MELLANSVERIGE Försöksrapport 2014 Fältförsöksverksamheten är en del i Sverigeförsöken. Övriga områden: Animaliebältet och Skåneförsöken. www.sverigeforsoken.se
Produktionsinformation: ISSN 1401-2561 ISBN 91-88668-81-9 Bilder: Hushållningssällskapen, Jordbruksverket Layout: Kerstin Borg, Hushållningssällskapet Skaraborg Tryck: Svärd och Söner Tryckeri AB, Falköping Papper: Arctic Silk 4 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2014
Tack! Ett stort tack till alla som på olika sätt medverkat till årets försöksrapport 2014. Det gäller SLF och andra finansiärer, försöksvärdar, försökspersonal, andra samarbetspartners och inte minst ni som bidragit med material och artiklar till denna skrift. Mellansvenska Försöken är ett samarbete mellan Hushållningssällskapen och handeln i Mellansverige med syftet att på ett effektivt sätt ta fram underlag för rådgivningen till jordbruket i området. Det är de tre försöksorganisationerna Försök i Väst, Östra Sverige Försöken och Sveaförsöken som från och med 2001 beslutade att samarbeta för att ytterligare effektivisera försöksorganisationen. Tillgången till flera försök i en samlad rapport tillför mervärden för läsaren då flera försök ökar säkerheten i resultaten och ger också möjlighet att peka på regionala skillnader. Inom Mellansvenska Försökens område finns cirka 1,5 miljoner hektar åkermark vilket är något mer än halva Sveriges åkerareal. Med resultaten och råden som presenteras i försöksrapporten önskar vi dig framgång med den nya växtodlingssäsongen 2015. Mellansvenska Försöken i januari 2015 Anna-Karin Krijger, redaktör Hushållningssällskapet Skaraborg SVERIGEFÖRSÖKEN 2014 MELLANSVERIGE 5
I n n e h å l l Innehåll...6 Statistiska begrepp...9 Priser och kostnader 2014... 10 Förord... 12 VÄXTODLINGSÅRET 2014 Försöksåret 2014 inom Östra Sverige Försöken... 15 Försöksåret 2014 inom Försök i Väst...16 Försöksåret 2014 inom SVEA försöken... 17 Väder, temperatur och nederbörd i Mellansverige... 18 VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete... 25 Kvävestrategi i maltkorn... 32 Gödslingsförsök i höst- och vårraps... 36 Gödsling med S, P, K, N och B till åkerböna... 40 OGRÄS Bekämpning av åkerven och örtogräs i höstvete, höst och vår... 42 Bekämpning av vitgröe och örtogräs i höstvete, höst och vår... 45 Bekämpning av rajgräs och örtogräs i höstvete, höst och vår... 48 Bekämpning av örtogräs i höstvete... 50 Bekämpning av örtogräs i höstvete, höst och vår... 52 Tillväxtreglering i höstvete... 54 Bekämpning av örtogräs i vårkorn... 56 Bekämpning av örtogräs i vårraps... 58 VALL Vallsortprovning... 62 Vallsortprovning rödklöver... 63 Vallsortprovning timotej... 66 Vallsortprovning ängssvingel... 68 Vallsortprovning engelskt rajgräs... 71 Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel... 74 Kvävegödslingsstrategi till blandvall... 80 6 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2014
I n n e h å l l SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Sorter och odlingsteknik... 88 Höstvete... 89 Höstråg... 98 Rågvete... 102 Höstkorn... 105 Vårvete... 107 Vårkorn... 110 Vårkorn, tidiga sorter... 116 Havre... 121 Havre, tidiga sorter... 126 Ärter... 128 Åkerböna... 130 Majs... 132 Höstraps... 138 Höstrapssorter med klumprotrestistens... 144 Vårraps... 146 Oljelin... 150 Sorter i ekologisk odling... 152 VÄXTSKYDD Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete... 157 Svampbekämpning i höstvete, två behandlingar... 162 Effekt och förändring hos fungicider i höstvete... 164 Referensförsök i höstvete... 168 Gulrost i höstvete... 171 Svampbekämpning i råg... 174 Svampbekämpning i vårvete... 176 Svampbekämpning i vårkorn... 178 Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn... 182 Referensförsök i vårkorn... 184 Fusarium i grynhavre... 187 Utsädesmängd och DON i havre... 189 Svampbekämpning i våroljeväxter... 193 SVERIGEFÖRSÖKEN 2014 MELLANSVERIGE 7
Parasitstekeln är på jakt efter en rapsbagge att lägga sitt ägg i. Mer resultat hittar du på: www.sverigeforsoken.se www.slu.se/faltforsk 8 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2014
Statistiska begrepp I försöksrapporten förekommer ett antal statistiska begrepp som hjälpmedel för tolkningen av resultaten. Nedan ges en enkel förklaring till vad de betyder. CV % = VARIATIONSKOEFFICIENT Variationskoefficient används inom statistikberäkningar. Vid observationer på olika skalor ex. 1,2,3,4,5 och 100, 200, 300, 400, 500 kommer standardavvikelserna vara olika (större vid högre skalor) även om de procentuellt sett är lika. Variationskoefficienten är en normaliserad standardavvikelse och uttrycker standardavvikelsen som procentandelar av medelvärdet. Variationskoefficenten gör alltså standardavvikelser på olika skalor jämförbara. För att översätta detta till försöken brukar dessa indelningar av CV göras när man ska tolka resultaten: < 3 mycket jämnt försök 3 6 jämnt försök 6 10 något ojämnt > 10 om det är små skillnader man letar efter kan det vara svårt att ta med försök med höga CV i sammanställningar. Men i t.ex. ogräsförsök förekommer höga CV värden men det är tydliga skillnader. P-VÄRDE Anger sannolikheten för att det inte finns skillnader i försöket. Eller egentligen är det risken att göra fel om man säger att det finns en skillnad mellan några led i försöket. Värdet 0,05 innebär alltså 5 % risk att göra fel om man antar att det finns skillnader. Normalt används gränsen 0,05 för att man skall anse att det finns signifikanta skillnader i försöket. < 0,05-1-stjärnig signifikans 0,01-0,001 2-stjärnig signifikans < 0,001 3-stjärnig signifikans LSD MINSTA SIGNIFIKANTA SKILLNAD Anger hur stor skillnaden måste vara mellan två led för att de skall vara signifikant skilda. Anges för enstjärnig signifikans d.v.s. P < 0,05. Om Prob-värdet är > 0,05 brukar inte LSD-värdet redovisas. SIGNIFIKANSGRUPPER I vissa försök kommer signifikansgrupper redovisas. Bokstäverna används för att avgöra vilka led som är signifikant olika. Varje bokstav är en signifikans-grupp. Det led som har det högsta medelvärdet tillhör alltid signifikansgrupp a. Två led som inte har någon gemensam bokstav tillhör olika signifikansgrupper. De är därför signifikant olika. Men ett led (t ex 1)som tillhör grupperna b och c, och ett annat led (t ex 2) som bara tillhör gruppen b, är inte signifikant olika, för de ingår båda i signifikansgruppen b. Med hjälp av signifikansgrupperna är det lätt att snabbt se om två behandlingar är signifikant olika eller inte. SVERIGEFÖRSÖKEN 2014 MELLANSVERIGE 9
Priser och kostnader 2014 Arbete (med egen maskinpark) Arbetstimme för anställd, kr/h 255 kr/ha inkl bränsle & förare Stubbearbetning 429 Djupbearbetning (plöjningsfriodling) 551 Plöjning 890 Harvning 197 Sådd 344 Kombisådd 462 Precisionssådd s-betor/raps 598 Precisionssådd majs, inkl myllning 701 Gödningsspridning 136 Växtskydd bekämpningsarbete 162 Tröskning 1093 Beräkningarna ovan grundas på: kr/h Traktor 100 kw 592 inkl bränsle & förare Traktor 120 kw 651 inkl bränsle & förare Traktor 180 kw (plöjnings friodling) 937 inkl bränsle & förare Stubbearbetning 4,5 m 3,0 ha/h 349 Djupbearbetning 4 m 2,4 ha/h 386 Plöjning 6 skär växelp 1,2 ha/h 417 Harvning 9 m 5,5 ha/h 434 Sådd 3300 l 6 m 3,7 ha/h 680 Kombisådd 4200 l 6 m 3,4 ha/h 921 Precisionssådd s-betor/raps 18 rad 843 Precisionssådd majs 8 rader 739 Gödningsspridare 4000 l, 24 m 7,5 ha/h 368 Växtskydd 3500l 24 m 7,5 ha/h 675 Tröskning 6,3m 220 kw 2,0 ha/h 2301 Insatsmedel: Växtnäring, prisnivå höst 2013 kr/kg Kväve (50% N27 + 50% N 34) 8,46 Fosfor ( P 20) 19,60 Kalium (Kalisalt) 7,35 CaO 0,50 Svavel (Axan - N 27) 1,63 Bor 0,20 kr/g Mangan (som MnSO 4 ) 0,04 Produktpriser, prisnivå höst 2013 kr/kg Kalksalpeter 1,46 N 27 2,28 N 34 2,90 NS 24-6 "Sulfan" 2,34 NS 26-14 - NS 27-4 "Axan" 2,34 Urea prillad 3,66 DAP 18-20 5,26 MAP 12-23 (N 12%, P 23%) 5,12 P 20 3,92 Kalimagnesia 3,65 Kaliumsulfat 4,84 Kalisalt 3,66 PK 11-21 4,32 NPK 8-5-19 promagna 4,80 NPK 11-5-18 promagna 4,74 NK 22-12 3,18 NPK 17-5-10 Yara Mila Raps 3,54 NPK 21-3-10 3,23 NPK 22-3-10 3,13 NPK 22-6-6 3,76 NPK 23-3-7 3,17 NPK 24-4-5 3,32 NPK 27-3-3 3,10 NPK 27-3-5 3,00 Probeta NPK 3,67 Produktpriser kr/enhet Enhet BOR 150 30,00 l COMPLESAL S 57,00 MANGANNITRAT 235 22,00 l MANGANSULFAT 32 ERA 11,00 Kg MANTRAC PRO 51,00 l WUXAL MAJS 22,00 l WUXAL MIKROPLANT 62,00 l 10 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2014
Ogräsmedel kr/enhet Enhet ALLY 50 ST 110 Tablett ALLY CLASS 50 WG 5,29 g ARIANE S 88 l ATLANTIS 392,48 l ATTRIBUT TWIN 318 ha BACARA 385 l BASAGRAN SG 758 l BETASANA POWER 230 l BETASANA DOU 129,60 l BETASANA SC 55 l BOXER 126 l BUTISAN TOP 435 l CALIBAN DUO 1,12 g CALLISTO 423 l CDQ SX 4,20 g CENTIUM 36 CS 1713 l CHEKKER POWER 318 ha DIFLANIL 500 SC 717 l EVENT SUPER 344 l ETHOSAT 266 l EXPRESS 50 SX 6,04 g FENIX 263 l FIESTA T 274,56 l FOCUS ULTRA 156 l FOX 480 SC 279 l FOXTROT 299 l GALERA 974 l GALLUP BIOGRADE 360 53 l GOLTIX SC 308 l GRATIL 7,74 g HARMONY PLUS 50T 4,54 g HARMONY 50 SX 8,22 g HUSSAR 1,71 g KEMIFAM POWER 230 l KERB FLOW 400 343 l LEGACY 500 SC 717 l LEXUS 50 WG 10,63 g MAISTER inkl MAISOIL 3,59 g MATRIGON 72 SG 3,11 g MCPA 750 88 l MONITOR 15,16 g NIMBUS 292 l NUANCE 75WG 6,77 g PYRAMIN DF 340 l Ogräsmedel kr/enhet Enhet REGLONE 135 l ROUNDUP MAX 143 l SAFARI 50 DF 7,78 g SELECT 622 l SENCOR 431 l SPITFIRE 180 187 l SPITFIRE XL 158 l SPOTLIGHT PLUS 563 l STARANE 180 187 l STARANE XL 158 l TITUS 25 DF 8,83 g TOMAHAWK 180 177 l TORTRIL 532 l Svampmedel ACANTO 400 l ACROBAT MZ/WG 218 kg AMISTAR 405 l ARMURE 583 l BARCLAY BOLT XL 268 l CANTUS 829 kg COMET PRO 326 l CYMBAL 45 WG 345 kg EPOK 600 EC 769 l FLEXITY 731 l FORBEL 750 341 l INFINITO 228 l KAYAK 224 l KUMULUS DF 117 kg MAXIM 100 FS 983 l MIRADOR 367 l MONCEREN 250 SL 319 l PRESTIGE FS 370 812 kg PROLINE 5590 l RANMAN TOP(+0,75 L olja ) 474 l REVUS 378 l SHIRLAN 497 l SIGNUM 5,98 g SPORTAK EW 290 l STEREO 152 l TERN 750 285 l TILT 250 EC 285,12 l TILT TOP 271 l TOPSIN 70WG 482 kg UPSTREAM 1067 l SVERIGEFÖRSÖKEN 2014 MELLANSVERIGE 11
Förord LENNART JOHANSSON, Hushållningssällskapet Östergötland Mellansvenska försökssamarbetet utgörs av tre försöksregioner, Östra SverigeFörsöken, SVEAförsöken och Försök i Väst. Dessa tre regioner ingår i Sverigeförsöken tillsammans med Skåneförsöken och Animaliebältet som ger ut egna Försöksrapporter. Svensk Raps och SFO rapporterar resultat från sina försök med frö och oljeväxter i de regionala försöksrapporterna. Försöksresultat från Sverigeförsöken i hela landet och från alla regioner kan nu sökas under www. sverigeforsoken.se. Allt som skrivits i de tre rapporterna är sökbart på år, område, gröda, författare, ämnesområde mm och även med länkar till enskilda resultat på SLU, Fältforsk. Ett nytt nordiskt datasystem NFTS, Nordic Field Trial System, för att hantera fältförsök och resultat används nu till huvuddelen i svenska offi ciella försök. Systemet utvecklas i samarbete mellan Danmark, Norge och Sverige. Det innebär bl. a. att fältkort och resultatblanketter med utökad statistik har fått en ny utformning jämfört med tidigare. Se även kapitlet statistiska begrepp i inledningen. FINANSIERING AV SVERIGEFÖRSÖKEN Huvuddelen av basfinansieringen för de regionala försöken utgörs av medel från Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF. En ansökan görs inför varje verksamhetsår och medel till detta utgörs av en avgift på spannmål och förnödenheter. Parallellt med detta finns den ursprungliga modellen för insamling av medel direkt från handeln kvar och som är baserad på företagens omsättning. Även Hushållningssällskapen bidrar till basfinansiering av regionala försök. Därutöver ingår en omfattande provningsverksamhet där beställningar från företag och organisationer finansierar en stor del av detta. Basfinansieringen fördelas mellan regionerna efter en fördelningsnyckel baserat på växtodlingens omfattning i området. ORGANISATION OCH VERKSAMHETSSTYRNING Varje region har en försökskommitté som kartlägger behovet av vad som behöver utredas och lägger förslag till försök. Ett försöksprogram utformas i samarbete med ämneskommittén utifrån de ekonomiska ramar som finns. Önskemål och förslag kan lämnas till dessa kommittéer om aktuella frågeställningar i regionen. Inom varje ämnesområde finns en ämneskommitté under SLU Fältforsk där SLU har ordförandeskapet och regionen eller Hushållningssällskapen är sekreterare. Det finns åtta ämneskommittéer enligt tabellen nedan. Ämneskommittén är ett öppet forum för alla intresserade och inbjudan till möten och protokoll och övrig information finns på www.slu.se/faltforsk. Via SLU, fältforsk sker en viss samordning och utbildning liksom kompetens inom datahantering, resultathantering och statistik. 12 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2014
BASFINANSIERING SVERIGEFÖRSÖKEN 2014 Inom varje region tillkommer dessutom medel från företagen som säljer olika produktionsmedel genom köp av försöksled i provningar av sorter, ogräs-växtskydds- och gödselmedel. Finansiering sker även från Jordbruksverket inom växtskydd och växtnäring. Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF AB Johan Hansson AB Strängnäs Valskvarn AB Västerbottens Fodercentral Berte qvarn Buttle foder & spannmål BM Agri Dalviks kvarn DLA agro Sverige European Fertilizer AS Farina AB Fodercentralen Fole kvarn Forsbecks AB Gullviks/Bröderna Berner handels AB Hjalmar Möller Hörby Lantmän JHL Kalmar Lantmän Ek. För. Kristianstadortens Lagerhusförenings Ek. För. Knislingeortens lagerhusförening Lantmännen Ek. För. Lovanggruppens Handelshus AB Skånefrö Slöinge lantmän Svenska Foder AB Södra Åby Lokalförening Tyringe Lokalförening Vallberga Lantmän Varaslättens Lagerhus Ek. För. Värmlant AB YARA AB Hushållningssällskapen i: Stockholm-Uppsala-Södermanland Östergötland Sjuhärad Väst Skaraborg Värmland Västmanland Dalarna-Gävleborg ÄMNESKOMMITTÉR/ÄMNESOMRÅDE Ordförande, sekreterare och ämnessakkunnig inom respektive område. VATTEN JORDBEARBETNING VÄXTNÄRING ODLINGSSYSTEM/ENERGI OGRÄS VALL/GROVFODER SORTER VÄXTSKYDD Helena Aronsson, SLU, Uppsala Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Johan Arvidsson, SLU, Uppsala Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland Sofia Delin, SLU, Skara Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Göran Bergkvist, SLU, Uppsala Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult, Västerås Anders TS Nilsson, SLU, Alnarp Lars Danielsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult, Västerås Bodil Frankow-Lindberg, SLU, Uppsala Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Magnus Halling, SLU, Uppsala Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet Kristianstad Erland Liljeroth, SLU, Alnarp Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus SVERIGEFÖRSÖKEN 2014 MELLANSVERIGE 13
FÖRSÖKSKOMMITTÉR ÖSTRA SVERIGEFÖRSÖKEN Per Axelsson Magnus Emilsson Thomas Fahlgren Göran Gustafsson Bo Hellstedt Isac Svärd Lennart Johansson, ordförande Joakim Karlsson Johan Lagerholm Leif Persson Anna Redner Thomas Wahlström Lovang lantbrukskonsult, Vikingstad Spannmålsodlareföreningen, Vadstena Frö och Oljeväxtodlarna, Vikbolandet Växtskyddscentralen, Norrköping Agroetanol, Norrköping Hushållningssällskapet Östergötland, Linköping Hushållningssällskapet Östergötland, Linköping Hushållningssällskapet Konsult, Strängnäs Lantmännen växtråd, Norrköping Vallodlareföreningen, Glanshammar Hushållningssällskapet, HS Konsult, Örebro Svenska Foder, Västerlösa FÖRSÖK I VÄST Johan Rydberg, ordförande Anna-Karin Krijger, sekreterare Johan Roland Kristian Jochnick Ingemar Gruveaus Magnus Olsson Emelie Wickström Bertil Hagsgård Göran Lindgren Ulf Hallén Jonas Dahlgren Karin Andersson LRF, Väse Hushållningssällskapet Skaraborg SLU, Lanna Länsstyrelsen, Lantbruksenheten, Uddevalla Lantmännen, Bjertorp Svenska Foder, Lidköping Södra Älvsborgs Husdjur, Borås Spannmålsodlarna, Grästorp Vallodlareföreningen Klässbol Frö-och Oljeväxtodlarna, Lidköping Potatisodlareföreningen Skaraborg Ekologiska odlarna, Hushållningssällskapet Väst SVEA-FÖRSÖKEN Anders Ericsson, ordförande Lars Danielsson, sekreterare Niclas Sjöholm Anders Krafft Henrik Bergman Johan Thorell Katarina Börling Anders Lindgren Jens Levenfors Hushållningssällskapet, HS Konsult, Västerås Hushållningssällskapet, HS Konsult, Uppsala Växtråd, Svenska Lantmännen, Enköping Växtråd, Svenska Lantmännen, Enköping Hushållningssällskapet, HS Konsult, Dalarna-Gävleborg Svenska Foder Statens Jordbruksverk, Uppsala Statens Jordbruksverk, Uppsala Hushållningssällskapet, HS Konsult, Uppsala 14 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2014
Försöksåret 2014 inom Östra Sverigeförsöken LENNART JOHANSSON Hushållningssällskapet Östergötland Höstsådden 2013 präglades av gynnsamt väder med bra tillväxt på hösten. Det kom snö i mitten på december som följdes av en varm period fram till mitten av januari. Därefter blev det en kall period med snö under några veckor omkring månadsskiftet januari, februari. Vårsådden startade i mitten på mars i Östergötland men blev utdragen och besvärlig på lerjordar som inte fått tjäle. Sammanfattningsvis var det en gynnsam växtodlingssäsong med bra skördenivåer för höstgrödor men mer varierande för vårgrödor. GYNNSAMT VÄDER VID HÖSTSÅDDEN 2013 Vid höstrapssådden 2013 förekom en del regnskurar men vädret stabiliserades och det blev efterhand torrt i slutet på höstvetesådden. Torkan höll i sig till 20 oktober men det var fortsatt varmt till första veckan i december så höstsådden blev väl etablerad. Det kom lite snö i december som följdes av en mild period till mitten av januari. Därefter blev det en kall period med snö som dock täckte grödorna varför ingen större utvintring inträffade. TIDIGT VÅRBRUK PÅ TJÄLEN OCH GYNNSAM VÄXTODLINGSSÄSONG I Östergötland startade sådden i mitten på mars i gynnsamma lägen nära Vättern. Vi fick en tidig start och utveckling på de höstsådda grödorna varför en del kvävegödsling förekom redan i mars. Efter ett litet bakslag i vädret blev det ett utdraget vårbruk med avbrott för regn och som blev besvärligt på lerjordar utan ordentlig uppfrysning. Det blev ytterligare bakslag med svalare väder och nattfroster i maj. Därefter blir det varmare väder och höstgrödorna fick en fortsatt tidig utveckling för årstiden. Under juni är det återigen svalt och regnigt men detta följs av varmt och torrt väder under hela juli. Raps och höstkorn kunde skördas redan i slutet på juli och höstveteskörden startade i början på augusti. Den fortsatta skördeperioden blev avbruten av ett flertal regnskurar men huvuddelen var tröskat i augusti, även åkerbönor och vårraps. Skördenivåerna är generellt höga för höstgrödor men som vanligt varierande för vårgrödor mycket beroende på hur och när vårsådden kunde genomföras. Den första vallskörden blev i regel stor medan den andra och tredje skörden blev mindre och varierande på många håll på grund av torka. SVERIGEFÖRSÖKEN 2014 MELLANSVERIGE 15
Försöksåret 2014 inom Försök i Väst ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Hösten 2013 blev torr och solig. En stor areal höstraps (ca 7000) och höstvete (ca 67 000) etablerades. Lagom med regn i augusti gjorde att höstrapsen etablerades fint, höstvete grodde först när regnet kom i oktober. Både november och december var milda med lite snö. Det var ett kort snötäcke och en av de varmaste vintrarna på länge. Höstgrödorna såg fantastiskt fina ut i början av mars och då våren sedan blev varm övervintrade i stort sett allt. GRÖDORNAS UTVECKLING Vårbruket startade tidigt i mars i slättbygderna. Torrt väder och god markstruktur gjorde att en stor areal blev sått tidigt. Regn i april stoppade upp vårbruket och då en del leror inte hade torkat upp i utkanterna drog det ut till början av maj innan en del områden såddes. Det syns tydligt i skördesiffrorna, areal sått tidigt har avkastat bättre. Höstgrödorna började att växa i mitten av mars och den tidiga gödslingen genomfördes då. Lagom med regn under våren gjorde att höstgrödorna växte i lagom takt. Vallen började också växa tidigt och då det var en fin sommar med mycket sol har kvalitén blivit hög. Vissa områden fick lite sämre andraskörd på grund av torrperioden i juli. SJUKDOMAR OCH INSEKTER Generellt föll det lagom med regn under hela våren och försommaren. När det gäller höstraps så blommade den tidigt i april och diskussion fördes om bekämpningsbehov. Det rekommenderades bekämpning i riskfält och i försöken som har legat i höstraps förekom inte några angrepp av bomullsmögel. Det blev inga stora problem med baggar beroende på att höstrapsen blommade tidigt när det var förhållandevis svalt. Höstgrödorna var frodiga på våren och det förekom tidiga angrepp av svartpricksjuka och då det fortsatte att regna under försommaren rekommenderades en hel del dubbelbehandlingar i år vilket skiljer sig mot normalåret. Försöken visade sedan att det oftast räckte till med en högre engångsbehandling. Gulrost hittades framförallt i rågvete men de flesta sorterna har vuxenresistens så grödan växte ifrån angreppet. I höstvete var det i sorterna Kranich och Olivin som gulrost förekom i mindre omfattning men det blev inget större problem i vårt område. Även i vårkornet förekom tidiga angrepp av kornets bladfläcksjuka så en stor areal behandlades. Det har inte varit några stora problem med DON i år trots att det regnade en del under blomningen. Men då juli blev torr och varm utvecklades nog inte toxinet i någon omfattning. Årets stora snackis var kålflugan i vårraps som dök upp i början av juni. Kålflugan är en larv som oftast förekommer i kålväxter. Några fält med vårraps blev drabbade vilket påverkade skördeutfallet. HÖGA SKÖRDAR AV HÖSTVETE OCH HÖSTRAPS När skördearbetet påbörjades i slutet av juli kunde vi konstatera rekordskördar av höstraps och höstvete. I sortförsöken i höstvete uppmätte vi skördar runt tio ton och i kväveförsöken uppmättes skördar på närmare 12 ton samt höga optimum på 270 kg kväve. En fin period inledde skördearbetet och även den nya höstraspssådden. Men i mitten av augusti började det att regna på många platser i länet och vissa platser drabbades av skyfall. I Kvänum föll det 140 mm över en natt. Detta stoppade upp både ny sådd och skörd. Den spannmålen som stod kvar fältgrodde till viss del. Sedan blev september nederbördsfattig och vi kunde etablera vår höstsäd under bra betingelser. Sådden under hösten 2014 är minst lika stor som förra året. Hösten har varit varm och grödorna ser frodiga ut. Orosmolnet nu är om höstrapsen är för stor så att den klarar vintern och om gulrosten har tagit fäste. 16 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2014
Försöksåret 2014 inom SVEA försöken LARS DANIELSSON Hushållningssällskapet, HS Konsult Hösten 2013 bjöd på relativt goda förutsättningar för sådd vilket gjorde att den höstsådda arealen var stor. Den efterföljande vintern var väldigt mild och medförde att grödorna klarade sig mycket bra. Den milda vinter ledde också till att vårsådden kunde starta tidigt, de första sådderna redan i mars månad. Det är väldigt tidigt för området. Vårbruket blev dock utdraget och det sista såddes de första dagarna i maj efter att vi hade fått snö under valborgshelgen. Den utdragna, men varma, våren medförde dock att höstgrödorna kunde tillväxa i lugn takt vilket gav grunden till en god rotutveckling och förutsättningar för höga skördar. Stadieutvecklingen på höstsäden var lugn förutom en kort period i början av juni då höstvetet på en vecka gick från dc 39 till dc 53 i våra gödslingsförsök. Det är precis i de stadierna som vi utför många av strategibehandlingarna mot svampsjukdomar i höstvete, så för alla blev detta en minst sagt hektisk period. Medan höstsäden såg väldigt bra ut så var bilden vårsäden mer varierad, det var inte entydigt så att de tidiga sådderna var bäst. Det såddes även 2014 en del vårraps trots restrektionerna i insektsbetning. Många behandlingar fick göras och på flera håll med bra resultat medans andra inte lyckades alls med följd att ingen raps etablerades. Den första vallskörden genomfördes i månadsskiftet maj-juni under bra förhållanden och höga skördar. Juli blev en varm och torr månad vilket gjorde att svampangreppen i stråsäd blev måttliga. Många gånger ser vi att varma torra förhållanden under juli gör att stråsäden inte når sin fulla potential. Det är vanligt att bestånd som sett bra ut brådmognar med skördeförluster som följd. Den effekten blev inte alls så stor under 2014 utan skörden av höstgrödorna påbörjades i början av augusti med goda skördar. Andra skörden av vall var däremot låg. Vädret fram till ca 10 augusti var varmt och torrt och blåsigt, bra för skörden runt Västerås men förödande för brandutvecklingen i norra Västmanlad. Andra halvan av augusti blev vädermässigt mer ostadig men småningom var skörden bärgad. Goda skördenivåer för höstsäden mer blandade för vårsäden. Höstsådden 2014 blev omfattande. En mild och gynnsam höst gör också att de flesta sådder ser bra ut. Höstrapsen har etablerat sig fint. Vi får hoppas att vi får bra förhållanden under vintern så att grödorna klarar sig fram till våren. SVERIGEFÖRSÖKEN 2014 MELLANSVERIGE 17
Väder i mars 2014 Temperatur Medeltemperaturerna i hela mellansvenska området var under mars månad betydligt högre än normalåret. 4-5 grader över medel är väldigt stor avvikelse. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR Nederbörd Nederbörden var mer normal framför allt i de östra delarna medan man i väster hade lägre nederbörd än normalt. NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD 18 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2014
Väder i april 2014 Temperatur Även April var en varm månad jämfört med normalåret. Framförallt var det varmt i de västra delarna med 3-3,5 grader över det normala, i öster cirka 2,5 graders värmeöverskott. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR Nederbörd Nederbördsmässigt var det en normal april med undantag av de södra delarna av området som var torrare än normalt. NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD SVERIGEFÖRSÖKEN 2014 MELLANSVERIGE 19
Väder i maj 2014 Temperatur Maj månad var temperaturmässigt en nästan normal månad över de nordligare delarna medans de södra fortfarande hade varmare än normalt, plus 1,5 grader. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR Nederbörd Nederbörden avviker inte mycket från normalåret, dock låga mängder lokalt i de nord-östra delarna och något höga i centrala-västra delarna av området. NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD 20 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2014
Väder i juni 2014 Temperatur Juni blev en något kallare månad i jämförelse med normalåret framförallt i de centrala och östra delarna. Det var endast i de allra västligaste delarna av området som det var någon grad varmare än normalt. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR Nederbörd Nederbörden varierade stort från låga värden i delar i väster och öster till dubbla mängder i de centrala delarna. I absoluta tal innebär det skillnader i månads nederbörd mellan 25 och 150 millimeter. NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD SVERIGEFÖRSÖKEN 2014 MELLANSVERIGE 21
Väder i juli 2014 Temperatur Juli blev en riktigt sommarmånad med betydligt högre medeltemperatur än normalt, 3 3,5 grader högre i hela området. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR Nederbörd Samtidigt blev det en nederbördsfattig månad med stora nederbördsunderskott, mest i centrala och hela de östra områdena. NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD 22 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2014
Väder i augusti 2014 Temperatur Värmen fortsatte i de östra delarna medan man i mitten och väster hade helt normala temperaturer. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR Nederbörd Variationen i nederbörd var stor med en hög nederbörd i väster på sina håll 3 gånger normalt till lägre mängder än normalt i de nord östra delarna. I absoluta tal är variationen från 50 till närmare 300 millimeter. NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD SVERIGEFÖRSÖKEN 2014 MELLANSVERIGE 23
VÄXTNÄRING Väder i september 2014 Temperatur Även september var varmare än normalt, med temperaturer som var mellan en och två grader högre. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR Nederbörd I september blev fördelningen av nederbörden omvänd mot augusti. Nu var det de östra delarna som fick normala till högre mängder medan de centrala och västra delarna hade lägre mängder än normalt, ju längre västerut desto lägre mängder. NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD 24 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2014