SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Elever om gymnasieskolan Göteborg våren 2005

Elever om gymnasieskolan Göteborg våren 2005

Innehållsförteckning Analysrapport Sammanfattning. 1 Teknisk rapport.. 3 SCB:s analysmodell med NEI 6 Resultat. 8 Diagram och tabeller Diagram 1A. Modellstrukturbild, Alla skolor 13 Diagram 2A. Prioriteringsmatrisen. Alla skolor... 14 Tabell 1A. Svarsfördelning för de olika indikatorerna, Alla skolor 15 Diagram 3A. Andel med lågt och betyg per fråga. Alla skolor 19 Diagram 1B. Modellstrukturbild, Kommunala 20 Diagram 2B. Prioriteringsmatrisen. Kommunala... 21 Tabell 1B. Svarsfördelning för de olika indikatorerna, Kommunala 22 Diagram 3B. Andel med lågt och betyg per fråga. Kommunala. 26 Diagram 1C. Modellstrukturbild. Fristående 27 Diagram 2C. Prioriteringsmatrisen. Fristående.. 28 Tabell 1C. Svarsfördelning för de olika indikatorerna, Fristående 29 Diagram 3C. Andel med lågt och betyg per fråga. Fristående 33 Tabell 2 A-E. NEI och betygsindex efter bakgrundsfrågor. Alla skolor 34 Tabell 3A-J. Frågorna 12-16 efter kön. Alla skolor. 41

6DPPDQIDWWQLQJ BBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBB Sammanfattning Syftet med elevundersökningen är att utreda hur elever i gymnasieskolan ser på sin skola och därigenom tillhandahålla ett tydligt och åtgärdsinriktat underlag för ett förbättringsarbete. Totalt svarade 11 641 elever i kommunala och fristående skolor på enkäten vilket motsvarar en svarsandel på blygsamma 57 procent. Svarsandelen varierar påtagligt mellan de olika skolorna. Helhetsbetyget för verksamheten i sin helhet, d.v.s. Nöjd-Elev-Index (NEI) blev för Göteborgs kommunala gymnasieskolor 55 att jämföra, med 56 året före. Ett NEI på 55 är ett klart godkänt betyg för verksamheten men inget överbetyg. För de fristående skolorna blev NEI i år 64 att jämföra med 68 i fjor. Denna nedgång kan troligen helt förklaras av att det i stor utsträckning var andra och fler fristående skolor som deltog i årets undersökning. Indexvärden lägre än 40 betraktas som underkända betyg. Enligt de senaste mätningarna (år 2004) inom svenskt Kvalitetsindex (SKI) fick gymnasieskolan i landet ett NEI på 68. Faktorn LQIO\WDQGHDQVYDU har i år fått ett påtagligt bättre betyg men det beror helt på en förändring i frågeblanketten på så sätt att två av faktorns frågor i år fått bilda en egen faktor med namnet IRUPHOOHOHYGHPR NUDWLDenna nya faktor fick så lågt betyg som 40 i kommunala skolor och 47 i de fristående Enligt analysmodellen är det även i år faktorerna PLOM och VNRODUEHWHW som har särskilt stor betydelse för hur gymnasieeleverna bedömer skolan. Dessa två faktorer är alltså de som bör prioriteras i förbättringsarbetet. Bland de många frågorna tillhörande faktorn PLOM är det städning och undervisningslokaler som fått hyfsade betyg. Särskilt kritiska är eleverna till skolmaten, matsalen och elevutrymmena. För VNRODUEHWHW är det mellan en femtedel och en fjärdedel som är kritiska till de sex aspekter som ingår här. Nöjdast är man med hur meningsfullt och intressant skolarbetet känns samt med läromedlen. /luduqd får ett relativt högt betyg med index 65. Överlag ger man gott betyg åt lärarnas kunskaper, men skillnaderna mellan skolorna är stora. 7ULYVHOQ med sitt höga betyg har påtagligt samband med det helhetsbetyg eleverna ger åt skolan och dess index är tillsammans med det för EHP WDQGH det högsta i undersökningen. Gott och väl en fjärdedel av eleverna är dock klart missnöjda med arbetsron på lektionerna, men det innebär faktiskt en tydlig förbättring jämfört med förra årets resultat. 1

6DPPDQIDWWQLQJ BBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBB Elva procent av manliga elever och 5 procent av kvinnliga elever har själva blivit hotade någon gång på skolan under det senaste året. Hela 17 procent av flickorna och 12 procent av pojkarna har känt sig utfrusna vid något tillfälle det senaste året och 14 procent anger att de blivit trakasserade i skolan. Sex av tio elever har haft ett utvecklingssamtal med sin klassföreståndare under läsåret. En fjärdedel av eleverna har fått en skriftlig individuell utvecklingsplan. 44 procent av dem som fått en utvecklingsplan tycker att den är till hjälp för dem i studieplaneringen. Endast 18 procent av eleverna känner till att det finns ett centralt Vägledningscentrum. Undersökningsledare: Lars-Gunnar Strand Rapportförfattare: Lars-Gunnar Strand _ Modellanalys: Docent Claes M. Cassel Tabell- och diagrambearbetning: Maria Raptidou 2

7HNQLVNUDSSRUW BBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBB Teknisk rapport 8QGHUV NQLQJHQVRPIDWWQLQJ 2PIDWWQLQJ Totalundersökning avseende elever i samtliga gymnasieskolor i Göteborgs stad..rppxqdodvnrorudettotala antalet elever i årskurs 1 3 var 14 719. )ULVNRORUSULYDWDVNRORUDet totala antalet elever i årskurs 1 3 var 5 665. 'DWDLQVDPOLQJHQ 0HWRGEnligt anvisningarna delades enkäterna ut tillsammans med kuvert av respektive klasslärare så att eleverna kunde fylla i dem under lektionstid och direkt under lektionen återlämna den besvarade enkäten till läraren i ett förseglat kuvert. Skolorna återsände sedan de besvarade enkäterna paketvis till SCB för dataregistrering och analys. 2 913 elever skickade in sina enkäter individuellt direkt till SCB. Enkäterna distribuerades från SCB direkt till respektive gymnasieskola. 0lWSHULRG Ordinarie veckor för datainsamlingen var veckorna 10-11. 6YDUVIUHNYHQV 6YDUVDQWDO: 11 641elever..RPPXQDODVNRORU8 755 elever. )ULVNRORU2 886 elever. 6YDUVDQGHOWRWDOW: 57 procent..rppxqdodvnroru: 59 procent. )ULVNRORU 51 procent. Flera skolor avstod från deltagande i undersökningen..rpphqwdusvarsandel för respektive gymnasieskola redovisas i tabell A. 3DUWLHOOWERUWIDOO Med partiellt bortfall menas svarsbortfallet för enskilda frågor bland besvarade frågeblanketter. Kommentar: Svarsbortfallet för enskilda frågor framgår av kolumnen Partiellt bortfall i tabell 1 som redovisar svarsfördelningen. I svarsfördelningarnas procentsumma 100 ingår varken partiellt bortfall eller 3

7HNQLVNUDSSRUW BBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBB 7DEHOO$6YDUVSURFHQWnURFK *\PQDVLHVNRORU $QWDO $QWDO $QGHO $QGHO HOHYHU VYDUDQGH VYDUDQGH VYDUDQGH.RPPXQDODVNRORU $QJHUHGVJ\PQDVLHW %UlFNHJ\PQDVLHW %XUJnUGHQV*\PQDVLXP (VWHU0RVHVVRQV*\PQDVLXP )U OXQGDJ\PQDVLHW 07* +YLWIHOGWVND*\PQDVLHW,+*5.DWULQHOXQGVJ\PQDVLHW /LQGKROPHQV*\PQDVLXP 0XQNHElFNVJ\PQDVLHW 3ROKHPVJ\PQDVLHW 6FKLOOHUVND*\PQDVLHW 9LQJDJ\PQDVLHW $XJXVW.REE 6ORWWVEHUJVJ\PQDVLHW 6DPWOLJDNRPPXQDOD )ULVWnHQGHVNRORU * WHERUJV+ JUH6DPVNROD 6.)VWHNQLVNDJ\PQDVLXP,QIR.RPS 5XGROI6WHLQHUVNRODQ * WHERUJV7HNQLVND,QVWLWXW /0(QJVWU PVJ\PQDVLXP 6LJULG5XGHEHFNVJ\PQDVLXP,QJULG6HJHUVWHGWVJ\PQDVLXP.LWDVJ\PQDVLXP 3RUWDOHQVJ\PQDVLXP Mobil@ gymnasiet/kunskapsskolan 6M OLQVJ\PQDVLXP 17,J\PQDVLHW $QLDUDIUDPWLGVVNRODQIG7%9 * WHERUJVSUDNWLVNDJ\PQDVLXP &\EHUJ\PQDVLHW * WHERUJV)ULD*\PQDVLXP,7J\PQDVLHW )UDPWLGVJ\PQDVLHW * WHERUJV7HNQLVNDJ\PQDVLXP 'RQQHUJ\PQDVLHW 8.'*\PQDVLHW $VSHUR,GURWWVJ\PQDVLXP,QWHUQ,7&ROOHJH$OIDPDWLRQ 6DPWOLJDIULVWnHQGH 6DPWOLJDVNRORU 4

7HNQLVNUDSSRUW BBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBB ingen åsikt. Det innebär att andelen som i tabell 1 gett högt och lågt betyg avser andelen bland de svarande som har betygsatt respektive in Svarsandelen är en av de avgörande faktorerna för en undersöknings kvalitet. Ju bättre svarsfrekvensen är, desto säkrare är resultaten. Hur de som inte svarat skulle ha svarat på de olika frågorna har vi ingen kunskap om. Skolor med låg andel svarande kan utifrån vad de själva vet om bortfallet (vilka klasser eller grupper av elever som inte deltagit i undersökningen) göra en egen värdering av resultatet om hur representativt det är för skolan. SCB har ingen information om vad som eventuellt är karakteristiskt för enskilda skolors bortfall och dess betydelse för skolans resultat. Detta ska man ha i åtanke då resultaten för de olika gymnasieskolorna analyseras och eventuellt jämförs. Vanligtvis har personer i bortfallet ungefär samma uppfattning som de svarande. Svarsandelen för de olika kommunala gymnasieskolorna varierar från 41 till 100 procent. Svarsandelen för samtliga kommunala gymnasieskolor blev 59 procent och för samtliga friskolor 51 procent. I en undersökning av detta slag är det rimligt att nå svarsfrekvenser på 80 90 procent. ) UNODULQJVJUDGHQ Modellens förklaringsgrad mäts med måttet R 2. Måttet varierar mellan 0 och 1 och anger hur bra modellen förklarar den variationen som finns bland eleverna vad gäller deras bedömning av verksamheten i sin helhet. Förklaringsgraden för den här typen av undersökningar brukar ligga mellan 0,6-0,8. Det innebär att modellen vanligtvis förklarar mellan 60 och 80 procent av variationen vad gäller elevernas bedömning av verksamheten i sin helhet. Förklaringsgraden, 5 blev. Värdet innebär att modellen förklarar cirka 58 procent av variationen vad gäller elevernas bedömning av verksamheten i sin helhet. Enkäten täcker därmed undersökningsområdet på ett acceptabelt sätt. 5

6&%VDQDO\VPRGHOOPHG1(, BBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBB SCB:s analysmodell med NEI Analysmodellen som används i denna undersökning består av de nio faktorerna som står listade nedan. De frågor som hör till de olika faktorerna redovisas efter varje faktor. Skolarbetet (fråga 1: 1-6) Trivsel (fråga 2: 1-4) Lärarna (fråga 3: 1-4) Information (fråga 4: 1-5) Bemötande (fråga 5: 1-4) Inflytande/ansvar (fråga 6: 1-3) Formell elevdemokrati (fråga 7: 1-2) Bedömning (fråga 8: 1-3) Miljö (fråga 9: 1-10) Vidare ingår i analysmodellen ett antal frågor som ligger till grund för Nöjd-Elev-Index, NEI, (frågorna 10:a-c) samt frågor till en målvariabel med beteckningen ) UWURHQGH (frågorna 11:a-b).,QGH[RFKHIIHNWPnWW I enkäten värderar eleverna hur väl de instämmer med olika påståenden rörande olika aspekter på verksamheten. Värderingen har gjorts på en 10-gradig skala. Vid omräkning till betygsindex har skalan transformerats till en ny skala som går från 0 till 100. I båda fallen innebär högre värde också högre betyg åt verksamheten. Utifrån analysmodellen beräknas respektive faktors effekt vilken utgör mått på sambandet mellan helhetsbetyget, NEI, och respektive kvalitetsfaktor. 3ULRULWHULQJVPDWULV För att sluta sig till vilka delar av verksamheten som bör åtgärdas plottas kvalitetsfaktorernas index och effektmått i en så kallad prioriteringsmatris där den lodräta axeln står för betygsindex och den vågräta för effektmått. Origo (krysset) ligger vid medelbetyg och medeleffekt. På så vis bildas fyra kvadranter med olika prioriteringsgrad. 6

6&%VDQDO\VPRGHOOPHG1(, BBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBB %HW\JVLQGH[ + JWEHW\J,9%HYDUD,) UElWWUD RPP MOLJW (IIHNW /njwehw\j,,,/ljuh SULRULWHW,,3ULRULWHUD /njhiihnw + JHIIHNW För att få ett ökat NEI är det rationellt att i förbättringsarbetet prioritera faktorer som har effektmått utöver medeleffekten under förutsättning att man strävar efter att maximera helhetsbetyget sett ur elevernas perspektiv. Dessa faktorers eventuella betygsförändring förväntas i störst utsträckning påverka NEI. Faktorer med mindre effekt på helhetsbetyget, NEI, behöver inte ges högsta prioritet ens om de fått låga betyg av eleverna. I de fall en faktor hamnat på gränsen mellan två kvadranter bör faktorn värderas nedåt vad gäller betyg och uppåt (höger) vad gäller effekt. Detta för att inte negligera dessa faktorers vikt i ett förbättringsarbete. Vidare bör man i varje enskilt fall överväga prioritering för faktorer som ligger nära gränsen till ett högre prioriterat område i matrisen. T.ex. kan en faktor som hamnat långt ner åt höger i kvadrant III vara mer angelägen att förbättra jämfört med en faktor som placerat sig upp till vänster i kvadrant I. 7

5HVXOWDW Resultat Nedan redovisas undersökningens resultat för helheten (kommunala plus fristående skolor) som grundar sig på PRGHOOELOG, SULRULWHULQJVPD WULV, WDEHOO$ och EDNJUXQGVWDEHOOHUQD. Först redovisas faktorernas betygsindex, effektmått och vilka faktorer som hamnat i vilka kvadranter. Vidare görs jämförelser mellan olika gymnasieskolor. Slutligen redovisas betygsindex för olika grupper av svarande. 1(,RFKIDNWRUHUQDVEHW\JVLQGH[RFKHIIHNWPnWW 1(,Detta motsvarar ett betyg på 6,1 på den tiogradiga skalan. Medelbetyg: Medeleffekt: Kvalitetsfaktorer med betyg över medelvärde: LQIO\WDQGHDQVYDU (61)OlUDUQD(65), WULYVHO (69) och EHP WDQGH(72) Kvalitetsfaktorer med betyg under medelvärdet:lqirupdwlrq(59), EHG PQLQJ(59),VNRODUEHWHW(58PLOM (55)RFKHOHYGHPRNUDWL(41). )DNWRUHULUHVSHNWLYHNYDGUDQW Förbättra om möjligt, kvadrant I:WULYVHOochOlUDUQD Prioritera, kvadrant II:PLOM ochvnroduehwhw Lägre prioritet, kvadrant III: EHG PQLQJLQIRUPDWLRQochHOHYGHPR NUDWL Bevara nivån, kvadrant IV:LQIO\WDQGHDQVYDUochEHP WDQGH.YDGUDQW,±I UElWWUDRPP MOLJW 7ULYVHOQ Här återfinns faktorn trivsel på gränsen till kvadrant IV. Här skiljer sig en av indikatorerna klart från de övriga och det gäller arbetsron på lektionerna som gott och väl var fjärde elev är missnöjd med. /luduqd Lärarnas ämneskunskaper får högt betyg av något mer än hälften av eleverna. 18 procent är dock missnöjda med hur bra lärarna förklarar och lika många är missnöjda med möjligheterna till hjälp och handledning vid behov. 8

5HVXOWDW.YDGUDQW,, SULRULWHUD 6NRODUEHWHW Mellan en femtedel och en fjärdedel av de svarande har uttryckt starkt missnöje med faktorns åtta indikatorer. Var fjärde elev är klart missnöjd med möjligheterna att tänka fritt och testa idéer, med hur omväxlande skolarbetet är samt med studietakten och schemat. 0LOM Q Närmare hälften av eleverna är missnöjda med skolmaten. Var tredje elev är klart missnöjd med miljön i matsalen/caféet och med luften i klassrummet. Var fjärde elev tycker att elevutrymmena är dåliga och tre av tio är kritiska till toaletterna..ydgudqw,,,± OlJUHSULRULWHW,QIRUPDWLRQHQ Var fjärde elev är kritisk till möjligheterna att få kontakt med studie-och yrkesvägledare på skolan och var tredje är tveksam till nyttan av studieoch yrkesvägledares och Vägledningscentrums insatser. %HG PQLQJ Var tredje elev är påtagligt missnöjd med hur lärarna regelbundet informerar om studieresultaten och nästan var fjärde elev anser sig orättvist bedömd i sina studier. )RUPHOOHOHYGHPRNUDWL Denna faktor har det lägsta betyget av alla i undersökningen. Närmare hälften av eleverna är missnöjda med hur de ges möjlighet att påverka beslut och hur de får ta del av fattade beslut..ydgudqw,9± EHYDUD,QIO\WDQGHDQVYDU Hälften av eleverna ger högt betyg åt hur lärarna uppmuntrar mig att ta ansvar för studierna medan var femte elev är kritisk till hur lärarna tar hänsyn till synpunkter på arbetssätt och innehåll i undervisningen. %HP WDQGH Bemötandet är den faktor som fått allra högst betygsindex, men det finns utrymme för förbättringar även här. 18 procent anser sig inte bli väl bemötta av skolledningen och sex procent anser sig inte bli väl bemötta av sina skolkamrater. -lpi UHOVHUPHOODQJ\PQDVLHVNRORUQD Variationen mellan skolorna är stor vad gäller hur bra eller dåligt helhetsbetyg (NEI) de erhållit. Från låga 26 till höga 79. Variationen är betydligt större bland friskolorna än bland de kommunala. Betygsindex 9

5HVXOWDW 7DEHOO%1(,SHUJ\PQDVLHVNRODnU RFK.RPPXQDODRFKIULVWnHQGH VNRORU *\PQDVLHVNRORU.RPPXQDODVNRORU $QJHUHGVJ\PQDVLHW %UlFNHJ\PQDVLHW %XUJnUGHQV*\PQDVLXP (VWHU0RVHVVRQV*\PQDVLXP )U OXQGDJ\PQDVLHW 07* +YLWIHOGWVND*\PQDVLHW,+*5.DWULQHOXQGVJ\PQDVLHW /LQGKROPHQV*\PQDVLXP 0XQNHElFNVJ\PQDVLHW 3ROKHPVJ\PQDVLHW 6FKLOOHUVND*\PQDVLHW 9LQJDJ\PQDVLHW $XJXVW.REE 6ORWWVEHUJVJ\PQDVLHW 6DPWOLJDNRPPXQDOD )ULVWnHQGHVNRORU * WHERUJV+ JUH6DPVNROD 6.)VWHNQLVNDJ\PQDVLXP,QIR.RPS 5XGROI6WHLQHUVNRODQ * WHERUJV7HNQLVND,QVWLWXW /0(QJVWU PVJ\PQDVLXP 6LJULG5XGHEHFNVJ\PQDVLXP,QJULG6HJHUVWHGWVJ\PQDVLXP.LWDVJ\PQDVLXP 3RUWDOHQVJ\PQDVLXP Mobil@ gymnasiet/kunskapsskolan 6M OLQVJ\PQDVLXP 17,J\PQDVLHW $QLDUDIUDPWLGVVNRODQIG7%9 * WHERUJVSUDNWLVNDJ\PQDVLXP &\EHUJ\PQDVLHW * WHERUJV)ULD*\PQDVLXP,7J\PQDVLHW )UDPWLGVJ\PQDVLHW * WHERUJV7HNQLVNDJ\PQDVLXP 'RQQHUJ\PQDVLHW 8.'*\PQDVLHW $VSHUR,GURWWVJ\PQDVLXP,QWHUQ,7&ROOHJH$OIDPDWLRQ 6DPWOLJDIULVWnHQGH 6DPWOLJDVNRORU 10

5HVXOWDW under 40 kan betraktas som att eleverna underkänt verksamheten. För de fristående skolorna har NEI sjunkit från 68 till 64. Förklaringen är troligen att det i årets undersökning är andra och fler fristående skolor som ingår i undersökningen än år 2004. Även för de kommunala gymnasieskolorna har NEI sjunkit något, från 56 till 55. Skillnaden i NEI mellan kommunala skolor och fristående är således fortsatt stor hela nio indexenheter. Prioriteringsmatriserna för kommunala respektive fristående skolor är tämligen lika och leder till samma förbättringsförslag. 7DEHOO&%HW\JVLQGH[I UNRPPXQDODVNRORURFKIULVNRORUnURFK 2004 2005 Kvalitetsfaktor Kommunala Friskolor Kommunala Friskolor Skolarbete 58 66* 57 63* Trivsel 69 77* 68 73* Lärarna 64 74* 63 71* Information 59 64* 58 62* Bemötande 70 82* 69 79* Inflytande/ansvar 52 64* 59 66* Formell elevdemokrati - - 40 47* Bedömning 58 63* 58 62* Miljö 53 62* 53 60* Förtroende 60 75* 59 69* NEI 56 68* 55 64* *Statistiskt säkerställd skillnad mellan kommunala skolor och friskolor. Samtliga skillnader mellan kommunala skolor och friskolor vad gäller betygsindex samt 1(, är liksom år 2004 statistiskt säkerställda..ydolwhwvidnwruhuqdvehw\jvlqgh[hiwhuednjuxqg Se tabell 2 A-E.. Q Det finns i princip inga skillnader mellan hur manliga respektive kvinnliga gymnasieelever värderar skolan i olika avseenden. cuvnxuv Liksom tidigare år är det tydligt att betygen som gymnasieeleverna sätter på sin skola är högst i första årskursen för att sedan sjunka påtagligt för varje högre årskurs coghu Ålder har så starkt samband med årskurs att det nästan är ett mått på samma sak. Vi kan i tabell 2 D se hur betygsindexen sjunker med ökande ålder. Särskilt drastisk är denna förändring när man tittar på värdena i den mindre grupp av elever som är 21 år eller äldre. 11

5HVXOWDW 3URJUDP Även mellan programmen finns skillnader vad gäller NEI och övriga betygsindex. Barn/fritid och el är program med särskilt låga NEIvärden medan livsmedels, naturvetenskapligt, fordons, industri och hotell/restaurang hör till dem med såväl högre NEI som övriga betygsindex. )UnJRURPYnOGRFKKRW Frågorna 12:1-4. Tabellerna 3 A-D Cirka 30 procent av eleverna anser att det förekommer våld på skolan. Elva procent av manliga elever och 5 procent av kvinnliga elever har själva blivit hotade någon gång på skolan under det senaste året. Hela 17 procent av flickorna och 12 procent av pojkarna har känt sig utfrusna vid något tillfälle det senaste året och 14 procent anger att de blivit trakasserade i skolan. )UnJRURPXWELOGQLQJVSODQHULQJRFKYlJOHGQLQJ Frågorna 13:1-3, 16:1-3. Tabellerna 3 E-J Sex av tio elever har haft ett utvecklingssamtal med sin klassföreståndare under läsåret. En fjärdedel av eleverna har fått en skriftlig individuell utvecklingsplan. 44 procent av dem som fått en utvecklingsplan tycker att den är till hjälp för dem i studieplaneringen. Endast 18 procent av eleverna känner till att det finns ett centralt Vägledningscentrum. +lovdrfkolyvvwlo )ULVNYnUG I enkäten (men utanför modellen) ingår också frågor om friskvård och livsstil. Fyra av tio elever är liksom förra året klart missnöjda med möjligheterna till motion och fysisk aktivitet i skolan. /LYVVWLO Mellan fyra och fem elever av tio är liksom tidigare missnöjda med hur skolan arbetar med frågor rörande kost, sex, tobak och droger. 12

Elevernas enkät Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat Fråga Kvalitetsfaktor Effektmått Skolarbetet 1 :1-6 Diagram 1 A 58 ±0 1,1 Nöjd-Elev-Index 2 : 1-4 Trivsel 1,0-1,2 NEI 69 ±0 0,9 0,8-1,0 Elevernas bedömning av 3 : 1-4 Lärarna 0,4-0,6 gymnasieskolan 65 ±0 0,5 0,0-0,2 Alla gymnasieskolor 4 : 1-5 Information 0,3-0,5 (kom + fristående) 59 ±0 0,0 0,2-0,4 Våren 2005 5 : 1-4 Bemötande 0,1-0,3 NEI Andel svarande 57 6 : 1-3 57 ± 0 1,2-1,4 Antal svar 11 641 72 ±0 0,4 0,1-0,3 Inflytande / Ansvar Medelbetyg 60 61 ±0 0,3 Medeleffekt 0,5 7 : 1-2 Elevdemokrati 41 ±0 0,2 Fråga 10 : a-c Förtroende 8 : 1-3 Bedömning 62 * Värdet 1,3 innebär att om 59 ±0 0,2 ± 1 betyget för faktorn Miljö 9 : 1-10 Miljö Fråga 11:a-b ökar med 5 enheter från 55 till 60 då 55 ±0 1,3 * 13 förväntas helhetsbetyget eller NEI öka med 1,3 enheter från 57 till 58,3. 4,1 ±0,1 2005-04-07 1100120000

Våren 2005 Göteborgs stad Diagram 2 A Betygsnivå 100 Bevara Förbättra om möjligt 90 80 70 60 5 2 3 4 8 6 1 9 50 40 7 30 20 Lägre prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 = medelbetyg för hela Göteborg = Lägsta medelbetyg = Högsta medelbetyg Samtliga gymnasieskolor (kom. + fristående) Nöjd-Elev-Index NEI 57 Elevernas bedömning av gymnasieskolan Antal svar 11641 Andel svarande 57 % Medelbetyg 60 60 Medeleffekt 0,5 49 75 Kvalitetsfaktor Betyg Effekt 1 Skolarbetet 58 1,1 2 Trivsel 69 0,9 3 Lärarna 65 0,5 4 Information 59 0,0 5 Bemötande 72 0,4 6 Inflytande / Ansvar 61 0,3 7 Elevdemokrati 41 0,2 8 Bedömning 59 0,2 9 Miljö 55 1,3 1100120000 =samtliga skolors medelbetyg och medeleffekt 2005-04-07 Effekt 14

Tabell 1 A Elevernas bedömning av gymnasieskolan. Hela Göteborg Gbg 2005 Antal svarande: 11641 Andel svarande: 57 % Alla gymnasieskolor (kommunala + fristående) Medelvärden och svarsfördelning för kvalitetsindikatorerna i enkäten "Tala om vad du tycker om din skola". På en skala 1-10 har elever för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är med olika delar. Med versaler finns kvalitetsfaktorer och NEI (Nöjd-Elev-Index) angivna med respektive indexvärde. 2005-04-07 Fråga KVALITETSFAKTOR Samtliga enheter Delfråga Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Fr 10:a-10c NEI, HELHET 57 26 79 Fr 11:a-11:b FÖRTROENDE 62 27 86 Fr 1:1-1:8 SKOLARBETET 58 42 77 Fr 2:1- Fr 2:4 TRIVSEL 69 49 83 Fr 3:1-3:4 LÄRARNA 65 53 82 Fr 4:1-4:5 INFORMATION 59 43 73 Fr 5:1-5:4 BEMÖTANDE 72 62 91 Fr 6:1-6:3 INFLYTANDE / ANSVAR 61 50 79 Fr 7:1-7:2 FORMELL ELEVDEMOKRATI 41 23 65 Fr 8:1-8:3 BEDÖMNING 59 49 74 Fr 9:1-9:10 MILJÖ 55 38 73 MEDELVÄRDE 60 15

Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga enheter Andel svar efter elevernas bedömning Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Ingen åsikt Partiellt bortfall Procent NEI, HELHETEN 57 26 79 Fr 10:a Om du tänker på din skola i sin helhet hur nöjd är du då med skolan och dess undervisning? 6,7 4,2 8,7 15 44 41 100 0 1 Fr 10:b Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? 6,2 2,6 7,9 25 40 36 100 0 1 Fr 10:c Tänk dig en perfekt skola! Hur nära ett sådant ideal tycker du att din skola kommer? 5,5 3,1 7,6 33 46 21 100 0 1 FÖRTROENDE 62 27 86 Fr 11:a Hur bra är din skola jämfört med andra skolor du känner till? 6,6 3,7 9,1 21 38 41 100 0 2 Fr 11:b Om du skulle välja skola i dag, skulle du då välja den skola du nu går i? 6,5 3,1 8,4 27 26 48 100 0 1 SKOLARBETET 58 42 77 Fr 1:1 Skolarbetet känns meningsfullt och intressant 6,5 5,1 7,8 19 43 38 100 2 1 Fr 1:2 Undervisningen är allsidig och saklig 6,2 4,9 7,6 19 51 29 100 4 1 Fr 1:3 Det finns utrymme för att analysera och lösa problem 6,2 4,6 8,5 22 46 32 100 4 1 Fr 1:4 Det finns utrymme för att tänka fritt och testa idéer 6,1 4,4 8,4 26 43 31 100 3 1 Fr 1:5 Jag har tillgång till bra läromedel 6,5 5,0 8,0 20 41 39 100 2 1 Fr 1:6 Skolarbetet är omväxlande 5,9 4,9 7,8 27 45 28 100 2 1 Fr 1:7 Studietakten passar mig 6,2 4,6 7,9 25 37 37 100 2 1 Fr 1:8 Jag är nöjd med mitt schema 6,4 4,8 8,2 26 30 44 100 2 1 TRIVSEL 69 49 83 Fr 2:1 Jag känner mig trygg i skolan 8,5 7,5 9,5 6 15 79 100 2 0 Fr 2:2 Jag trivs med studierna 6,9 4,9 8,2 16 38 46 100 2 1 Fr 2:3 Det råder arbetsro på lektionerna 6,1 3,6 8,2 27 39 34 100 2 1 Fr 2:4 Jag trivs med mina kurskamrater 7,9 6,7 8,7 11 21 68 100 2 1 LÄRARNA 65 53 82 Fr 3:1 Lärarnas ämneskunskaper är mycket goda 7,2 5,7 9,0 12 36 52 100 3 1 Fr 3:2 Lärarna är bra på att förklara så att jag förstår 6,7 5,4 8,3 18 40 42 100 2 1 Fr 3:3 Jag får hjälp och handledning med studierna, när jag behöver 6,7 5,7 8,3 18 37 44 100 3 1 Fr 3:4 Jag har bra kontakt med mina lärare 6,9 5,8 8,3 17 35 47 100 3 1 16

Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga enheter Andel svar efter elevernas bedömning Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Ingen åsikt Partiellt bortfall Procent INFORMATION 59 43 73 Fr 4:1 Lärarna har givit en bra beskrivning på kursens/ utbildningens mål 6,6 4,7 7,8 18 43 39 100 3 1 Fr 4:2 Jag kan lätt få hjälp av lärare om jag har problem med studierna eller annat som rör utbildningen 6,6 5,6 8,0 19 41 40 100 5 1 Fr 4:3 Information om ändringar i schemat och annat som är viktigt för mig i mitt skolarbete fungerar bra 6,4 4,3 8,1 24 37 39 100 4 1 Fr 4:4 Jag kan lätt få kontakt med min studieoch yrkesvägledare på min skola 6,2 4,2 7,8 26 36 37 100 9 2 Fr 4:5 Jag har stor nytta av studieoch yrkesvägledares och Vägledningscentrums insatser när det gäller studieoch yrkesval 5,6 3,8 7,3 33 39 28 100 18 2 BEMÖTANDE 72 62 91 Fr 5:1 Jag blir väl bemött av skolledningen (rektor, studierektor) 7,0 5,4 9,5 18 31 51 100 8 1 Fr 5:2 Jag blir väl bemött av lärarna 7,5 6,6 9,1 9 32 59 100 3 2 Fr 5:3 Jag blir väl bemött av skolans övriga personal 7,1 6,1 9,2 14 34 52 100 6 2 Fr 5:4 Jag blir väl bemött av mina skolkamrater 8,2 7,7 9,0 6 20 74 100 3 2 INFLYTANDE / ANSVAR 61 50 79 Fr 6:1 Lärarna bryr sig om mina synpunkter på arbetssätt 6,3 5,3 7,9 21 43 36 100 7 1 Fr 6:2 Lärarna bryr sig om mina synpunkter på innehåll i undervisningen 6,2 5,0 7,9 23 43 33 100 8 1 Fr 6:3 Lärarna uppmuntrar mig att ta ansvar för mina studier 7,0 6,0 8,8 16 35 49 100 6 1 FORMELL ELEVDEMOKRATI 41 23 65 Fr 7:1 Jag har möjlighet att påverka beslut innan de fattas i skolkonferensen, på programråden eller på stormöten 4,8 3,1 6,9 45 35 20 100 19 2 Fr 7:2 Jag får ta del av beslut som fattas i skolkonferensen, på programråden eller på stormöten 4,7 3,0 6,9 48 33 19 100 19 2 BEDÖMNING 59 49 74 Fr 8:1 Mina lärare informerar mig regelbundet om mina studieresultat 5,7 4,0 7,1 34 38 28 100 3 1 Fr 8:2 Jag blir rättvist bedömd i mina studier 6,3 5,4 7,6 23 40 37 100 5 2 Fr 8:3 Jag vet vad som krävs för att få det betyg jag eftersträvar 6,9 6,0 8,1 17 35 48 100 3 2 17

Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga enheter Andel svar efter elevernas bedömning Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Ingen åsikt Partiellt bortfall Procent MILJÖ 55 38 73 Fr 9:1 Skolmaten är god 4,9 2,5 9,1 47 29 25 100 3 1 Fr 9:2 Det finns goda möjligheter att äta under skoldagen 6,3 4,2 8,8 28 31 41 100 3 2 Fr 9:3 Miljön i matsalen/caféet är bra 5,6 3,6 8,6 36 33 31 100 3 4 Fr 9:4 Jag är nöjd med: - undervisningslokalerna 6,4 4,7 8,5 22 40 38 100 3 1 Fr 9:5 - elevutrymmena 5,3 3,1 7,8 39 35 25 100 4 2 Fr 9:6 - skolans utrustning (datorer, labsalar etc) 6,2 5,3 8,5 27 34 39 100 3 2 Fr 9:7 - biblioteket och dess verksamhet 6,0 2,0 8,0 29 32 38 100 12 2 Fr 9:8 - städningen i skolan 6,8 4,5 8,5 19 33 48 100 4 2 Fr 9:9 - toaletterna 6,0 4,3 8,6 30 33 37 100 4 1 Fr 9:10 - luften i klassrummen 5,6 4,2 7,7 35 35 30 100 4 1 Frågor utanför modellen FRISKVÅRD Jag är nöjd med: Fr 14:1 - möjligheterna till motion och fysisk aktivitet i skolan 5,3 3,5 7,7 39 34 26 100 7 1 Fr 14:2 - vad vi gör på lektionerna i hälsa och idrott 6,0 4,6 7,4 30 34 37 100 11 2 Fr 14:3 - hur skolan arbetar med kunskaper och attityder till motion och fysisk aktivitet 5,6 3,9 7,6 33 37 29 100 12 2 LIVSSTIL Jag är nöjd med hur skolan arbetar med kunskaper och attityder till: Fr 15:1 - elevinflytande 5,8 4,1 7,9 27 46 27 100 12 2 Fr 15:2 - kost och måltider 5,2 3,5 7,4 38 39 23 100 10 2 Fr 15:3 - sex och samlevnad 4,6 3,3 6,3 48 33 19 100 18 2 Fr 15:4 - tobak och snus 4,9 3,9 6,6 44 33 23 100 17 2 Fr 15:5 - droger inklusive alkohol 5,3 3,9 7,1 39 33 28 100 17 2 18

Diagram 3 A Samtliga gymnasieskolor Fr 10:a Fr 10:b Fr 10:c Fr 11:a Fr 11:b Fr 1:1 Fr 1:2 Fr 1:3 Fr 1:4 Fr 1:5 Fr 1:6 Fr 1:7 Fr 1:8 Fr 2:1 Fr 2:2 Fr 2:3 Fr 2:4 Fr 3:1 Fr 3:2 Fr 3:3 Fr 3:4 Fr 4:1 Fr 4:2 Fr 4:3 Fr 4:4 Fr 4:5 Fr 5:1 Fr 5:2 Fr 5:3 Fr 5:4 Fr 6:1 Fr 6:2 Fr 6:3 Fr 7:1 Fr 7:2 Fr 8:1 Fr 8:2 Fr 8:3 Fr 9:1 Fr 9:2 Fr 9:3 Fr 9:4 Fr 9:5 Fr 9:6 Fr 9:7 Fr 9:8 Fr 9:9 Fr 9:10 Fr 14:1 Fr 14:2 Fr 14:3 Fr 15:1 Fr 15:2 Fr 15:3 Fr 15:4 Fr 15:5-100 -50 0 50 100 Andel med lågt resp. högt betyg Lågt Högt 19

Elevernas enkät Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat Kommunal verksamhet Fråga Kvalitetsfaktor Effektmått Skolarbetet 1 :1-6 Diagram 1 B 57 ±0 0,9 Nöjd-Elev-Index 2 : 1-4 Trivsel 0,8-1,0 NEI 68 ±0 0,9 0,8-1,0 Elevernas bedömning av 3 : 1-4 Lärarna 0,3-0,5 gymnasieskolan 63 ±0 0,4 0,0-0,1 Utbildningsförvaltningen 4 : 1-5 Information 0,2-0,4 Samtliga 58 ±0 0,0 0,3-0,5 Våren 2005 5 : 1-4 Bemötande 0,0-0,2 NEI Andel svarande 59 6 : 1-3 55 ± 0 1,3-1,5 Antal svar 8 755 69 ±0 0,3 0,1-0,3 Inflytande / Ansvar Medelbetyg 58 59 ±0 0,4 Medeleffekt 0,5 7 : 1-2 Elevdemokrati R2 40 ±1 0,1 Fråga 10 : a-c Förtroende 8 : 1-3 Bedömning 59 * Värdet 1,4 innebär att om 58 ±0 0,2 ± 1 betyget för faktorn Miljö 9 : 1-10 Miljö Fråga 11:a-b ökar med 5 enheter från 53 till 58 då 53 ±0 1,4 * 20 förväntas helhetsbetyget eller NEI öka med 1,4 enheter från 55 till 56,4. 4,0 ±0,1 2005-04-05 1139120000

Våren 2005 Utbildningsförvaltningen Göteborgs stad Diagram 2 B Betygsnivå 100 Bevara Förbättra om möjligt 90 80 70 5 2 3 60 4 8 6 1 9 50 40 7 30 20 Lägre prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 = medelbetyg för hela Göteborg = Lägsta medelbetyg = Högsta medelbetyg Kommunal verksamhet Nöjd-Elev-Index NEI 55 Elevernas bedömning av gymnasieskolan SAMTLIGA Antal svar 8755 Andel svarande 59 % Medelbetyg 58 58 Medeleffekt 0,5 54 70 Kvalitetsfaktor Betyg Effekt 1 Skolarbetet 57 0,9 2 Trivsel 68 0,9 3 Lärarna 63 0,4 4 Information 58 0,0 5 Bemötande 69 0,3 6 Inflytande / Ansvar 59 0,4 7 Elevdemokrati 40 0,1 8 Bedömning 58 0,2 9 Miljö 53 1,4 1139120000 =kommunala skolors medelbetyg och medeleffekt 2005-04-05 Effekt 21

Tabell 1B Elevernas bedömning av gymnasieskolan. Hela Göteborg 2005 Antal svarande: 8755 Andel svarande: 59 % Utbildningsförvaltningen, kommunala skolor. Samtliga Medelvärden och svarsfördelning för kvalitetsindikatorerna i enkäten "Tala om vad du tycker om din skola". På en skala 1-10 har elever för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är med olika delar. Med versaler finns kvalitetsfaktorer och NEI (Nöjd-Elev-Index) angivna med respektive indexvärde. 2005-04-05 Fråga KVALITETSFAKTOR Samtliga enheter Delfråga Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Fr 10:a-10c NEI, HELHET 55 51 71 Fr 11:a-11:b FÖRTROENDE 59 49 78 Fr 1:1-1:8 SKOLARBETET 57 51 69 Fr 2:1- Fr 2:4 TRIVSEL 68 66 78 Fr 3:1-3:4 LÄRARNA 63 57 80 Fr 4:1-4:5 INFORMATION 58 48 72 Fr 5:1-5:4 BEMÖTANDE 69 66 81 Fr 6:1-6:3 INFLYTANDE / ANSVAR 59 54 76 Fr 7:1-7:2 FORMELL ELEVDEMOKRATI 40 34 60 Fr 8:1-8:3 BEDÖMNING 58 51 74 Fr 9:1-9:10 MILJÖ 53 46 63 MEDELVÄRDE 58 22

Diagram 3 B Hela Göteborg, kommunala Fr 10:a Fr 10:b Fr 10:c Fr 11:a Fr 11:b Fr 1:1 Fr 1:2 Fr 1:3 Fr 1:4 Fr 1:5 Fr 1:6 Fr 1:7 Fr 1:8 Fr 2:1 Fr 2:2 Fr 2:3 Fr 2:4 Fr 3:1 Fr 3:2 Fr 3:3 Fr 3:4 Fr 4:1 Fr 4:2 Fr 4:3 Fr 4:4 Fr 4:5 Fr 5:1 Fr 5:2 Fr 5:3 Fr 5:4 Fr 6:1 Fr 6:2 Fr 6:3 Fr 7:1 Fr 7:2 Fr 8:1 Fr 8:2 Fr 8:3 Fr 9:1 Fr 9:2 Fr 9:3 Fr 9:4 Fr 9:5 Fr 9:6 Fr 9:7 Fr 9:8 Fr 9:9 Fr 9:10 Fr 14:1 Fr 14:2 Fr 14:3 Fr 15:1 Fr 15:2 Fr 15:3 Fr 15:4 Fr 15:5-100 -50 0 50 100 Andel med lågt resp. högt betyg Lågt Högt 26

Elevernas enkät Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat Privat verksamhet Fråga Kvalitetsfaktor Effektmått Skolarbetet 1 :1-6 Diagram 1 C 63 ±1 1,5 * Nöjd-Elev-Index 2 : 1-4 Trivsel 1,3-1,7 NEI 73 ±1 0,9 0,7-1,1 Elevernas bedömning av 3 : 1-4 Lärarna 0,3-0,7 gymnasieskolan 71 ±1 0,5 0,0-0,2 Fristående gymnasieskolor 4 : 1-5 Information 0,2-0,6 Samtliga 62 ±1 0,0 0,0-0,4 Våren 2005 5 : 1-4 Bemötande 0,3-0,5 NEI Antal svar 2 886 79 ±1 0,4 0,0-0,1 Andel svarande 51 6 : 1-3 64 ± 1 0,7-1,1 Inflytande / Ansvar Medelbetyg 65 66 ±1 0,2 Medeleffekt 0,5 7 : 1-2 Elevdemokrati R2 47 ±1 0,4 Fråga 10 : a-c Förtroende 8 : 1-3 Bedömning 69 * Värdet 1,5 innebär att om 62 ±1 0,0 ± 1 betyget för faktorn Skolarbetet 9 : 1-10 Miljö Fråga 11:a-b ökar med 5 enheter från 63 till 68 då 60 ±1 0,9 27 förväntas helhetsbetyget eller NEI öka med 1,5 enheter från 64 till 65,5. 4,3 ±0,1 2005-04-05 1122120000

Våren 2005 Fristående gymnasieskolor Göteborgs stad Diagram 2 C Betygsnivå 100 Bevara Förbättra om möjligt 90 80 5 70 8 60 4 2 3 6 1 9 50 7 40 30 20 Lägre prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 = medelbetyg för hela Göteborg = Lägsta medelbetyg = Högsta medelbetyg Privat verksamhet Nöjd-Elev-Index NEI 64 Elevernas bedömning av gymnasieskolan Samtliga Antal svar 2886 Andel svarande 51 % Medelbetyg 65 65 Medeleffekt 0,5 49 75 Kvalitetsfaktor Betyg Effekt 1 Skolarbetet 63 1,5 2 Trivsel 73 0,9 3 Lärarna 71 0,5 4 Information 62 0,0 5 Bemötande 79 0,4 6 Inflytande / Ansvar 66 0,2 7 Elevdemokrati 47 0,4 8 Bedömning 62 0,0 9 Miljö 60 0,9 1122120000 =fristående skolors medelbetyg och medeleffekt 2005-04-05 Effekt 28

Tabell 1C Elevernas bedömning av gymnasieskolan. Hela Göteborg 2005 2886 Andel svarande: 51 % Fristående gymnasieskolor, samtliga Medelvärden och svarsfördelning för kvalitetsindikatorerna i enkäten "Tala om vad du tycker om din skola". På en skala 1-10 har elever för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är med olika delar. Med versaler finns kvalitetsfaktorer och NEI (Nöjd-Elev-Index) angivna med respektive indexvärde. 2005-04-05 Fråga KVALITETSFAKTOR Samtliga enheter Delfråga Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Fr 10:a-10c NEI, HELHET 64 26 79 Fr 11:a-11:b FÖRTROENDE 69 27 86 Fr 1:1-1:8 SKOLARBETET 63 42 77 Fr 2:1- Fr 2:4 TRIVSEL 73 49 83 Fr 3:1-3:4 LÄRARNA 71 53 82 Fr 4:1-4:5 INFORMATION 62 43 73 Fr 5:1-5:4 BEMÖTANDE 79 62 91 Fr 6:1-6:3 INFLYTANDE / ANSVAR 66 50 79 Fr 7:1-7:2 FORMELL ELEVDEMOKRATI 47 23 65 Fr 8:1-8:3 BEDÖMNING 62 49 70 Fr 9:1-9:10 MILJÖ 60 38 73 MEDELVÄRDE 65 29

Diagram 3 C Hela Götebrog, fristående Fr 10:a Fr 10:b Fr 10:c Fr 11:a Fr 11:b Fr 1:1 Fr 1:2 Fr 1:3 Fr 1:4 Fr 1:5 Fr 1:6 Fr 1:7 Fr 1:8 Fr 2:1 Fr 2:2 Fr 2:3 Fr 2:4 Fr 3:1 Fr 3:2 Fr 3:3 Fr 3:4 Fr 4:1 Fr 4:2 Fr 4:3 Fr 4:4 Fr 4:5 Fr 5:1 Fr 5:2 Fr 5:3 Fr 5:4 Fr 6:1 Fr 6:2 Fr 6:3 Fr 7:1 Fr 7:2 Fr 8:1 Fr 8:2 Fr 8:3 Fr 9:1 Fr 9:2 Fr 9:3 Fr 9:4 Fr 9:5 Fr 9:6 Fr 9:7 Fr 9:8 Fr 9:9 Fr 9:10 Fr 14:1 Fr 14:2 Fr 14:3 Fr 15:1 Fr 15:2 Fr 15:3 Fr 15:4 Fr 15:5-100 -50 0 50 100 Andel med lågt resp. högt betyg Lågt Högt 33

Hela Göteborg Tabell 2 A. Betygsindex efter kön. 2005. Kommunala och fristående skolor MEDELVÄRDE Är du man eller kvinna? Samtliga Man Kvinna Uppgift saknas NEI 57 58 55 57 Förtroende 61 62 60 62 Skolarbetet 58 59 56 58 Trivsel 69 70 67 69 Lärarna 66 65 63 65 Information 60 59 58 59 Bemötande 71 72 69 72 Inflytande/ansvar 60 61 59 61 Formell elevdemokrati 41 42 41 41 Bedömning 60 58 58 59 Miljö 56 55 55 55 ANTAL 5534 5679 428 11641 34

Tabell 2 B. Betygsindex efter årskurs. 2005. Kommunala och fristående skolor MEDELVÄRDE Vilken årskurs går du Samtliga Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Uppgift saknas NEI 60 57 54 55 57 Förtroende 64 62 58 57 62 Skolarbetet 62 57 55 58 58 Trivsel 72 68 67 68 69 Lärarna 67 65 63 66 65 Information 62 59 55 60 59 Bemötande 73 71 70 69 72 Inflytande/ansvar 63 60 58 62 61 Formell elevdemokrati 45 41 37 44 41 Bedömning 61 58 56 61 59 Miljö 58 54 52 56 55 ANTAL 4648 3524 3032 437 11641 35

Tabell 2 C. Betygsindex efter årskurs. 2005. Kommunala och fristående skolor Vilken årskurs går du Samtliga MEDELVÄRDE Årskurs 1 Årskurs 2 + Årskurs 3 Uppgift saknas NEI 60 55 55 57 Förtroende 64 60 57 62 Skolarbetet 62 56 58 58 Trivsel 72 68 68 69 Lärarna 67 64 66 65 Information 62 57 60 59 Bemötande 73 71 69 72 Inflytande/ansvar 63 59 62 61 Formell elevdemokrati 45 39 44 41 Bedömning 61 57 61 59 Miljö 58 53 56 55 ANTAL 4648 6556 437 11641 36

Tabell 2 D. Betygsindex efter ålder. 2005. Kommunala och fristående skolor MEDELVÄRDE Hur gammal är du? Samtliga 16 år 17 år 18 år 19 år 20 år 21 år eller äldre Uppgift saknas NEI 61 59 55 53 54 44 55 57 Förtroende 66 64 59 57 56 46 60 62 Skolarbetet 62 59 56 55 57 48 57 58 Trivsel 72 70 68 66 65 57 67 69 Lärarna 67 66 64 64 65 55 63 65 Information 62 61 57 56 58 51 57 59 Bemötande 74 72 71 70 68 60 69 72 Inflytande/ansvar 63 61 59 60 60 53 58 61 Formell elevdemokrati 45 43 39 38 38 38 39 41 Bedömning 61 59 57 58 58 51 57 59 Miljö 59 56 53 52 52 47 54 55 ANTAL 2865 3690 3016 1164 328 182 396 11641 37

Tabell 2 E. Betygsindex efter program. 2005. Kommunala och fristående skolor MEDELVÄRDE Vilket program går du på? Barn/fritid Yrkesdans Bygg El Energi Estetiskt Fordons Handel/adm Hantverks NEI 45 54 57 48 51 55 63 54 59 Förtroende 47 55 62 52 58 63 68 59 60 Skolarbetet 50 48 56 55 59 54 64 55 62 Trivsel 60 66 67 67 67 69 71 65 72 Lärarna 57 55 63 60 61 61 71 62 69 Information 55 49 59 58 61 49 65 57 62 Bemötande 62 62 68 66 65 69 75 67 72 Inflytande/ansvar 54 49 59 56 56 56 65 59 67 Formell elevdemokrati 33 35 36 37 40 35 45 37 44 Bedömning 53 45 57 57 63 50 64 57 62 Miljö 43 48 52 53 55 52 54 52 58 ANTAL 195 29 351 275 147 332 328 262 272 38

Tabell 2 E. Forts MEDELVÄRDE Hotell/ restaurang Vilket program går du på? Industri Livsmedels Medie Naturbruks Naturvetenskapligt Omvårdnads Samhällsvetenskapligt Specialutformat NEI 60 61 65 52 54 62 53 59 55 Förtroende 64 63 73 56 58 68 54 63 61 Skolarbetet 57 63 63 55 62 61 58 58 58 Trivsel 67 71 73 65 69 73 65 70 69 Lärarna 64 73 69 63 69 67 65 64 65 Information 59 63 63 55 61 61 64 58 59 Bemötande 68 72 72 71 72 76 66 73 72 Inflytande/ansvar 60 61 66 58 63 61 60 60 61 Formell elevdemokrati 41 40 41 38 48 43 48 40 44 Bedömning 59 63 63 56 60 61 64 57 59 Miljö 57 64 65 50 51 58 49 55 57 ANTAL 635 77 69 497 106 1738 171 3436 1039 39

Tabell 2 E. Forts MEDELVÄRDE Vilket program går du på? Samtliga Teknik Individuella programmet Uppgift saknas NEI 58 57 51 57 Förtroende 62 52 56 62 Skolarbetet 59 65 56 58 Trivsel 70 72 66 69 Lärarna 65 76 62 65 Information 61 69 57 59 Bemötande 73 72 66 72 Inflytande/ansvar 60 72 59 61 Formell elevdemokrati 42 50 41 41 Bedömning 60 71 58 59 Miljö 59 59 52 55 ANTAL 576 540 566 11641 40

Tabell 3 A. Samtliga skolor (kom + fristående) Förekommer det våldssituationer på din skola? Kön TOTAL Man Kvinna Uppgift ANTAL kol% ANTAL kol% ANTAL kol% ANTAL kol% Ja 1738 31 1544 27 137 32 3419 29 Nej 3698 67 3993 70 211 49 7902 68 Uppgift saknas 98 2 142 3 80 19 320 3 TOTAL 5534 100 5679 100 428 100 11641 100 Tabell 3 B. Samtliga skolor (kom + fristående) Har du blivit hotad på din skola? Kön TOTAL Man Kvinna Uppgift ANTAL kol% ANTAL kol% ANTAL kol% ANTAL kol% Ja 606 11 270 5 50 12 926 8 Nej 4882 88 5368 95 303 71 10553 91 Uppgift saknas 46 1 41 1 75 18 162 1 TOTAL 5534 100 5679 100 428 100 11641 100 Tabell 3 C. Samtliga skolor (kom + fristående) Har du känt dig utfrusen? Kön TOTAL Man Kvinna Uppgift ANTAL kol% ANTAL kol% ANTAL kol% ANTAL kol% Ja 661 12 982 17 66 15 1709 15 Nej 4829 87 4647 82 287 67 9763 84 Uppgift saknas 44 1 50 1 75 18 169 2 TOTAL 5534 100 5679 100 428 100 11641 100 41