Bilaga 10. Vården i siffror Januari-juni

Bilaga 10 Vården i siffror 2002-2004 Januari-juni

2 Syfte 3 Sammanfattning 3 Urval 4 Öppenvård 5 Volymer i öppenvård 5 Andel av invånarna som varit i kontakt med öppenvården 7 Besökstyper i öppenvård 7 Åldersfördelning i öppenvård 8 Könsfördelning i öppenvård 8 Slutenvård 9 Volymer i slutenvården 9 Andel av invånarna som varit i kontakt med slutenvården 10 Åldersfördelning i slutenvården 10 Könsfördelning i slutenvården 11 Medelvårdtider slutenvården 11 Sjukdomsgrupper i slutenvården 11 Utveckling över tiden 13 Akutsjukvård 13 Psykiatri 13 Geriatrik 14 Primärvård 14 Prioriterade gruppers vårdkonsumtion (barn-ungdom, äldre och psykisk ohälsa). 14 Barn och ungdom 15 Psykisk ohälsa 15 Äldre 16 Samtliga invånare i SLL 16 Akutmottagningsbesök inom akutsjukvården 17 Nationella jämförelser. 18 Hur ser slutenvårdskonsumtionen ut i Stockholm jämfört med övriga Sverige under 2002? 21 Felkällor vid analys 24

3 Syfte Syftet med denna bilaga är att presentera grundläggande statistik om vårdkonsumtion inom olika vårdområden för invånarna i Stockholms län. Sammanfattning Jämförelse mellan 2003 (januari-juni) och 2004 (januari-juni). Besöken i primärvård och psykiatri (läkare + övriga vårdgivare inklusive telefonkontakter) ökar samtidigt som besöken minskar inom akutsjukvård och privata specialister. Besöken på de stora sjukhusens akutmottagningar har minskat både dagtid och nätter/helger. Framförallt är det enkla och normaltunga besök som minskat. I öppenvården ökar besöken hos samtliga vårdgivare med ca 3% mellan 2003 och 2004. Besöken inom akutsjukvården minskar något samtidigt som de ökar inom primärvård och psykiatri. Besöken hos privata specialister minskar, både när det gäller läkarbesök och sjukgymnastbesök. Inom primärvården ökar både läkarbesök och övriga besök lika mycket under perioden. Inom psykiatrin ökar besök hos övriga vårdgivare mer än läkarbesöken. Inom akutsjukvården minskar läkarbesöken något samtidigt som besöken hos övriga vårdgivare ökar. Antalet vårdtillfällen ökar inom geriatriken och psykiatrin, däremot inte inom akutsjukvården. Inom geriatriken ökar antalet vårdtillfällen med ca 5% per år. Antalet vårdtillfällen minskade inom psykiatrin mellan 2002 och 2003 men ökar mellan 2003 och 2004. Besöken på de stora sjukhusens akutmottagningar minskar. Framförallt är det de enkla till normaltunga besöken som minskar, både på vardagar och på nätter/helger. De tyngsta besöken ökar däremot. Högst andel nybesök (besök som inte har medicinskt samband med tidigare besök) är det inom akutsjukvården och lägst inom psykiatrin med endast 7% nybesök. Inom psykiatrin är ökningen störst när det gäller telefonkontakter/recept och hembesök. Kvinnorna står för ca 60% av besöken inom öppenvården. Andelen kvinnor är högst inom primärvården och lägst inom psykiatrin (i psykiatrin ingår beroendevård). Inom den slutna vården står kvinnorna för 57% av vårdtillfällena. Andelen kvinnor är högst inom geriatriken och lägst inom psykiatrin.

4 De vanligaste diagnoserna i slutenvården gäller: o Sjukdomar i cirkulationsorganen o Graviditet och förlossning o Skador och förgiftningar Under perioden januari-juni 2002 till 2004 har öppenvårdsbesöken per 1000 invånare ökat inom samtliga prioriterade grupper (barn-ungdom, äldre och psykisk ohälsa). Inom slutenvården har samtliga prioriterade grupper utom de äldre en större ökning av vårdtillfällen/1000 invånare än länet som helhet. Störst är ökningen inom gruppen psykisk ohälsa. Inom öppenvården har alla prioriterade grupper utom barn-ungdom större ökning av besöken/1000 invånare än länet som helhet. Störst är ökningen bland äldre och inom gruppen psykisk ohälsa. Stockholms län har färre vårdtillfällen per 1000 invånare än riket inom akutsjukvård/geriatrik men fler vårdtillfällen när det gäller psykisk sjukdom. Inom öppenvården har Stockholm har fler läkarbesök per 1000 invånare än riket när det gäller specialiserad vård och ungefär lika många läkarbesök per 1000 invånare när det gäller primärvård.. Urval Analysen i detta material bygger i första hand på den information som finns i uppföljningssystemet SLL Vårdanalys och de fasta statistikrapporter som Verksamhetsstyrning och finans publicerar på intranätet varje månad under Samordnad verksamhetsuppföljning. Grundinformationen kommer från VAL-databaserna. Dessa databaser innehåller öppen- och slutenvårdsstatistik från vårdproducenter i Stockholms län men även uppgifter om vård som stockholmare fått utanför länet. Dessutom finns öppenvårdsstatistik från privata specialister som ersätts enligt den nationella taxan eller enligt vårdavtal (ARV). Fortfarande saknas det statistik från vissa vårdcentraler/husläkarmottagningar. Bortfallet uppskattas till ca 3% under 2004 jämfört med ca 5% år 2003 och 9% år 2002. Det har alltså skett en kraftig förbättring av statistikrapporteringen inom primärvården även under 2004. Observera att inom MVC och BVC rapporteras det för närvarande inte någon statistik till de centrala systemen. Eftersom bortfallet gäller hela den verksamheten så påverkas inte siffrorna i rapporten nämnvärt. Urvalet baseras på följande: Ingen manuell statistik är med, vilket innebär att endast statistik som vårdproducenterna rapporterat till landstingets datasystem är med. I geriatriken ingår inte sjukhusansluten hemsjukvård Primärvårdsansluten hemsjukvård redovisas i vårdområdet primärvård. I slutenvården är endast utskrivna patienter med (avslutade vårdtillfällen) I öppenvårdens besök ingår även telefonkontakter som en patient har haft med öppenvården. Detta för att kunna följa utvecklingen inom öppenvården där en del av

5 patientkontakterna sköts via telefon och där en del av patientbesöken kan ha ersätts av telefonkontakter. Siffrorna i detta material är inte helt jämförbara med de verksamhetstal som redovisas i samband med delårs- och helårsbokslut. I verksamhetstalen ingår manuell statistik men inte telefonkontakter. Inom psykiatrin ingår även pågående vårdtillfällen i verksamhetstalen. Öppenvård Volymer i öppenvård Diagram: besök i öppen vård, samtliga vårdgivare. Statistiken gäller perioden jan-juni Inom öppenvården har besöksvolymerna ökat med ca 6 % under perioden 2002-2004 och ca 2,9% mellan 2003 och 2004. Totalt registrerades ca 7 miljoner öppenvårdbesök i Stockholms län januari t om juni år 2004 i landstingets statistikdatabaser (inkl besök hos privata specialister och besök av utomlänspatienter och utrikespatienter). ökning 2002-2004 2002-2004 2002-2003 2003-2004 akutsjukvård 0,9% 1,5% -0,6% primärvård 16,6% 6,6% 9,4% psykiatri 20,4% 12,5% 7,1% privata spec(arv) -4,8% -1,3% -3,6% SLL 6,1% 3,1% 2,9%

6 Besöksökningen på 6% för hela perioden bedöms som osäker eftersom antalet vårdcentraler som nu besöksrapporterar är betydligt större än 2002. Ökningen på 2,9% mellan 2003 och 2004 bedöms däremot som relativt säker eftersom bortfallet inom primärvården nu är lägre. Ökningen är störst inom psykiatrin. Besöken ökade med ca 20% under perioden 2002-2004 exklusive privata specialister. Mellan 2003 och 2004 är ökningen inom psykiatrin ca 7%, där beroendevården har ökat med ca 18%. En del av den stora ökningen inom beroendevården kan fortfarande förklaras av en förbättrad inrapportering av besök på grund av att man infört en besöksrelaterad ersättningsmodell.. Läkarbesöken ökar med ca 3,5% och med ca 8% hos övriga vårdgivare mellan 2003 och 2004. I verksamhetstalsredovisningen till Frango (redovisas i bilaga till delårsbokslutet) redovisas däremot en svag minskning av läkarbesöken inom psykiatrin. Orsaken till skillnaden beror på att telefonkontakter/recept ökat med nästan 10% och dessa besökstyper redovisas inte i verksamhetstalen. Under perioden 2002-2004 har besöken inom primärvården ökat med 17% exklusive privata specialister. Mellan 2003 och 2004 är ökningen ca 9%. En stor del av besöksökningen mellan 2002 och 2003 berodde på förbättrad registrering. Ökningen på 9% mellan 2003 och 2004 verkar däremot till stor del bero på en verklig besöksökning. Både läkarbesök och besök hos distriktssköterskor har ökat med ca 9% mellan 2003 och 2004. Antalet besök inom akutsjukvården har legat konstant under perioden 2002 till 2004 exklusive privata specialister. Det gäller även mellan 2003 och 2004. Läkarbesöken har minskat med ca 2% medan besöken hos övriga vårdgivare ökat med ca 3%. Besöksvolymerna hos privata specialister inkl sjukgymnaster (ARV) har minskat med ca 5% under perioden 2002 till 2004. Mellan 2003 och 2004 är besöksminskningen ca 3,5%. Besöksminskningen har framförallt skett mellan 2003 och 2004. Läkarbesöken har under den perioden minskat med ca 3% och med ca 3,5% hos sjukgymnaster mellan 2003 och 2004. Sammanfattningvis ligger besöksvolymerna konstant inom akutsjukvården, läkarbesöken minskar medan besöken hos övriga vårdgivare ökar. Samtidigt ökar besöken inom primärvård och psykiatri. Besöken hos privata specialister minskar, både när det gäller läkarbesök och sjukgymnastbesök. Inom primärvården ökar läkarbesök och besök hos övriga vårdgivare lika mycket under perioden. Inom psykiatrin ökar besök hos övriga vårdgivare mer än läkarbesöken och inom akutsjukvården minskar läkarbesöken något samtidigt som besöken hos övriga vårdgivare ökar. Hos privata specialister minskar både läkarbesök och sjukgymnastbesök.

7 Andel av invånarna som varit i kontakt med öppenvården Öppenvård akutsjukvård primärvård psykiatri år 2004 2003 2002 2004 2003 2002 2004 2003 2002 Beställaravd. Norr 28,4% 28,3% 28,5% 39,7% 40,8% 40,1% 3,5% 3,5% 3,3% Beställaravd Sthlm 28,4% 29,7% 30,2% 38,3% 36,3% 34,5% 4,4% 4,4% 4,2% Beställaravd Söder 30,7% 31,3% 31,2% 43,6% 42,4% 38,2% 3,4% 3,4% 3,3% SLL 29,2% 29,9% 30,1% 40,3% 39,5% 37,4% 3,9% 3,7% Tabell: andel av befolkningen som varit i kontakt med öppen vård (samtliga vårdgivare). Besök hos privata specialister i ARV-systemet 3,7% ingår. Siffrorna gäller perioden januari-juli. * Geriatriken är inte med på grund av relativt små besöksvolymer i öppenvården Omkring 30% av invånarna i Stockholm har under 2004 varit i kontakt med akutsjukvården, ca 40% har varit i kontakt med primärvården och ca 4% har varit i kontakt med psykiatrin. Från 2002 till 2004 minskar andelen av befolkningen som vårdas inom akutsjukvården till skillnad mot primärvård och psykiatri. Det är dock små skillnader över åren. En del av ökningen inom primärvården förklaras av ökad registrering. Besök/1000 invånare 2004 2003 2002 akutsjukvård 1297,9 1320,7 1323,7 Primärvård 1936,9 1842,6 1781,2 Psykiatri 375,2 355,8 327,6 SLL 3610,1 3519,2 3432,5 Tabell: andel Besök per 1000 invånare (samtliga vårdgivare). Besök hos privata specialister i ARV-systemet ingår. Siffrorna gäller perioden januari-juni. Besökstyper i öppenvård Besökstyper per vårdområde 2004 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 71% 50% 39% 35% 31% 21% 11% 7% 8% 7% 4% 4% 5% 6% 0% 1% 1% 1% Nybesök Återbesök Hembesök Telefonrecept Gruppbesök Telefonkontakt akut primär psyk Tabell: andel besök per besökstyp januari-juni 2004 (samtliga vårdgivare). Besök hos privata specialister i ARV-systemet ingår ej. OBS! Registreringen av besökstyper är av skiftande kvalitet. Inom primärvården finns troligen en kraftig underrapportering av telefonrecept och telefonkontakt. Högst andel nybesök är det inom akutsjukvården och lägst inom psykiatrin med endast 7% nybesök. Hembesök är vanligast inom primärvården.

8 Åldersfördelning i öppenvård Psykiatrin och akutsjukvården besöks framförallt av patienter i åldern 25-64 år. De äldsta patienterna vårdas till stor del inom primärvården. Över 30% av primärvårdens patienter är 75 år och äldre. Inom psykiatrin är den största patientgruppen i åldern 25-44 år och inom primärvård och akutsjukvård 45-64 år. Besöksfördelning 2004 per åldersgrupp 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 00-06 07-14 15-19 20-24 25-44 45-64 65-74 75-w akut 2004 primär 2004 psyk 2004 Diagram: Andel besök fördelat på åldersgrupper per vårdområde inom öppen vård jan-juli. I siffrorna ingår inte statistik från privata specialister(arv) Könsfördelning i öppenvård Totalt står kvinnorna för ca 60 % av besöken inom öppenvården (läkare+övriga vårdgivare). Kvinnorna står för störst andel av besöken inom samtliga vårdområden. Inom primärvården är andelen kvinnor högst och inom psykiatrin lägst. Det har inte skett några stora förändringar mellan 2003 och 2004. Hos privata specialister står kvinnorna för ca 68% av besöken (läkare+sjukgymnaster). Studerar man sjukgymnasterna för sig ökar kvinnornas andel till 70% av besöken. Könsfördelning 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 K M K M K M K M AKUTSJV AKUTSJV GERIATRIK GERIATRIK PRIM PRIM PSYKIATRIPSYKIATRI Diagram: Könsfördelning i procent i öppenvården perioden jan-juni 2004. I siffrorna ingår inte statistik från privata specialister(arv)

9 Slutenvård Volymer i slutenvården Diagram: vårdtillfällen i slutenvård, inneliggande patienter ej medtagna, jan-juni 2002-2004 Här ingår utrikes och utomlänspatienter. Inom slutenvården har volymerna ökat med närmare 2,5% under perioden januari-juni 2002-2004. ökning 2002-2004 2002-2004 2002-2003 2003-2004 akutsjukvård 1,7% 1,4% 0,3% geriatrik 11,0% 5,5% 5,3% psykiatri 1,7% -2,0% 3,8% SLL 2,5% 1,4% 1,1% Ökningen är störst inom geriatriken med en ökning på ca 11 % under perioden. Under perioden har vårdtillfällena inom akutsjukvården och psykiatrin ökat med ca 1,7%. Mellan 2003 och 2004 ligger antalet vårdtillfällen inom akutsjukvården legat konstant, Vårdtillfällena inom geriatriken ökar med ca 5% per år. Mellan 2002 och 2003 minskade antalet vårdtillfällen inom psykiatrin med 2% men ökade med 3,8% mellan 2003 och 2004. Vård producerad till utrikespatienter har ökat med ca 14%, det är dock små volymer, ca 200 vårdtillfällen på ett halvår. Det är framförallt inom akutsjukvård och psykiatri ökningen skett. Inom akutsjukvården verkar det mest vara akuta tillstånd som skador och förlossningar.

10 Andel av invånarna som har varit i kontakt med slutenvården sluten vård akutsjukvård geriatrik psykiatri år 2004 2003 2002 2004 2003 2002 2004 2003 2002 Beställaravd. Norr 4,82% 4,86% 4,81% 0,48% 0,50% 0,46% 0,32% 0,33% 0,33% Beställaravd Sthlm 5,20% 5,21% 5,21% 0,79% 0,79% 0,77% 0,45% 0,44% 0,45% Beställaravd Söder 4,99% 5,02% 4,95% 0,51% 0,46% 0,45% 0,38% 0,38% 0,38% SLL 5,05% 5,07% 5,05% 0,62% 0,61% 0,59% 0,39% 0,39% 0,40% Tabell: andel av befolkningen som varit inlagd i slutenvård. Tabellen gäller perioden jan-juli Omkring 5% av befolkningen har hittills under året varit inlagd i akutsjukvården, för geriatriken är motsvarande siffra 0,6% och inom psykiatrin 0,4%. Invånarna i centrala Stockholm har i något högre utsträckning än övriga områden varit inlagda inom alla tre vårdområdena. Vårdtillf./1000 invånare 2004 2003 2002 akutsjukvård 60,9 61,0 60,6 geriatrik 6,9 6,6 6,3 psykiatri 6,8 6,6 6,8 SLL 74,6 74,1 73,8 Tabell: Vårdtillfällen per 1000 invånare jan-juni 2002-2004. Skillnaden mot siffrorna i den nationella jämförelsen beror på att här endast ingår slutenvård för boende i Stockholm samt att vårdtillfällen inom rehabilitering samt hemsjukvård ej ingår. Samt att dessa siffror inte gäller helår. Det är inte heller några stora förändringar i antalet vårdtillfällen/1000 invånare mellan åren. Det ser ut att vara en svag ökning av antalet vårdtillfällen/1000 invånare under perioden inom geriatrik. Det är dock mycket små förändringar. Åldersfördelning i slutenvården Inom psykiatrin vårdas framförallt patienter i åldern 25-64 år. De äldsta patienterna vårdas inom geriatriken, där över 80% är 75 år och äldre. Inom akutsjukvården är de största patientgrupperna 25-44 år och 45-64 år. Vårdtillfällen fördelade per åldersgrupp och vårdområde 2004 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 00-06 07-14 15-19 20-24 25-44 45-64 65-74 75-w akut04 ger04 psyk04 Diagram: Åldersfördelning per vårdområde inom sluten vård.

11 Mellan 2003 och 2004 sker inga stora förändringar förutom vårdtillfällena inom geriatriken ökar i de yngre åldersgrupperna troligen beroende på att hospicevården ingår i geriatriksiffrorna. Könsfördelning i slutenvården Totalt står kvinnorna för ca 57 % av vårdtillfällena inom slutenvården. Inom psykiatrin är andelen kvinnor betydligt lägre och inom geriatriken betydligt högre. Könsfördelning 70 60 50 40 30 20 10 0 K M K M K M AKUTSJV AKUTSJV GERIATRIK GERIATRIK PSYKIATRI PSYKIATRI Medelvårdtider slutenvården Medelvårdtiderna har minskat från 2002 till 2004 inom geriatriken. Inom akutsjukvården ligger medelvårdtiderna relativt konstant över åren med en svag minskning från 4,1 dagar 2002 till 3,9 2004. Det är stor skillnad mellan medelvårdtid och medianvårdtid inom psykiatrin. Det visar på en stor spridning på vårdtiderna. Spridningen i vårdtid beror troligen på att beroendepatienter har korta vårdtider medan psykospatienter och andra patientgrupper ofta vårdas under längre perioder. 2004 2003 2002 Medelvtid Medianvtid Medelvtid Medianvtid Medelvtid Medianvtid Akutsjv 3,9 2 4 2 4,1 2 Geriatrik 14,2 11 15,4 11 16,6 12 Psykiatri 11,1 2 11,1 2 11,2 2 Tabell: Medelvårdtider och medianvårdtider i slutenvården per vårdområde år 2002 till 2004. Sjukdomsgrupper i slutenvården De vanligaste sjukdomsgrupperna i slutenvården oavsett inom vilket vårdområde patienten vårdats under perioden januari-juni 2002-2004 redovisas i tabellen nedan. Det syns tydligt att det är samma sjukdomsgrupper som är störst alla tre åren. Den största sjukdomsgruppen räknat i antal vårdtillfällen/inläggningar är cirkulationsorganens sjukdomar. Den gruppen står för ca 15,5 % av samtliga vårdtillfällen. 70 % av vårdtillfällena i den gruppen gäller patienter 65 år och äldre. Medelvårdtiden har minskat från 6,1 dagar till 5,7 dagar mellan 2002 och 2004. De största enskilda diagnoserna inom cirkulationsorganens sjukdomar är angina pectoris (kärlkramp) och hjärtinsufficiens.

12 Den näst största sjukdomsgruppen är graviditet och förlossning, gruppen står för ca 10,7 % av alla vårdtillfällen i slutenvården. 88 % av alla vårdtillfällen gäller kvinnor i åldern 25-44 år och 10 % i åldern 20-24 år. Största enskilda diagnos är förlossning. Det finns också ett antal vårdtillfällen i denna grupp som gäller sjukdomar under graviditet. Medelvårdtiden för hela sjukdomsgruppen har mellan 2002 och 2004 sjunkit från 2,8 dagar till 2,7 dagar. Den tredje största sjukdomsgruppen i slutenvården är skador och förgiftningar. 50 % av vårdtillfällena gäller patienter 65 år och äldre (närmare 40% är 75 år och äldre). Den största enskilda diagnosen är hjärnskakning. Om diagnoserna grupperas på avsnitt (nivån över enskilda diagnoser) visar det sig att det största diagnosavsnittet är skador på höft och lår där kollumfraktur (lårbensfraktur) är den största enskilda diagnosen. Medelvårdtiden för hela sjukdomsgruppen har minskat från 5,9 dagar 2002 till 5,5 dagar 2004. Medelvårdtiderna inom sjukdomskapitel 5 Psykiska sjukdomar har mellan 2003 och 2004 minskat med nästan 9%, från 11,5 dagar till 10,5 dagar vilket är en kraftig minskning. Det är ännu oklart om minskningen är bestående eftersom siffrorna bara gäller ett halvår. Minskningen skulle kunna bero på eftersläpning i diagnosrapporteringen. 2004 2003 2002 Diagnoskapitel ICD10 Vårdtillf % Medelvtid Vårdtillf % Medelvtid Vårdtillf % Medelvtid Kap 09 Cirkulationsorganens sjukdomar 20 932 15,50% 5,7 21 990 15,30% 6 22 222 15,70% 6,1 Kap 15 Graviditet, förlossning och barnsängstid 14 445 10,70% 2,7 15 076 10,50% 2,8 14 656 10,30% 2,8 Kap 19 Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker 12 680 9,40% 5,5 13 315 9,20% 6 12 994 9,20% 5,9 Kap 02 Tumörer 12 193 9,00% 7,1 12 980 9,00% 7,1 12 877 9,10% 7,1 Kap 05 Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar 12 118 9,00% 10,5 12 798 8,90% 11,5 12 386 8,70% 11,6 Kap 11 Matsmältningsorganens sjukdomar 11 219 8,30% 4,2 11 922 8,30% 4,4 11 461 8,10% 4,4 Kap 18 Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratorie 8 733 6,50% 2,4 9 096 6,30% 2,4 9 065 6,40% 2,7 Kap 10 Andningsorganens sjukdomar 8 495 6,30% 5,3 8 758 6,10% 5,3 8 810 6,20% 5,6 Kap 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven 7 794 5,80% 5,2 7 969 5,50% 5,5 7 822 5,50% 5,4 Kap 14 Sjukdomar i urin- och könsorganen 5 798 4,30% 3,9 6 901 4,80% 4,3 6 834 4,80% 4,5 Kap 21 Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso 4 414 3,20% 4,2 5 571 3,80% 4,8 5 417 3,80% 6,4 Kap 01 Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar 3 745 2,70% 5,8 4 150 2,80% 5,9 3 998 2,80% 5,4 Kap 06 Sjukdomar i nervsystemet 3 431 2,50% 5,5 3 660 2,50% 4,9 3 523 2,40% 5,1 Kap 04 Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssju 2 379 1,70% 5,2 2 719 1,80% 5,3 2 424 1,70% 5,5 Kap 16 Vissa perinatala tillstånd 1 531 1,10% 11,5 1 624 1,10% 11,2 1 431 1,00% 10,1 Kap 12 Hudens och underhudens sjukdomar 1 059 0,70% 7,3 1 263 0,80% 6,8 1 157 0,80% 7,4 Kap 03 Sjukdomar i blod och blodbildande organ samt vissa rubbningar i imm 930 0,60% 4,6 1 152 0,80% 5,1 941 0,60% 4,6 Kap 08 Sjukdomar i örat och mastoidutskottet 832 0,60% 1,8 862 0,60% 1,9 813 0,50% 1,9 Kap 17 Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser 791 0,50% 4,7 940 0,60% 4,7 1 094 0,70% 4,9 Kap 07 Sjukdomar i ögat och närliggande organ 750 0,50% 2,8 787 0,50% 3,1 1 151 0,80% 2,4 Kap 20 Yttre orsaker till sjukdom och död 15 0,00% 7 8 0,00% 18,2 10 0,00% 7,6 Tabell: Vårdtillfällen fördelade efter huvuddiagnos per kapitel enligt ICD10 jan-juni 2002-2004.

13 Utveckling över tiden För att på ett tydligare sätt se trender över tiden så redovisas vårdtillfällen och besök i per vårdområde enligt en rullande 12 månaders modell. Det innebär att i varje månadspunkt innehåller 12 månaders statistik bakåt i tiden, detta för att eliminera effekten av säsongsförändringar. Diagrammen visar perioden juli 2003-juni 2004. Akutsjukvård Sluten vård Öppen vård Psykiatri Sluten vård Öppen vård

14 Geriatrik Sluten vård Öppen vård Primärvård Öppen vård Inom slutenvården är det inom geriatriken man kan se en trend mot ökade vårdvolymer. När det gäller psykiatri och akutsjukvård ligger volymerna relativt stadigt över tiden. Inom öppenvården syns det klara volymökningar inom primärvården och psykiatrin. Siffrorna för geriatriken är svårtolkade eftersom volymerna är så små. Man bör tänka på att här enbart redovisas volymer utan koppling till invånarantalet. Ligger volymerna konstant över tiden kan det i realiteten innebära en minskning av slutenvård eftersom antalet invånare i Stockholm hela tiden ökar. Prioriterade gruppers vårdkonsumtion (barn-ungdom, äldre och psykisk ohälsa). Under perioden januari-juni 2002 till 2004 har vårdkonsumtionen per 1000 invånare ökat inom samtliga prioriterade grupper. Samma utveckling gäller för länet som helhet. Ett annat sätt att följa de prioriterade gruppernas vårdkonsumtion är därför att se om ökningarna/minskningarna är större eller mindre än inom andra prioriterade grupper eller

15 inom länet som helhet. Om man studerar förändringen mellan 2003 och 2004 (som statistikmässigt är av bäst kvalitet) syns följande: Samtliga prioriterade grupper utom de äldre har större ökning av vårdtillfällen/1000 invånare än länet som helhet. Störst är ökningen inom psykisk ohälsa. Inom öppenvården har alla prioriterade grupper utom barn-och ungdom större ökning av besöken/1000 invånare än länet som helhet. Störst är ökningen bland äldre och inom gruppen psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är den prioriterade grupp som har den kraftigaste ökningen av både besök och vårdtillfällen per 1000 invånare av samtliga prioriterade grupper mellan 2003 och 2004. Barn och ungdom I gruppen barn ungdom redovisas all vårdkonsumtion i ålder 0-19 år barn per 1000 inv År 2002 2003 2004 vårdtillfällen slutenvård 12,5 13,0 13,2 Besök öppenvård 1710,8 1727,5 Tabellen visar antal vårdtillfällen och besök per 1000 invånare i åldergruppen 0-19 år 1751,3 barn per 1000 inv År diff 2002-2003 diff2003-2004 diff2002-2004 vårdtillfällen slutenvård 3,5% 2,1% 5,7% Besök öppenvård 1,0% 1,4% 2,4% Tabellen visar procentuell skillnad mellan åren per 1000 invånare i åldergruppen 0-19 år Psykisk ohälsa I gruppen psykisk ohälsa redovisas all vårdskonsumtion inom vårdgrenen/vårdområdet psykiatri. psyk per 1000 inv År 2002 2003 2004 vårdtillfällen slutenvård 6,3 6,6 6,8 Besök öppenvård 325,9 357,0 375,2 Tabellen visar antal vårdtillfällen och besök per 1000 invånare som vårdats inom vårdgren/vårdområde psykiatri psyk per 1000 inv År diff 2002-2003 diff2003-2004 diff2002-2004 vårdtillfällen slutenvård 4,5% 2,6% 7,2% Besök öppenvård 9,5% 5,1% 15,1% Tabellen visar procentuell skillnad mellan åren per 1000 invånare

16 Äldre I denna grupp redovisas all vårdkonsumtion i åldern 65 år och äldre. äldre per 1000 inv År 2002 2003 2004 vårdtillfällen slutenvård 124,9 124,9 125,7 Besök öppenvård 7584,1 8037,1 8467,6 Tabellen visar antal vårdtillfällen och besök per 1000 invånare i åldergruppen 65 år och äldre äldre per 1000 inv År diff 2002-2003 diff2003-2004 diff2002-2004 vårdtillfällen slutenvård 0,0% 0,6% 0,6% Besök öppenvård 6,0% 5,4% 11,7% Tabellen visar procentuell skillnad mellan åren per 1000 invånare i åldergruppen 65 år och äldre Samtliga invånare i SLL Här redovisas all vårdkonsumtion för invånare i Stockholms län. Totalt per 1000 inv År 2002 2003 2004 vårdtillfällen slutenvård 73,8 74,1 74,6 Besök öppenvård 3432,5 3519,2 Tabellen visar antal vårdtillfällen och besök per 1000 invånare i Stockholms län. 3610,1 Totalt per 1000 inv År diff 2002-2003 diff2003-2004 diff2002-2004 vårdtillfällen slutenvård 1,7% 1,1% 2,8% Besök öppenvård 5,4% 1,6% 7,2% Tabellen visar procentuell skillnad mellan åren per 1000 invånare i Stockholms län.

17 Akutmottagningsbesök inom akutsjukvården Ersatta akutmottagningsbesök januari juni 2003 och 2004 har undersökts på de stora sjukhusen. En tydlig minskning av akutmottagningsbesöken har skett första halvåret i år jämfört med förra året. Minskningen är mellan 5 och 6% på de sex sjukhusen. Störst är minskningen på S:t Görans sjukhus. Endast på Norrtälje sjukhus syns ingen minskning. Diff besök 2003-2004 1,0% 0,0% -1,0% -2,0% -3,0% -4,0% -5,0% -6,0% -7,0% -8,0% -9,0% Karolinska Universitetssjukhuset Norrtälje sjukhus AB Södersjukhuset AB Danderyds Sjukhus AB S:t Görans Sjukhus AB Södertälje sjukhus Tabellen visar utvecklingen av akutmottagningsbesök ersatta enligt KÖKS-systemet.. Typ av akutmottagningsbesök på sex sjukhus 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 F1 Akut dag låg resursåtgång F2 Akut dag norm resursåtgång F3 Akut dag hög resursåtgång F4 Akut dag m hög resursåtgång G1 Akut natt/helg låg resursåtgång G2 Akut natt/helg norm resursåtgång G3 Akut natt/helg hög resursåtgång G4 Akut natt/helg m hög resursåtgång besök2003 besök2004 Tabellen visar typ av besök på akutmottagningar inom akutsjukvården på Karolinska universitetssjukhuset, SÖS, Danderyd, S:t Göran, Norrtälje och Södertälje januari-juni 2003-2004

18 På dagtid vardagar syns tydligt att de enkla till normaltunga besöken minskat (F1-F2). Ökningen på dagtid har framförallt skett i besöksgruppen F3, hög resursåtgång. På nätter och helger syns samma tendens att de enkla till normala besöken minskar och att de resurstunga besöken ökar. Sammanfattningsvis kan man säga att besöksminskningen som skett på akutmottagningarna på de sex sjukhusen framförallt skett bland de enklare besöken. I de tyngre besökstyperna har volymerna däremot ökat. En orsak till detta skulle kunna vara bättre tillgänglighet till vård i närsjukvården. Akutmottagningsbesöken minskar för invånarna inom alla tre beställaravdelningar. Nationella jämförelser. Här redovisas ett antal jämförelser mellan Stockholms län och riket när det. Där det inte finns data har prognostiserade värden för Stockholm räknats fram där så varit möjligt. Stockholm har flera läkarbesök per invånare jämfört med riket inom specialiserad vård (inkl. privata specialister) och ungefär lika många läkarbesök per invånare inom primärvården enligt officiell statistik från landstingsförbundet (se tabell nedan). Läkarbesök per invånare, statistik enligt landstingsförbundet 2,50 2,00 2,25 2,19 1,50 1,51 1,39 1,45 1,45 1,52 1,48 1,00 0,50 0,00 Riket(2002) Riket(2003) Stockholm(2002) Stockholm( 2003) Källa: Sjukvårdsdata i fokus, Landstingsförbundet. Specialiserad vård Primärvård

19 Stockholm har högre läkartäthet än övriga landet. I siffrorna ingår inte privatanställda läkare. Om de privatanställda läkarna räknas med skulle skillnaden mot riket öka. Tyvärr finns inte färskare siffror än 2002. Invånare per landstingsanställd läkare 400 350 300 250 200 150 100 50 0 inv/läkare 1999 inv/läkare 2000 inv/läkare 2001 inv/läkare 2002 Stockholm Källa: Sjukvårdsdata i fokus, Landstingsförbundet. I siffrorna ingå inte privatanställda läkare. Riket Stockholm har färre vårdtillfällen (inläggningar i slutenvård) än riket. Antalet vårdtillfällen i Stockholm har ökat en aning 2002 mot 2001, fortfarande har dock Stockholm färre vårdtillfällen än riket. Staplarna med SLL i texten bygger på egen statistik från VAL databaserna. Dessa siffror är inte helt jämförbara med årssiffrorna men visar ändå en svag ökning av antalet vårdtillfällen från 2002 till 2004 Vårdtillfällen/1000 inv 165,0 160,0 155,0 150,0 145,0 140,0 135,0 161,5 159,0 150,7 149,2 146,1 146,5 144,8 år 2001 år 2002 SLL-2002 SLL-2003 SLL-Prognos 2004 Riket Stockholm Källa: Sjukvårdsdata i fokus, Landstingsförbundet. Siffrorna i SLL-kolumnerna är hämtade från VAL-databasen,SLL Stockholmarna gör fler öppenvårdsbesök än övriga landet. En större andel av besöken sker inom specialiserad vård. Däremot sker färre inläggningar i slutenvården i Stockholm än i övriga landet. Om man enbart studerar denna statistik är det lätt att tro att en del av vården som i övriga landet sker i slutenvård i Stockholm delvis har överförts till öppenvård.

20 Stockholm har färre vårdplatser per 1000 invånare än övriga landet både inom framförallt somatisk vård, geriatriken är dock ett undantag. Inom den psykiatriska vården är det i princip lika många vårdplatser i Stockholm som i övriga landet. Vårdplatser/1000 invånare 2003 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 2,48 2,18 Somatisk vård 1,15 0,86 0,90 0,77 varav medicin varav kirurgi varav geriatrik 0,47 0,51 0,45 0,26 Psykiatrisk vård Riket Stockholm I riket som helhet har antalet slutenvårdsplatser minskat med 3% mellan 2002 och 2003. I Stockolm minskade vårdplatserna med 3,5% under samma period. Jämfört med riket har neddragningarna i Stockholm varit större inom somatisk vård och mindre inom psykiatrisk vård. Procentuell vårdplatsförändring 2002-2003 0,0-1,0-2,0 totalt Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård -3,0-4,0-3,0-3,5-2,3-2,7-5,0-6,0-7,0-5,9-5,5 Riket Stockholm

21 Hur ser slutenvårdskonsumtionen ut i Stockholm jämfört med övriga Sverige under 2002? Antalet vårdtillfällen/100 000 invånare inom samtliga vårdområden (akutsjukvård, psykiatri och geriatrik) är lägre i Stockholm än i övriga landet. Flest vårdtillfällen per 100 000 invånare är det framförallt i norra Sverige. Stockholm ligger lågt. Södertälje, Norrtälje och Solna ligger högst i Stockholm. Stockholm har också korta vårdtider jämfört med riket. Vårdtillfällen/100 000 inv. år 2002 per kommun All sluten vård exkl hemsjukvård Heby Sala Uppsala Norrtälje Enköping Västerås Håbo Sigtuna Vallentuna Upplands-Bro Österåker Järfälla Täby Vaxholm Strängnäs Ekerö Nacka Värmdö Stockholm Salem HuddingeTyresö Södertälje Botkyrka Flen Gnesta Haninge Nynäshamn Nyköping Trosa Kommuner vtf_1_02 11048-14116 14117-16354 16355-18354 18355-21269 21270-26674

22 Nedan redovisas vårdkonsumtionen inom akutsjukvård och geriatrik (går ej att särredovisa geriatrik och akutsjukvård pga olika organisation i landet). Även när det gäller akutsjukvården ligger Stockholm lågt jämfört med övriga landet. Precis som när det gäller all slutenvård är det framförallt Norra Sverige som har högst vårdkonsumtion. I Stockholm är det Norrtälje och Södertälje som har den högsta konsumtionen. Även inom akutsjukvården har Stockholm korta vårdtider. Vårdtillfällen/100000 inv. år 2002 per kommun Akutsjukvård inkl geriatrik exkl hemsjukvård Heby Sala Uppsala Norrtälje Enköping Västerås Håbo Sigtuna Vallentuna Upplands-Bro Österåker Järfälla Täby Vaxholm Strängnäs Ekerö NackaVärmdö Stockholm Salem HuddingeTyresö Botkyrka Södertälje Flen Gnesta Haninge Nynäshamn Nyköping Trosa Kommuner vtf_1_02 10271-13244 13245-15483 15484-17619 17620-20831 20832-26303

23 När det gäller psykiatrisk vård som redovisas nedan är situation för Stockholm omvänd. Vissa kommuner i Stockholmsområdet ligger i topp i landet när vårdtillfällen för psykiatrisk sjukdom. Medelvårdtiderna i Stockholm avviker inte så mycket mot övriga landet, de ligger dock lägre än rikssnittet som är 17 dagar. Vårdtillfällen/100 000 inv. år 2002 per kommun Psykiatrisk sjukdom KAP 5 enligt ICD10 Heby Sala Uppsala Norrtälje Enköping Västerås Håbo Sigtuna Vallentuna Upplands-Bro Österåker Järfälla Täby Vaxholm Strängnäs Ekerö NackaVärmdö Stockholm SalemHuddingeTyresö Södertälje Botkyrka Flen Gnesta Haninge Nynäshamn Nyköping Trosa Kommuner vtf_1_02 255-534 535-743 744-974 975-1296 1297-2264

24 Felkällor vid analys Analyser ur databaser är helt beroende av kvaliteten på indata samt kunskaper om felkällor m.m. för att kunna tolka statistiken rätt. Några av de viktigare felkällorna är: Antalet verksamheter som rapporterat in till våra databaser kan ha förändrats under perioden. Detta gäller framförallt inom den öppna vården. Ett antal privata producenter har tillkommit de senaste åren och många av dem har hittills enbart lämnat in manuell statistik. Fler och fler av dessa producenter kopplas nu upp mot våra system vilket innebär att besöksvolymerna ser ut att öka. Ett problem är då att veta om besöksökningen beror på verklig ökning eller enbart på förbättrad registrering. Därför görs kontroller mot verksamhetstalsredovisningen i Frango där även manuellt registrerad statistik ingår. Genom detta har vi sett att andelen besök som manuellt rapporteras i primärvården minskat från ca 9% år 2002 till ca 3% i år. En ökning/minskning av vårdvolymer kan också bero på ändringar i registreringsrutiner. Om en stor vårdproducent ett år har stor eftersläpning i diagnosrapporteringen kan det i statistiken se ut som om antalet inläggningar i slutenvården för vissa sjukdomsgrupper minskat. Telefonkontakt räknas som besök vid många utfallsanalyser. Inom öppenvården på sjukhusen registreras telefonkontakter i allt större omfattning. Ett problem är att de flesta av dessa telefonkontakter utfördes tidigare också men inte rapporterades inte in i datasystemen. Huvudanledningen till detta är att dessa besök inte ersattes ekonomiskt. En ökning av dessa besökstyper behöver alltså inte betyda en verklig besöksökning. Diagnosrapportering av besök inom öppenvården är bristfällig utanför sjukhusen. Inom primärvården, psykiatrin och privata specialister (ARV) rapporteras för närvarande inga diagnoser. Inom primärvården har nu ett försök med inrapportering av diagnoser påbörjats. Observera att det här endast handlar om läkarbesök. När det gäller övriga vårdgivare rapporteras inga diagnoser.