LPP Förbjudna texter Klass 9D Pedagogisk planering i ämnet svenska, årskurs 9 Nu ska ni få läsa förbjudna texter, ur ett litteraturhistoriskt perspektiv. Det är dags att diskutera tryckfrihet, yttrandefrihet och religionsfrihet genom historien. Efter en hösttermin där vi främst har övat färdigheter i svenskan, såsom skriva, tala och läsa, så kommer dessa veckor innehålla en större andel stoff, alltså rena fakta. Veckorna kommer erbjuda en guide genom litteraturhistorien och vi kommer att studera vad som är utmärkande för olika texttyper. Vad du ska göra, kortfattat: Du ska lära dig om litteraturhistoria. Du ska lära dig om några texttyper. Texttyper vi repeterar under veckorna: Krönika Reportage Brev Insändare Novell Artikel Debattartikel 1
Lärandemål I arbetsområdet ska du få möjlighet att utveckla din förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer Bedömning Underlag för bedömning är: Ditt resultat på provet. Din insats under lektionernas diskussioner och samtal, både muntliga och skriftliga svar. Ur det centrala innehållet: Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Berättande texter och sakprosatexter Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter. Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra. Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar. Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang. 2
Undervisning 9D v.12 Tisdag Torsdag Fredag Introduktion Gå igenom läsförståelsetesterna. Föreläsning: Antiken Antiken. v.13 Test: Antiken Diskussion kring Decamerone. Introduktion till yttrandefrihet och myternas påverkan av religion. Föreläsning: Medeltiden medeltiden. Texttyp: Novell Läxa: Test på medeltiden. Text: Sokrates ironisk intill döden Texttyp: Insändare Läxa Läs novell ur Decamerone Test på antiken Påsklov V. 14 Påsklov Påsklov Påsklov v.15 Test: Medeltiden Föreläsning: Renässansen Fortsättning föreläsning: Renässansen Förbjuden text: Allegorier Musikvideo: Born Free av M.I.A. Renässansen. Test: renässansen Föreläsning: Upplysningen v.16 Fortsättning föreläsning: Upplysningen. Förbjuden text: Ett anspråkslöst förslag av Jonathan Swift. Upplysningen. (Texttyp: Debattartikel repetition). Läxa: Test på renässansen. Föreläsning: Romantiken Text: Ur Den Unge Werthers Lidanden av Goethe Texttyp: Brev Romantiken. Läxa: Test på Romantiken. Test på Romantiken. Repetition utifrån bilder. Arbeta med instuderingsfrågorna och förberedelse inför provet. Läxa: Test på upplysningen och romantiken V.17 Förberedelse inför provet. Prov 3
Ur Sveriges yttrandefrihetsgrundlag 1 KAP. GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER 1 Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, television och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst. Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.lag (2010:1349). ( ) 5 kap. Om yttrandefrihetsbrott 1 De gärningar som anges som tryckfrihetsbrott i 7 kap. 4 och 5 tryckfrihetsförordningen skall anses som yttrandefrihetsbrott, om de begås i ett radioprogram eller en teknisk upptagning och är straffbara enligt lag (Min anteckning: se nedan). Tryckfrihetsförordningen I Sverige får vi skriva vad vi vill. Detta är ingen självklar rättighet, utan i mängder av länder finns det både censur och straff för de som kritiserar makthavarna eller bryter mot samhällets moral. Men helt fria är vi inte. Den grundlag som heter Tryckfrihetsförordningen slår fast att vi har rätt att uttrycka oss om vad vi vill med några undantag. De här undantagen kallas brott mot tryckfriheten och ser ut på följande vis: Tryckfrihetsbrott 4 Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en allmän tryckfrihet skall såsom tryckfrihetsbrott anses följande gärningar, om de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag: 11. hets mot folkgrupp, varigenom någon hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning; 13. olaga våldsskildring, varigenom någon i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden sprids, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig; 14. förtal, varigenom någon utpekar annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, och, om den förtalade är avliden, gärningen är sårande för de efterlevande eller eljest kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne, dock ej om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han visar att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den; 4
15. förolämpning, varigenom någon smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom; Tanke- och religionsfrihet Enligt artikel 18 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har varje människa rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor. Dessa rättigheter återfinns även i artikel 18 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter samt artikel 9 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (Europakonventionen om mänskliga rättigheter). Religionsfriheten skyddar inte bara rätten att tro utan även rätten att inte tro. Denna rätt är absolut och kan inte inskränkas genom lag. Friheten att utöva sin religion eller trosuppfattning, till exempel genom iakttagande av religiösa sedvänjor, kan däremot under vissa förutsättningar inskränkas. Enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter kan friheten att utöva sin religion inskränkas endast om inskränkningen är föreskriven i lag och är nödvändig i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den allmänna säkerheten, den allmänna ordningen, hälsa och moral samt andras fri- och rättigheter. Inskränkningar i friheten att utöva sin religion får endast tillämpas på ett sådant sätt att de är i proportion till det syfte som ska uppnås. Det vill säga om det är nödvändigt att inskränka någons frihet att utöva sin religion med hänsyn till allmän ordning får inskränkningen inte gå längre än vad som krävs för att upprätthålla allmän ordning. Inskränkningarna får inte heller tillämpas på ett diskriminerande sätt. Religionsfriheten är grundlagsfäst i Sverige och kampen mot diskriminering på grund av bland annat religion är en mycket högt prioriterad fråga för regeringen. Se vidare avsnittet om skydd mot diskriminering. Text från: http://www.manskligarattigheter.se 5
Kunskapskrav läsa och litteraturhistoria Hur ska ditt arbete få sitt betyg? E C A Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk. Eleven kan också föra utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Litteraturhistoria är ingen lättbedömd del av svenskan. Vi kommer jobba på följande sätt: Jag kommer gå igenom litteraturhistoriens sju huvudsakliga epoker och ni kommer göra små test under veckorna för att se till att ni hänger med. Det kommer vara frågor på författare, verk och tidstypiska drag. Ni kommer föra anteckningar och få ett häfte med information. Ni behöver läsa både anteckningar och häftet för att klara testerna och det slutgiltiga provet. Provet kommer bygga på testerna, men också lägga till frågor för er som satsar på högre betyg. Det kommer alltså finnas med C- och A-frågor, där ni ska föra resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman och dra slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i utifrån utdrag ur texterna vi läser. Till exempel om jag ger er ett utdrag ur Robinson Kruse, så ska du förklara hur det märks att boken skrevs under upplysningen, för att Robinson är en sådan typisk upplysningsmänniska, eftersom han är så rejäl och klarar av saker på egen hand, vilket var ett ideal under upplysningen, då man ansåg att Och så berättar du vidare om det du lärt dig under veckan. 6