Partiernas svar på REVs Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Fråga 1 Hur ser ni allmänt på situationen för de bidragsberättigade enskilda vägarna? Hur ska vi bäst kunna vidta de åtgärder som den framtida traf ikökningen kommer att kräva på det vägnät som får en allt större betydelse för vår samhällsutveckling? Anslaget till enskilda väghållare ligger i dag ca 300 mkr under statsbidragsförordningens intentioner, hur skulle Ni vilja förändra detta? Hans Stenberg, ledamot i Traf ikutskottet (s) Många av de enskilda vägarna har stor betydelse för samhället och därför är det av stor vikt att det f inns möjlighet att ge bidrag upp till de procentsatser som anges i statsbidragsförordningen. Kostnaden för statsbidrag till det enskilda vägnätet måste sedan givetvis vägas mot andra angelägna behov i statsbudgeten. Vartefter budgetläget förbättras bör dock anslaget till de enskilda vägarna kunna höjas. Lars Ohly (vp) De enskilda vägarna fyller en viktig funktion i samhället. Vänsterpartiet anser att kommunikationer och infrastruktur som är av betydelse för många människor måste säkerställas genom att vara öppna och tillgängliga för alla. Det är därför viktigt att det f inns statsbidrag till enskilda vägar, eftersom statsbidraget ska ses som en kompensation till de enskilda väghållarna för att de håller vägarna öppna för allmänheten. Under 90-talet var det väldigt många verksamheter inom den statliga budgeten som drabbades av nedskärningar, så även statsbidrag till drift och underhåll för enskilda vägar. Sedan dess har statsbidraget ökat och i den senaste budgetpropositionen för år 2006 (som är en uppgörelse mellan vänsterpartiet, miljöpartiet och socialdemokraterna), ökade bidraget från 659 000 000 kr till 691 000 000 kr år 2006. För år 2007 beräknar de tre samarbetspartierna anslaget till 704 000 000 kr och för 2008 beräknas anslaget uppgå till 732 000 000 kr. Jämfört med 2005 så kommer anslaget till enskilda vägar 2008 ha ökat med drygt 11 procent. Denna utveckling välkomnar vi! Det är viktigt att komma ihåg att det även f inns en rad andra verksamheter inom den gemensamma sektorn som behöver ökade resurser. Det gäller t ex tandvården, äldrevården, förskolan och skolan. Därför krävs det avvägningar mellan de resurser vi har till förfogande och fördelningen av dessa mellan olika verksamheter. Peter Eriksson och Per Bolund, politiskt sakkunnig (mp) En situation med försämrad bärighet och framkomlighet på enskilda vägar är en mycket oroande utveckling. Miljöpartiet har drivit igenom en kraftig ökning av anslaget för bärighet och tjälsäkring på det statliga vägnätet. Eftersom en stor del av traf iken går på enskilda vägar är det rimligt att även det enskilda vägnätet bör få motsvarande satsning. Vi anser att resurser bör tas från nybyggnad av väginfrastruktur och satsas på drift och underhåll av vägnätet, både den statliga och den enskilda delen. 4 Bulletinen Nr 3 2006
VÄGHÅLLNING frågor om enskilda vägar Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Göran Hägglund (kd) Maud Olofsson och Sven Bergström, ledamot av traf ikutskottet (c) Lars Leijonborg och Tina Sandin, partiledarstaben (fp) Fredrik Reinfeldt och Joachim Glassell, traf ikpolitisk handläggare (m) De enskilda vägarna är utan tvekan en av de delar i transportsystemet som lidit mest av det röd-gröna regeringssamarbetet och dess nedprioritering av allt vad vägar heter. Lösningen på dagens problem stavas mer resurser. I Kristdemokraternas budgetalternativ för 2006 föreslog vi en anslagsökning till vägnätet på 600 miljoner kr jämfört med regeringens budgetproposition. Bidragen till enskilda vägar föreslog vi skulle öka med 10 procent, 70 miljoner kr, till 760 miljoner kr. På sikt behöver nivån öka ytterligare. Centerpartiet har varit pådrivande för en högre ambitionsnivå så att också det enskilda vägnätet kan ges en godtagbar standard. Efter den socialdemokratiska regeringens halvering av statsbidragen i mtten av 90-talet till 330 mkr, var det centerpartiet som ett par år senare drev fram i stort sett en återställning av bidragsnivån. Vi har därefter fortsatt kräva en successiv höjning av nivåerna och vi har konsekvent betonat vikten av att ge enskilda vägar tillfredsställande förutsättningar, så att riksdagens transportpolitiska mål kan uppfyllas. För att detta ska vara möjligt måste regering och riksdag dels kunna följa kostnadsutvecklingen, dels kunna bedöma behovet av eventuella omfördelningar mellan årligt och särskilt bidrag. Vi anser att regeringen och samarbetspartierna i frågor om kostnadsutveckling och bidragsfördelning har fått allt det underlag som de efterfrågat. Det är väl dokumenterat att bidragen är underdimensionerade och att kostnader för exempelvis reparationer av broar är större än vägsamfälligheter klarar av att bära. I Centerpartiets budgetalternativ har vi anslagit 100 mkr mer till enskilda vägar och vi inser behoven av en fortsatt uppräkning av anslagen. Det har visat sig f innas en bred politisk majoritet för att avvisa BREV-utredningens förslag om att i stor omfattning överföra allmän väg till enskild väghållning. Däremot är det angeläget att fullfölja andra delar av utredningens förslag, bl a om att Vägverket skall ta över ansvaret för s k konstbyggnader i form av bl a broar. Folkpartiet har redan tidigare avvisat förslag om sänkta anslag till enskilda vägar liksom BREV-utredningens förslag att lågtraf ikerade statliga vägar skulle föras över till det enskilda vägnätet. Den socialdemokratiska traf ikpolitiken har inte minst under de senaste åtta årens samarbete med de rödgröna stödpartierna inneburit att anslagen till både investeringar, drift och underhåll av vägnätet, både det statliga och det enskilda, urgröpts alltmer. På sikt leder det till en oacceptabel försämring av vägnätet i hela landet. Folkpartiet förordar en större satsning på alternativa f inansieringsmodeller för infrastrukturen s k OPS-lösningar. Därigenom skulle både investeringar, drift och underhåll av vissa vägprojekt kunna ske vid sidan av de statliga anslagsramarna, som därmed i ökad utsträckning skulle kunna användas för vägar som idag inte ryms inom de alltför begränsade ramarna. Tyvärr har regeringen, med största sannolikhet med starkt stöd av sina stödpartier, avstått från att lägga förslag som skulle kunna leda till en användning av alternativ f inansiering av bl a vägar. Vi anser att de enskilda vägarna är en viktig del av vägnätet på framför allt landsbygden och att det krävs statligt stöd för att upprätthålla dessa. De enskilda vägarna är öppna för allmän traf ik på i princip samma villkor som allmänna vägar, och utgör därmed en viktig del av vårt kommunikationssystem, de har stor betydelse för möjligheten att leva och bo på landsbygden men också för bland andra turism- och skogsindustrin. Därför är vi angelägna om att väsentligt förbättra förutsättningarna för de enskilda vägarna. Vi moderater vill satsa sju miljarder kronor mer än regeringen på vägarna under två år för att komma till rätta med de värsta bristerna i vägnätet. I detta paket ligger en satsning på de enskilda vägarna för att komma till rätta med den nedrustning av det enskilda vägnätet som vänsterkartellen åstadkommit. Bulletinen Nr 3 2006 5
Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Fråga 2 Bidragsvägarna får allt svårare att klara traf ikutvecklingen, vilket aktualiserar frågor om att införa traf ikrestriktioner, till exempel mot främmande eller tung traf ik. Är en sådan utveckling acceptabel på ifrågavarande vägar? En förutsättning för att statsbidrag ska utgå är att vägarna hålls öppna även för främmande traf ik. Det är självklart inte acceptabelt om en stor del av de enskilda vägarna stängs för främmande traf ik. Däremot måste det naturligtvis f innas en möjlighet att begränsa den tunga traf iken om vägen inte är dimensionerad för att tåla sådan traf ik. Det är tveksamt med restriktioner på bidragsvägar, eftersom statsbidraget just är ämnat till att kompensera för den allmänna traf ikens påverkan på de enskilda vägarna. Sker en ökad traf ikutveckling måste vi i stället diskutera nivån på statsbidraget, som under de kommande tre åren enligt de tre samarbetspartiernas budgetplanering leder till en ökad budgetram. Nej, miljöpartiet anser att vägarna ska hållas öppna för samtliga traf ikanter. Fråga 3 Skulle det utifrån en politisk bedömning vara värdefullt om framtida behov av väghållningsåtgärder struktureras och redovisas i form av alternativa program och mål för enskild väghållning? Det kan gälla utförande av enkla, miljömässiga beläggningar, förstärkning av vägkroppen, förbättrad avvattning etc. Detta skulle också på sikt innebära nämnvärda besparingar. Det är alltid till fördel om man har tydliga och väl underbyggda utgångspunkter för en diskussion. Utgångspunkten för bidragen till enskilda vägar är vägens betydelse för att uppnå de transportpolitiska målen, samt en avvägning mot andra för samhället angelägna målsättningar. Frågan är intressant, men även svår att svara på. Det skulle i sådana fall betyda att statsbidraget i större utsträckning styrs från centralt håll. Det kan vara bra om man är klar över vad man vill åstadkomma. I annat fall kan en sådan styrning bli kontraproduktiv, eftersom de lokala väghållarna antagligen i större utsträckning själva vet vilka behov som behöver åtgärdas på den enskilda vägen. Ja, det behövs bättre beslutsunderlag, och det skulle därför vara värdefullt med denna typ av redovisning. Om partiernas svar på REVs frågor REV har de två senaste valen ställt ett antal för oss viktiga frågor till riksdagspartierna. Till valet 2002 var det bara oppositionspartierna som svarade på våra frågor. De så kallade statsbärande partierna, mp, s och v ansåg tydligen då inte att frågorna var så viktiga. Bland de utfästelser vi 2002 fick från de partier som svarade kan vi se att samtliga lovade verka för att den nedåtgående trenden för statsbidrag skulle brytas. Om det berodde på oppositionen vet vi inte, men vi kan konstatera att anslaget verkar vara på väg uppåt, efter många, många år. Kristdemokraterna ansåg att beskattningsreglerna för samfälligheter borde ges en mer tidsenlig utformning. Detta har också dessbättre genomförts. Därutöver ville samtliga att de förslag i den så kallade BREV-utredningen, som REV och andra förkastade, borde hamna i papperskorgen men att de goda förslagen skulle genomföras. Av detta 6 Bulletinen Nr 3 2006
TRAFIKSÄKERHET Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Varje enskild väg som av ekonomiska skäl stängs för främmande eller tung traf ik måste betecknas som en svår förlust. Vi har en sådan nivå på skatterna i Sverige att staten ska kunna bidra till att i princip hela vägnätet hålls öppet för allmänheten. Traf ikrestriktioner som drabbar näringslivet vore dessutom mycket olyckligt för den regionala utvecklingen i stora delar av landet. Centerpartiet avvisar en utveckling där man blir tvungen att införa traf ikrestriktioner på de enskilda vägarna. Det är ett samhälleligt ansvar att anslagen till de enskilda vägarna svarar mot de verkliga behoven. Det är enligt vår mening mycket viktigt att det enskilda vägnätet kan hållas öppet för allmän traf ik på i princip samma villkor som allmänna vägar. De enskilda vägarna är av avgörande betydelse för vår unika tillgänglighet till naturen, jakten, f isket, bär- och svampplockningen och till landsbygdens kulturlandskap. En bra standard på de enskilda vägarna är också oerhört viktigt för landsbygdsföretagens och skogsnäringens transporter. Nej, en sådan utveckling skulle inte vara acceptabel. Vi måste ha ett vägnät med en acceptabel minimistandard. Däremot vill vi komma åt den tunga traf ikens överlaster, som utgör ett hårt tryck inte minst på det enskilda vägnätet. Vi anser att ett rikt land som Sverige skall ha en god standard på vägnätet. Därför är det oacceptabelt på sikt med restriktioner till följd av underf inansiering av vägnätet. Vi anser att mer pengar måste till för att säkerställa att Sverige har den vägstandard som vi kan förvänta oss. Det bidragsberättigade enskilda vägnätet måste underhållas med minst samma långsiktighet och rationalitet som statliga vägar. Så ja, det vore värdefullt om de statliga bidragsinsatserna tog sin utgångspunkt i en planering med tydligare mål och i högre grad f ick formen av långsiktiga program. Det är naturligtvis eftersträvansvärt att det framtida behovet av väghållningsåtgärder struktureras så att det ger bästa möjliga effekt. Vi har alltid hävdat att ett bra vägunderhåll, en välskött väg, alltid är bäst också ekonomiskt ur ett långsiktigt perspektiv. Som i svaret på fråga 2 menar vi att även det enskilda vägnätet måste hålla en given minimistandard. Däremot kan man säkert tänka sig förenklingar både i upphandling och utförande av insatser för det enskilda vägnätet. Det kan vara värt att se över. Vi anser att det är en självklarhet att Riksförbundet Enskilda Vägar skall beredas möjlighet att bistå med kunskap om det enskilda vägnätets behov. har som bekant bara papperskorgen varit av intresse för Ulrica Messing. Desto mer glädjande att svaren i år har fått en helt annan valör. För det första har alla partier svarat, för det andra genomsyras svaren av den positivitet som vi känt allt tydligare från politikerna i framför allt riksdagens trafikutskott under senare år. Svaren visar också att man verkligen satt sig in i frågorna innan svaren gavs. Det är inga svar utifrån att: Nu är det valår! Under fråga 1 svarar ledamoten (s) i trafikutskottet Stor vikt att ge bidrag enligt statsbidragsförordningen. Partiledaren (v) anser att De enskilda vägarna fyller en viktig funktion i samhället. Vänsterpartiet anser att kommunikationer och infrastruktur måste säkerställas genom att vara öppna och tillgängliga för alla. Språkröret i (mp) säger: Miljöpartiet har drivit igenom en kraftig ökning av anslaget till bärighet och tjälsäkring på det statliga vägnätet. Eftersom en stor andel av trafiken går på enskilda vägar är det rimligt att även det enskilda vägnätet bör få motsvarande satsning. Detta från majoriteten, vad säger då Alliansen om fråga 1? Partiledaren i (kd): I kd:s budgetalternativ för 2006.Bidragen till enskilda vägar skulle öka med 10 %, 70 milj. kr till 760 milj. kr. På sikt behöver nivån öka ytterligare. forts på nästa sida Bulletinen Nr 3 2006 7
Partiernas svar genomsyras av den positivitet som vi känt allt tydligare från politikerna i framför allt riksdagens trafikutskott under senare år. Centern säger genom partiledaren: pådrivande för en högre ambitionsnivå måste regering och riksdag följa kostnadsutvecklingen och kunna bedöma behovet av eventuella fördelningar mellan årligt och särskilt bidrag Vägverket ska ta över ansvaret för bl a broar. Folkpartiet förordar alternativa finansieringar av större projekt som skulle kunna frigöra kapital för de satsningar som måste anslagsfinansieras. Moderaternas partiledare är angelägen om att väsentligt förbättra förutsättningarna för de enskilda vägarna en satsning på de enskilda vägarna för att komma till rätta med den nedrustning som vänsterkartellen åstadkommit. Under fråga 2 är enigheten total. Vägnätet skall inom ramen för sin bärighet vara öppet för alla. Miljöpartiet konstaterar koncist: Vi anser att vägarna skall hållas öppna för alla trafikanter. Kristdemokraterna: Varje enskild väg som av ekonomiska skäl stängs för främmande eller tung trafik måste betecknas som en svår förlust. Under fråga 3 har vi fått både intressanta och positiva besked! (s) vill ha tydliga och väl underbyggda utgångspunkter för en diskussion. Vänsterpartiet anser frågan intressant, men även svår att svara på kan en sådan styrning bli kontraproduktiv, eftersom de lokala väghållarna antagligen i större utsträckning vet vad som behöver åtgärdas på den enskilda vägen. (Bravo Lars Ohly, i vilken vägsamfällighets styrelse sitter Du själv? Sven I helt personliga kommentar och understrykning!) Miljöpartiet efterlyser bättre beslutsunderlag och folkpartiet förenklingar, centern vill ha en strukturering mot optimal effekt. Kristdemokraterna anser att det vore värdefullt om de statliga bidragsinsatserna tog sin utgångspunkt i en planering mot tydligare mål och i högre grad fick formerna av långsiktiga program. Avsikten med fråga 3 var att känna på partiernas kunskap om nuvarande system och eventuella vilja till nytänkande. Svaren bör vara av intresse för Vägverket i den genomgång av regelverket som nu initierats! Avslutningsvis tre citat ur Näringsminister Ulrica Messings anförande i riksdagen vid föredragning av infrastrukturpropositionen: - Tid spelar allt större roll i människors vardag runt om i Sverige. Man ska hinna med arbete, familj och fritid. Snabba och effektiva transporter blir därför allt viktigare i vardagslivet för moderna människor. Det är självklart att människor i dag ställer krav på att förbindelserna med omvärlden ständigt förbättras. Det ska vara möjligt att bo på ett ställe och jobba på ett annat. För näringslivet är situationen liknande. Handeln är tillväxtens källa. Möjligheten att få fram sitt gods snabbt och i rätt tid kan vara avgörande för många av våra företag för att de ska kunna utvecklas, skapa jobb och växa. Text Sven Ivarsson Tid spelar allt större roll i människors vardag runt om i Sverige. Man ska hinna med arbete, familj och fritid. Snabba och effektiva transporter blir därför allt viktigare i vardagslivet för moderna människor. Ulrica Messing, näringsminister FOTO: MARIA NILSSON 8 Bulletinen Nr 3 2006