PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket. Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och söka information från olika källor och värdera dessa.
LÄSA OCH SKRIVA Centralt innehåll/undervisningens innehåll Undervisningens utformning Tränade förmågor/ konkretiserade mål Bedömning Varje elev ska kunna använda sig av litteratur och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. I klassens arbete är vi noga med att ge eleverna goda möjligheter till enskild läsning vid ett flertal tillfällen/vecka. Vi uppmuntrar eleverna att läsa olika typer av texter. Utöver den enskilda läsningen har vi också i klasserna bl a: högläsning, gruppläsning och helklassläsning. Exempel på sätt att utveckla elevernas läsning är att arbeta med baksidestexter, boksamtal, perspektivbyte, modellering, Hela skolan läser, inferenser, genrer, gemensamma texter och uppgifter, muntliga och/eller skriftliga bokrecensioner Utöver detta jobbar vi i klasserna med ett strukturerat arbete med läsförståelse där vi arbetar med olika typer av texter, t ex faktatexter, tidningsartiklar, brev m m. läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, urskilja språkliga strukturer kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter genom att använda sig av olika lässtrategier, kan göra sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar som visar på läsförståelse, utifrån egna erfarenheter kan tolka och föra resonemang om framträdande budskap, beskriva sin upplevelse av läsningen.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. tal och Vi tränar på att skriva olika sorters texter, som berättelser, dagböcker, dikter, beskrivningar, faktatexter, brev m m. Texterna ska ha sammanhang, ett varierat språk och en tydlig mottagare. eleverna sin skrivtekniska förmåga (meningsbyggnad, skiljetecken, stavning, styckeindelning och att ha en läslig handstil). Vi använder även digitala medier för att förmedla budskap. Det kan vara t ex film, photostory och bildspel. formulera sig och kommunicera i skrift, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer. tanke på innehåll, struktur och språklig variation, använder grundläggande stavning, skiljetecken och språkriktighet, kan söka, välja ut och sammanställa information från olika källor och föra ett resonemang om informationens användbarhet och innehåller beskrivningar, egna formuleringar och användning av ämnesspecifika ord och begrepp, skriver berättande texter som innehåller gestaltande beskrivningar och handling, kombinerar text olika estetiska uttryck så att de samspelar och levandegör textens budskap. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. eleverna sin skrivtekniska förmåga (meningsbyggnad, skiljetecken, stavning, styckeindelning och att ha en läslig handstil). Vi strävar efter att i så stor utsträckning som möjligt ge eleverna en aktiv respons, av lärare och/eller andra elever. formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, tanke på innehåll, struktur och språklig variation, använder grundläggande stavning, skiljetecken och språkriktighet, skriver berättande texter som innehåller gestaltande beskrivningar och handling, kombinerar text med olika estetiska uttryck så att de samspelar och levandegör textens budskap, kan ge omdömen på texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet
och kvalité. Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. Eleven ska också kunna använda modern teknik som ett verktyg för kommunikation. eleverna sin skrivtekniska förmåga (meningsbyggnad, skiljetecken, stavning, styckeindelning och att ha en läslig handstil). Eleverna tränas också i att skriva, disponera och redigera texter både för hand och med hjälp av dator. Kommunicera i skrift. kan bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalité. Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord. eleverna sin skrivtekniska förmåga (meningsbyggnad, skiljetecken, stavning, styckeindelning och att ha en läslig handstil). formulera sig och kommunicera i skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, tanke på innehåll, struktur och språklig variation, använder grundläggande stavning, skiljetecken och språkriktighet, Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. eleverna sin skrivtekniska förmåga (stavning och ordförståelse). Eleverna använder både ordböcker och stavningskontroll på dator. formulera sig och kommunicera i skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, tanke på språklig variation, använder grundläggande stavning, och språkriktighet.
TALA, LYSSNA OCH SAMTALA Centralt innehåll/undervisningens innehåll Undervisningens utformning Tränade förmågor/ konkretiserade mål Bedömning tal på ett rikt och nyanserat sätt. Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. Vi tränar på att aktivt delta i samtal, samt att lyssna på andra. Vi tränar på att kunna redogöra och berätta muntligt så att innehållet blir begripligt och levande för lyssnarna. Drama och rollspel är viktiga inslag för att våga agera och uttrycka sig. Genom värderings- och samarbetsövningar tränas eleverna i att våga uttrycka sina egna åsikter och tankar, samt att argumentera för dessa. Denna träning sker även vid t ex klass- och elevråd. I samband med bl a boksamtal stimuleras elevernas förmåga att uttrycka känslor och tankar som olika texter väcker. formulera sig och kommunicera i tal, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet, förbereda och genomföra muntliga redogörelser med inledning, innehåll och avslutning med anpassning till syfte och mottagare. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. tal på ett rikt och nyanserat sätt. Vi tränar på att aktivt delta i samtal. Vi tränar på att kunna redogöra och berätta muntligt så att innehållet blir begripligt och levande för lyssnarna. Drama och rollspel är viktiga inslag för att våga agera och uttrycka sig. Genom värderings- och samarbetsövningar tränas eleverna i att våga uttrycka sina egna åsikter och tankar, samt att argumentera för dessa. Denna träning sker även vid t ex klass- och elevråd. formulera sig och kommunicera i tal, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet, förbereda och genomföra muntliga redogörelser med inledning, innehåll och avslutning med anpassning till syfte och mottagare. I samband med bl a boksamtal stimuleras elevernas förmåga att uttrycka känslor och tankar som olika
texter väcker. I samband med redovisningar ges respons på framförandet utifrån kroppsspråk, tydlighet och innehåll. Eleverna får träna på att redovisa med hjälp av texter, stödord, photostory, bildspel etc.
BERÄTTANDE TEXTER OCH SAKPROSATEXTER Centralt innehåll Undervisning Tränade förmågor/mål Bedömning Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitetsoch livsfrågor. Varje elev ska ha fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken. Vi kopplar teman i framför allt SO till svenskan genom att välja skönlitteratur (t ex högläsning, gemensam läsning etc.) som passar in i tidsperiod och/eller plats. Tillsammans med bibliotekarie väljs ofta skönlitteratur med tanke på olika syften som kan gälla människors olika levnadsförhållanden (t ex mobbning, rasism och barn olika förutsättningar). läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, kan ge framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk, Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger. Varje elev kan använda det svenska språket i tal och Vi uppmuntrar eleverna att läsa och skriva olika typer av texter. Exempel på sätt att utveckla förståelse för olika typer av berättande texter är att arbeta med baksidestexter, boksamtal, perspektivbyte, modellering, Hela skolan skriver m.m. Vi tränar på att skriva olika sorters texter, som berättelser, dagböcker, dikter, beskrivningar, faktatexter, brev m m. Texterna ska ha sammanhang, ett varierat språk, beskrivningar, dialoger och en tydlig mottagare. eleverna sin skrivtekniska förmåga. Vi strävar efter att i så stor utsträckning som möjligt ge eleverna en aktiv respons, av lärare och/eller andra elever. formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter, kan tolka och föra resonemang om tydligt framträdande budskap, innehåll och fungerande struktur samt språklig variation, skriver berättande texter som innehåller gestaltande beskrivningar och handling, kan levandegöra sina texters budskap, utifrån respons kan bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet.
Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk. Varje elev har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet. Vi har utöver den enskilda läsningen bl a: högläsning, gruppläsning och helklassläsning. Vi har också författarbesök där barn- och ungdomsförfattare kommer och berättar om sitt författarskap. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Varje elev kan använda det svenska språket i tal och Vi uppmuntrar eleverna att läsa och skriva olika typer av texter. Exempel på sätt att utveckla förståelse för olika typer av berättande texter är att arbeta med baksidestexter, boksamtal, perspektivbyte, modellering, Hela skolan skriver m.m. Vi tränar på att skriva olika sorters texter, som berättelser, dagböcker, dikter, beskrivningar, faktatexter, brev m m. Texterna ska ha sammanhang, ett varierat språk, beskrivningar, dialoger och en tydlig mottagare. eleverna sin skrivtekniska förmåga. Vi strävar efter att i så stor utsträckning som möjligt ge eleverna en aktiv respons, av lärare och/eller andra elever. Eleverna får träna på att redovisa med hjälp av texter, stödord, photostory, bildspel etc. eleverna sin skrivtekniska förmåga (meningsbyggnad, skiljetecken, stavning, styckeindelning och att ha en läslig handstil). formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. Formulera sig och kommunicera i skrift, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer. kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter, kan tolka och föra resonemang om tydligt framträdande budskap, innehåll och fungerande struktur samt språklig variation, skriver berättande texter som innehåller gestaltande beskrivningar och handling, kan levandegöra sina texters budskap, utifrån respons kan bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet. språklig variation, kan kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar och hur eleven kan förstärka och levandegöra sina texters budskap.
SPRÅKBRUK Centralt innehåll Undervisning Tränade förmågor/mål Bedömning Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Varje elev kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och utnyttja strategier, såsom tankekartor och stödord, för att minnas och lära. Vi arbetar mot att eleverna ska kunna strukturera upp kunskap på bästa sätt. söka information från olika källor och värdera dessa. kan söka, välja ut och sammanställa information från ett urval av källor. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext. Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är. Vi arbetar mot att eleverna ska kunna skriva beskrivande texter och sätter då ofta fokus på olika ord och synonymer. Vid arbete med texter av olika slag lyfter vi fram ords värdeladdning och nyans. Vi tränar på att skriva olika sorters texter, som berättelser, dagböcker, dikter, beskrivningar, faktatexter, brev m m. Texterna ska ha sammanhang, ett varierat språk och en tydlig mottagare. eleverna sin skrivtekniska förmåga. Varje elev har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken. formulera sig och kommunicera i tal och skrift, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. formulera sig och kommunicera i tal och skrift, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. Undervisningen ska bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. använder beskrivningar, egna formuleringar och ämnesspecifika ord- och begrepp. innehåll och fungerande struktur samt språklig variation. kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.
INFORMATIONSSÖKNING OCH KÄLLKRITIK Centralt innehåll Undervisning Tränade förmågor/mål Bedömning Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Varje elev kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden. Varje elev kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Vi använder oss av olika metoder vid informationssökning och eleverna får undervisning i hur detta går till. Samarbete sker här med skolbiblioteket. Varje elev kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden. Varje elev kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Vi använder oss av olika metoder vid informationssökning och eleverna får undervisning i hur detta går till. Samarbete sker här med skolbiblioteket. Söka information från olika källor och värdera dessa. Söka information från olika källor och värdera dessa. kan söka, välja ut och sammanställa information från ett urval av källor och för då resonemang om informationens användbarhet. kan söka, välja ut och sammanställa information från ett urval av källor och för då resonemang om informationens användbarhet.