Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga uppgifter studerade närmare 27 900 inresande studenter från andra länder vid svenska universitet och högskolor läsåret 2006/07. Det är nio procent fler än läsåret innan och tre gånger fler än för tio år sedan. Antalet inresande studenter fortsätter därmed att öka och numera utgör de ett väsentligt inslag över sju procent av samtliga studenter vid svenska universitet och högskolor. Antal 30 000 25 000 Inresande studenter 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Inresande studenter till Sverige läsåren 1997/98 2006/07. Antalet studenter som kommer till Sverige för att studera har ökat med i genomsnitt 13 procent per år sedan mitten av nittiotalet. Drygt 27 900 studenter från andra länder studerade i Sverige läsåret 2006/07. I antalet inresande studenter ingår både de som åker till Sverige på egen hand för att studera (s.k. freemovers) 1 och de som kommer till Sverige inom ramen för 1 Med inresande student på egen hand avses dels personer som angivit studier som grund för bosättning hos Migrationsverket och där beslutet om uppehållstillstånd är fattat mindre än två år före studiestarten, dels utrikes födda som invandrat mindre än sex månader innan studiestarten och dels övriga med ofullständiga personnummer i högskolornas studiedokumentationsregister.
utbytesprogram 2, det vill säga utbyte som organiserades av det lärosäte vid vilket de studerade. Under 2006/07 kom 16 700 freemovers och 11 200 utbytesprogramstudenter till Sverige. Fler från Asien studerar i Sverige Av de 27 900 inresande studenterna i Sverige läsåret 2006/07 finns uppgift om ursprungsland för drygt 22 700. (Eftersom personer från Norden och EU inte behöver uppehållstillstånd för att resa till Sverige saknas ofta uppgift om land för dessa studenter.) De flesta inresande studenterna kommer från länder inom Europa och Norden, inklusive dem som saknar landsuppgift. Två av tre inresande studenter eller 18 700 gjorde det 2006/07. Ytterligare 21 procent kom från Asien. Det är också från Asien som antalet inresande studenter ökat mest. Numera är det över 5 900 studenter från Asien som studerar i Sverige, vilket är tolv gånger fler än i mitten av nittiotalet. De enskilt största länderna är Tyskland, Finland, Frankrike, Kina och Pakistan. Från dessa fem länder kom 39 procent av dem som studerade i Sverige och som har landsuppgift. Jämfört med 2005/06 har antalet inresande ökat särskilt mycket från Pakistan, Kina och Iran. Från dessa länder har antalet inresande ökat med mellan 41 och 66 procent under 2006/07. Däremot har antalet inresande från Indien minskat med 14 procent från drygt 1 000 till under 900 under samma år. (Landsspecifika uppgifter redovisas i separat tabell på nästa sida.) Samhällsvetenskap och teknik lockar Nästan alla inresande studenter studerar på fristående kurser. Endast fem procent återfanns i studier på utbildningsprogram. Den vanligaste ämnesinriktningen på kursstudierna är samhällsvetenskap och humaniora. Nästan hälften av alla inresande studenter studerade inom dessa områden 2006/07. Ytterligare drygt 40 procent studerade på kurser inom naturvetenskap och teknik. Det är den högsta andelen naturvetenskaps- och teknikstudier som noterats bland de inresande studenterna sedan mitten av nittiotalet. Ökningen hänger samman med att flera universitet och högskolor med teknisk inriktning, i takt med att svenskars intresse för tekniska utbildningar minskar, i allt högre grad rekryterar studenter från utlandet. 2 Med utbytesprogramstudent avses personer som deltar i ett utbytesprogram i grundläggande högskoleutbildning vid universitet och högskolor i Sverige. 2
Ursprungsland Samtliga inresande studenter därav inom utbytesprogram Danmark 331 153 Finland 1 826 629 Island 178 29 Norge 509 158 Norden 2 844 969 Belgien 256 235 Estland 103 27 Frankrike 1 627 1 353 Grekland 200 82 Italien 616 509 Litauen 217 127 Nederländerna 536 477 Polen 501 388 Portugal 131 112 Rumänien 106 40 Ryssland 319 66 Schweiz 235 203 Spanien 1 051 911 Storbritannien och Nordirland 383 294 Tjeckien 191 180 Turkiet 303 135 Tyskland 2 585 2 124 Ukraina 128 6 Österrike 389 349 Övriga Europa utom Norden 760 367 Europa utom Norden 10 637 7 985 Okänt inom Norden och Europa 5 203 0 Ghana 140 2 Kamerun 209 0 Nigeria 409 1 Övriga Afrika 433 97 Afrika 1 191 100 Bangladesh 453 4 Indien 884 41 Iran 539 4 Japan 199 111 Kina 1 596 258 Pakistan 1 177 47 Singapore 163 143 Sydkorea 148 108 Thailand 159 18 3
Övriga Asien 593 91 Asien 5 911 825 Kanada 390 277 Mexiko 227 117 USA 720 473 Övriga Nord- och mellanamerika 52 8 Nord- och mellanamerika 1 389 875 Brasilien 71 19 Övriga Sydamerika 248 97 Sydamerika 319 116 Australien 366 319 Övriga Oceanien 44 35 Oceanien 410 354 Totalt 27 904 11 224 Antalet inresande studenter till Sverige 2006/07. Två av tre inresande studenter till Sverige kommer från Europa. Tyskland är det enskilt största ursprungslandet. Därifrån kommer nästan en tiondel av alla inresande studenter. Antalet inresande är numera tre gånger fler än i mitten av nittiotalet. Särskilt stor har antalsökningen varit från Asien, där Kina är det största ursprungslandet. Högst andel inresande studenter vid Blekinge tekniska högskola Att alltfler inresande studenter studerar inom teknik och naturvetenskap påverkar också hur stor andelen inresande studenter är vid olika lärosäten. Exempelvis tillhör universitet och högskolor med teknisk inriktning de lärosäten med högst andel inresande studenter, vilket framgår av tabellen nedan. 4
Antal studenter Därav inresande Lärosäte 2006/2007 Antal Andel, % Blekinge tekniska högskola 7 439 1 469 19,7 Kungl. Tekniska högskolan 17 045 3 230 18,9 Chalmers tekniska högskola 9 917 1 357 13,7 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 750 93 12,4 Handelshögskolan i Stockholm 1 638 186 11,4 Kungl. Konsthögskolan 252 28 11,1 Sveriges lantbruksuniversitet 4 994 554 11,1 Högskolan Dalarna 9 264 995 10,7 Högskolan i Jönköping 9 596 994 10,4 Konstfack 644 66 10,2 Lunds universitet 34 026 2 997 8,8 Linköpings universitet 21 406 1 748 8,2 Luleå tekniska universitet 10 148 761 7,5 Högskolan i Skövde 5 873 422 7,2 Uppsala universitet 28 196 1 942 6,9 Växjö universitet 11 662 803 6,9 Mälardalens högskola 11 761 798 6,8 Umeå universitet 23 575 1 496 6,3 Dramatiska institutet 398 23 5,8 Högskolan i Halmstad 7 832 448 5,7 Högskolan Kristianstad 8 888 498 5,6 Högskolan i Gävle 10 994 600 5,5 Stockholms universitet 35 006 1 721 4,9 Karolinska institutet 8 156 398 4,9 Högskolan på Gotland 4 624 217 4,7 Karlstads universitet 12 095 565 4,7 Göteborgs universitet 34 743 1 602 4,6 Södertörns högskola 8 355 359 4,3 Malmö högskola 16 139 660 4,1 Örebro universitet 11 508 434 3,8 Högskolan i Borås 8 731 326 3,7 Högskolan i Kalmar 8 925 305 3,4 Mittuniversitetet 13 843 445 3,2 Högskolan Väst 6 556 186 2,8 Lärarhögskolan i Stockholm 11 096 270 2,4 Röda Korsets Högskola 570 13 2,3 Gymnastik- och idrottshögskolan 619 13 2,1 Ersta Sköndal högskola 1 079 16 1,5 Hela riket, totalt 380 147 27 904 7,3 5
Totala antalet studenter samt därav antal och andel inresande studenter, per lärosäte 2006/07. Andelen inresande studenter är högst vid Blekinge tekniska högskola. Där var 1 500 eller 20 procent av de drygt 7 400 studenterna inresande läsåret 2006/07. Uppgifter redovisas för lärosäten med minst 250 registrerade studenter och 5 inresande studenter. Flest inresande studenter hade Kungl. Tekniska högskolan, drygt 3 200. Därefter kommer i fallande ordning universiteten i Lund, Uppsala, Linköping, Stockholm och Göteborg med mellan 1 600 och 3 000 inresande studenter vardera. Totalt utgjorde de inresande studenterna 7,3 procent av samtliga studenter i Sverige 2006/07. Relativt sett var andelen inresande högst vid Blekinge tekniska högskola. Lärosätets andel var 19,7 procent läsåret 2006/07. Vid ytterligare tio lärosäten var andelen inresande tio procent eller högre. Av dessa är tre konstnärliga högskolor och tre lärosäten med teknisk inriktning. Däremot tillhör lärosäten som nästan enbart ger utbildning inom undervisnings- eller vård- och omsorgsområdet den grupp av lärosäten som har lägst andel inresande. Sammantaget tyder detta på att skillnaderna mellan lärosätenas andel inresande till stor del beror på skillnader i lärosätenas utbildningsutbud. 6