Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2017 Örnsköldsviks kommun Granskning av delårsbokslut 2017-08-31
Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Syfte och avgränsning...3 2.3. Revisionsfrågor...3 2.4. Revisionskriterier...3 2.5. Metod...4 3. Allmänt om kommunens delårsrapport...4 3.1. Bokslutsprocessen...4 3.2. Delårsrapportens utformning...4 4. Kommunens resultat och balansräkning...4 4.1. Resultaträkning och prognos...4 4.2. Balansräkningen...5 4.3. Slutsats...6 5. Övergripande kommentarer rörande delårsrapporten...6 6. Sammanfattande slutsatser...8 1
1. Sammanfattning Vi har översiktligt granskat Örnsköldsviks kommuns delårsrapport per 31 augusti 2017. Våra slutsatser från granskningen sammanfattas enligt följande: Örnsköldsviks kommun ger i sin delårsrapport en tillräcklig redovisning av styrelsens/nämndernas resultat vad gäller verksamhet och ekonomi. Återrapportering avseende mål som fastställts i budget bedöms vara ändamålsenlig. Delårsrapporten ger en, i allt väsentligt, tillräcklig bild av kommunens ekonomiska resultat och ställning per delårsbokslutet den 31 augusti 2017. Det är positivt att kommunen fokuserar på ett antal målområden med återrapportering som presenteras på ett tillräckligt sätt. Det är fortsatt av största vikt att värderingen av kommunens finansiella åtaganden i dotterbolagskoncernen utvärderas kontinuerligt med utgångspunkt från utvecklingen inom Rodret AB med dess dotterbolag. 2
2. Inledning 2.1. Bakgrund Vi har av Örnsköldsviks kommuns revisorer erhållit uppdraget att genomföra en översiktlig granskning av kommunens delårsrapport per 2017-08-31. 2.2. Syfte och avgränsning Syftet med granskningen är att bedöma om delårsrapporten ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning vid angiven tidpunkt och om rapporten är upprättad enligt Lagen om kommunal redovisning (KRL). Granskningsuppdraget ställer inte krav på att alla verksamheter ska ha granskats. Det handlar endast om en översiktlig bedömning. Ansvaret för upprättande av delårsrapporten och för att kommunen i delårsrapporten uppvisar en rättvisande bild av räkenskaperna, ligger på kommunstyrelsen. 2.3. Revisionsfrågor Inom ramen för granskningen besvaras följande revisionsfrågor: 1. Ger delårsrapporten en rättvisande bild av resultat och ställning, i allt väsentligt? 2. Ger delårsrapporten svar på frågan om det är troligt att fullmäktiges finansiella mål kommer att uppnås? 3. Ger delårsrapporten svar på frågan om verksamheten bedrivits så att fullmäktiges beslutade mål för god ekonomisk hushållning prognostiseras att uppnås för helåret? 4. Ger delårsrapporten svar på frågan om verksamheten bedrivits så att fullmäktiges beslutade verksamhetsmål uppnås? 5. Prognostiserar kommunen ett resultat i enlighet med det kommunala balanskravet vid årsbokslutet? 6. Om inte, redovisas i delårsrapporten tydliga åtgärder för att nå balans? 2.4. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen som utgångspunkt för analys, slutsatser och bedömningar. Granskningen har genomförts i enlighet med kommunallagen, samt god revisionssed i kommunal verksamhet. Kommunstyrelsens ansvar för rättvisande räkenskaper och delårsrapporten regleras i följande lagar, mål och normer, vilka utgör den norm/ de kriterier som granskningens resultat värderas mot: Lag om kommunal redovisning (KRL), kap 9 Kommunallagen, kap 6,8,9 Rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning Kommunens fastställda mål för god ekonomisk hushållning, ekonomi i balans God redovisningssed i kommuner 3
2.5. Metod Granskningen har utförts i enlighet med god revisionssed i kommuner, samt med beaktande av bestämmelserna i kommunallagen och den kommunala redovisningslagen. Översiktlig granskning innebär att granskningen endast är översiktlig och mindre omfattande än granskningen av årsbokslutet. Granskningen har genomförts analytisk granskning av resultatutfallet och nyckeltal samt genom att följa upp eventuellt oväntade och oförklarliga avvikelser. Substansgranskning av väsentliga balansposter har genomförts stickprovsvis, men endast i begränsad omfattning. Intervjuer och avstämningar med personal inom kommunens centrala ekonomifunktion har genomförts. 3. Allmänt om kommunens delårsrapport 3.1. Bokslutsprocessen Vår samlade bedömning efter utförd översiktlig granskning är att kommunen har en ändamålsenlig bokslutsprocess. Dokumentationen och kvaliteten i delårsbokslutet bedöms vara av tillfredsställande kvalitet. 3.2. Delårsrapportens utformning Vår bedömning är att delårsrapportens innehåll omfattar de krav som ställs i kommunala redovisningslagen i 9:e kapitlet. Det noteras att oförändrade redovisningsprinciper tillämpas av kommunen i jämförelse med föregående år. Redovisning av anskaffad IT-utrustning kommer förändras framöver. Vi har noterat att kommunfullmäktige har beslutat att inte ta någon utdelning från Rodretkoncernen. Efter genomförd granskning är det vår uppfattning att delårsrapporten omfattar den information, i allt väsentligt, som krävs av en delårsrapport enligt Lag om kommunal redovisning och Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 22 Delårsrapport. 4. Kommunens resultat och balansräkning Med utgångspunkt från vår väsentlighets- och riskanalys har vi granskat delårsrapportens resultat och balansräkning. Vi har översiktligt granskat utfall per den 31 augusti 2017 och analyserat större budgetavvikelser samt förändringar mot föregående år i delårsrapporten. Vi har även tagit del av upprättad prognos avseende årsbokslutet 2017. Nedan ges kommentarer till väsentliga resultat- och balansposter. 4.1. Resultaträkning och prognos Örnsköldsviks kommun redovisar ett positivt delårsresultat per 31 augusti uppgående till 139 mkr (144 mkr). Kommunen har budgeterat ett utfall för helåret uppgående till 60 mkr och lämnad prognos för helåret uppgår till 55 mkr, vilket i princip innebär att utfallet för helåret prognostiseras bli något sämre än budgeterat. 4
Nämnderna redovisar ett positivt utfall uppgående till 87 mkr, vilket kan jämföras mot fjolårets utfall för samma period om 82 mkr. Utfallet för nämnderna fördelar sig enligt följande: (f å) Kommunstyrelsen 16 mkr (5 mkr) Bildningsnämnd 37 mkr (51 mkr) Samhällsbyggnadsnämnd 15 mkr (8 mkr) Omsorgsnämnd 9 mkr (7 mkr) Humanistisk nämnd 6 mkr (5 mkr) Kultur- och fritidsnämnd 5 mkr (6 mkr) Det största överskottet redovisar bildningsnämnden. Detta i likhet med tidigare år. För nämnderna sammantaget prognostiseras ett överskott om 8 mkr (föregående år 10 mkr) på årsbasis, vilket är en förbättring mot budget för nämnderna med ca 2 mkr. Bildningsnämnden prognostiserar ett underskott på 9 mkr och kommunstyrelsen ett överskott på 8 mkr. Övriga nämnder prognostiserar nollresultat eller ett mindre överskott. Vid vår översiktliga granskning av resultaträkningen, har vi inte identifierat några omständigheter som indikerar att väsentliga fel föreligger i kommunens delårsbokslut. 4.2. Balansräkningen Materiella anläggningstillgångar Kommunen har under perioden aktiverat utgifter om totalt 111 mkr. Prognosen för helåret uppgår till 244 mkr att jämföras med beslutad budget på 295 mkr. Granskningen har innefattat en kontroll av uppbokade värden i huvudboken mot anläggningsregister samt stickprovsvis mot verifierande underlag. Avskrivningskostnader har stickprovsvis kontrollberäknats. Rådet för kommunal redovisning har i sin rekommendation rörande materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4) förtydligat krav på att även kommuner ska tillämpa komponentavskrivning för materiella anläggningstillgångar. Under 2015 delades byggnader i komponenter och avskrivningar har från och med 2016 beräknats för dessa. Arbetet med att införa komponentavskrivningar på gator och vägar har påbörjats och detta arbete förväntas vara färdigt under 2018. Kommunen tillämpar således inte rekommendationen fullt ut ännu, vilket är en avvikelse från god sed. Vår uppfattning är dock att det arbete som genomförs och pågår ligger helt i linje med god sed, vilket är positivt. Revisionen följer detta arbete. Granskningen har inte föranlett några övriga noteringar. Finansiella anläggningstillgångar I jämförelse med årsbokslutet har posten finansiella anläggningstillgångar minskat från föregående år med 59 mkr, vilket härrör sig till amorteringar (netto) från koncernbolag. De finansiella anläggningstillgångarna innehåller en långfristig fordran mot Evenemangsarenan i Örnsköldsvik AB på 35 mkr. Denna är amorteringsfri t.o.m. september 2021 och upplysning om detta lämnas i delårsrapporten. 5
Kortfristiga fordringar Större ingående poster utgörs av kundfordringar, statsbidragsfordringar, interimsfordringar samt övriga kortfristiga fordringar. Underlag för väsentliga poster har översiktligt granskats med avseende på existens, värdering samt periodiseringar. Vår granskning har inte föranlett några noterade fel. Kassa och bank Vi har stämt av saldot på posten mellan kommunens ekonomisystem och kontoutdrag från banker. Granskningen har inte föranlett några anmärkningar. Avsättningar Avsättningar utgörs i huvudsak av kommunens pensionsåtaganden. Vi har stämt av redovisade belopp mot beräkningsunderlag från KPA. Vi har vidare säkerställt att det i avsättningarna ingår löneskatt om 24,26 procent. Granskningen har inte föranlett några anmärkningar. Kommunen redovisar avsättning mot koncernbolag med 40 mkr. Avsättningen avser deponi vid Må som ska sluttäckas från 2013-2024, vilket genomförs av det kommunala bolaget Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB. Långfristiga skulder Kommunens långfristiga skulder har minskat med 22 mkr i jämförelse med föregående årsbokslut. Minskningen förklaras av att högre amortering än upplåning skett under året. Detta kopplas även till förändringen i finansiella anläggningstillgångar där fordran på koncernföretag redovisas. Kortfristiga skulder Större poster utgörs av leverantörsskulder, interimsskulder, semesterlöneskuld samt skulder koncernbolag. Vi har stickprovsvis utfört avstämningar mellan huvudboken och verifierande underlag. Granskningen har inte föranlett några noteringar. Kortfristiga skulder har minskat med 142 mkr i jämförelse med föregående årsbokslut och 3 mkr jämfört med föregående års bokslut per 31 augusti. Skillnaden mot årsbokslutet beror bland annat på lägre leverantörsskulder som minskat med 42 mkr, lägre semesterlöneskuld som minskat med 66 mkr och en minskning i upplupna avgiftsbestämda pensionskostnader om 27 mkr. Resterande förändring rör främst ökade periodiserade skatteintäkter samt en minskning i övriga upplupna kostnader. Vidare har vi översiktligt granskat och rimlighetsbedömt underlag avseende den redovisade semesterlöneskulden. Granskningen har inte påvisat några väsentliga felaktigheter. 4.3. Slutsats Vår uppfattning är att redovisade resultat- och balansräkningar ger en i allt väsentligt rättvisande bild av kommunens ekonomiska resultat och ställning per den 31 augusti 2017. 5. Övergripande kommentarer rörande delårsrapporten Delårsrapportens förvaltningsberättelse inleds med kommentarer kring prognosen för fullmäktiges ekonomiska mål, det ekonomiska utfallet samt god ekonomisk hushållning. 6
I delårsrapporten görs en bedömning av måluppfyllelse för året rörande fullmäktiges mål, med utgångspunkt från kommunens övergripande styrkort för 2017. Måluppfyllelsen graderas i tre olika nivåer. Av delårsrapporten framkommer att samtliga mål, förutom ett bedöms nå nivån Målet delvis uppnått. Målet som rör minskad arbetslöshet och ökad sysselsättning bedöms inte uppnås för helåret medan fullmäktiges resultatmål uppnås. I samma avsnitt lämnas också en prognos för de fem olika perspektiven som används i kommunens styrkort. Bedömning görs med utgångspunkt från en femgradig skala där färgsättning hjälper till att illustrera utfall rörande varje enskilt perspektiv, samt för perspektiven totalt. I det fördjupningsdokument som upprättas för delåret, görs en mer ingående analys. För perspektiven i styrkortet förväntas totalbetygen för året nå minst bedömningen Godkänt. Kommunens bedömning avseende god ekonomisk hushållning kommenteras särskilt i delårsrapporten och det är positivt att kommunen beskriver bedömd måluppfyllelse för 2017 vad gäller de ekonomiska målen. Fullmäktiges två mål för en långsiktig hållbar ekonomi är: Mål: Resultatmålet för kommunen ska årligen ligga på 1,5 till 2,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag under mandatperioden. Kommentar: I delårsrapporten beskrivs att prognostiserat resultat på 55 mkr motsvarar 1,6 procent av skatteintäkter och statsbidrag för 2017 och att ovanstående mål prognostiseras uppnås för 2017. Mål: De skattefinansierade investeringarna under mandatperioden ska ligga inom ramen 660 mkr. Kommentar: I delårsrapporten beskrivs att investeringsnivån i prognos för 2017 och budget för 2018 ligger högt och målet kan bli svårt att nå. Huruvida kommunens investeringsmål klaras under mandatperioden kommer analyseras vidare av revisionen i samband med granskningen av årsbokslutet. I förvaltningsberättelsen redovisas även utfall för årets första åtta månader och prognosen avseende helåret 2017, samt en övergripande sammanställning av investeringsutfallet vid delårsbokslutet och investeringsprognos för årsbokslutet. Revisionen har för avsikt att genomföra ytterligare uppföljning av kommunens slutliga bedömning av god ekonomisk hushållning i samband med granskningen av årsbokslutet och årsredovisningen 2017. Vår övergripande bedömning är att det sätt som kommunen valt att presentera måluppföljningen i delårsrapporten på, ger förutsättningar för en förståelse rörande prognosen för måluppfyllelse för helåret. En utförligare beskrivning av kommunens arbete med att styra mot de kommunövergripande målen återfinns i dokumentet Tertialuppföljning fördjupning. Sammanställd redovisning upprättas i delårsrapporten, i enlighet med gällande rekommendationer. Revisionen avser även att fortsatt följa utvecklingen i bolagskoncernen under året. 7
6. Sammanfattande slutsatser Vår bedömning är att den information som kan anses vara önskvärd i en delårsrapport finns med. Det är positivt att kommunen fokuserar på ett antal målområden med återrapportering som presenteras på ett tillräckligt sätt. Vidare är det positivt att god ekonomisk hushållning väntas uppnås för år 2017. Det är fortfarande av stor relevans att kommunen nogsamt följer utvecklingen i dotterbolagen och kontinuerligt bedömer värderingar av de finansiella innehav och mellanhavanden som kommunen har med Rodret AB, och dess koncernbolag. Örnsköldsvik den 10 oktober 2017 Johan Perols Certifierad kommunal revisor Malin Westerberg Blom Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor 8