Kostpolicy Hå llbårt och hå lsosåmt Alla berörda invånare i Ludvika kommun ska erbjudas en god och näringsriktig kost inom alla de verksamheter (förskola, skola, fritids, vård och omsorg) där måltider serveras.
Kostpolicy Inledning Alla berörda invånare i Ludvika kommun ska erbjudas en god och näringsriktig kost inom alla de verksamheter (förskola, skola, fritids, vård och omsorg) där måltider serveras. Kommunens styrdokument i kostfrågor är uppdelat i tre delar: Övergripande kostpolicy, gemensam utgångspunkt för hela Ludvika kommun Gemensamma riktlinjer för berörda nämnder Bilagor med riktlinjer för verksamhetsnivå Miljö I Ludvika kommun arbetar vi ur ett ekologiskt perspektiv, dels via styrdokument som övergripande strategi för hållbar utveckling och klimatstrategi, och dels via kostenheterna. Kommunen har ett ansvar och en vilja att skapa god kvalitet och livsmiljö för befolkningen gällande all kost- och måltidsverksamhet. Hälsa Goda matvanor är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Syfte Det primära syftet med kostpolicyn är att alla våra matgäster, äldre och yngre, ska uppleva måltiderna i våra verksamheter som positiva, som ett tillfälle för social samvaro och avkoppling i en lugn och rofylld miljö. Genom måltiden ska alla få möjlighet att inhämta energi och näring från en vällagad, varierad och näringsriktig kost som följer gällande riktlinjer. Det i sin tur leder till att hälsa och välbefinnande sätts i första rummet. Vidare ska kostpolicyn bidra till att kunskap och information sprids om goda kostvanor. Mål Att genom goda och näringsriktiga livsmedel förebygga ohälsa, förmedla goda matvanor och skapa en säker kost som anpassas utifrån matgästens behov, både vad gäller mängd, näringstäthet, konsistens och allergier/intoleranser. Att varje matgäst ska känna delaktighet genom möjligheten att påverka via matråd.
Gemensamma riktlinjer Bakgrund Nationella och kommunala mål. Att främja hälsosamma levnadsvanor för barn och ungdomar Barn och ungdomar är enligt regeringen en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. Förhållanden under uppväxtåren har stor betydelse för hälsan senare i livet. Ett av Statens folkhälsoinstituts övergripande mål är att främja barns och ungdomars långsiktiga hälsa både hemma och i förskola och skola genom goda kost- och motionsvanor. Kommunens mål ska vara att bidra till att i likhet med den nationella målsättningen verka lokalt för en god och hållbar kostoch miljöutveckling. Hållbart och hälsosamt När det gäller förhållandet mellan mat, miljö och hälsa är det många faktorer som påverkar och samspelar. Våra matvanor har stor inverkan på miljön. Goda matvanor bör därför vara bra både för hälsan och ur miljösynpunkt. Att hjälpa barn att tidigt grundlägga bra matvanor har stor betydelse for barnens hälsa i dag och senare i livet. Skolan är en arena som kan främja goda matvanor bland barn och ungdomar. Ny forskning visar att ungdomar som rör på sig regelbundet, äter och sover bra har lättare för att koncentrera sig på lektionerna. Detta har en gynnsam effekt på inlärningen! Skolan är den samhällsarena som har stora möjligheter att nå alla barn och ungdomar och kan därför spela en central roll både när det gäller jämställdhet och det hälsofrämjande arbetet. Att grundlägga goda hälsovanor i tidig ålder är också något som hela samhället kan tjäna på. Hållbar utveckling I övergripande strategi för hållbar utveckling sägs att kommunen ska fungera som ett gott föredöme, rådgivare och motor i arbetet för en hållbar utveckling. I Klimatstrategin har kommunen angett att insatser för att minska matens klimatpåverkan i kommunens skolor och kök ska genomföras. Prioriterade insatser under perioden (2010-2013) är att:
a) Fortsätta utökningen av ekologiska produkter b) Personalen reglerar utbudet av de livsmedel som har stor klimatpåverkan. c) Informera eleverna om att minska matsvinnet. d) Fortlöpande utbildningsinsatser sker för personal vid offentliga kök om mat, klimat och energi. e) Miljö- och klimatkriterier vid upphandling av livsmedel tillämpas. f)kommunen verkar för att uppnå nationella och regionala mål för konsumtion av ekologiska livsmedel. Kommunen har också antagit en policy för hållbar upphandling där man förbinder sig att ställa miljökrav i upphandlingen av varor och tjänster. Varje människa äter omkring sjuttio ton livsmedel under sin levnadstid. Hur den maten produceras, transporteras och behandlas har en stor sammantagen inverkan på miljön. Ekologiska livsmedel står för bra miljö, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar. Regeringens ambition var att 25 procent av den offentliga konsumtionen av livsmedel ska avse ekologiska livsmedel år 2010. Ludvika kommun var en av elva kommuner och landsting som uppnådde detta mål. Att ekologiskt odlade livsmedel är ett betydelsefullt tillskott i vår dagliga konsumtion kan inte förnekas. En hållbar utveckling i alla led, från producent till konsument, innebär att alla har något att vinna. Våra barn bör få möjligheten att bidra till sin egen framtid genom att vi serverar fler ekologiskt odlade produkter i skola, förskola. Därigenom säkerställs en långsiktig och hållbar utveckling för både miljö och människa. Regler, tillsyn och kontroll Kostverksamhet för storhushåll regleras i ett flertal lagar och förordningar, varav följande är specifika. Livsmedelslagstiftning med EG-direktiv och förordningar Systematiskt egenkontrollarbete enligt HACCP-principen Arbetsmiljölagen med särskild internkontroll för storhushåll. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter för storhushåll och restaurang. Produktansvarslag Lagen om offentlig upphandling Regeringen har också uppdragit åt Livsmedelsverket att i samverkan med Statens skolverk stödja arbetet med näringsriktig
skolmat och skolmåltidens utformning. Satsningen ska utgå från den nya skollagens (2010:800) bestämmelse om näringsriktig skolmat (l0 kap. 10 ). I uppdraget ingår följande: En informationssatsning om näringsriktig skolmat ska genomföras. Information ska spridas om de svenska näringsrekommendationerna, och den webbaserade informationen på myndigheternas hemsidor ska utvecklas om hur berörd skolpersonal kan hitta råd och stöd om näringsriktig skolmat och dess betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Målgruppsanpassade utbildningsinsatser ska erbjudas till ansvarig personal inom skolkök samt till kostchefer eller konsulter och ansvariga för upphandling av mat i kommunerna. Syftet med utbildningen ska vara att stärka arbetet med näringsriktig mat och skolmåltidens utformning. Även privata aktörer ska ges möjlighet att delta i utbildningen. Uppdraget ska slutredovisas senast den 12 mars 2014. Åtgärder för att nå målen Personalen som anställs i kök ska ha utbildning och/eller erfarenhet av storköksarbete. All kostpersonal ska ha goda kunskaper om specialkost och födoämnesöverkänslighet. Kostpersonal ska årligen genomgå lagstadgad utbildning i livsmedelshygien och hantering, och därutöver annan fortbildning. All hantering av livsmedel ska ske enligt livsmedelslagstiftningen Aktivt arbete i matråden. All personal ska aktivt medverka till att måltidssituationen blir en lustfylld upplevelse. Kommunens verksamheter ska köpa livsmedel från godkända leverantörer med vilka kommunen har tecknat avtal. Anbudsprodukter är utvalda enligt kommunens kravspecifikation. De produkter som omfattas av kommunens KRAV-certifiering får inte bytas ut i annat fall än då leverantören inte kan leverera varan, om så är fallet ska det tydligt framgå. Referensgruppen för kost och ekologiska varor är sammansatt av följande funktioner i Ludvika kommun: kostchef SoU, kostsamordnare VoO, hållbarhetssamordnare,
livsmedelsinspektör, folkhälsosamordnare. Referensgruppens uppdrag är att kontinuerligt följa upp och aktualisera kost- och hälsoutveckling samt att bevaka och analysera arbetet inom ramen för kommunens förskolor, skolor, vård och omsorg. Tillämpning av kostpolicyn Övergripande policy för verksamheter i förskola, skola, fritids, vård och omsorg. Underlag för budgetarbete, upphandling av måltider och livsmedel, planering av matsedlar. Introduktion/information till kostpersonal. Ett stöd för personal, barn, elever, vård- och omsorgstagare, föräldrar, närstående och politiker. Den övergripande policyn skall omsättas till respektive verksamhetsnivå, tillsammans med verksamhetens egna mål och visioner. Verktyg för kvalitetssäkring. Uppföljning Kostpolicyn ska hållas levande och revideras vart fjärde år. Bilagor med för verksamheten anpassade riktlinjer ska fastställas i respektive nämnd och årligen följas upp och redovisas och tillkännages i alla verksamheter som berörs. Kommunens referensgrupp för kost och ekologiska varor ansvarar för uppföljning och revidering.