Vindkraftsprogrammet VKK

Vindkraftsprogrammet VKK Lägesrapport verksamhetsåret 1999/00 Sammanställd av Sven-Erik Thor 0.4 Composite vector plot of mean velocities at α=15 o 0.3 0.2 y/c 0.1 0 0.1 0.2 0 0.2 0.4 0.6 0.8 1 1.2 x/c FLYGTEKNISKA FÖRSÖKSANSTALTEN THE AERONAUTICAL RESEARCH INSTITUTE OF SWEDEN

FLYGTEKNISKA FÖRSÖKSANSTALTEN THE AERONAUTICAL RESEARCH INSTITUTE OF SWEDEN Box 11021, SE-161 11 Bromma, Sweden Phone +46 8 555 490 00, Fax +46 8 25 34 81

Sammanfattning Tack vare att Statens Energimyndighet ställt mer pengar till förfogande kunde verksamheten inom det svenska vindkraftsprogrammet VKK expandera kraftigt under det andra verksamhetsåret. Programmet omfattar nu 15,6 milj. kr per år under en treårsperiod. Viktiga resultat under året: Mätningar på de havsbaserade vindkraftverken vid Bockstigen utanför Gotland visar att belastningen på torn och fundament alltid är störst vid vindar utifrån havet. Trots anslutningen till ett mycket svagt elnät ger inte i Bockstigenanläggningen några störningar för elkunderna. Direktdrivna generatorer utan växellåda kan utrustas med billiga och effektiva diodlikriktare i stället för dyra transistorlikriktare, förutsatt att de kompletteras med kondensatorer för seriekompensering. Det största problemet vid provning av vindkraftverk är att mäta vinden med tillräcklig noggrannhet. Detta klarar den nya vindmätare som utvecklats i EU-samarbete efter vindtunnelprov med 400 olika modeller. De mångåriga svenska vindmätningarna i höga master används för att utveckla metoder för säkrare dimensionering av vindkraftverk. Majoriteten av befolkningen som bor i närheten av vindkraftverk är positiva till dem. När protester uppträder beror det ofta på att människorna inte känt sig delaktiga i planeringen. 3

4 FFA TN 2000-55

Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 7 2 SAMMANFATTNING AV DELOMRÅDEN 9 2.1 Vindunderlag 9 2.1.1 Vindförhållanden offshore och i kustzonen 9 2.1.2 Vindförhållanden i komplex terräng 10 2.1.3 Mätningar i master 11 2.1.4 Vakar 12 2.1.5 Prestanda 13 2.2 Aerodynamik och strukturdynamik 14 2.2.1 Samverkan mellan blad och torn 14 2.2.2 Verifiering av beräkningsprogram för vindkraftverk 15 2.2.3 Viskösa och aeroelastiska effekter på vindturbinblad 15 2.2.4 Aerodynamisk dämpning 16 2.2.5 Optimering av vindkraftverk 17 2.2.6 Uppmätning av gränsskikt 17 2.2.7 Giregenskaper för vindkraftverk 18 2.2.8 Optimering av parametrar i FFA-Beddoes dynamiska stallmodell 18 2.3 Lastunderlag och dimensionering 18 2.3.1 Vindkraftverk i bergig terräng med bra vindpotential 18 2.3.2 Struktur- och fundamentslaster vid havsbaserade vindkraftverk 19 2.3.3 Laster på vindturbiner i vakar 20 2.3.4 Säkrare dimensionering av vindkraftverk 20 2.3.5 Is och våglaster på vindkraftverk 21 2.4 Elsystem och reglerteknik 21 2.4.1 Direktdrivna generatorers konstruktion och drift 21 2.4.2 Robust nätomriktare för hög tillgänglighet 22 2.4.3 Vindkraftverk anslutna till likspänningsnät 22 2.4.4 Styrmetoder för vindkraftsgenerator och vindkraftverk 23 2.4.5 Flickermätning vid Alsvik 23 2.4.6 Samverkan med svagt elnät 23 2.5 Akustik 24 2.5.1 Perception och störning av vindkraftsverksljud 24 2.5.2 Ljudutbredning kring havsbaserade vindkraftverk 25 2.5.3 Ljudalstring hos vindkraftverk 25 2.6 Sociotekniska aspekter 25 2.6.1 Vindkraft, individ, samhälle och landskap 26 2.6.2 Störningsupplevelser från vindkraft 26 2.7 Information och programledning 27 2.7.1 Information 27 2.7.2 Programledning 27 2.8 Resurser 28 2.8.1 Mätsystem vid den havsbaserade vindkraftsanläggningen Bockstigen 28 2.8.2 Drift av mätsystem vid Bockstigen 28 2.8.3 Basdrift av Hönö provstation 28 3 KONFERENS OM VINDKRAFT TILL HAVS 31 4 REFERENSER 33 BILAGA A 37 BILAGA B 41 5

6 FFA TN 2000-55

1 Bakgrund Föreliggande rapport sammanfattar det arbete som genomförts inom det svenska vindkraftsforskningsprogrammet VKK (Vindkraft, Kunskap, Kompetens) under det andra verksamhetsåret 1999/2000. Det omfattar nu 15.6 MSEK per år under en treårsperiod. Programmets inriktning och verksamhet beskrivs närmare i det förslag till FoU-program som arbetades fram under 1998, [1]. Det utgör en fortsättning på den forskning inom vindkraftsområdet som sedan 1975 bedrivits med finansiering från det statliga energiforskningsprogrammet. 7

8 FFA TN 2000-55

2 Sammanfattning av delområden De olika delområdena sammanfattas i följande avsnitt 2.1-2.8. Bilaga A innehåller en översikt över samtliga projekt som bedrivit verksamhet under perioden. Projektuppföljningsblanketterna i Bilaga B ger en kortfattad redovisning av samtliga projekt. För en mer fullständig beskrivning av olika projekten hänvisas till de rapporter som finns utarbetade, se avsnitt 4 Referenser. 2.1 Vindunderlag 2.1.1 Vindförhållanden offshore och i kustzonen Inom projektet Vindförhållanden offshore och i kustzonen har tyngdpunkten under året legat på arbete med MIUU-modellen, vilken på dator kan modellera vindförhållandena inom ett geografiskt område. Vid den klimatologiska sammanvägning som gjordes av modellkörningar från 1998/99 konstaterades brister i vissa formuleringar avseende gränsvillkoren mot jordytan Dessa gränsvillkor korrigerades varefter MIUU-modellen åter kördes för hela Östersjöområdet för ett urval (96 st) meteorologiska episoder. Dessa har sedan viktats samman till en vindklimatologi för Östersjöområdet. Jämförelser med observationer på två fyrplatser (Ölands södra grund och Almagrundet) visar god överensstämmelse mellan modellerade medelvindar och observationer. Körningar med MIUU-modellen har även gjorts för ett mindre område runt Öland och Kalmarsund, där resultaten från den större modelldomänen använts som randvillkor. Dessa körningar har ännu inte bearbetats. Modellstudier med hjälp av MIUU-modellen av vindstrukturen i Bottenviken under issäsongen har genomförts under året för ett område med både havsis och öppet vatten. Dessa resultat har jämförts med mätningar över havsområdet, samt längs svenska och finska kusterna. Både mätningarna och modellresultaten visar en likartad påverkan på vindförhållandena som en följd av israndens läge. [2] En studie av förekomsten av low-level jets (lokalt förhöjda vindhastigheter på låg höjd) har också gjorts med hjälp av radiosonderingar. Statistik från en månad under Basis-kampanjen 1998 visar att sådana low-level jets var frekvent förekommande även i detta område. En större mätkampanj genomfördes på Gotland under maj 2000. Därvid gjordes mätningar av vinden på upp till 1000-2000 m höjd på fyra platser samtidigt med hjälp av ballongviseringar, vilka utnyttjade teodolitmätsystem med tillhörande loggrar. Tillsammans med bärbara datorer ger 9

detta ett nytt och mycket mobilt system för vindmätning på högre höjder än normala masthöjder. Data kan direkt utvärderas i fält. Redan ca 10 minuter efter avslutat mätpass om vanligen tre ballongsläpp kan resultaten presenteras i form av profiler av vindhastighet och vindriktning. Viseringar gjordes vid Näsudden och därifrån längre in över Gotland, på Östergarnsholm samt på Gotlands östra sida. Ett syfte med dessa mätningar var att studera inflytandet av low-level jets på vindarna på olika avstånd från kusten. Tyvärr förekom endast ett fåtal fall med lowlevel jets under mätkampanjen. Ett annat syfte med viseringarna var att utgöra underlag för att pröva modellernas förmåga att simulera vindens variationer i kustområdet. Materialet medger studier av vindfältets variationer tvärs över södra Gotland från Näsudden till Östergarnsholm. Under några dagar utvecklades en sjöbris över ostligaste Gotland och Östergarnsholm, medan vinden samtidigt föreföll relativt opåverkad vid Näsudden och på södra Gotland. Ett liknande fall erhölls under en mätkampanj i maj 1997. Om sådana skillnader är klimatologiskt signifikanta påverkas vindpotentialens fördelning längs kusten. Det är därför en styrka om en vindmodell kan modellera sådana skillnader. Data från Östergarnsholm har utnyttjats för två studier. En rapport [3] redovisar en analys av vissa aspekter hos vindklimatet till havs. En annan rapport återger en studie av växelverkan mellan vind och vågor under förhållanden med dyning. [4] 2.1.2 Vindförhållanden i komplex terräng Inom projektet Vindförhållanden i komplex terräng har MIUU-modellen tillämpats på Suorvaområdet under ett urval av meteorologiska förhållanden. Dessa 96 körningar har sedan viktats samman till en vindklimatologi för området. Jämförelser med observationer på fyra platser (Suorva, Ritsem och Stora Sjöfallet i dalgången, samt Juobmotjåkkå uppe på fjället) visar att modellen kan identifiera områden med höga respektive låga medelvindar. Den har dock en tendens till att ge något för höga vindar vintertid och något för låga vindar sommartid. Som en följd av detta erhölls något för höga årsmedelvärden för vissa platser i den lägre terrängen. T.ex. gav modellen medelvinden 8.4 m/s på 35 m höjd för Suorva, medan mätningarna ger 7.9 m/s. På fjället Juobmotjåkkå gav modellen 7.0 m/s som årsmedel, vilket stämmer bra överens med observationerna som ger 7.3 m/s. Arbetet med MIUU-modellen kommer att fortsätta för att försöka utröna orsakerna till att främst de beräknade vindarna i dalgången i för hög utsträckning följer den synoptiska (storskaliga vädrets) årsvariationen. 10

Jämförelser har också gjorts med modeller med mindre avancerad fysik än i MIUU-modellen. Dessa enklare modeller (Wasp och Lincom från Risø i Danmark, och en modell från CRES i Grekland) gav i samtliga fall betydligt sämre resultat för Suorva 4.9, 5.3 respektive 2.6 m/s som årsmedelvind på 35 m höjd - medan observationerna alltså ger 7.9 m/s. En redovisning av resultaten från modellsimuleringarna, både med MIUU-modellen och med de enklare modellerna, har gjorts i slutrapporten inom ramen för EU-Joule projektet Mowie (Improved Tools to Predict Wind Energy Production in Mountains). [5 6]. En databas har lagts upp med data från den mätkampanj som genomfördes i maj 1999 i Suorvaområdet, då de kontinuerliga mastmätningarna kompletterades med ballongviseringar på flera andra platser, radiosonderingar, samt vindmätningar i tre st 3 m höga master placerade tvärs fjälldalen vid Suorva. Dessa data kommer att analyseras mer i detalj inom ramen för ett examensarbete i meteorologi under hösten 2000, men preliminära utvärderingar visar att skillnader ofta kunde observeras mellan de olika mätplatserna tvärs dalgången på höjder upp till i höjd med de omgivande bergstopparna (ca 1000 m över mark), medan vinden därovan som väntat var likartad. Ofta var vindhastigheten högst nära dalgångens botten, d.v.s. det var en low-level jet nere i dalen. Ibland låg jetens vindmaximum så lågt som på ca 20 m höjd, och kunde alltså observeras i Suorvamasten som är 36 m. Mätningarna visar alltså som väntat en stor komplexitet i vindfältet, något som även erhålls med MIUU-modellen. Vissa strukturer i vindfältet som identifierats i mätningarna, såsom en low-level jet i dalgången och skillnader i vindstyrka mellan dalgångens båda sidor, har även kvalitativt kunnat identifireas i resultaten från MIUU-modellen. 2.1.3 Mätningar i master Projektet Mätningar i master har fortlöpt i stort sett enligt planerna. Data över främst vindhastighetens, vindriktningens och temperaturens variationer i tid (med en upplösning på 1 s) och höjd samlas här in från fem master: två på Näsudden ( landmasten och kustmasten), Östergarnsholm, Suorva, samt Lyse. Mätningarna har utökat den unika databanken med vinddata som samlats under flera år, och som är speciellt avsedd att utnyttjas för vindkraftsetablering. Loggbok har förts över mätningarnas status och utvärderade data har lagrats på CD-ROM för att vara lätt tillgängliga vid kommande analyser. Ett nytt mätsystem monterades i Suorva i april 2000. Med detta kan vinddata samlas in med 1 s upplösning (tidigare var tidsupplösningen endast 1 min), vilket möjliggör studier av vindens turbulenta egenskaper i fjälldalen. I maj 200 ersattes även de gamla uttjänta mätsystemen till 11

145 m-masten på Näsudden. Här byttes inte enbart logger och mätdator, utan nya Vaisala-anemometrar monterades upp i masten som ersättning för de gamla av SMHI-typ. Dessa sju anemometrar är liksom tidigare kompletterade med fem anemometrar av MIUU-typ, vilka har högre tidsupplösning. Dessutom monterades ett nytt system för mätning av temperaturprofilen. En mätmast installerades under året vid Utgrundens fyr i Kalmarsund. Denna kommer att bredda databasen för vindförhållanden till havs. I den nystartade arbetsgruppen IEA annex XVII arbetar för närvarande sex länder (Danmark, Holland, Japan, Norge, Sverige, samt USA) med att utvidga och vidareutveckla en databas för lagring och on-linebearbetning av stora mängder vindmätningar från främst Europeiska mätstationer. Målsättningen är främst att utvidga samarbetet successivt för att främja internationella kontakter på inom området Wind Conditions for Wind Turbine Design, men även att utveckla databasens innehåll, gränssnitt och funktionalitet. Fler utomeuropeiska deltagare medför ökad geografisk täckning, samt en större spridning mellan olika typer av terräng och klimatologiska zoner. Sverige har bidragit med långtidsmätningar från Alsvik och Lyse samt med kortare kampanjer från ett flertal. platser. Databasens innehåll är tillgängligt för alla potentiella användare i de deltagande länderna, och nås via www.winddata.com. 2.1.4 Vakar Inom forskningsprojekten angående vakar (den störda strömningen bakom en vindturbin) har arbetet fortsatt med att utveckla vakmodellen som använder tidskala för att parametrisera avstånd nedströms vindturbinen. Ett mer fysikaliskt utryck för beräkning av hastigheten i centrum har tagits fram. Genom att hastighetsnedsättningen avtar exponentiellt blir det lättare att införa den nya beräkningsalgoritmen i program för vakeffektsberäkningar. Arbetet presenterades vid ett seminarium på institutionen för Geovetenskaper i februari 2000. Forskningsresultat avseende vakstudier har publicerats i ett antal rapporter, [7 8 9 10]. Ett EU-projekt, Endow, startade första mars 2000. Ett av målen med projektet är att utveckla en vakmodell som skall kunna användas vid studier av havsbaserade gruppstationer i kustzonen. Data från Bockstigen gruppstation har använts för att ta fram vaksituationer som skall användas inom detta projektet. 12

2.1.5 Prestanda EU-projektet Classcup går ut på att utveckla en ny standardiserad skålkorsanemometer med hög noggrannhet, speciellt avsedd för vindenergitillämpningar. Inom projektet utvecklas också ett system för klassificering av skålkorsanemometrar. Motivet är att brister vid mätningen av vindhastigheten utgör den största källan till osäkerhet vid utvärdering av vindturbiner. Projektet startade i september 1998 och löper under 27 månader. Vindtunnelprov har genomförts i FFA:s nya vindtunnel LT5 i syfte att finna en lämplig geometrisk utformning av en skålkorsanemometer. Uppemot 400 olika geometriska konfigurationer har provats. I första hand söks en utformning som förmår mäta vindens styrka oberoende av vindens infallsvinkel mot horisontalplanet. Den hittills bästa utformningen avviker mindre än ±1% från önskad indikerad vindhastighet då den anblåses med vindriktningar inom intervallet ±40. Proven innefattade även dynamiska prov där anemometern utsattes för pulserande vind i syfte att kartlägga förmågan att registrera snabba förlopp samt bedöma tendenser till "over-speeding", d.v.s. att anemometern felaktigt visar en högre medelvind vid turbulent vind. Beräkning av produktion i gruppstationer har under lång tid tilldragit sig stort intresse, dels genom mätningar på verkliga anläggningar samt dels genom utveckling av datorprogram för ändamålet. Inom projektet Grupp SPL har genomförts en litteraturstudie [11] inom området samt en utvärdering av ett datorprogram [12] för beräkning av prestanda i gruppstationer och jämförelser mellan datorprogrammet och mätningar på gruppstationen vid Alsvik på Gotland. I nedanstående figur visas exempel på överensstämmelser mellan datorprogram och beräkningar. 160 140 120 Output power [kw] 100 80 60 40 20 0 Measurements FFA-Milly Map directions 190 210 230 250 270 290 310 Wind direction [degrees] Effekt som funktion av vindriktningen. Jämförelser mellan beräkningar och mätningar vid 9-10 /s. Beräkning = heldragen linje; Mätningar = romber 330 13

2.2 Aerodynamik och strukturdynamik 2.2.1 Samverkan mellan blad och torn Syftet med EU-projektet Rotow är att öka säkerheten vid beräkning av de laster som uppstår vid bladets passage av tornet. Förloppen är mycket snabba vilket ger kortvariga transienta (övergående) aeroelastiska fenomen, med ömsesidig inverkan på strömningen kring det fasta tornet och på det passerande elastiska bladet. Projektet genomförs i tre delar. I en första experimentell del utförs olika grundläggande försök i vindtunnlar. Jämförande beräkningar med moderna CFD- (computerized fluid dynamics-) metoder ingår i en andra del av projektet. I den tredje delen av projektet införs den nyvunna aerodynamiska kunskapen om de snabba bladpassageförloppen i aktuella beräkningsprogram. Överensstämmelsen kontrolleras med aeroelastiska modeller av WEG 600, med vindturbinen på tornets läsida, och Bonus 600, med lovartsplacerad turbin. Avslutningsvis är planen att studera praktiska konstruktiva konsekvenser av den förbättrade beskrivningen av de laster och den dynamik som uppstår vid bladets passage av tornet. Huvuddelen av aktiviteterna är utförda och projektet avslutas huvudsakligen enligt plan hösten 2000. Beräkningsmodeller för tornets påverkan på den inströmmande vinden har studerats och modeller för torn både nedströms vindturbinen och uppströms vindturbinen har tagits fram, [13]. Beräkningar med de olika modellerna har jämförts med resultat från vindtunnelprov. Baserat på dessa jämförelser och krav på beräkningssnabbhet har en nedströmsmodell och två uppströmsmodeller valts, [14 15]. Dessa beräkningsmodeller är införda i beräkningsprogrammet Vidyn. Som stöd för tolkning av vissa oväntade och oförklarade aerodynamiska fenomen i resultaten från vindtunnelproven, genomfördes en studie där hela vindtunnelriggen med sina strukturegenskaper ingick. [16] Slutsatsen av studien blev att struktureffekter i vindtunneln inte utgör en orsak till oförklarade fenomenen. Pitotrörsmätningar på ett vindkraftverk i full skala, Nordtank 500 kw på Risö, kunde användas för att bekräfta modellen, med mycket tillfredsställande resultat [17]. I modellering av lämaskinen WEG 600, med fri dämpad gir och rörelse även i tiltled (maskinhuset rörligt mot horisontalplanet) har anpassning skett med den WEG-anpassade strukturmodellen. Jämförelse mellan resultat från fullskalemätning och beräkningar har bekräftat detta koncepts egenskaper och svårigheter. 14

2.2.2 Verifiering av beräkningsprogram för vindkraftverk EU-projektet VEWTDC behandlar beräkningsprogram, som används vid konstruktion av vindkraftverk. Det är ett s.k. benchmark-test, vilket innebär att de laster m.m. som konstaterats genom mätningar på det verkliga vindkraftverket ställs mot de resultat som beräkningsprogrammen förutsäger under samma förutsättningar. En del av projektet avser mätningar på tre vindkraftverk (Nordtank 500, Tacke 500 och Lagerweij 750). Vindkraftverken är trebladiga med lovartsplacerad turbin. Lagerweij 750, avviker från de två övriga med sin direktdrivna generator. I en annan del av projektet utförs beräkningar med sju deltagande aeroelastiska program. Förutom själva benchmark-testet, där jämförelser görs mellan beräkningar och mätningar, utförs vissa känslighetsberäkningar för att öka kunskapen om noggrannhetskrav på modellbeskrivningar (aerodynamik, aggregatstruktur, vindbeskrivning m.m.). Efter modellering och anpassning av modeller har en första runda av beräkningar och jämförelser genomförts beträffande Nordtank 500 på Risö och Tacke 500/36 på Toplou på Kreta. Modellering av LW750 har genomförts. Vissa problem och viss försening har drabbat projektet utan att det bedöms inverka på dess totala tidplan. Problemen har lösts genom bland annat förbättring av procedurerna för resultathantering. Frågor främst avseende vindriktning och girfel i mätningarna för Nordtank- och Tacke-maskinerna har också fått acceptabel lösning. Försening i projektet avser i första hand idrifttagning av LW750 prototypen och dess mätningar. Projektet avslutas till sommaren 2001. 2.2.3 Viskösa och aeroelastiska effekter på vindturbinblad FFA deltar i EU-projektet Viscel, som är en akronym baserad på orden viscous och elastic. Syftningen avser viskositeten i gränsskiktet på ett vindturbinblad samt bladets elasticitet. Den senare ger upphov till svängningar, vilka anses påverka det aerodynamiska utfallet i form av oväntade krafter i samband med överstegring/stall. Projektet har två syften. Dels vill man lära sig att använda CFD-metoder för att beräkna laster och prestanda, även om detta skulle ta mycket lång tid. Dels vill man kunna stötta snabba ingenjörsmetoder som måste användas vid exempelvis konstruktion av vindkraftverk, där ett stort antal beräkningsomgångar måste genomlöpas, vilket utesluter användning av CFD-metoder. FFA medverkar med både CFD-beräkningar och utveckling av ingenjörsmetoder för beräkning av laster och prestanda. 15

Slutsatserna ser ut att vara desamma som i flera tidigare projekt med liknande innehåll. Trender hos CFD-beräkningarna följer mätningarna vad avser det överstegrade områdets utbredning Vid beräkning av turbinens effekt överskattar CFD-beräkningarna mätningarna i det vindområde där stall förekommer Ingenjörsmetoder kalibreras bäst med hjälp av mätningar 2.2.4 Aerodynamisk dämpning Projektet Aerodynamisk dämpning har som syfte att i aeroelastiska program öka säkerheten att rätt beräkna de aerodynamiska krafter som beror av den aerodynamiska dämpningen samt att klargöra vilka aggregategenskaper som krävs för att ge låga dynamiska laster och god dämpning av vibrationer. Projektet är delvis en fortsättning av det avslutade EU-projektet Stallvib. Beräkningen av de instationära aerodynamiska lasterna sker i aeroelastiska beräkningar med hjälp av semi-empiriska modeller, så kallade dynamiska stall-modeller. Det visade sig att tillförlitligheten i den aerodynamiska dämpningen påverkas negativt av osäkerheten i valet av empiriska parametrar till den dynamiska stallmodellen. Under föregående etapp har resultat från en stor mängd instationära vindtunnelprov använts för att anpassa parametrar i modellen för dynamisk stall. Den resulterande lyftkraftskurvan som används vid dynamisk stall definieras av användar-definierad kurva för lyftkraften för helt avlöst strömning. Denna kurva är i praktiken okänd. Detta har lett till en viss godtycklighet. För att minska denna godtycklighet har subrutinpaketet Dynstall utvidgats med en automatisk generering av denna kurva utgående från den stationära lyftkraftskurvan. Rutinerna för dynamisk stall har även utvidgats så att de kan hantera strömning relativt profilen från alla vinklar (även anblåsta från bakkanten), [18]. De nya subrutinerna är har integrerats i subrutinpaketet Aerforce [19] och införts i det aeroelastiska programmet Vidyn. Biblioteket har en avgränsat gränssnitt och kan länkas till godtyckligt strukturdynamiskt program. I projektet återstår att studera vilka aggregategenskaper som ger upphov till låga dynamiska laster och god dämpning av vibrationer. Studier av hur externa förutsättningar som t.ex. sned inströmning och turbulent vind påverkar uppkomsten och dämpningen av bladsvängningar kommer även att studeras. Detta skall ge svar på t.ex. frågor som vilken upplösning i tid/rymd som behövs vid simuleringar för att uppkomna laster inte skall 16

vara beroende av hur simuleringarna görs. Andra frågeställningar rör frågor omkring vilka vindfall som är kritiska. Dessa studier kommer att genomföras i etapp II av projektet. 2.2.5 Optimering av vindkraftverk Projektet Optimering av delar eller hela vindkraftverk syftar till att utveckla möjligheten att använda optimeringsmetoder vid konstruktion av vindkraftverk. Som beräkningsverktyg används programmet Vidyn. Ett tidigare projekt [20] inriktades mot att optimera bladets korda (bredd) och tordering för maximalt energiutbyte. Arbetet har bedrivits i två etapper. I den första etappen har befintligt skal till Vidyn uppdaterats genom att införa en allmänt tillgänglig optimeringsrutin. Rutinen kan relativt enkelt ersättas med alternativa rutiner. Den andra etappen omfattar en metod för beräkning, dimensionering och slutligen optimering av ett torn för ett vindkraftverk. Projektet har nu slutförts [21] och redovisar hur ett torn utifrån basstorheter såsom tornhöjd, största belastning i torntoppen, ändsnittens radier, materialdata etc, dimensioneras statiskt med hänsyn till lokalbucklingsrisken och en angiven högsta påkänning. Detta leder därvid till ett torn som är uppbyggt av rörformade, svagt koniska delar med uppåt stegvis avtagande plåttjocklek. För att ingå i optimeringen beräknas tornets flexibilitet med hänsyn till maskinhus och vindturbin för framtagning av dynamiska egenskaper i form av egenfrekvenser och svängningsformer (moder). I projektet demonstreras därefter en metod för optimering av ett vindkraftverk. Tre av tornets basstorheter ingår bland de fria variablerna. Det resulterande tornet blir typiskt ett par ton lättare än det ursprungliga. 2.2.6 Uppmätning av gränsskikt Inom projektet Uppmätning av gränsskikt med PIV på en tvådimensionell vindtunnelmodell har under verksamhetsåret en utvärdering av mätdata gjorts. Detta har resulterats i en rapport [22] som även innehåller en vägledning till hur man kan utnyttja databasen med mätresultaten. Projektet har även presenterats i form av några konferensbidrag [23 24]. En avsikt med projektet är att ge ökad tillgång till experimentella data som kan användas som jämförelse med numeriska beräkningar av avlöst strömning kring blad till vindkraftverk. I fallet med liten avlösning (liten anfallsvinkel) får man en god överensstämmelse. Vid kraftigare avlösning stämmer beräkningarna däremot inte alls. Felet kan troligen härledas till beräkningsmodellen, där ytterligare metodutveckling krävs. 17

2.2.7 Giregenskaper för vindkraftverk Syftet med projektet Giregenskaper för vindkraftverk är att få fram en bra aerodynamikmodell för gir-aerodynamik, som kan användas vid konstruktion och dimensionering av vindkraftverk. Ett annat syfte är att ge VKK och tillverkare av vindkraftverk en ökad kunskap om vindkraftverks giregenskaper, dvs hur de uppför sig då de inte är rätt inriktade i vinden. Detta bör på sikt leda till bättre vindkraftverk. Subrutinbibliotek, Aerforce, för aerodynamik vid girad och instationär strömning har färdigställts, se 3.2.4. Mät- och beräkningsresultat från tidigare genomfört EU-projekt [25] har använts för verifiering. Denna har främst omfattat jämförelse med mätningar vid kraftig snedanblåsning (ca ± 50 grader) vid den danska 2 MW Tjaereborgmaskinen. Resultatet blev att beräkningarna med den nya aerodynamiken överensstämmer väl med mätningarna. 2.2.8 Optimering av parametrar i FFA-Beddoes dynamiska stallmodell Unsteady aerodynamic effects, like dynamic stall, must be considered in calculation of dynamic forces for wind turbines. Models incorporated in aero-elastic programs are of semi-empirical nature. Resulting aerodynamic forces therefore depend on values used for the semi-empirical parameters. In this report a study of finding appropriate parameters to use with the FFA-Beddoes-Leishman dynamic stall model is discussed. Minimization of the deviation between results from 2D wind tunnel tests and simulation with the model is used to find optimum values for the parameters. The optimization program MMA, Method of Moving Asymptotes is used to optimize parameters in the model for nonlinear aerodynamics, [26]. The optimization program MMA has been modified to work for problems with a quadratic object function without constraints. The resulting optimum parameters show a large variation from case to case. Using these different sets of optimum parameters in the calculation of blade vibrations give rise to quite different predictions of aerodynamic damping. 2.3 Lastunderlag och dimensionering 2.3.1 Vindkraftverk i bergig terräng med bra vindpotential I två tidigare JOULE-projekt (Mounturb och Comterid) har stora ansträngningar gjorts för att identifiera och beskriva de speciella vindförhållanden som råder i den komplexa terrängen i bergiga områden, 18

huvudsakligen omkring Medelhavet. Omfattande mätkampanjer, innefattande såväl vind som vindkraftverkets struktur, har genomförts och många nyvunna kunskaper har omsatts i beräkningsmodeller. I det pågående projektet Adapturb är målet att undersöka om man med begränsade modifieringar av befintliga serietillverkade vindkraftverk kan anpassa (adaptera) dessa för installation i komplex terräng. Modifieringar kan avse materialtjockleken i några vitala komponenter (blad och torn), utformningen av gir- och bladvridsystem samt parametrar för kontrollsystemet. Speciellt studeras möjligheten att förbättra vindturbinen genom att ge den en ny strukturell och aerodynamisk konstruktion, vilken optimerats för en högre medelvind och kraftigare turbulens. Inom projektet genomförs två sådana uppgraderingar (Ecotecnia 600 och AOA 450). Omfattande mätkampanjer genomförs före och efter modifieringen. Teknikgruppen deltar i projektet med aeroelastiska beräkningar med nya och tidigare verifierade beräkningsmodeller på turbinmodellerna Nordtank 500/37, Nordic 1000, HMZ 300 samt Zephyr 250. Syftet är att jämföra resultat från lastberäkningar för några karaktäristiska terrängtyper med konstruktionsberäkningar enligt den vedertagna standarden IEC-61400. I den del av projektet som syftar till att anpassa olika kontrollsystem för installation i komplex terräng deltar Teknikgruppen med studier av girsystemet till Nordic 1000. 2.3.2 Struktur- och fundamentslaster vid havsbaserade vindkraftverk Projektet utnyttjar de mätresultat som sedan 1998 finns tillgängliga från den havsbaserade vindkraftanläggningen Bockstigen utanför Gotland. Den består av fem 500 kw vindkraftverk som vardera grundlagts på ett grovt rör, monopile, som förlänger tornet och borrats fast i havsbotten av kalksten. Den främsta uppgiften för detta projekt är att undersöka hur monopilen fungerar samt hur det förlängda tornet inverkar på aggregatets dynamik och laster. Under det gångna året har två delprojekt genomförts. Det ena [27] avser långtidseffekter på fundamenteringen. Genom att jämföra ett års mätningar av tornets egenfrekvenser och momentetfördelningen längs monopilen samt omgivande berg kunde slutsatsen dras att inga förändringar har skett. Vid två tillfällen har vindhastigheten uppgått till mycket höga värden, 35-40 m/s, med åtföljande stora belastningar på konstruktion och omkringliggande berg. I den andra utvärderingen studerades hur variationerna hos böjmoment och tvärkrafter längs tornet och monopilen beror av vindens styrka och 19

riktning, [28]. En hypotes var att ström och vågor skulle ge störrre lastvariationerna (dvs utmattning) för given vindhastighet vid vind från havssektorn (pålandsvind) än frånlandsvind. En annan hypotes var att den lägre turbulensen vid pålandsvind skulle minska tornets lastvariationer. En klar slutsats är att lastvariationerna generellt är störst vid pålandsvind. Detta är särskilt påtagligt vid höga vindhastigheter. 2.3.3 Laster på vindturbiner i vakar Syftet med projektet Laster på turbiner i närvakar är att vidareutveckla förmågan att bestämma laster på turbiner som arbetar i närvak, dvs nära ett framförliggande vindkraftverk. Kunskapen skall bl.a. användas till att bedöma hur turbiner bör vara utformade för att kunna arbeta i närvak. Kunskapen leder också till att man vet när turbiner behöver stängas av och hur det påverkar energifångningen. 2.3.4 Säkrare dimensionering av vindkraftverk Målet för projektet Säkrare dimensionering av vindkraftverk är att öka säkerheten i dimensioneringen av vindkraftverk, med speciell inriktning på förutsättningarna i Sverige. I projektet ingår att beskriva vindförhållandena för några typiska lokaliseringar, baserat på långtidsmätningar av vinden. Därefter utförs dimensioneringsberäkningar för utvalda vindkraftverk för de aktuella vindförhållandena och enligt vindbeskrivningen i den internationellt använda standarden IEC 61400. Jämförelse mellan resultat från dessa beräkningar ger besked om hur vindförhållandena på typiska svenska platser förhåller sig till IECnormens olika vindturbinklasser (WT-classes), som för utmattningslaster under normaldrift beskrivs av relativt hög turbulens med endast årsmedelvinden som skalningsparameter. Inom projektet har en empirisk modell för långa utmattningscykler utvecklats efter analys av flerårig vindstatistik från Näsudden. Modellen särskiljer cykler som motsvarar vindvariationer under några timmar från dem som utgör dygn och hela lågtryckspassager. Jämförelser har gjorts med tre danska mätkampanjer för att kontrollera att modellen är användbar för kustnära lokaliseringar i norra Europa, [29]. I en annan studie [30] har konstruktionsberäkningar genomförts för de väl kända modellerna Danwin 180 och Nordic 1000. Syftet har varit att jämföra beräknade utmattningsresultat (livslängd, erforderliga dimensioner) baserade på IEC-61400, med beräkningar där vindbeskrivningar från Alsvik och Näsudden utgjort underlag. En ytterligare studie [31] har genomförts av hur beräkningsresultaten beror av omfattningen av underlaget, som antal och längd hos tidssimuleringar, samt rums- och tidsupplösning hos den genererade vinden. 20

2.3.5 Is och våglaster på vindkraftverk Projektet Is och våglaster på vindkraftverk motiveras av behoven inför en framtida utbyggnad av vindkraften till havs. I en studie [32] redovisas resultatet av en genomgång av litteratur som behandlar isförhållanden och de laster som dessa orsakar på vindkraftverk. Genomgången behandlar inte sådana fenomen som resulterar i isbeläggning på turbinblad. Intresset för islaster på vindkraftverk till havs har hittills varit begränsat. Det avspeglas i det fåtal artiklar som finns publicerade. Däremot är is och dess laster på olika typer av byggnadsverk utförligt behandlat inom t.ex. offshore-industrin, fyrväsendet och sjöfarten. Forskningen är aktiv i speciellt Kanada, Finland, Ryssland samt USA. I en liknande litteraturgenomgång [33] studeras inverkan av våglaster på fundament till vindkraftverk. 2.4 Elsystem och reglerteknik Arbetet inom elsystem- och reglerteknikområdena bedrivs vid Chalmers tekniska högskola, Institutionen för elteknik. Forskningen inom projektet utförs av doktorander och forskarassistenter (forskare som har disputerat) och med hjälp av teknisk personal med god kunskap om mekaniska och elektriska konstruktioner. Doktoranderna handleds i sitt arbete av disputerade forskare. Inom VKK:s olika forskningsprojekt är tre doktorander verksamma. Ytterligare en planeras börja under hösten. Personal från institutionens vindenergigrupp har under det gångna året deltagit i fem olika internationella konferenser och publicerat tio konferensartiklar, en tidskriftsartikel och ett examensarbete, se litteraturförteckningen. 2.4.1 Direktdrivna generatorers konstruktion och drift Projektet Direktdrivna generatorers konstruktion och drift behandlar hur likriktaren påverkar den direktdrivna generatorns maximala effekt. Genom en dynamisk kretssimulering och mätningar på en generator från företaget Pitchwind visas en god överenstämmelse mellan simuleringar och mätningar. Resultaten visar också att det går att använda enkla diodlikriktare även för direktdrivna generatorer, förutsatt att dessa utrustas med seriekompensering. En modell för en mer detaljerad analys av generatorn med en finit-element-metod håller på att utvecklas. [34 35] Vidare planeras en konstruktionsstudie för att exemplifiera hur storleken på en direktdriven generator kan begränsas. Dessutom skall mekanismerna som påverkar generatorns krafttäthet beskrivas mer generellt. 21

2.4.2 Robust nätomriktare för hög tillgänglighet Projektet Robust nätomriktare för hög tillgänglighet behandlar problemet att dagens nätanslutna omriktare är känsliga för nätstörningar, vilket resulterar i driftstörningar och produktionsbortfall. Detta beror på att de är konstruerade så att de automatiskt stängs av vid nätfel. Nätstörningar inträffar speciellt ofta i luftledningar långt ut i radialnät, som är den typ av nät som vindkraftverk oftast är anslutna till. Exempel på nätstörningar är blixtnedslag, jordfel och kortslutningar. Målet för projektet är att minimera driftsstörningar för vindkraftverk med variabelt varvtal som är utrustade med en nätansluten transistoromriktare. Med hjälp av nya styrstrategier skall nätstörningarnas inverkan på nätomriktaren minimeras. En litteraturstudie av befintliga lösningar för omriktarstyrning vid nätfel har genomförts. Ett problem är att felets karaktär ändras då det transmitteras genom elnätet till den punkt där omriktaren är ansluten. Även en on-line detektering har undersökts och införts i simuleringar. Tyvärr visar det sig att det tar en fjärdedels nätperiod att detektera de olika komponenterna. Detta kommer att resultera i en lägre bandbredd för omriktaren, [36 37 38]. Inledande simuleringar med olika typer av nätfel har hittills genomförts med olika modifieringar av strömregulatorn i den nätanslutna omriktaren för att upprätthålla driften av ett vindkraftverk. 2.4.3 Vindkraftverk anslutna till likspänningsnät Projektet Vindkraftverk anslutna till likspänningsnät behandlar möjligheterna att uppnå mer ekonomiska lösningar för speciellt stora havsbaserade grupper av vindkraftverk. Mer energi kan exempelvis utvinnas med variabelt varvtal till havs än på land då begränsningarna av högsta turbinvarvtal till följd av acceptabel ljudnivå reduceras. Variabelt varvtal minskar också de mekaniska påkänningarna och gör det möjligt att undvika resonanser i systemet, vilket kan bidra till en ökad livslängd. Olika elsystemskonfigurationer har föreslagits och en beräkning av kostnader har gjorts där ett antal olika konfigurationer av vindkraftparker med likströmsnät har jämförts med en konventionell växelströmslösning. Det som framför allt skiljer sig åt mellan de olika konfigurationerna är förlusterna. Förlusterna i omriktarna är i dagsläget relativt stora, vilket gör att energivinsterna med variabelt varvtal minskas. Avståndet från parken till land har dock en avgörande betydelse och vid tillräckligt långa avstånd är likström det enda alternativet. Förlusterna och kostnaderna för överföringen från vindkraftparken till land kommer att minska i takt med att halvledar- och kabeltekniken utvecklas. En specifikation över de 22

speciella krav som ställs för en DC/DC omvandlare i en vindpark till havs har börjat utarbetas. I takt med att andelen vindenergi ökar kommer högre krav ställas på styrning av vindparker och en eventuell felbortkoppling av en vindpark från elnätet kommer få stora konsekvenser. Olika omriktartyper har studerats och arbetet kommer att fortsätta med resonanta omriktare för att minska ventilpåkänningarna. Halvledarkomponenterna står för en stor del av kostnaderna och att utnyttja dessa maximalt kommer att bli en del av optimeringen. 2.4.4 Styrmetoder för vindkraftsgenerator och vindkraftverk Målet för projektet Styrmetoder för vindkraftsgenerator och vindkraftverk är att utveckla och utvärdera metoder för styrning och reglering av vindkraftsgeneratorer och vindkraftverk. Såväl styrningens påverkan på det mekaniska systemet som styrningens påverkan på nätkvalitén skall beaktas. Doktorandprojektet startade i april 2000 och har hittills resulterat i en modell av vindkraftverket samt inventering av befintliga styrningar av asynkronmaskiner. Projektet fortsätter med att utveckla en slagkraftig styrning till ett överstegringsreglerat vindkraftverk. 2.4.5 Flickermätning vid Alsvik Målet med projektet Flickermätning vid Alsvik är att bestämma flickerbidraget från en vindkraftsanläggning med numera tre vindkraftverk under olika vindsituationer (riktning, hastighet, skjuvning). Flicker utgörs av sådana spänningsvariationer på elnätet som ger upphov till synliga, och därmed störande, variationer i belysningsstyrkan hos glödlampor. Under våren och sommaren 2000 har givare med hög bandbredd för ström och spänning monterats. Under sommaren har nytt högpresterande mätinsamlingssystem införskaffats och provkörningar genomförts. Därefter startar kontinuerlig insamling av data. 2.4.6 Samverkan med svagt elnät Projektet Bockstigen-Valar samverkan med kraftnätet utnyttjar förhållandet att den havsbaserade vindkraftsanläggningen Bockstigen matar in sin produktion på ett mycket svagt 10 kv-nät. Anläggningen har utrustats med en speciell styrning som trots detta gör att övriga elkunder inte skall behöva störas av dålig elkvalitet. Målet för projektet är att undersöka vilka prestanda som kan uppnås genom att trimma anläggningens styrning, och utreda hur väl det befintliga hybrid-variabla varvtalssystemet förmår dämpa effektvariationer. 23

Styrprogrammet till parken har modifierats för Chalmers räkning på ett sådant sätt att nyckelparametrar kan justeras. Mätningar har därefter genomförts med olika inställningar på parametrarna. Det visade sig att det ursprungliga förslaget från GEAB (Gotlands Energi AB) var det bästa valet. Det hade dock inte speciellt stor betydelse hur man ställde den centrala flickerpåverkansparametern, flickerelimineringsvinkeln. En viktig anledning till detta var att algoritmen visade ha sig en bandbredd på 2 Hz. Detta hänger samman med att man valt en modell av kvasistationär typ för att beräkna den reaktiva effekten hos asynkronmaskinen. Att elkvaliteten hos parken blir så bra oavsett hur denna reglerparameter är inställd har väckt många nya intressanta frågeställningar. Resultatet är lite överraskande, det indikerar att även om man har ett fåtal (fem) vindkraftverk anslutna till ett nät, så kan man troligen klara sig utan flickerproblem, även om man inte har några kraftelektroniska omvandlare, trots att man matar in så mycket el som det går med hänsyn tagen till den termiska ledningskapaciteten. Dock får man inte glömma att kraftverken är placerade i havet och därmed utsatta för jämnare vindförhållanden, [39 40 41 42]. 2.5 Akustik 2.5.1 Perception och störning av vindkraftsverksljud Inom projektet Perception och störning av vindkraftverksljud behandlar Avdelningen för miljömedicin, Göteborgs universitet, hur människor upplever och störs av ljud från vindkraftverk. Kunskapen är fortfarande bristfällig. Arbetet med att utvärdera typljud försvåras av den snabba utvecklingen inom området med nya konstruktioner som alstrar nya typer av ljud. Utvecklingen går även högre vindkraftverk, vilket bl. a. påverkar ljudutbredningen. Med den förhållandevis kraftiga etableringen inom vissa delar av Sverige har nu förutsättningarna blivit sådana att fältundersökningar med en tillräckligt stor berörd population är möjliga att genomföra. Under verksamhetsåret 1999/00 utfördes experimentella studier för att utvärdera den skvalpande karaktären hos vindkraftverksljud, [43]. Vidare har experimentella försök där den relativa störningen av ljud med behaglig ljudkaraktär utvärderats. En enkät har utarbetats för fältundersökningar av störning för vindkraftverk. Fältarbetet med en större undersökning omfattande 593 hushåll har utförts. Svarsfrekvensen var hög, ca 75 %. Under kommande år skall enkäten analyseras och kompletteras med beräkningar av ljudexponeringen vid varje hushåll. 24

2.5.2 Ljudutbredning kring havsbaserade vindkraftverk Arbetet inom Ljudutbredning kring havsbaserade vindkraftverk bedrivs vid Institutionen för byggnadsteknik, KTH, och har till syfte att ta fram beräkningsmetoder för ljudfältet omkring havsbaserade vindkraftverk. Beräkningsmodellen skall ta hänsyn till vertikala och horisontella vindoch temperaturgradienter i luften. Vidare skall inverkan av en skrovlig vattenyta kvantifieras. Arbetet har inletts med en litteraturstudie över hur ljud i luft reflekteras mot en yta med periodiska och icke-periodiska ojämnheter. 2.5.3 Ljudalstring hos vindkraftverk Målet för arbetet inom Ljudalstring hos vindkraftverk är att utveckla beräkningsmodeller för hur mycket akustisk effekt (dvs i praktiken stomljud från växellådan) som matas in i tornet på ett vindkraftverk vid olika geometrier. Problemen har studerats med hjälp av moderna matematiska metoder, s k perturbationsmetoder. Problemställningen med axisymmetriska svängningar har färdigbehandlats och resultaten är under publicering. Analysen har nu utvidgats till andra svängningsformer och praktiskt användbara resultat för bullerberäkningsarbete har tagits fram. Det är väl känt att resonanser i tornet uppträder under vissa förhållanden. Dessa är viktiga för ljudutstrålningen men har varit svåra att kvantifiera. Genom generaliseringar av analytiska lösningar har det dock lyckats att erhålla en praktiskt användbar metod. 2.6 Sociotekniska aspekter Vindkraften så som en del av ett sociotekniskt system innebär att man inte enbart fokuserar på tekniken och dess effekter på landskapet etc, utan även på de personer, organisationer, myndigheter, lagar och normer som understödjer eller försvårar för tekniken. För att denna helhet skall fungera krävs att de olika delarna är samordnade med varandra. Inom klassisk social och ekonomisk teori har ett systemperspektiv i vid mening legat till grund för analyser av tekniken och dess samhälliga konsekvenser. Gemensamt för olika synsätt är att modern teknik inte kan betraktas som enstaka artefakter utan måste ses som delar av komplexa system. Tekniska system omfattar alltså ett stort antal aktörer och organisationer som utvecklar och driver systemet, samt institutioner och institutionella regelverk, vilka utgör ramarna för verksamheten. 25

2.6.1 Vindkraft, individ, samhälle och landskap Projektet Vindkraft, individ, samhälle och landskap bedrivs som ett doktorandarbete vid Kuturgeografiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Avhandlingens syfte är att klargöra hur olika aktörers upplevelse av och inställning till vindkraftverk är relaterad till deras perspektiv på det sociala och fysiska handlingsutrymme som vi kallar landskap. I avhandlingen används ett tidsgeografiskt synsätt som tydliggör hur olika aktörer på olika platser under olika perioder bedömer landskapets tålighet i samband med den förändringsprocess som en etablering av vindkraftverk innebär. I avhandlingen skall frågeställningar på två nivåer besvaras. Frågeställningar på den första nivån handlar om aktörers uppfattningar på ett oproblematiserat sätt: Hur upplever olika aktörer ett landskap? Hur uppfattar olika aktörer vindkraftverk? Frågeställningar på den andra nivån relaterar vindkraften till den komplexa process där olika aktörers uppfattningar och bedömningar ska ställas i förhållande till varandra: Vilka karakteristika hos vindkraft som teknik gör att vi måste brottas så intensivt med landskapsbegreppet? Vilka krav ställer vindkraften som teknik på allmänheten, myndigheter och projektörer och vilka krav ställer dessa aktörer på tekniken? Ett grundläggande drag i det samlade resultatet är att majoriteten av den befolkning som bor i närheten av befintliga eller planerade anläggningar är positiv till vindkraft. Även om de positiva uppfattningarna är i klar majoritet är de spår man finner av ogillande viktiga att följa upp. Några faktorer som bidrar till opposition mot vindkraftetableringar: Vindkraftverk placeras på platser med stort upplevt värde för kulturoch naturvård. Vindkraftverk etableras snabbt och utan delaktighet av den berörda befolkningen. Konflikter med lokala intressen underblåses av att samhället saknar en samordnad planering av vindkraften. Vindkraftprojekt hanteras i media som sensationsjournalistik där man fokuserar på motstånd från framträdande personligheter. Under 1999 publicerades två studier. [44 45] 2.6.2 Störningsupplevelser från vindkraft Projektet Störningsupplevelser från vindkraft bedrivs som ett doktorandarbete vid Högskolan i Halmstad och har till mål att kartlägga de störningar som människor faktiskt upplever när de bor i närheten av 26

vindkraftverk. Resultatet är tänkt att vara en hjälp för projektörer och planerare när de ska bedöma konsekvenserna av att uppföra verk i bebodda områden. För att kunna ringa in vilka störningar som är aktuella gjordes en genomgång av klagomål som inkommit till Laholms kommun fram till hösten 1999. I kommunen finns mer än 40 verk. De flesta står enskilt i ett jordbrukslandskap med relativt mycket bebyggelse. Fyra typer av klagomål på befintliga verk kunde identifieras: Buller utomhus av olika karaktär Buller inomhus Skuggor eller pulserande ljus vid lågt solstånd Störd landskapsbild. Tillsammans med intervjuer gjorda inom andra områden och litteraturstudier har resultatet från denna förstudie legat till grund för en större enkätundersökning, vilken genomfördes i maj 2000 i samarbete med Miljömedicinska avdelningen vid Göteborgs Universitet. Enkätsvaren kommer att sammanställas och analyseras under hösten 2000. 2.7 Information och programledning 2.7.1 Information Information om verksamheten sprids huvudsakligen genom informationsbladet Vindbladet samt genom direkta kontakter med allmänheten. Tre nummer av Vindbladet har distribuerats under året. Prenumerationen är gratis och antalet mottagare är för närvarande 346 stycken, varav 1/3-del distribueras med E-post och resten på traditionellt vis. Skriften finns även tillgänglig på Internet. Vindkraftsprogrammets information på Internet har utökats under året. Adressen är www.ffa.se/windenergy/vkk/vkk.html. 2.7.2 Programledning Till vindkraftsprogrammet finns knutet ett råd med uppgift att vägleda Statens Energimyndighet vid urval och finansiering av projekt samt att ta initiativ till ny/förändrad verksamhet. Programmets sekretariat sköts av Flygtekniska försöksanstalten. Verksamheten under föregående år 1998/99 har sammanställts i en rapport, [46]. Under året har rådet haft fyra protokollsförda sammanträden. I mars 2000 utlystes ett Call for proposals för verksamhetsåret 2000/01. Det resulterade i 21 förslag som omfattade 13,9 MSEK. 27