Övervakning av rödlistade kärlväxter i Jönköpings län Sammanställning av 6 kärlväxter övervakade inom ramen för floraövervakningsverksamheten i Jönköpings län 2002
Övervakning av rödlistade kärlväxter i Jönköpings län Sammanställning av 6 kärlväxter övervakade inom ramen för floraövervakningsverksamheten i Jönköpings län 2002 En rapport från regional miljöövervakning i Jönköpings län i samarbete med Smålands Flora MEDDELANDE NR 2003:23
2 ÖVERVAKNING AV RÖDLISTADE KÄRLVÄXTER I JÖNKÖPINGS LÄN, 2002 Titel Övervakning av rödlistade kärlväxter i Jönköpings län Sammanställning av 6 kärlväxter övervakade inom ramen för floraövervakningsverksamheten i Jönköpings län 2002 Författare Fotografier Layout Beställningsadress Webbplats Kontaktperson Therese Asp Se under respektive foto Therese Asp, Yvonne Liliegren Länsstyrelsen i Jönköpings län, Samhällsbyggnadsavdelningen, 551 86 Jönköping Telefon 036-39 50 00 (vx) www.f.lst.se Yvonne Liliegren, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Direkttelefon 036-395034, e-post yvonne.liliegren@f.lst.se Meddelande Nr. 2003:23 ISSN 1101-9425 ISRN LSTY-F-M 03/2003:23--SE Referens Yvonne Liliegren, Samhällsbyggnadsavdelningen, November 2003 Upplaga 150 ex. Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 2003
ÖVERVAKNING AV RÖDLISTADE KÄRLVÄXTER I JÖNKÖPINGS LÄN, 2002 3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 4 INLEDNING 5 ÖVERVAKNING JÖNKÖPINGS LÄN 6 Mosippa (Anemone vernalis) 7 Gaffelglim (Silene dichotoma) 8 Kattmynta (Nepeta cataria) 10 Ljungögontröst (Euphrasia micranthia) 11 Granspira (Pedicularis sylvaticus) 12 Myggblomster (Hammarbya paludosa) 13 REFERENSER 15
4 ÖVERVAKNING AV RÖDLISTADE KÄRLVÄXTER I JÖNKÖPINGS LÄN, 2002 Sammanfattning Floraövervakningen påbörjades 1994 i Jönköpings län. Det är föreningen Smålands flora som på uppdrag av ArtDatabanken och Länsstyrelsen återbesöker lokaler med rödlistade och regionalt hotade växter. De flesta fynden registrerades ursprungligen i samband med inventeringen för Landskapsfloran, men fler har tillkommit. Sedan 2002 ingår även Habo- och Mullsjö kommuner i verksamheten. I övervakningen ingår, förutom att notera om arten finns kvar eller inte, även att rapportera antal samt om det förekommer några eventuella hot mot växtplatsen. I den här sammanställningen presenteras floraövervakningens resultat från återbesökta lokaler av 5 rödlistade kärlväxter och en regionalt hotad kärlväxt. Arterna är gaffelglim, kattmynta, granspira, ljungögontröst, mosippa och myggblomster. Tyngdpunkten i denna rapport har valts att läggas på mosippan som under 2002 utsågs till årets växt av Svenska Botaniska föreningen och ArtDatabanken. Arten har minskat kraftigt under 1900-talet och år 2002 gjordes därför en omfattande inventering i hela landet för att finna alla förekomster. Arten var inte rödlistad i Sverige 1995, men 2000 blev den rödlistad som sårbar (VU). Efter 2002 års inventering kan man dra slutsatsen att den är på väg mot en högre hotklassificering. Mosippan är den art som har mest negativ trend i länet av de arter som övervakas. Av de 94 lokaler som besöktes under 2002 hade arten försvunnit från 34 varav flertalet låg i Habo kommun. Fem nya lokaler hittades vid inventeringen, fyra nya fynd i Eksjö kommun och ett i Vetlanda. En tillfällig gäst dök upp i länet 1997, nämligen gaffelglim. Den hittades vid en vägkant i Jönköpings kommun, men vid återbesöket 2000 hade arten försvunnit. Kattmynta förekommer på ett fåtal platser i Nässjö kommun. Arten har tidigare funnits på fler lokaler i Jönköpings-, Nässjö- och Tranås kommuner men den har försvunnit på flertalet genom förstörelse av växtplatserna, jordhögar har till exempel tippats på en växtplats. Idag finns tre övervakningsplatser registrerade. I Jönköpings län finns idag 22 registrerade övervakningslokaler för ljungögontröst. Vid återbesök ett flertal gånger mellan åren 1994-2002 visade det sig att arten försvunnit från sju lokaler, ökat på sex och har relativt stabila populationer på resten. En art som finns spridd i hela länet är granspira. Den övervakas på ett stort antal lokaler och har likt så många andra arter haft en negativ populationstrend. Idag finns 111 lokaler registrerade för övervakning, arten har försvunnit från 32 och minskat på 13. Under 2002 återbesöktes 30 lokaler med återfynd på 25 av dem. Myggblomster är inte en nationellt rödlistad art, men är regionalt sällsynt i Jönköpings län. Övervakning sker på 21 lokaler idag och tio av dessa återbesöktes under 2002. Resultatet gav att arten försvunnit från sex av dem. Vid återbesök under perioden 1994-2002 hade populationen ökat vid fem lokaler. Arten finns främst i de östra och nordöstra delarna av länet.
ÖVERVAKNING AV RÖDLISTADE KÄRLVÄXTER I JÖNKÖPINGS LÄN, 2002 5 Inledning Floraövervakningen i Jönköpings län startade 1994. Det är föreningen Smålands flora som på uppdrag av ArtDatabanken och Länsstyrelsen återbesöker floralokaler som registrerats i samband med inventeringen för Landskapsfloran, men fler har tillkommit. Sedan 2002 ingår även Habo- och Mullsjö kommuner i verksamheten. I övervakningen ingår, förutom att notera om arten finns kvar eller inte, även att rapportera antal samt om eventuella hot mot växtplatsen. Arter som övervakas för ArtDatabanken är akut hotade (CR) och de arter man har kunskapsbrist om (DD) samt även en del starkt hotade (EN) och sårbara (VU). För Länsstyrelsens räkning övervakas ett urval arter som räknas till starkt hotade (EN), sårbara (VU), missgynnade (NT) och regionalt hotade (R). Art- och lokalurvalet har gjorts i samråd med Margareta Edqvist, föreningen Smålands flora. Uppgifter om samtliga arter finns i Länsstyrelsens hotartsregister. Registret är upplagt i en databas i programvaran MS Access 7.0. I den här sammanställningen presenteras floraövervakningens resultat från återbesökta lokaler av 5 rödlistade kärlväxter och en regionalt hotad kärlväxt i Jönköpings län. Arterna är; mosippa (VU-sårbar), gaffelglim (CR-akut hotad), kattmynta (EN-starkt hotad), ljungögontröst (VU-sårbar), granspira (NT-missgynnad) och myggblomster (R-regionalt hotad). Syftet med föreliggande sammanställning är att beskriva tillståndet för dessa utvalda arter. Urvalskriterierna har varit att: 1) arten övervakas 2) lokalen är återbesökt 3) arten till viss del kan betecknas som ansvarsart för länet 4) att olika biotoptyper är representerade 5) att alla rödlistekategorier täcks in. Tyngdpunkten har valts att läggas på mosippan som under 2002 utsågs till årets växt av Svenska Botaniska föreningen och ArtDatabanken. Arten har minskat kraftigt under 1900- talet och år 2002 gjordes därför en omfattande inventering i hela landet för att finna alla förekomster. Arten var inte rödlistad i Sverige 1995, men 2000 blev den rödlistad som sårbar (VU) och efter 2002 års inventering kan man dra slutsatsen att den är på väg mot en högre hotklassificering. Urvalet av arter har gjorts i nära samarbete med Margareta Edqvist, föreningen Smålands flora.
6 ÖVERVAKNING AV RÖDLISTADE KÄRLVÄXTER I JÖNKÖPINGS LÄN, 2002 Övervakning Jönköpings län I Jönköpings län övervakas totalt sett 93 arter. En lista över alla kan ses i tabellen nedan De olika hotkategorierna är: R=regionalt sällsynt, VU= sårbar, NT= missgynnad, EN=starkt hotad, CR= akut hotad, RE= försvunnen och DD= kunskapsbrist. I denna rapport har en art ur varje hotkategori valts ut för en lite närmre beskrivning. Art Hotkat Art Hotkat Art Hotkat Adam och Eva R Kattmynta EN Sankt Pers nycklar R Ag R Klockgentiana VU Skaftslamkrypa VU Axag R Klotgräs VU Skogsfru NT Backmåra NT Klubbfibbla VU Skogsklocka NT Blodtopp R Klubbstarr R Skogskorn NT Bandnate VU Klätt VU Skånskt mannagräs Bokarv NT Klöversnärja R Smalbladig lungört VU Brudsporre R Knippnejlika VU Smalfräken R Brunbräken VU Knölvial VU Spindelört NT Cypresslummer VU Krypfloka VU Spädnate R Drakblomma VU Kung Karls spira R Spädstarr R Dvärglin VU Källblekvide VU Stenfrö NT Dvärgserradella VU Kärrknipprot R Stickelfrö NT Finnögontröst EN Ljungögontröst VU Strimgröe R Fjällskära R Lundvårlök R Stor bockrot NT Flytsäv NT Mosippa VU Storfryle EN Fyrling NT Myggblomster R Stortimjan NT Fältgentiana VU Nonnea VU Styvnate EN Fältmartorn R Nålginst EN Svärdtåg R Fältvedel R Näbbstarr R Tretalig slamkrypa R Fältvädd R Oljedådra RE Trollsmultron NT Gaffelglim CR Ormtunga R Uddnate VU Granbräken Paddfot NT Vattenveronika R Granspira NT Parkmåra EN Vingvial Grusbräcka R Piggfrö VU Vitrapunkel VU Grönbräken R Purpurknipprot R Vityxne VU Grönskära VU Renlosta VU Vårflenört Guldkörvel EN Rutlåsbräken EN Äkta stormhatt CR Hallonbjörnbär DD Ryl VU Ängsfibbla DD Hartmansstarr NT Råglosta VU Ärtvicker VU Hårstarr R Rödsyssla NT Ävjebrodd R
ÖVERVAKNING AV RÖDLISTADE KÄRLVÄXTER I JÖNKÖPINGS LÄN, 2002 7 Mosippa (Anemone vernalis) Mosippa växer numera nästan uteslutande på isälvsmaterial i anslutning till rullstensåsar och sandfält. Glesa, torra tallhedar är den vanligaste biotopen men den växer även på ljunghedar och andra hedartade betesmarker. Arten var tidigare vanlig på västsvenska ljunghedar. Arten växer ofta på sydvända gläntor i lugnt och soligt läge med tidig snösmältning. Den trivs inte bland blåbärsris eller i tät ljung och är beroende av markstörningar som ger blottor vegetationstäcket för att kunna gro. Den har påträffats i alla landskap upp till Jämtland och Medelpad med undantag för Dalsland och Gotland. Den är klassad som sårbar (VU) enligt rödlistan och populationen har minskat markant under de senaste 50 åren i hela Syd- och Mellansverige. Man bedömer att en minskning på 50 % har skett i dessa delar av Sverige och till största delen beror minskningen på att många lokaler förstörts genom grustäkt, igenväxning och vegetationsförändringar till följd av eutrofiering samt att både skogsbete och skogsbrand upphört. Arten har försvunnit helt från Jämtland och i Skåne, Blekinge, Halland, Närke, Östergötland, Södermanland och på Öland finns den endast kvar på ett fåtal lokaler. I norra kanten på utbredningsområdet t ex i norra Dalarna, Härjedalen och Hälsingland märks inte en lika tydlig minskning utan här finns fortfarande rika förekomster av arten. Ett stort antal lokaler finns även i Småland och Västergötland. I Jönköpings län förekommer den på ett 70-tal platser. Mosippa. Foto: Torbjörn Kronestedt. Källa: Den virtuella floran, Naturhistoriska riksmuseet Under 2002 utfördes en omfattande inventering av mosippa i landet för att lokalisera alla förekomster. 575 lokaler rapporterades in och hela 91 % av dessa lokaler visade en svagt minskande till kraftigt minskande trend (Åström och Stridh 2003). I länet besöktes totalt 94 loka-
8 ÖVERVAKNING AV RÖDLISTADE KÄRLVÄXTER I JÖNKÖPINGS LÄN, 2002 ler varav 89 var återbesök. Av dessa var det 34 lokaler som man inte återfann någon mosippa på. 5 nya lokaler hittades, 4 av dessa i Eksjö kommun och den 5: e i Vetlanda. Majoriteten av de övervakningslokaler som försvunnit förekom i Habo kommun. Av de lokaler som övervakats under ett antal år har populationen ökat på 6 platser, 22 platser har oförändrad populationsstorlek och på 10 har antalet minskat. Orsaken till att arten försvunnit från vissa lokaler är förstörelse av växtplatsen, oftast genom igenväxning men även genom vägbyggen och ogräsbekämpning längs banvallar. För att förbättra situationen för arten bör särskilda skötselråd för skogsbruk på mosippsmarker inarbetas i skogsbruksplaneringen. Det vore även väldigt gynnsamt om naturvårdsbränning utfördes på lämpliga lokaler. T T $ S S S S S T o m m a l o k a l e r S Ö v e r v a k n i n g s l o k a l e r S j ö a r K o m m u n g r ä n s 0 10 20 kilometer T ä t o r t e r N Aktuella övervakningslokaler för mosippa. Punkterna visar lokaler där arten hittats och trianglarna är återbesökta lokaler där inga fynd av arten gjordes vid senaste inventeringen. Gaffelglim (Silene dichotoma) Gaffelglim är en ettårig, 2-10 dm hög ört med kortskaftade, vita blommor i en gaffelgrenig blomställning. Arten var tidigare känd från Skåne till Värmland, Närke och Uppland samt tillfälligt norrut till Norrbotten men har idag endast 3 kända växtplatser i Östergötland. Tillfälliga fynd görs då och då, nu senast var det vid en vägkant i Jönköpings län 1997. Enligt rödlistan är den klassad som akut hotad (CR).
ÖVERVAKNING AV RÖDLISTADE KÄRLVÄXTER I JÖNKÖPINGS LÄN, 2002 9 Gaffelglim. Foto: Ragnar Lernedahl. Gaffelglim förekom under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet som ogräs i klövervallar, på åkerrenar och vägkanter i Sverige. Den trivs både i sand- och lerjord och växer gärna på platser som är väl solexponerade. Genom ineffektiv frörensning samt att ingen kemisk bekämpning av ogräs förekom i klöverodlingar förr, kunde arten spridas och klara sig. På 1950-talet började man däremot använda en ny typ av frörensningsmaskin som sorterade ut frön med ojämn yta likt gaffelglimmens. Den blev alltmer sällsynt och har idag i stort sett försvunnit från vårt land. Gaffelglim Ej återfunnen på lokalen Övervakningslokaler Sjöar Kommungräns Tätorter N W E 0 8 16 24 32 kilometer S Den lokal man fann Gaffelglim på i Jönköping 1997 övervakas. Arten var försvunnen från lokalen vid senaste inventeringen (2000).
10 ÖVERVAKNING AV RÖDLISTADE KÄRLVÄXTER I JÖNKÖPINGS LÄN, 2002 Kattmynta (Nepeta cataria) Kattmynta är en ca meterhög, flerårig ört som har vita blommor med rosa fläckar på underläppen. Den växer främst i öppna gårdsmiljöer på olika marktyper. Arten är känd från många lokaler upp till Mälartrakten och från några få norrlandslokaler. Idag finns arten bara på ett fåtal platser i Skåne, på Öland, i Småland, Bohuslän, Östergötland, Uppland och Dalarna. Kattmyntan är klassad som starkt hotad (EN) enligt rödlistan. Flera orsaker finns till varför den är så pass hotad. Den har svårt att reproducera sig pga att dess delfrukter har en kort livslängd i jorden samt att den har en låg groning. Den är dessutom mycket konkurrens- och klimatkänslig vilket gör att arten är mindre anpassad till dagens förhållanden. Ändrad djurhållning, förbättrad gödselhantering och färre lämpliga växtmiljöer gör att det är mycket svårt för kattmyntan att fortleva. Kattmynta. Foto: Margaretha Edqvist I Jönköpings län övervakas 7 kattmyntslokaler men endast 3 av dem övervakades under de senaste två åren. Vid 2002 års inventering hade arten försvunnit från 1 av de undersökta lokalerna och minskat på 1. Arten förekommer i Nässjö. Alla kvarvarande lokaler bör följas upp och om möjligt bevaras. Det som är viktigast är att se till så att kattmyntan växer utan konkurrens och får möjlighet att reproducera sig.
ÖVERVAKNING AV RÖDLISTADE KÄRLVÄXTER I JÖNKÖPINGS LÄN, 2002 11 Kattmynta Ej återfunnen på lokalen Övervakningslokaler.shp Sjöar Kommungräns Tätorter N 0 7 14 21 28 kilometer W S E Ljungögontröst (Euphrasia micranthia) Ljungögontröst är en liten, ettårig ört med antingen vita eller flammigt lila blommor. Den är klassad som sårbar (VU) enligt rödlistan och har minskat i stora delar av Götaland. Arten är känd från ett stort antal lokaler i Halland, Bohuslän och Västergötland, men är mindre vanlig i övriga Götaland. Artens nordgräns går vid Dalsland och Uppland. Ljungögontröst växer på torr till frisk, sandig mark och är kalkskyende. Den är extremt ljusberoende och konkurrenskänslig så vid igenväxning eller gödsling försvinner stora bestånd ljungögontröst omedelbart. Detta är huvudorsaken till artens minskning. Eftersom den inte kan kvarleva vegetativt och att fröna snabbt förlorar sin grobarhet gör att den inte kan återkomma även om hävden återupptas. Annan negativ påverkan som kan medföra att arten försvinner från en lokal är ett alltför intensivt bete vilket kan leda till att frösättning uteblir samt en ökad beskuggning (t ex av uppväxande sly) på en annars hävdad mark.
12 ÖVERVAKNING AV RÖDLISTADE KÄRLVÄXTER I JÖNKÖPINGS LÄN, 2002 Ljungögontröst Ej återfunnen på lokalen Övervakningslokaler Sjöar Kommungräns Tätorter N 0 7 14 21 28 kilometer W S E I Jönköpings län har Ljungögontröst minskat. Arten övervakas på 22 lokaler i länet varav 19 är återbesökta. Av dessa har arten försvunnit från 7, ökat på 6 och är stabila på resten. Granspira (Pedicularis sylvaticus) Granspira är en två- till flerårig halvparasitisk ört som är relativt lågvuxen. Kronan är ljusröd, sällan vit, och dess frön sprids med hjälp av myror. Arten är klassad som missgynnad (NT) och förekommer främst i sydvästra Sverige där den minskat kraftigt under 1900-talet. Granspiran växer huvudsakligen på växelfuktig till blöt, hävdad gräsmark med hedartad vegetation. Den kan även förekomma på skogs- och markvägar med kortvuxen vegetation samt på sjöstränder där t ex isgång ("isen går", sjöns istäcke går sönder, isflak far iväg och påverkar på vegetationen) skapat öppna gräsytor. Den är typisk för urbergsregioner med kvävefattig mark och sur markreaktion och gynnas av både bete och slåtter, helst i kombination med bränning. Att arten är bunden till magra och traditionellt hävdade marker samt är brandgynnad är den bidragande orsaken till dess tillbakagång. De största hoten mot artens överlevnad är igenväxning pga upphörd hävd, skogsplantering och gödsling av naturbetesmarker. För att gynna granspiran bör bete och slåtter utföras på de lokaler där arten finns. Skogsplantering får inte förekomma och gödsling ska undvikas.
ÖVERVAKNING AV RÖDLISTADE KÄRLVÄXTER I JÖNKÖPINGS LÄN, 2002 13 Granspira Ej återfunnen på lokalen Övervakningslokaler Sjöar Kommungräns Tätorter N 0 7 14 21 28 kilometer W E S I Jönköpings län övervakas arten på 111 lokaler, fem har inte återbesökts. På de platser i länet som övervakas har minskning skett på 13 lokaler, arten har försvunnit från 32, ökat på 38 och resterande är stabila populationer. Arten förekommer främst i Gislaved och Vaggeryds kommuner. Myggblomster (Hammarbya paludosa) Myggblomster är inte upptagen på rödlistan över hotade arter, men är regionalt sällsynt i Jönköping och övervakas därför i länet. Arten är en liten, späd, ljust gulgrön orkidé med mycket små blommor. Den förekommer från Skåne till Lule Lappmark och är ganska sällsynt. Den växer i mattor av vitmossa i kalkfattiga gungflyn och mossar
14 ÖVERVAKNING AV RÖDLISTADE KÄRLVÄXTER I JÖNKÖPINGS LÄN, 2002 Myggblomster. Källa: Bilder ur Nordens flora. www.lysator.liu.se/runeberg/nordflor/inneh.html I Jönköpings län övervakas myggblomster på 21 lokaler. Av dessa lokaler så har arten ökat på 6, minskat på 3, försvunnit från 9 och resterande populationer fluktuerar. Myggblomster Ej återfunnen på lokalen Övervakningslokaler [myggblomster.xls]blad11 Sjöar Kommungräns Tätorter N 0 7 14 21 28 kilometer W E S
ÖVERVAKNING AV RÖDLISTADE KÄRLVÄXTER I JÖNKÖPINGS LÄN, 2002 15 Referenser ArtDatabanken. Artfaktablad. http://www-umea.slu.se/miljodata/webrod/faktablad/ Den virtuella floran; http://linnaeus.nrm.se/flora/ Länsstyrelsen i Jönköpings län. Övervakning av rödlistade kärlväxter i Jönköpings län. Meddelande 2000:19. Mosippa- Årets växt 2002. Åström, S och Stridh, B. Svensk botanisk tidsskrift 97:2 (2003).