Riktlinjer för bestämmande av namn och namngivning i Motala kommun. Motala kommun

Relevanta dokument
Riktlinjer för bestämmande av namn och namnsättning i Värmdö kommun

Riktlinjer för bestämmande av namn och belägenhetsadresser i Burlövs kommun

Policy vid namn- och adressnummergivning i Haninge kommun

Riktlinjer för namnsättning i Gislaveds kommun

Riktlinjer för namnsättning

Riktlinjer för namngivningsnämndens verksamhets- och ansvarsområde

Riktlinjer för namngivningsnämndens verksamhets- och ansvarsområde

1(5) Policy för ortnamnsverksamhet och adressättning i Eda kommun. Styrdokument

Riktlinjer för namnberedning sgruppen

Missiv till anvisningar för namnberedningen

Revidering av riktlinjer för namngivningsnämndens verksamhets- och ansvarsområde

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Österåkers namnberedning, har arbetat fram nya riktlinjer vid namn- och adressättning.

Gör kvinnorna mer synliga i gatunamnen i Huddinge - svar på motion väckt av Britt Björneke (V)

Arbetsordning för Upplands Väsby kommuns namnberedning

Ny namn- och belägenhetsadresstadga för Stockholms stad Förslag från stadsbyggnadsnämnden

Medborgarförslag om att ge gatorna i Luleå namn som ger medial uppmärksamhet

Förutsättningar för ändring av ortnamnet Gråbo till Stora Lundby

Riktlinjer för kommunal namnsättning i Oxelösunds kommun

Dnr 2017/831- &? Medborgarförslag om minnesplats för BrormErik Andersson. år*-3? SAMMANTRÄDESPRDTOKOLL 35 (48) INLEDNING. för Bror-Erik Andersson.

Remissvar på betänkandet Kraftsamling mot antiziganism SOU 2016:44

Traktnamnet Villshärad i Halmstads kommun

Förslag till riktlinjer för namngivning och namnbyten av grundskolor

Medborgarförslag om ortsnamnet Handen

Att tänka på för dig som arbetar med datainsamling i en kommun

Namnsättning efter Ingmar Bergman - Ingmar Bergmans Gata och Ingmar Bergmans plats, Smålandsgatan får ändrad sträckning

Riktlinje för Styrdokument bilaga till styrmodell

Ortnamn. Publicerad: Datamängdens omfattning: Av Lantmäteriet fastställda ortnamn, samt blåljusnamn.

Kulturmiljölag (1988:950) Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt lag (2013:548).

REGLEMENTE FÖR STADSBYGGNADSNÄMNDEN I JÖNKÖPINGS KOMMUN (antaget av kommunfullmäktige , 19)

Uppmärksamma Victoria Benedictsson Motion (2016:8) av Rasmus Jonlund m.fl. (alla L)

om Ny praxis för namngivning av gator och offentliga platser i Stockholm

Namnsättning av en lokalgata inom detaljplanen för Brygghuset 1 m.fl (del av Visättra äng II) i kommundelen Flemingsberg

Reglemente. Byggnadsnämnden Gäller fr.o.m Antagen av kommunfullmäktige

Namnsättning i samband med ny anslutning mellan Regulatorvägen och Björnkullavägen i kommundelen Flemingsberg

Svar på motion av Björn Bränngård (BEP) angående adresser runt Bergshamra torg

Uppkallande av en plats efter författaren Emelie Flygare- Carlén Motion (2011:75) av Tomas Rudin och Maria Östberg Svanelind (båda S)

Datum Kommunstyrelsens uppdrag angående ansvaret för skyltning och information om park-, torg- och gatunamn

Målanalys Belägenhetsadresser

Tisdag kl.13:15

... Olle Nykvist. ... Catharina Andersson (S) ... Marcus Sköld (M)

Produktbeskrivning: Ortnamn Direkt

RIKTLINJER för exploateringsavtal vid enskilt huvudmannaskap

En ny stadsdels namnsättning Motion (2011:6) av Tomas Rudin (S)

Reglemente för stadsbyggnadsnämnden Ingår i Allmänna bestämmelser och reglementen för Jönköpings kommuns nämnder

Rapport avseende de uppdrag som redovisats som ej verkställda i ärende om Redovisning från nämnderna enligt 3 kap 15 kommunallagen

Ortnamnsverksamhet och adressättning

Reglemente för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Exploateringsavtal. Riktlinjer i Leksands kommun. Fastställd av kommunfullmäktige

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

samhällsbyggnadsnämnden

Boverket Plan- och bygglagen

Reglemente för tekniska nämnden

REGLEMENTE FÖR BYGGNADS- OCH RÄDDNINGSNÄMNDEN I MJÖLBY KOMMUN

Riktlinjer. Riktlinjer för styrdokument Dnr KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Regler. Rutiner Strategi Taxa

STYRDOKUMENT Reglemente för stadsbyggnadsnämnden

PROCESSEN FÖR ANTAGANDE AV DETALJPLANER

Reglemente för Samhällsbyggnadsnämnden

Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)

Riktlinjer för exploateringsavtal

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 149 Dnr KS/2018:132

Uppkallande av en plats och en gata efter Sonja Kovalevsky

Riktlinjer för exploateringsavtal i Mjölby kommun

Reglemente samhällsbyggnadsnämnden

Version 1.0

Utredning om indragning av väg , Upplands- Bro

Reglemente för Bygg- och miljönämnden

REGLEMENTE FÖR MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN

Namn för park i stadsdelen Kungsholmen - Holmiaparken

Svensk författningssamling

Utöver det som föreskrivs i Kommunallagen och i kommunens allmänna stadga gäller bestämmelserna i detta reglemente.

Adress. Version PROCESSBESKRIVNING. Flygbild/ Ortofoto. Laserdata/ Höjdmodell. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer

(6) Reglemente för tekniska nämnden i Vellinge kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum

REGLEMENTE FÖR SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN BERGSLAGEN

Namnsättning inom södra Fyrklövern

Gemensam miljö- och byggnadsnämnd. Hultsfreds kommun och Vimmerby kommun. Antaget av kommunfullmäktige i Hultsfred

Information gällande ansökan om vägvisning till företag, kommersiella inrättningar, allmänna institutioner, turistmål och liknande

Riktlinjer för vägvisare i Burlövs kommun

Matarengivägsprojektet

Namnsättning av park inom detaljplan för Norr om Vistavägen i kommundelen Fullersta

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

Reglemente för byggnadsnämnden

FÖRFATTNINGSSAMLING Beslut: KF Dnr: Ks 2014/180 Sid: 1

Förslag till bygg- och miljönämndens beslut 1. Miljö- och samhällsförvaltningens förslag till yttrande tillstyrks.

Protokoll. Miljöskyddsnämndens arbetsutskott

Sid 1 (5) U T L Å T A N D E. tillhörande. Detaljplan för. Del av ÖSTERMALM 1:1. Östermalm. Finspångs kommun. Samhällsplaneringsenheten

Avstyckningsplan Ukna kyrka, Ukna Västerviks kommun, Kalmar län

Staden bör namnge en gata eller plats efter Tage Erlander Motion av Tomas Rudin och Arhe Hamednaca (båda s) (2008:67)

Namnsättning lekparker Knivsta och Alsike tätorter, Knivsta kommun SUN-2017/763

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Anders Andersson, sekreterare Tommy Larserö, kommunchef. Kommunkontoret ANSLAG/BEVIS

Verksamhetsplan och budget För namngivningsnämnden

Namngivelse av skolgården på Kommendörsgatan 31 till Anna Ahlströms plan Motion (2016:15) av Johanna Sjö (M)

Planprocessen Effektivit, rättssäkert och demokratiskt?

Föredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande.

Samhällsbyggnadskontoret GRANSKNINGSHANDLING 1(5) Erika Svensson DNR: MSN/2019:77. Samrådsredogörelse

REGLEMENTE FÖR MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Annette C Torensjö Lantmäteriet. Ortnamn och namngivning

Förändring av bolagets strategiska inriktning. Skellefteå Kraft AB

Transkript:

Riktlinjer för bestämmande av namn och namngivning i Motala kommun Motala kommun

Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 17/KS 0148 Datum: 2017-08-28 Paragraf: KF 109 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf: Gäller från: Riktlinjer för bestämmande av namn och namnsättning i Motala kommun 1. Inledning 1.1. Behov av ortnamn Nästan alla platser omkring oss heter någonting. Samhällen och byar, gårdar och torp, skogar och berg har namn, så ock öar, fjärdar, vikar och uddar i skärgården. Varje väg och många kvarter i våra tätorter har namn, liksom parker, torg och offentliga platser och byggnader m m. Ortnamnen har många roller. De särskiljer, identifierar och lokaliserar platser vilket här fyller en absolut nödvändig funktion. Men namnen har också en viktig roll som kulturhistorisk källa och är således en del av vårt kulturarv. Vi använder idag ortnamnen för att förstå och lära oss mer om människan och hennes plats i naturen och kulturen förr och nu. I ortnamnen finns också en psykosocial dimension, då ortnamnet engagerar oss och är för många en naturlig del av vår identitet och våra rötter. Ortnamnen ger oss en känsla av samhörighet med vår hembygd. För människan är alltså ortnamnen betydelsefulla ur historiska, sociala, psykologiska och inte minst av praktiska skäl. Utan ortnamn fungerar inte vårt samhälle. 1.2. Lagstiftning och god ortnamnssed I kulturminneslagen finns sedan den1 juli 2000 en hänsynsparagraf om god ortnamnssed. Lagen vänder sig i första hand till statliga och kommunala namngivare. God ortnamnssed innebär bl.a. att hävdvunna ortnamn inte ändras utan starka skäl, att påverkan på att hävdvunna namn beaktas vid nybildning av ortnamn samt att ortnamnen stavas enligt vedertagna regler för språkriktighet. Lagen pekar även ut ortnamnen på de allmänna kartorna som normgivande. 1.3. Offentlig namngivning Offentlig namngivning verkställs förutom av kommunen av: Regeringen (fastställer namn på län och kommuner) Trafikverket (beslutar om vägvisning) Transportstyrelsen (fastställer namn på flygplatser) Sjöfartsverket (fastställer namn på fyrar) Lantmäteriet (namn på allmänna kartor, traktnamn i fastighetsregistret m m) Länsstyrelserna (natur- och kulturreservat) Sida 1 (6)

Svenska Kyrkan (församlingar, kyrkliga byggnader m m) PostNord AB (postorter) Trafikföretagen (busshållplatser) Namngivning av enskilda vägar är en kommunal angelägenhet även utanför planlagt område 1. 1.4. Termer och begrepp Ortnamn avser en benämning för en bestämd geografisk plats. Begreppet ortnamn innefattar alltså inte enbart namn på orter i mer allmänspråklig mening, d.v.s. samhällen och byar, utan är ett sammanfattande begrepp för alla geografiska namn, t.ex. namn på städer och kommuner, torp och gårdar, vägar och kvarter, sjöar och åar, öar och fjärdar, skogar och berg, byggnader och anläggningar o.s.v. Även namn på åkrar och ängar, parker och allmänna platser, broar och liknande betraktas som ortnamn. Kategorinamn är namn som ämnesmässigt och logiskt hör ihop, men som inte nödvändigtvis har någon naturlig koppling till området där namnen lokaliseras. Memorialnamn är namn som givits till minne av en, ofta allmänt känd, person. Förväxlingsnamn är likalydande namn inom en kommun eller annat avgränsat område. 1.5. Adress- och lägenhetsnummer Enligt Lagen om lägenhetsregister skall alla bostadslägenheter ha en s.k. belägenhetsadress. Med en belägenhetsadress avses en adress som entydigt anger läget för en bestämd plats. Belägenhetsadressen skall beslutas av kommunen och utformas enligt fastställd svensk standard (SS 63 70 03:2007) och utgå från befintligt ortnamn och från det lokala ortnamnskicket. Om det finns fler än en bostadslägenhet med samma belägenhetsadress skall kommunen fastställa ett lägenhetsnummer för varje lägenhet. Planoch miljönämnden beslutar om nya eller ändrade adress- och lägenhetsnummer. Nämnden kan delegera beslut om detta till namnberedningsgruppen. Samråd bör ske vid ny eller ändrad adressnummergivning. 1.6. Information och dokumentation Information om nya eller ändrade namn och adresser skall lämnas till berörda fastighetsägare, kommunala och andra myndigheter, räddningstjänst, polis, taxiföretag o.d. I informationen skall anges den tidpunkt fr.o.m. det nya eller ändrade namnet skall gälla. Nya och ändrade vägnamn och adressnummer skall redovisas i adress- och lägenhetsregistret i det rikstäckande offentliga fastighetsdatasystemet i den omfattning som lagen föreskriver. Utredningar, samråd, skäl till namnbeslut m.m. i samband med ny eller ändrad namngivning skall arkiveras enligt fastställd dokumenthanteringsplan. 1 Regeringsrättens årsbok RÅ 2002 ref. 12 Sida 2 (6)

2. Riktlinjer 2.1. Principer vid namngivning 2.1.1. Allmänna principer Vid namngivning av gator och vägar, allmänna platser, byggnader och anläggningar m.m. skall följande principer tillämpas: I första hand skall befintliga äldre namn bevaras och där så är möjligt anknyta till kulturvårds- och hembygdsintressen. När äldre namn saknas skall i första hand befintliga namnkategorier användas. I andra hand skapas nya kategorier och i tredje hand sker enskild namnsättning. Namnet bör vara lätt att uttala, uppfatta och minnas vara lätt att skriva (bl.a. högst 18 tecken/positioner) inte kunna förväxlas med andra namn och helst vara unikt i regionen inte inbjuda till löje eller ge anledning till mindre behagliga associationer vara språkriktigt och följa svenska skrivregler vara lokaliserande i sig själv Kortare återvändsgator åsätts i regel inga egna namn, utan adressnummersätts efter intilliggande större gata. 2.1.2. Namnsättning med personnamn memorialnamn Vid namngivning med personnamn av gator och vägar, allmänna platser, byggnader och anläggningar m.m. skall följande principer tillämpas: God ortnamnssed uppmanar till försiktighet och eftertanke när det gäller namngivning med s.k. memorialnamn. Gator och vägar, allmänna platser, byggnader och anläggningar m.m. namnsätts inte efter levande personer. Det är dessutom lämpligt att låta tiden hinna ge perspektiv på personen och dennes gärning (minst 3-5 år efter att personen avlidit). Personen bör vid tiden för namnsättningen helst vara så pass känd att allmänheten inte omgående behöver en kommentar till namnvalet. Det kan dock finnas fall då det är motiverat att på detta sätt hedra en person, som inte är så känd, men som har betytt mycket för bygden i gången tid eller haft stark anknytning till densamma. Personen ifråga skall vara en så förtjänt medborgare att hon eller han är värd att få en plats uppkallad efter sig. Namnet skall ge positiva associationer och väcka intresse hos allmänheten. Ett memorialnamn bör ha en klar och tydlig relation till den namngivna platsen. Namn bör ej kunna förväxlas med andra namn. Likartade namn får i princip inte finnas i regionen. Namnen bör vara språkligt lätthanterliga och inte för långa. Sida 3 (6)

2.1.3. Ändring och upphävande av befintliga ortnamn God ortnamnssed innebär, enligt kulturminneslagen, att hävdvunna ortnamn inte skall ändras utan starka skäl. Förändringar av vägnätet i samband med nya eller ändrade detaljplaner, andra förändringar eller utbyggnader i samhället kan vara ett skäl till översyn av berörda ortnamn som t.ex. väg- och kvartersnamn. Ett annat skäl kan vara ett beaktande av säkerhets- eller trygghetsaspekter där uppenbara förväxlingsrisker föreligger för polis, räddningstjänst m.fl. på grund av t.ex. förväxlingsnamn på gator och vägar. När ändring av gatunamn, vägnamn bedöms nödvändigt bör berörda myndigheter, fastighetsägare, hyresgäster och/eller bostadsrättsinnehavare underrättas om förslaget och om motiven för detta. Detsamma gäller även annan uppgift som ingår i adresser, vilka påverkas av en ändring. De som berörs av ändringsförslag skall få möjlighet att lämna synpunkter på förslaget innan plan- och miljönämnden fattar beslut. Vid ändring av befintligt ortnamn t.ex. namn på vägar, parker, kommunala byggnader o.d. skall, genom beslut i plan- och miljönämnden, det tidigare namnet upphävas. Ortnamn skall således inte ändras mer än när det är absolut nödvändigt. 2.2. Kommunal namngivning 2.2.1. Inriktning I arbetet med namngivning och i sin övriga befattning med ortnamnen skall kommunen ta hänsyn till deras kulturhistoriska värde. Vid namngivning skall kommunen se till att funktionella krav och god ortnamnsed enligt kulturminneslagen tillgodoses. Nationella rekommendationer från Lantmäteriet och i förekommande fall svensk standard skall normalt följas. Beslutade namn skall användas av kommunens verksamheter i alla kommunikativa sammanhang såsom planmaterial, avtal, kartor, skyltar, informationsmaterial och register. 2.2.2. Kommunens ansvar Kommunen står av praxis för huvuddelen av den officiella namngivningen inom kommunen och dess namngivning får stor genomslagskraft i samhället. Kommunen har sedan länge ansvarat för namngivning av gator, vägar, torg, parker, allmänna platser och byggnader m.m. samt åsättande av belägenhetsadresser inklusive adressnumreringar. Det ankommer på plan- och miljönämnden att bevaka behovet inom namngivningsområdet. Ärende om namngivning eller ändring kan dock initieras även av andra. Plan- och miljönämnden beslutar, på uppdrag av kommunfullmäktige, i bestämmande av namn och namngivning. Därvid skall namnberedningsgruppen handlägga ärenden enligt denna riktlinje. Sida 4 (6)

Plan- och miljönämnden fastställer därvid: Namn på gator och vägar, kvarter, allmänna platser, torg, gångvägar, parker o.d. inom planlagt område samt på enskilda vägar utanför planlagt område. Namn på kommunala byggnader och anläggningar såsom skolor, äldreboende, idrottsplatser o.d. inom hela kommunen. 2 Namn på och gränser för kommundelar och kommundelsområden samt på industri-, handels- och centrumområden inom hela kommunen. Innan namn fastställs i plan- och miljönämnden skall yttrande inhämtas av namnberedningsgruppen. Beslut om belägenhetsadresser och lägenhetsnummer är enligt plan- och miljönämndens delegationsordning delegerat till enhetschefen för lantmäteriet. Om det finns särskilda skäl kan plan- och miljönämnden hänskjuta avgörandet till kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. 2.2.3. Beredning Plan- och miljönämnden biträds av namnberedningsgruppen. Det åligger namnberedningsgruppen att: Bereda namnärenden då förslag lämnas av kommunala nämnder, andra myndigheter, vägföreningar, enskilda m.fl. Avge förslag till namn och avgränsningar i samband med nya eller ändrade planer eller andra förändringar eller utbyggnader i samhället Avge förslag till namn som är befintliga och ej officiella men som bör befästas officiellt Strävan bör vara att namnförslag utarbetas i ett så tidigt skede som möjligt och praktiskt lämpligt för att undvika användande av provisoriska arbetsnamn som kan vara svåra att ändra, vilket leder till oklarheter. När en planprocess påbörjas ska namnberedningsgruppens ordförande, om planförslaget medför behov av nya eller/och ändrade namn på gator och allmänna platser m.m., initiera en process om namnfrågor hos plan- och miljönämnden. Förslag till namn på gator och allmänna platser bör fogas till planförslaget vid utställningen. Namnärendet och planärendet ska behandlas var för sig i berednings- och beslutsprocesserna. Namnberedningsgruppen skall i mån av resurser hjälpa byggherrar och andra med kostnadsfri rådgivning i ortnamnsfrågor. Samråd mellan byggherrar och kommunen bör komma till stånd i tidigast möjliga skede i planeringsprocessen. Namntävlingar skall normalt inte ingå i beredningsprocessen. 2 Ortnamnsrådet avråder från bruk av kommersiella namn och rekommenderar att kommunen fastställer rutiner för hantering av sådana frågor. Sida 5 (6)

2.2.5. Samråd Namnberedningsgruppen skall ge polismyndigheten, räddningstjänsten, andra myndigheter, PostNord, hembygdsföreningar och andra sammanslutningar som bedöms ha intresse i ett namnärende tillfälle att yttra sig innan ärendet tas upp i plan- och miljönämnden. Vid namnsättning av kommunala byggnader och anläggningar skall yttrande inhämtas från den nämnd från vars verksamhet byggnaden eller anläggningen utnyttjas och i förekommande fall från berörda fastighetsägare. Vägledande bör vara att det är byggnaden som skall namnsättas och inte verksamheten. Vid fastställande av namn på och gränser för kommundelar eller kommundelsområden, industri-, handels- eller centrumområden bör plan- och miljönämnden samråda med de myndigheter, organisationer och företag som bedöms ha intresse i frågan. 2.2.6. Namnberedningsgrupp Till stöd bör namnberedningsgruppen bestå av följande representanter: Lantmäterichef Kulturchef/byggnadsantikvarie/bibliotekschef Trafikingenjör/trafikplanerare Stadsarkitekt/planarkitekt/mexingenjör Landskapsingenjör/landskapsarkitekt Kommunikatör/kommunikationsstrateg Vid behov: Projektledare Ordförande för namnberedningsgruppen ska svara för kommunens kontakter med Lantmäteriet samt övriga myndigheter och organisationer i namnfrågor. Lantmäterichefen är ordförande för namnberedningsgruppen. 2.2.7. Bestämmelser om skyltning Tekniska nämnden ansvarar för uppsättning, drift och underhåll av skyltar för de allmänna platser kommunen har huvudmannaskapet för. Ansvaret för vägskyltning och motsvarande i övriga fall ligger normalt hos väghållaren efter samråd med Tekniska nämnden. Bestämmelser om uppsättning av adressnummerskyltar på byggnader finns i de lokala ordningsföreskrifterna. Sida 6 (6)