Insektsinventering med fokus på gaddsteklar



Relevanta dokument
Bin och dagaktiva fjärilar i vägkanter i Skövde driftområde

!"#$%&'%()*"+",-* /*#0)%1" 2+&)+ #)%3+1 45,,3+"#6%)% Bilaga 4. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Biparadiset ett naturprojekt i Bokhultet, Växjö Jan 2009

Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev

Rapport 2012:92. Inventering av hotade vildbin i Västra Götalands län

Uppmätning av mängden bin och fjärilar vid Malma betesmarker, Värmdö 2011

Biologisk mångfald på spåren. Magnus Larsson, Sofia Larsson

Vildbin i vägkanter längs väg O 1655 Roasjö-Reaskäl

N A T U R. Inventering av gaddsteklar i Naturreservaten Tinnerö eklandskap och Viggeby och Håkan Andersson 2010:3 I LINKÖPING

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet

Gaddsteklar i Västra Götalands län

Bin och andra insekter

Gaddsteklar i Tinnerö eklandskap

Insekter vid Kungsladugårdshällarna Visby 2010

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

GRÄVANDE GADDSTEKLAR I NORRA DELEN AV ALINGSÅS KOMMUN Slutrapport LONA projekt 2014

Naturvärdesbedömning vid Görla


Inventering av vildbin och övriga gaddsteklar och validering av vildbinätverk i Sollentuna kommun 2015

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Ängelholms strandskog, SE i Ängelholms kommun

Grödor och vildbin i Sverige

Bin och biologisk mångfald

Gaddsteklar och blomflugor

Inventering av dagfjärilar vid ängs- & hagmarker i Höörs kommun 2001

Miljöövervakning av gaddsteklar

Göteborg Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Artrika vägmiljöer i Trafikverket Region väst

RAPPORT Miljöövervakning av dagfjärilar och vildbin längs utvalda artrika vägkanter i Sjuhäradsområdet år 2015

Gaddsteklar på Öland. riktad inventering av gaddsteklar i sex naturområden

POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS

RAPPORT Inventering av vildbin och dagaktiva fjärilar utefter det statliga vägnätet i driftområde Skövde år 2012

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE i Varbergs kommun

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

alvar LARS-AKE JANZON

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika

Vildbin och fragmentering

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV

Skötselplan för ytor utanför spelplanen

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat. Göteborgs och Partille kommuner

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén

Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad

Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder)

PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13,

Övervakning av gaddsteklar i Göteborgs Stad 2018

Inventering av gaddsteklar på f.d. Österhagsdeponin sommaren 2016

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE i Kristianstad kommun

Infrastrukturens biotoper. Tommy Lennartsson

Pollinatörer i fröodling

7.5.4 Risen - Gräntinge

REPORTAGET: BIOLOGISK MÅNGFALD. Fristad vid spåret. Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad.

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden Motala kommun

Inventering av naturvårdsintressanta insekter inom fastigheterna Strandskogen 10:6 och 10:7, Mörbylånga kommun Markus Franzén

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun

Grönholmarnas naturreservat

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Trädesmarker i västra Åhus

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Restaureringsplan för Natura området Tjurpannan, SE i Tanums kommun

RAPPORT 2009/3 INVENTERING AV BIN vid upplandskusten, Östhammar. Erik Sjödin Knus Natur

Vad flyger på Arlanda? Inventering av insekter och kärlväxter på gräsmarkerna

Naturvårdsåtgärder i stationsmiljöer och längs linjer

Naturreservat i Säffle kommun

Insekter vid Kungsladugårdshällarna Visby 2013

humlor Skog, Landskap Bakgrund och syfte med undersökningstypen Linjeinventering av Version 1:

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

Miljöövervakning av gaddsteklar

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

INVENTERING AV SVAMPAR I

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Spetssandbi LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Genarp-Sturup. Översiktlig inventering av gaddsteklar och andra insekter i sex områden vid Genarp och Sturup 2007

Metapopulation: Almö 142

Vägrenarnas betydelse för vildbin i Storåns dalgång (Marks & Bollebygds kommuner)

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009

Rapport 2017:06. Miljöövervakning av gaddsteklar i Västra Götalands län 2016

Rapport 2007:21 Insekter i sand- och grustag

Vildbin och andra insekter längs vägkanter med färgginst

Biologisk mångfald i Linnés hembygd i Småland 6. Humlor och solitära bin (Hymenoptera: Apoidea)

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.

Hävd av ängs- och betesmark

Välkommen till BIPARADISET i Bokhultet

Bilaga. Insektsinventering, Karlberg, Solna stad, med anledning av utredning inför detaljplan

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Inventering av sand- och tallevande insekter vid Sandudden i Ekerö kommun

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010

Strandinventering i Kramfors kommun

Transkript:

Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 1 av 16 2013-01-29 Insektsinventering med fokus på gaddsteklar Sammanfattning Området Sand i Älvkarleby har inventerats under 2012 på uppdrag av Upplandsstiftelsen. De kalkrika gräsmarkerna vid Sand levererar en rik- och varierad nektar- och pollenflora. I området finns också flera öppna sandmarker som är utmärkta boområden för marklevande gaddsteklar. Området är i stort behov av engångsnaturvårdsåtgärder och en långsiktig strategi för att bevara och utveckla de naturvärden som finns. Denna inventering redovisar översiktligt vilka arter av gaddsteklar som finns här och vilka arter som med rätt skötsel kan komma att etablera sig i området. Figur 1. I område 10.2 finns aggregationer av flera gaddstekelarter. Här behövs en initial röjning och ytskrapning. En långsiktig hävdform som bör omfatta antingen bete eller slåtter är önskvärd.

Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 2 av 16 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Metodik... 3 Ytor... 3 Inventering efter arter... 3 Inventering efter habitat... 3 Osäkerhet i bedömningen... 3 Artbestämning... 3 Resultat... 4 Övergripande beskrivning... 4 Brynen i norr... 4 Värdväxter för gaddsteklar... 4 Artfokus... 4 Rödlistade arter... 4 Naturvärdesarter... 5 Oligolektiska arter... 5 Övriga arter... 5 Habitat... 6 Förslag på naturvårdsåtgärder... 6 Slutsatser... 8 Förutsättningar för gaddstekelfaunan... 8 Fokusarter... 8 Biotoper... 8 Naturvårdsåtgärder... 8 Friluftsliv... 9 Övrigt... 9 Kartor... 10

Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 3 av 16 Bakgrund Området väster och norr om kyrkan i Älvkarleby har uppmärksammats som ett område som kan vara fokus för naturvårdsåtgärder. Under sommaren 2012 inventerade Magnus Stenmark området med fokus på gaddsteklar. Daniel Segerlind, Tommy Löfgren och Oskar Löfgren deltog vid ett eller flera av fältbesöken. Fokus för inventeringen har varit gaddsteklar. I Sverige omfattar gaddsteklar ca 820 arter. Den största gruppen av gaddsteklar är vildbin som räknar ca 300 arter. Metodik Området besöktes flera gånger under säsongen för att täcka in olika försommar, högsommar och sensommararter avgaddsteklar. Tabell 1. Datum för inventering på Sand Datum Fältinventering 2012-05-31 Genomgång av alla ytor i området. 2012-07-02 Utsättning av färgskålar på två platser i området. 2012-07-22 Vittjning av färgskålarna. Genomgång av alla ytor i området. 2012-08-02 Intagning av färgskålarna. Ytor Åtgärder som föreslagits är kopplade till benämningarna i Tommy Löfgrens shapefil över området. Inventering efter arter I fält har arter aktivt eftersökts genom observationer, frihåvning med håv och genom insektsfällorna som genrerat fällprover för senare artbestämning. Inventering efter habitat Innan inventeringen togs en lista fram på habitat för hotade arter av gaddsteklar. Dessa habitat bedömdes i fält dels genom att mäta dagens status men också genom att uppskatta potential. Den lista som togs fram innan inventeringen framgår av habitatlistan under resultat. Figur 2. Vid inventeringen användes färgskålar. En gul, en vit och en blå skål (utan plexiglas) placerades på två platser. Osäkerhet i bedömningen Artinventeringen bör inte ses som fullständig. Listan över befintliga habitat är däremot med stor sannolikhet en bra bild över vilka hotade arter avgaddsteklar som kan finnas inom området inom snar framtid. Artbestämning Magnus Stenmark artbestämde steklar och vissa andra individer. Joel Hallqvist artbestämde skalbaggarna och Sven Hellqvist artbestämde de flesta arterna av tvåvingar.

Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 4 av 16 Resultat Övergripande beskrivning Området visar med sin gaddstekelfauna att det finns hög potential att fokusera på området med konkreta naturvårdsåtgärder. På flera håll finns boplatser för gaddsteklar på sandblottor och sydvända brynen. Området Sand erbjuder både sandblottor, en rik och varierad örtflora och ädellövrika solbelysta bryn. Sandmarken i norr För gaddsteklar är den enskilt viktigaste bomiljön den stäppartade torräng som finns i norra delen av område 10. Här växer gul fetknopp, bockrot och knytling i stor mängd. Rovstekeln Oxybelus uniglumis är en sandspecialist och påträffades rikligt på denna sandiga torräng. Den tidigare rödlistade rovstekeln Lestica subterranea bor på denna öppna sandmark. Här finns också en aggregation av hartsbiet Trachusa byssina, liksom mindre aggregationer av de vanliga arterna sobersandbiet Andrena cineraria och gyllensandbiet Andrena nigroaenea. Brynen i norr De fina lövbrynen i norra delarna av området består av ask, lönn och gråvide. I dessa bryn finns också inslag av getapel, oxel, rönn, hägg, knäckepil, skogsalm, vårtbjörk, gran och tall. Värdväxter för gaddsteklar De viktigaste värdväxterna för gaddsteklar i området i dag är följande: Teveronika Harklöver Sibirisk ärtbuske Humlelusern Klövrar Gulvial Väddklint Brudbröd Fingerörter Artfokus Under inventeringen 2012 observerades 174 arter (Tabell 2). Tabell 2. Antal arter under 2012 på Sand Taxa Antal arter Varav rödlistade Gaddsteklar 67 1 Skalbaggar 63 0 Tvåvingar 23 0 Fjärilar 17 4 Trollsländor 4 0 Rödlistade arter Praktbyxbiet Dasypoda hirtipes NT påträffades på sandmarken och har där en liten population. Populaitonen är en av de allra nordligaste i landet. Fyra rödlistade fjärilsarter registrerades.

Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 5 av 16 Figur 3. Praktbyxbiet NT finns vid Sand i en liten population. Populationen är en av de nordligaste som påträffats i landet. Naturvärdesarter Trätapetserarbiet Megachile ligniseca påträffades under inventeringen. Arten är ovanlig och bor i håligheter. Trätapetserarbiet födosäker främst på väddklint. Oligolektiska arter Området Sand är rikt på flera viktiga pollenväxter. Sälg- och videarter Salix är värdväxterna för en rad arter. I området påträffades sobersandbiet Andrena cineraria. Blåklockor Campanula förekommer i stor mängd och specialisten Småsovarbiet Chelostoma campanularum påträffades. Fibblor finns i stor mängd, främst gråfibbla, hagfibbla och höstfibbla. Ingen fibblespecialist påträffades. Södra området utmärker sig genom at hysa en rik ärtväxtflora med gulvial, kråkvicker, humlelusern och andra arter. Fler gaddstekelarter som födosöker på ärtväxter påträffades. Bockrot är mycket vanlig och är värdväxt för den sällsynta arten dvärgsandbi Andrena nanula, som dock inte påträffades under inventeringen. Väddklint är bitvis vanlig i området och värdväxt för bland andra klinttapeterarbiet Megachile pyrenaea en art som föreslås bli målindikator i området. Övriga arter Väggbiet Heriades truncorum - en naturvårdsart finns i en stabil population på Sand och bor i timerväggar i närheten. Följande NTlistade gaddstekelarter bör vara aktuella för området och bör fortsätta eftersökas under följande säsonger: rovstekeln Crossocerus congener NT, ängssolbi Dufourea dentiventris NT, kustbandbi Halictus confusus NT, droppgökbi Nomada guttulata NT, klöverhuma Bombus distinguendus NT, kantsmalbi Lasioglossum sexmaculatum NT, fibblesandbi Andrena fulvago NT, småfibblebi Panurgus calcaratus NT, lusernbi Melitta leporina NT, stampansarbi Stelis phaeoptera NT, lansettkägelbi Coelioxys lanceolata NT.

Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 6 av 16 Habitat Ett antal habitat för hotade (Gärdenfors 2010) gaddstekelarter identifierades. Inget av dessa habitat kunde dokumenteras på Sand. Flera av arterna finns dock på Marma skjutfält. Tabell 3. Habitat för hotade gaddstekelarter som eftersöktes under fältarbetet. Samtliga habitat finns eller har funnits i Älvkarleby kommun. Habitat Svenskt namn Fynd Potential Ferreola diffinis Raggarvägstekel Nej Kräver troligen mer sand Symmorphus murarius större vedgeting Nej Knuten till brynen med asp Megachile pyrenaea Klinttapetserarbi Nej Öka väddklint och sand Nysson interruptus inget namn Nej Knuten till rik stritfauna Andrena nanula dvärgsandbi Nej Bockrot De nationella åtgärdsprogrammen för hotade arter omfattar 9 program med totalt 37 arter av gaddsteklar. Alla dessa arter gicks igenom men endast 4 kan vara aktuella för området. Ingen åtgärdsprogramart har ännu påträffats i Älvkarleby kommun. Närbelägna lokaler, t ex Marma, hyser Panurgus calcaratus. Tabell 4. ÅGP-arter aktuella för Sand. Ingen ÅGP-art har påträffats på Sand. Åtgärdsprogram Art Värdorganism Vildbin och småfjärilar på torräng Andrena gelriae Getväppling Vildbin och småfjärilar på torräng Andrena labialis Flera ärtväxtarter Vildbin och småfjärilar på torräng Nomada fuscicornis Panurgus calcaratus Vildbin och småfjärilar på torräng Nomada stigma Andrena labialis Svartpälsbi Anthophora retusa Vallört, sommargyllen mm Förslag på naturvårdsåtgärder Ett antal naturvårdsåtgärder är lämpliga för att utveckla förutsättningarna för en artrik och varierad fauna av gaddsteklar. Naturvårdsåtgärderna kan delas in i tre typer av åtgärder: de som ökar möjligheterna att bygga bo de som ökar födotillgången de som skapar en långsiktig hävdform

Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 7 av 16 Tabell 5. Benämningarna för ytorna är samma som används i Tommy Löfgrens shapefil. Yta Engångsåtgärd Långsiktig skötsel 2 Grässvål bör störas Bete eller slåtter efter behov genom ytskrapning på 20 % av ytan 5.1 & 5.2 Områdena har fläckar av torrmark. Tjock grässvål bör avlägsnas genom Vid bete bör hårdare bete för förläggas hit genom placering av foder eller grind i närheten. 7, 8 & 9 harvning över hela ytan. Ytorna är degenererade men har torrmarksflora i västra kanterna. Initialt bör ytorna omfattas av slåtter två ggr / per år för att avlägsna förnaansamling. 10.2 Rotryckning av 90 % av busk. Ytskrapning av 200 m 2 fördelat på fem platser 10.1 Röjning med rotryckning. 90 % av all busk rycks. 11 Slänten i 11b ska röjas fri så att sand blottläggs. 12.1 Säkra solinstrålning på stenpartier genom eventuell röjning Lämpliga att ingå i större fålla för bete eller slåtter. Ytan är lämplig för intensivt bete som kan åstadkommas genom fållindelning eller genom att placera utfodring eller grindar på så sätt att djuren ofta uppehåller sig här. Ytan är lämplig för intensivt bete som kan åstadkommas genom fållindelning eller genom att placera utfodring eller grindar på så sätt att djuren ofta uppehåller sig här. Denna yta är av igenväxningskaraktär men kan genom slåtter eller bete lätt återställas till en leverantör av nektar- och pollenkällor. Åkervädd, väddklint och gulvial bör vara fokusarterna i vegetationen här. Vid restaurering av den igenväxta ängen skapas automatiskt goda förutsättningar för de värdefulla kantzonerna. 13 Inget Denna degenererade torräng har kvar florakvaliteter som liten blåklocka och färgkulla. Skötsel bör fortsatt vara bete eller slåtter och bör vid fållindelning kopplas till yta 10. 15b Inget Här finns en särskilt artrik ängs- och buskvegetation. Ytan är liten och bör ingå i ett större sammanhang med bete eller slåtter som grund. 16 & 17 Säkra varma bryn och frilagda torrmarkssträngar framför bryn. Röjning av busk. Dessa två områden riskerar at kraftigt förbuskas de närmaste åren. Efter initial röjning måste områdena ingå i bete eller slåtter för att fortsätta leverera mångfald.

Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 8 av 16 Slutsatser Områdets potential för naturvärden och friluftsliv gör Sand till ett utmärkt objekt för att bilda ett naturreservat. Naturreservatet bör instiftas i kommunal regi för att på bästa sätt förankra initiala naturvårdsåtgärder och långsiktig skötsel. En viktig aspekt är också att tidigt knyta medborgarnas önskemål till friluftslivsanpassningar. Förutsättningar för gaddstekelfaunan All blomrik mark fungerar som nekaroch pollenleverantörer åt vildbin, och som jaktområden för de rovlevande arterna. Området Sand har i dag en dominans av degenererade ängsmarker som endast har ett framtidsvärde för gaddstekelfaunan. Med enkla metoder kan en balans skapas mellan fungerande bosubstrat och nektar- och pollenrika ängsmarker. Ett sådant scenario kommer att öka artrikdomen och diversiteten av gaddsteklar markant. Målarter Området har redan i dag en artrik och varierad fauna av gaddsteklar. De skötselåtgärder som föreslås bör koppla till att öka de habitat för hotade arter som togs fram i detta arbete. Enskilda hotade arter som bör vara så kallade målarter är klinttapetserarbiet Megachile pyrenaea VU, droppgökbiet Nomada guttulata VU och ängssolbiet Dufourea dentiventris NT. Biotoper Den huvudsakliga biotopen för gaddsteklar är den kalkrika gräsmarken som finns spritt över området. I synnerhet område 10 och 13 är viktiga för en artrik och varierad gaddstekelfauna. Även de varierade brynmiljöerna med asp, ek, alm är också av stort värde för många arter av gaddsteklar. I dessa bryn samlar till exempel de stritsmalande rovstekelarterna sitt byte. Figur 5. Degenererad mark mellan yta 10 och 11. Uppländsk vallört och ryssgubbe är viktiga pollenkällor för hotade arter, t ex svartpälsbiet som tyvärr inte påträffades. Naturvårdsåtgärder Den långsiktiga hävdformen är givetvis en central del för Sand. Utan en strategi för framtiden är det olönsamt att ge sig in och utföra engångsinsatserna. Den långsiktiga skötseln bör, ur perspektivet artrik och varierad gaddstekelfauna, omfatta en helhetslösning med naturbetesmark över hela eller nästan hela området. Fördelen med naturbetesmark, jämfört med till exempel slåtter, är att markblottor, varierat betestryck och dynga skapar är gynnsamma faktorer för en artrik fauna av torrmarksinsekter. Om naturbetesmark inte är förenligt med andra mål kan dessa naturvärden också gynnas av slåtter och återkommande insatser som harvning, ytskrapning, utläggning av bibäddar och andra åtgärder som gynnar gaddsteklar och andra insekter.

Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 9 av 16 Friluftsliv Området Sand har ett centralt läge i Älvkarleby. I dag besöks området flitigt av närboende för rekreation och området ger goda utrymmen för lek och upptäcktsfärder med sin kuperade terräng och varierade biotopsammansättning. Övrigt Genom att prata med närboende fick vi reda på att en man vid namn Bertil Söderström brukat markerna i norra delen. Han bor fortfarande, tillsammans med sin fru Birgit, kvar samhället. Hans kunskap om hur markerna brukats är viktiga att dokumentera för att kunna restaurera och hävda området i framtiden.

Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 10 av 16 Kartor

Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 11 av 16 Tabell 6. Under inventeringen 2012 registrerades 174 arter. Taxa Svenskt namn Antal individer Coleoptera skalbaggar 209 Anthicidae kvickbaggar 4 Notoxus monoceros inget namn 4 Cerambycidae långhorningar 1 Stenurella melanura ängsblombock 1 Chrysomelidae bladbaggar 22 Bruchus loti inget namn 1 Longitarsus succineus inget namn 19 Neocrepidodera ferruginea inget namn 1 Sphaeroderma testaceum inget namn 1 Coccinellidae nyckelpigor 9 Coccinula quatuordecimpustulata inget namn 7 Propylea quatuordecimpunctata fjortonprickig nyckelpiga 1 Scymnus mimulus inget namn 1 Curculionidae vivlar 31 Cleopomiarus graminis inget namn 25 Miarus campanulae inget namn 2 Otiorhynchus ovatus inget namn 2 Pityogenes bidentatus tvåtandad barkborre 1 Rhyncolus ater inget namn 1 Elateridae knäppare 2 Agriotes sputator mindre sädesknäppare 1 Sericus brunneus inget namn 1 Histeridae stumpbaggar 1 Margarinotus striola inget namn 1 Leiodidae mycelbaggar 3 Anisotoma orbicularis inget namn 1 Leiodes obesa inget namn 2 Melyridae borstbaggar 1 Dasytes niger inget namn 1 Mordellidae tornbaggar 26 Mordella holomelaena bred tornbagge 1 Mordella huetheri stor tornbagge 5 Mordellistena parvula inget namn 4 Mordellistena pumila inget namn 16 Nitidulidae glansbaggar 2

Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 12 av 16 Taxa Svenskt namn Antal individer Thalycra fervida inget namn 2 Scarabaeidae bladhorningar 6 Aphodius rufipes aftondyngbagge 1 Protaetia cuprea olivgrön guldbagge 2 Serica brunnea brunborre 1 Trichius fasciatus humlebagge 2 Staphylinidae kortvingar 101 Aleochara moerens inget namn 25 Anotylus hamatus inget namn 1 Atheta brunnea inget namn 1 Atheta gagatina inget namn 11 Atheta macrocera inget namn 4 Atheta nesslingi inget namn 1 Philonthus addendus inget namn 22 Philonthus succicola inget namn 34 Philonthus varians inget namn 1 Scaphisoma agaricinum inget namn 1 Diptera tvåvingar 37 Asilidae rovflugor 5 Machimus setibarbus inget namn 2 Rhadiurgus variabilis inget namn 3 Bombyliidae svävflugor 7 Hemipenthes maurus inget namn 6 Thyridanthrax fenestratus inget namn 1 Conopidae stekelflugor 1 Sicus ferrugineus inget namn 1 Hybotidae puckeldansflugor 1 Platypalpus interstinctus inget namn 1 Piophilidae ostflugor 1 Liopiophila varipes inget namn 1 Scathophagidae kolvflugor 1 Norellisoma spinimanum inget namn 1 Sciomyzidae kärrflugor 2 Coremacera marginata inget namn 1 Limnia paludicola inget namn 1 Sepsidae svängflugor 1 Nemopoda nitidula inget namn 1 Syrphidae blomflugor 13

Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 13 av 16 Taxa Svenskt namn Antal individer Eristalis arbustorum lillslamfluga 1 Eristalis interrupta fältslamfluga 3 Helophilus pendulus pendelblomfluga 1 Orthonevra stackelbergi ängsglansblomfluga 1 Sericomyia silentis ljungtorvblomfluga 2 Sphaerophoria scripta taggsländfluga 1 Sphaerophoria taeniata ängssländfluga 1 Syrphus ribesii gul solblomfluga 2 Volucella bombylans humleblomfluga 1 Tachinidae parasitflugor 1 Cylindromyia pusilla inget namn 1 Therevidae stilettflugor 4 Thereva plebeja inget namn 1 Thereva strigata inget namn 3 Hymenoptera steklar 227 Andrenidae grävbin 13 Andrena denticulata tandsandbi 6 Andrena helvola äppelsandbi 1 Andrena intermedia rödklöversandbi 1 Andrena nigriceps sommarsandbi 4 Andrena ruficrus åssandbi 1 Apidae långtungebin 36 Apis mellifera honungsbi 5 Bombus bohemicus jordsnylthumla 1 Bombus hortorum trädgårdshumla 3 Bombus hypnorum hushumla 1 Bombus lapidarius stenhumla 2 Bombus lucorum ljus jordhumla 2 Bombus lucorum coll. jordhumlor 4 Bombus norvegicus hussnylthumla 1 Bombus pascuorum åkerhumla 6 Bombus pratorum ängshumla 2 Bombus ruderarius gräshumla 3 Bombus soroeensis blåklockshumla 1 Bombus subterraneus vallhumla 3 Bombus sylvarum haghumla 1 Eucera longicornis långhornsbi 1 Colletidae korttungebin 8

Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 14 av 16 Taxa Svenskt namn Antal individer Colletes daviesanus väggsidenbi 3 Hylaeus angustatus smalcitronbi 1 Hylaeus confusus ängscitronbi 3 Hylaeus hyalinatus kölcitronbi 1 Crabronidae rovsteklar 16 Cerceris rybyensis inget namn 1 Diodontus medius inget namn 1 Lestica subterranea inget namn 5 Mimumesa dahlbomi inget namn 1 Nysson spinosus inget namn 4 Oxybelus uniglumis inget namn 1 Pemphredon lugens inget namn 1 Tachysphex obscuripennis inget namn 1 Trypoxylon figulus inget namn 1 Formicidae myror 13 Formica pratensis ängsmyra 1 Lasius flavus gul tuvmyra 3 Lasius niger trädgårdsmyra 1 Lasius platythorax skogsjordmyra 6 Lasius umbratus ängsjordmyra 1 Myrmica rugulosa sandrödmyra 1 Halictidae vägbin 25 Halictus tumulorum ängsbandbi 5 Lasioglossum albipes ängssmalbi 1 Lasioglossum calceatum mysksmalbi 3 Lasioglossum leucopus bronssmalbi 2 Lasioglossum morio metallsmalbi 11 Sphecodes ephippius mellanblodbi 1 Sphecodes geoffrellus småblodbi 1 Sphecodes pellucidus sandblodbi 1 Megachilidae buksamlarbin 51 Anthidium manicatum storullbi 1 Chelostoma campanularum småsovarbi 37 Chelostoma rapunculi storsovarbi 2 Heriades truncorum väggbi 4 Hoplitis claviventris märggnagbi 1 Megachile ligniseca trätapetserarbi 2 Megachile versicolor ängstapetserarbi 1

Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 15 av 16 Taxa Svenskt namn Antal individer Osmia bicornis rödmurarbi 1 Trachusa byssina hartsbi 2 Melittidae sommarbin 2 Dasypoda hirtipes praktbyxbi 2 Pompilidae vägsteklar 30 Anoplius nigerrimus skogsvägstekel 1 Anoplius viaticus vargvägstekel 21 Arachnospila anceps ögonvägstekel 1 Arachnospila spissa krokvägstekel 1 Priocnemis exaltata höstvägstekel 1 Priocnemis hyalinata buskvägstekel 3 Priocnemis parvula ljungvägstekel 2 Sphecidae sandsteklar 30 Ammophila pubescens inget namn 30 Tiphiidae pansarsteklar 1 Tiphia femorata rödbent pansarstekel 1 Vespidae getingar 2 Vespula vulgaris vanlig geting 2 Lepidoptera fjärilar 43 Hesperiidae tjockhuvuden 4 Ochlodes sylvanus ängssmygare 3 Thymelicus lineola mindre tåtelsmygare 1 Lycaenidae juvelvingar 7 Glaucopsyche alexis klöverblåvinge 1 Lycaena hippothoe violettkantad guldvinge 1 Lycaena virgaureae vitfläckig guldvinge 1 Plebejus argus ljungblåvinge 1 Polyommatus icarus puktörneblåvinge 2 Polyommatus semiargus ängsblåvinge 1 Nymphalidae praktfjärilar 28 Aphantopus hyperantus luktgräsfjäril 5 Boloria selene brunfläckig pärlemorfjäril 2 Coenonympha arcania pärlgräsfjäril 15 Coenonympha pamphilus kamgräsfjäril 1 Melitaea athalia skogsnätfjäril 4 Polygonia c-album vinbärsfuks 1 Zygaenidae bastardsvärmare 4 Zygaena filipendulae allmän bastardsvärmare 1

Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 16 av 16 Taxa Svenskt namn Antal individer Zygaena lonicerae bredbrämad bastardsvärmare 1 Zygaena viciae liten bastardsvärmare 2 Odonata trollsländor 4 Calopterygidae jungfrusländor 1 Calopteryx virgo blå jungfruslända 1 Corduliidae skimmertrollsländor 1 Somatochlora flavomaculata gulfläckig glanstrollslända 1 Lestidae smaragdflicksländor 1 Lestes sponsa allmän smaragdflickslända 1 Libellulidae segeltrollsländor 1 Sympetrum flaveolum gulfläckad ängstrollslända 1 Totalsumma 520