Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Relevanta dokument
Insekter i höstraps i ÖSF-området

Aktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Rapsbaggar och resistens Rapskonferens Projekt 20/20, Linköping

Rapsbaggar resultat från resistensundersökningar Svea-konferensen

Fyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041

Växtskyddsåret 2016 Alf Djurberg & Göran Gustafsson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Linköping

Skadeinsekter i klöverfröodlingar

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012

Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna

Uttunning av ängsgröe med Roundup!? Lars T. Havstad, Bioforsk Landvik

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Tillväxtreglering och bekämpning av sjukdomar och skadegörare- norska försök och erfarenheter

Bekämpning av insekter i vårsäd

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Bekämpning av svartpricksjuka

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Veckorapport - Linköping vecka 22

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Majsmottet en ny skadegörare i Sverige

Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling

Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018

Bekämpning av svartpricksjuka

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Bibliografiska uppgifter för Klöverspetsvivlar-förekomst och skada i klöverfröodlingar i södra Skåne

Karin Jahr Jordbruksverkets växtskyddscentral Linköping. Brunnby 13 januari 2009 L ) 9/5 DC 30 2) 21/5 DC 33 LSD 5% 794 (15%)

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

Växtskyddsåret Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen

Svampsjukdomar i havre

Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel

Rapsbaggar och resistens

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet. 2 Beskrivning av ärendet Den 12 maj 2015 inkom ansökan om dispens för nedanstående ändamål.

Bekämpning av svartpricksjuka

Svampsjukdomar i vårkorn

Årsstämma ÖSTRA GÖTALANDS FRÖ & OLJEVÄXTODLARES EKONOMISKA FÖRENING

Danska erfarenheter av tillväxtreglering och svampbekämpning i gräsfrö. Barthold Feidenhans l Landscentret, Planteproduktion Afdeling specialviden

Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand Sveriges Frö och Oljeväxtodlare

Vårbehandling mot örtogräs i höstvete

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Svampförsök i korn. Växtskydd

Strategier mot skadegörare i ärter

Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara

R E S U L T A T B L A N K E T T Växtproduktionsekologi. Sortprovning. Försöksdesign:

Vårbehandling mot örtogräs i höstvete

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Växtskyddsåret observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Jordbearbetningsstrategier

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Nytt verktyg för bekämpning av bladmögel i grönsaker

Växtskyddsåret Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?

Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige?

Växtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

ÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

OGRÄS. Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete. Ogräs

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Välkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens Antal deltagare Dag 2 Dag 1

Jordbrukaredagar 2013

Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand & Albin Gunnarson Sveriges Frö och Oljeväxtodlare

Färre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen?

VÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

(SAS Mixed Procedure) Skörd Omr A Omr B Omr D+E Omr F A-B D-F Råfett Råfett Råfett Råfett Råfett Råfett Råfett

Skördeår: P R E L I M I N Ä R A R E S U L T A T SIDA 1 Institutionen för växtproduktionsekologi

Komplexa växtskyddsstrategier kräver biologisk kunskap

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

17 Höstraps. (Höstraps forts. nästa sida)

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Två såtidpunkter i höstvete

Färre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen?

Jordbrukardagarna 2010

VÄXTODLINGS- GÅRDENS GULA MOTOR

Välkomna till 23:a ÖSF konferensen!

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Bekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över

Svampsjukdomar i maltkorn

Bekämpning av Bemisia tabaci i odling av julstjärna 2008 Råd och tips

Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Fältforskningsenheten Grödor Skördeår:

Våroljeväxter - Jordloppor. Åtgärder-Bekämpningsmedel. Studier Jordloppor samlades in från 10 olika platser, varje population testades separat

Bekämpning av Bemisia tabaci i odling av julstjärna 2016 Råd och tips

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Rapport från 20/20 projektet

Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Transkript:

Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Foto: Louis Vimarlund Växtskyddscentralen Linköping

Disposition Kålmalens biologi Försök mot kålmal under 2013 Slutsatser och erfarenheter

Kålmal - allmänt o Kålmal vanlig på korsblomstriga växter o 2013: även angrepp i vårraps, vanligt o Stora variationer o Innan dess: 2010 och 1995, 1958 och 1946 o Vid massaförekomst - kålmal i många grödor Foto: Anders Arvidsson Växtskyddscentralen Linköping

Kålmalens biologi De första brukar dyka upp i slutet av maj Honan lever ca 2 veckor lägger 70-300 ägg på bladens undersida eller på bladskaften Äggkläckning efter ca en vecka Larverna gnager på bladen och senare på skidorna Larverna lever 3-4 veckor Larverna är känsliga för regn Bilder: Louis Vimarlund Växtskyddscentralen Linköping

Kålmalens biologi, forts. Puppstadiet: ca 5-15 dagar Minst 2 generationer per år Generationerna går in i varandra Foto: Anders Arvidsson Växtskyddscentralen Linköping En generation tar ca 3-7 veckor Ingen övervintring i Sverige Naturliga fiender: parasitsteklar och svampar

Kålmal - angreppet 2013 Migration från syd/sydost De första fynden omkring 20/5, senare i Västsverige, först i östra delen Begränsade skador i juni Starka skador i mitten av juli Mälardalen värst drabbat, följt av öst Foto: Louis Vimarlund Växtskyddscentralen Linköping Västsverige: mindre problem totalt en del fält med kraftiga skador Inga angrepp i höstraps av betydelse

Led Försöksplan L13-8016, Bekämpning av rapsbaggar och kålmal Knoppstadium Dos l, kg/ha Efter avslutad blomning Dos l, kg/ha Finansiär Obehandlat - - Region Avaunt 0,17 - Region Biscaya 0,3 - Region Fastac 50 0,25 - Region Mavrik 0,25 - Region Fastac 50-0,25 Region Plenum och Fastac 50 0,15 0,25 Region

Behandling 1) Försök mot kålmal och rapsbagge Glyttinge, E-län, 2013 (L13-8016) Fröskörd kg/ha (08-29) Fröskörd rel.tal Råfettkörd kg/ha Råfett rel.tal Obehandlat 1820 100 799 100 Avaunt 0,17 +430 124 +223 128 Biscaya 0,3 +80 104 +41 105 Fastac 50 0,25 +360 120 +178 122 Mavrik 0,25 +330 119 +178 122 Fastac 50 0,25* +310 117 +151 119 Plenum 0,15 & Fastac 50 0,25* +490 127 +229 129 LSD 180 83 Behandling vid tid för rapsbaggebekämpning *) behandlat efter blomning

Behandling 1) Försök mot kålmal och rapsbagge Glyttinge, E-län, 2013 (L13-8016) Kålmal (larver) per planta 07-23 Oskadade skidor % 08-01 Måttligt skadade skidor % Starkt skadade skidor % Obehandlat 8,8 5 74 21 Avaunt 0,17 15 74 11 Biscaya 0,3 11 77 12 Fastac 50 0,25 10,2 19 69 12 Mavrik 0,25 21 64 15 Fastac 50 0,25* 4,6 24 69 7 Plenum 0,15 & Fastac 50 0,25* Behandling vid tid för rapsbaggebekämpning *) behandlat efter blomning 23 71 6 LSD 3,3 10 11 14

Behandling 1) Försök mot kålmal och rapsbagge Glyttinge, E-län, 2013 (L13-8016) Rapsbaggar per planta (06-12) Rapsbaggar per planta (06-14) Rapsbaggar per planta (06-20) Rapsbaggeskadade skidor % och rel.tal (08-01) Obehandlat 1,8 1,5 1,7 56 100 Avaunt 0,17 0,2 0,5 77 Biscaya 0,3 1,0 1,1 90 Fastac 50 0,25 0,5 0,9 74 Mavrik 0,25 0,1 0,8 68 Fastac 50 0,25* 1,4 1,5 96 Plenum 0,15 & Fastac 50 0,25* Behandling vid tid för rapsbaggebekämpning *) behandlat efter blomning 0,3 0,8 84 LSD 0,4 0,5

Behandling 1) Försök mot kålmal och rapsbagge Osvalla, T-län, 2013 (L13-8016) Fröskörd kg/ha (09-12) Fröskörd rel.tal Råfettkörd kg/ha Råfett rel.tal Obehandlat 1530 100 664 100 Avaunt 0,17 +230 115 +108 116 Biscaya 0,3 +120 108 +59 109 Fastac 50 0,25 +290 119 +140 121 Mavrik 0,25 +210 114 +107 116 Fastac 50 0,25* +350 123 +171 126 Plenum 0,15 & Fastac 50 0,25* +460 130 +223 134 LSD 190 86 Behandling vid tid för rapsbaggebekämpning *) behandlat efter blomning

Behandling 1) Försök mot kålmal och rapsbagge Osvalla, T-län, 2013 (L13-8016) Kålmal (larver) per planta (07-26) Oskadade skidor % (08-07) Måttligt skadade skidor % Starkt skadade skidor % Obehandlat 4,4 58 41 1 Avaunt 0,17 65 33 2 Biscaya 0,3 59 38 3 Fastac 50 0,25 2,8 73 26 1 Mavrik 0,25 63 37 0 Fastac 50 0,25* 1,1 82 17 1 Plenum 0,15 & Fastac 50 0,25* Behandling vid tid för rapsbaggebekämpning *) behandlat efter blomning 72 27 1 LSD 1,7 12 12 1

Försök mot kålmal och rapsbagge Uppsala, C-län, 2013 (L13-8016) Behandling 1) Fröskörd kg/ha (09-23) Fröskörd rel.tal Råfettkörd kg/ha Råfett rel.tal Obehandlat 1200 100 485 100 Avaunt 0,17 +350 129 +152 131 Biscaya 0,3 0 100 +4 101 Fastac 50 0,25 +270 123 +119 125 Mavrik 0,25 +200 116 +83 117 Fastac 50 0,25* +420 135 +178 137 Plenum 0,15 & Fastac 50 0,25* +230 119 +101 121 LSD 200 88 Behandling vid tid för rapsbaggebekämpning *) behandlat efter blomning

Behandling vid tid för rapsbaggebekämpning *) behandlat efter blomning Behandling 1) Försök mot kålmal och rapsbagge Uppsala, C-län, 2013 (L13-8016) Kålmal (larver) per planta (07-23) Oskadade skidor % (08-07) Måttligt skadade skidor % Starkt skadade skidor % Obehandlat 12,7 1 73 26 Avaunt 0,17 6 80 14 Biscaya 0,3 1 73 26 Fastac 50 0,25 11,0 3 81 16 Mavrik 0,25 2 81 17 Fastac 50 0,25* 8,0 6 90 4 Plenum 0,15 & Fastac 50 0,25* 5 80 15 LSD 2,8 4 14 15

Erfarenheter från bekämpning av kålmal 2013 Avaunt och pyretroider mot rapsbagge gav ibland bra effekt mot kålmal Fastac 50 efter blomning bäst effekt Svag effekt av Biscaya Sannolikt svag effekt även av Mospilan Plenum svag effekt enligt tillverkaren

Erfarenheter från bekämpning av kålmal 2013, forts. Bekämpningstidpunkt och migrationsmönster har haft stor betydelse Svårt få fullgod effekt i fält med mycket kålmal Flera behandlingar för fullgod effekt Störst skada i tunna torkskadade grödor Frågor om resistensproblem dök upp

Hur mycket kan kålmalen ha påverkat vårrapsskörden i väst? Sen vår men behagligt vårbruk, bra start för vårgrödorna chans till hög skörd Skördeskador av kålmal hur stora? Andra orsaker: Torka? Andra skadegörare?

3000 Skördar av vårraps 2001-2013 inom Västra Sveriges Frö- och Oljeväxtodlares område Källa: SFOs skördeuppskattning Kg/ha 2500 2000 1500 1000 500 0