fler anställda, högre produktion och lägre priser när produktiviteten ökar Högre kapitalutnyttjande ökar sannolikheten för positiva sysselsättningseffekter redan på ett par års sikt

Ytterligare aspekter Längre arbetstid innebär att fasta kostnader per anställd slås ut på fler arbetstimmar - incitament ersätta övertid med fler anställda Incitament ersätta skiftarbete med fler anställda Längre arbetstid för anställda i bristyrken kan öka efterfrågan på annan arbetskraft

Produktion och sysselsättning på lång sikt Det internationella kapitalavkastningskravet bestämmer den möjliga timlönen i ekonomin - lägre vinster än i omvärlden innebär att investeringarna görs utomlands Lönebildningens sätt att fungera bestämmer vilken sysselsättning som är förenlig med den möjliga timlönen

Reallön och sysselsättning på lång sikt Timlön Lönesättningssamband Möjlig timlön A B C Antal sysselsatta

Hur påverkas lönebildningen av längre arbetstid? Teoretiskt oklart Mycket empirisk forskning om effekterna av kortare arbetstid - tidsseriestudier för enskilda länder - panelstudier (både tvärsnitts- och tidsserievariation) Samstämmiga resultat - kortare arbetstid tenderar att höja timlönerna - 1 % kortare arbetstid höjer timlönen med 1 % - längre arbetstid bör därför sänka timlönen

Är det bra eller dåligt med längre arbetstid? Min analys: orsaker till arbetstidsförlängning och konsekvenser för produktion och sysselsättning Också andra aspekter - värdering av fritid - risk för stress osv Finns det anledning ompröva tidigare avvägningar i ny situation? - globalisering och internationellt konkurrenstryck - demografin - starkare argument för längre arbetstid där den är jämförelsevis kort