Har Sverige varit, är Sverige och kan Sverige bli en skogsindustriell stormakt?



Relevanta dokument
Branschstatistik 2015

Skogsnäringen i korthet

Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare?

Region Östergötlands strategi för stöd till utveckling av skogsnäringen

Hållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna

OMVÄRLDSANALYS SVENSK SKOGSNÄRING Dancing with the Future or with Wolves?

Bioekonomiska perspektiv till Mats Kinnwall

Industrin är grunden f

Flaggskepp Bioraffinaderi. Sören Back Informationschef

EU:s klimat- och energipolitik ur ett skogsindustriellt perspektiv. LULUCF-förordningen

På väg mot bioekonomin - Processer, bioenergi och transporter

SCA WOOD Framåt i värdekedjan. Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood

VDs anförande Årsstämma Ulf Larsson, VD och koncernchef 20 mars, 2019

Skogsindustrins roll i samhället

Svensk trämekanisk industris position och utveckling

Östergötlands regionala skogsnäringsstrategi Framtagandet av strategin och fortsatt arbete framåt

Logistik i världsklass! med 74 ton och underhåll men utan vägslitageskatt

Bioekonomi från ord till handling

Yttrande över promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle

Stora Enso. Viken Skog

VDs anförande Årsstämma 2018 Ulf Larsson, VD och koncernchef Mars 23, 2018

Årsstämma 2013 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef

Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet

Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482

Näringslivsanalys. Madelen Richardsson Näringslivssamverkan i Kristinehamn

Family 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning

Den nya skogsindus trin. Gunnar Olofsson

Vad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren

NÄRINGSLIVSANALYS VÄSTRA GÖTALAND

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

VIRKESBÖRSENS. Kvartalsjämförelse Q1 2018

Energi i industri Nuläge och framtid

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN Magnus Johansson och Miriam Kuflu

Kristina Enander SCA Ortviken

Skogsindustriernas utmaningar

Vad händer i skogsindustrin PPT of Sweden 22 april Mårten Larsson

En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

Remissvar från Skogsindustrierna angående Energimyndighetens Helhetssyn är nyckeln Strategi för forskning och innovation på energiområdet

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Svenska sågverk har det jobbigt varför och hur länge? Virkesforum 2013 Mikael Eliasson Svenskt Trä

Näringslivsanalys Kristinehamn kommun

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

Aktiespararna. 24 november 2009 Bodil Eriksson, Kommunikationsdirektör

Domsjö Fabriker Bioraffinaderiet Hållbar verksamhet. Riksdagen, 4 e Juni, 2015 Lars Winter, VD Domsjö Fabriker

Årsstämma 2014 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Utgångspunkter. Hållbarhet Minska fossilberoende och miljöbelastningar Använda svensk skogsråvara och förädla den långt

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS

Genus och innovation Trender, Teori, Tillväxt

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

NÄRINGSLIVSANALYS ÄLMHULT

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Öppna data 2014 Nulägesanalys Forum öppna data, Vinnova Ola Eriksson Generic

Bioekonomi och innovation bidrar till att nå miljömålen

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN

Skogsindustrins vision och Ekoportal2035. Jan Lagerström

Sammanställare: Anders Svensson Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, Kista.

Strategiskt entreprenörskap och företagsledning

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University

Copyright Pöyry Forest Industry Consulting

Användningen av virke såga, slipa, koka eller bränna Skogsbrukets vinterdagar 2013

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Handelsstudie Island

LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

EXTRA BOLAGSSTÄMMA Billerud Aktiebolag (publ) 14 september 2012

Gunnar Brock VD och koncernchef Vår kärnkompetens Innovativa lösningar

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

TOBIAS NIELSÉN, N, QNB E-POST: TOBIAS [AT] QNB.SE

SCA Årsstämma 2006 Jan Åström

kraftsamling för miljö, energi och hållbara

Bättre utveckling i euroländerna

Micro Workshop. Wifi: Karlstad CCC Guest

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

3 Divisioner 2,0 15% 23,7. 57% Board Andel av nettoomsättning** 39% Paper Andel av nettoomsättning** 4% Solutions Andel av nettoomsättning**

SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Program för näringspolitik. Sveriges ordförandeskap 2018

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

Skogsindustrierna tackar för möjligheterna ge synpunkter på rubricerade förslag.

Wellpapp låg ytvikt bra miljöval!

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Det skogsindustriella perspektivet

Stora Enso tilpasser sitt produktspekter til markeder i endring. Skog och tre 2015

Transkript:

Har Sverige varit, är Sverige och kan Sverige bli en skogsindustriell stormakt? Sten Nilsson CEO, Forest Sector Insights AB KSLA, Stockholm, 13 november 2014 Foto: Hallstanäs träsliperi, Skogens arkiv,tage Hedborgs arkiv

MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN FÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 1900-2010 Goda - extremt goda förhållanden och lönsamhet 60 år Svåra - extremt svåra förhållanden och lönsamhet 50 år 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010

SÅGVERKEN ÅR 1900-2010 FÖRUTSÄTTNINGAR Goda - extremt goda förhållanden och lönsamhet 33 år Svåra - extremt svåra förhållanden och lönsamhet 77 år 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010

STORMAKT? I vems perspektiv? Samhället, ägarna? Ska Sverige vara en skogsindustriell stormakt eller skall vi vara något annat? I så fall vad?

EXPORTVOLYMER 1880-2020 1946-1990 = 12.5 ggr 1946-2012 = 6.5 ggr Källa: Historisk statistik för Sverige del 3, SCB, 1972; Skogsstatistiska årsböcker.

EXPORTVOLYMER STORMAKT (1) Sågverksnäringen nådde snabbt stor exportvolym Därefter minskad exportvolym av sågade trävaror. Comeback på 1960-talet Milstolpe 1993: Total export passerar 10 miljoner m 3 /år Massaexporten växte långsamt med tiden: passerar enmiljonstrecket 1924 passerar tremiljonersstrecket 1963

EXPORTVOLYMER STORMAKT (2) Papper och papp behövde 75 år för att nå en exportvolym av 1 miljon ton (1955) Därefter gick det rasande fort: 3+ miljoner ton 1973 5+ miljoner ton 1984 7+ miljoner ton 1993 10 miljoner ton 2004

Källa: Skogsindstrin, 2009.

RELATIV UTVECKLING AV EXPORT- VOLYMER OCH EXPORTVÄRDEN Nettoexport, handelsöverskott : ~75% av export värde Källa: Historisk statistik för Sverige del 3, SCB, 1972; Skogsstatistiska årsböcker. 1970 års SEK.

EXPORTVÄRDE PER KAPITA 2007 Källa: J-E. Levlin, 2011.

STORMAKT? Baserat på exportvolymer och exportvärden är slutsatsen att vi VARIT och ÄR en skogsindustriell stormakt MEN

SÅGVERKEN-UTVECKLING AV RÖRELSEMARGINALEN 11.22 10.99 11.48 11.02 11.27 11.90 13.22 11.35 12.01 12.27 11.37 11.68 11.85 Exportvolymer miljoner m 3 2012 Källa: M. Elisasson, 2014; H. Arvonen, 2014: Skogsstatistiska årsböcker.

RELATIV UTVECKLING AV FÖRÄDLINGSVÄRDEN 1950-1990 + 2 ggr Bubbelekonomi 2000-2002 1990-2009 flat Källa: Specialanalys SCB, 2014; Skogsstatistiska årsböcker. 1970 års SEK.

FÖRÄDLINGSVÄRDEN SLUTSATSER Skogen tuffar så sakteliga på Trävaruindustrin hade en positiv utveckling fram till tidigt 1970-tal Massa-, pappers-, och pappindustrin hade en positiv utveckling fram till början av 1990-talet Brytpunkt för trävaruindustrin i början 1970- talet och för massa- och pappersindustrin i början av 1990-talet

RESULTAT INDIKATORER ROCE: Mål 12-14%. Mondi 13% Value Added ROCE minus WACC Källa: J. Rennel, 2010.

Massa: # 5 Papper: # 5 Trävaror: # 3 Förädlingsvärde /per kapita: # 7 2012, Sverige: # 3 Källa: Skogsindustrin, 2009.

STORMAKT Fram till ungefär 1970 var vi en STORMAKT i trävaruindustrin och till ungefär 1990 var vi en STORMAKT i massa- och pappersindustrin Nu är vi bara STORA

DRIVKRAFTER 1870-2010 (1) DRIVKRAFT DOMINER- ANDE DEL AV PERIODEN NUTID Export Ja Ja Närhet till Västeuropa Ja Avtagande

ANDEL AV EXPORT SÅGADE TRÄVAROR UTANFÖR EUROPA Källa: Skogsstatistisk årsbok, 2014.

TILLVÄXT I KONSUMTION AV PAPPER OCH PAPP 1.6%/a Källa: J. Wintzell, Pöyry, 2011.

E-MEDIA SUBSTITUTION NORD AMERIKA, EUROPA Källa: Don Roberts, September 2013, and Systems Thinking Europe Oy,2013

RELATIV MINSKNING I KONSUMTION 2005 = US$ 98,000; 2011 = US$ 150,000; 2012 = US$ 160,000 BNP tillvaxt = 500-600 mill. ton 2025 Konsumtion = 400-450 mill. ton 2025 Källa: Modifierad av O. Lansdell, Hawkins Wright Ltd, Februari 2014.

REALT (2009) PRIS PÅ NBSK EJ PRISLEDARE Källa: J. Rennel, 2010

DRIVKRAFTER 1870-2010 (1) DRIVKRAFT DOMINER- ANDE DEL AV PERIODEN NUTID Export Ja Ja Närhet till Västeuropa Ja Avtagande Tillgång på skogsråvara långa fibrer Egen skog Ja Ja, men lång fiber tappat i betydelse

Källa: Skogshistoriska Tidender, nr 1-2013 VIRKESFÖRRÅD

DRIVKRAFTER 1870-2010 (1) DRIVKRAFT DOMINER- ANDE DEL AV PERIODEN NUTID Export Ja Ja Närhet till Västeuropa Ja Avtagande Tillgång på skogsråvara, långa fiber Egen skog Ja Ja, men lång fiber tappat i betydelse Samägd industri, skog och kraft Ja Delvis borta Snabb etablering av industristruktur Ja Redan utnyttjat

DRIVKRAFTER 1870-2010 (2) DRIVKRAFT Tidiga branchorganisationer och andra institutioner DOMINER- ANDE DEL AV PERIODEN Ja NUTID Är organisationerna med tiden

UTVECKLING AV ORGANISATIONER Källa: Svensk National Atlas och KSLA, 2011 (sida 139).

DRIVKRAFTER 1870-2010 (2) DRIVKRAFT DOMINER- ANDE DEL AV PERIODEN NUTID Tidiga branchorganisationer och Ja Är organisationer andra institutioner med tiden Devalveringar Ja Nej

DEVALVERINGAR 1931 Lämnade guldmyntfoten och devalverade mot kvarblivande länder 1946 Devalvering av SEK med 14.3% 1949 Devalvering mot US$ med 30.5% 1973 Ville devalvera 10% men valutaormen accepterade bara 6% 1976 Devalvering mot DM med 3% 1977 SEK devalverades två gånger, först med 6% sedan med 10% 1981 SEK devalveras med 10% 1982 SEK devalveras med 16% 1992 500% marginalränta övergick till rörlig växelkurs

DRIVKRAFTER 1870-2010 (2) DRIVKRAFT DOMINER- ANDE DEL AV PERIODEN NUTID Tidiga branchorganisationer och Ja Är organisationer andra institutioner med tiden Devalveringar Ja Nej Karteller Ja Nej Kriser Ja Kriser blev brytpunkter Inflation Ja Knappast

DRIVKRAFTER 1870-2010 (3) DRIVKRAFT DOMINER- ANDE DEL AV PERIODEN NUTID Skogsmekaniseringen Ja Inga tydliga tekniksprång

PRODUKTIVITETSUTVECKLING Källa: Svensk National Atlas och KSLA, 2011 (sida 139).

DRIVKRAFTER 1870-2010 (3) DRIVKRAFT DOMINER- ANDE DEL AV PERIODEN NUTID Skogsmekaniseringen Ja Inga tydliga tekniksprång Stabila virkespriser Ja Ja, men oviss framtid

AVVERKNINGARNAS BRUTTO ROTNETTO VÄRDEN I 2012 PRISER Källa: Skogsstatistisk årsbok, 2014.

DRIVKRAFTER 1870-2010 (3) DRIVKRAFT DOMINER- ANDE DEL AV PERIODEN NUTID Skogsmekaniseringen Ja Inga tydliga tekniksprång Stabila virkespriser Ja Ja, men oviss framtid Ledarskap i industrin Ja Faderslös skogsindustri Governance och politik Ja Mindre och andra mål

HAR VI RÄTT GOVERNANCE? Mer komplext samhälle - svårt att överblicka De ekonomiska målen har ersatts med Uthållighet och välstånd Medlemsskap i EU Intensiv internationalisering/globalisering Maktförskjutning i informationslandskapet Mindre inflytande av de stora intresseorganisationerna inom politik och förvaltning Maskineri av konsulter och PR-firmor för påverkan av politiken Försvagning av de politiska partierna Sammansmältning av politisk och ekonomisk elit Fler självständiga organ som begränsar den politiska makten Statens administration följer fortfarande Axel Oxenstiernas koncept Källa: Delvis från B. Rothstein, 2014

SVENSK SKOGSINDUSTRIS ANDEL AV TOTALT EXPORTVÄRDE I % Genomsnitt/år Sågverk Massa- och papper 1870-1880 33.9 2.5 1901-1910 27.5 15.2 1921-1930 17.0 26.2 1936-1938 10.2 26.6 1950 14.0 30.6 1960 8.8 24.1 1971-1980 7.0 15.0 2000 2.5 10.2 2012 2.0 7.4 Källa: I. Gerhard, 1948; Historisk statistik del 3, SEB, 1972; Skogsstatistiska årsböcker.

DRIVKRAFTER 1870-2010 (3) DRIVKRAFT DOMINER- ANDE DEL AV PERIODEN NUTID Skogsmekaniseringen Ja Inga tydliga tekniksprång Stabila virkespriser Ja Ja, men oviss framtid Ledarskap i industrin Ja Faderslös skogsindustri Governance och politik Ja Mindre och andra mål Innovation och forskning, mänskliga Ja har vi rätt resurser Ja forskning?

DRIVKRAFTER 1870-2010 (4) DRIVKRAFT DOMINER- ANDE DEL AV PERIODEN NUTID Etablerandet av SÄF Ja Redan utnyttjat Lågt elpris och god vattentillgång Ja Knappast Industrisamarbete i miljöfrågor Ja Ja Biprodukter och bioenergi Ja Ja

FÖRNYBAR ENERGITILLFÖRSEL Källa: KSLA, KSLAT Nr. 8/2013.

DRIVKRAFTER 1870-2010 (4) DRIVKRAFT DOMINER- ANDE DEL AV PERIODEN NUTID Etablerandet av SÄF Ja Redan utnyttjat Lågt elpris och god vattentillgång Ja Knappast Industrisamarbete i miljöfrågor Ja Ja Biprodukter och bioenergi Ja Ja Internationalisering, utlands- Ja Ja, mycket etablering, utländskt ägande, EU Uthålliga riskkapitalister Ja Knappast

ÖGONBRYNSHÖJARE M&PPB, 1900-2010 Inte alltid väl genomtänkta företagsfusioner Våghalsiga företagsförvärv Försäljning av skog och kraft obegriplig Sedan 1990 underpresterat och inte nått upp till berättigade krav på värdetillväxt Den faderlösa skogsindustrin (Lindvall, 2013) kraftfull ägare som tar ledarskap for utvecklingen Alla av statens försök att reglera marknadskrafterna var misslyckade

ÖGONBRYNSHÖJARE SǺGVERKSINDUSTRIN 1900-2010 Forskning av ringa omfattning länge Bevarande av verksamhetens traditionella utformning med ringa spelrum for nya idéer Sågverken slagträ i Norrlandsdebatten icke optimala strukturer och staten blev stor sågverksägare Kraftiga produktionsökningar trots inoptimala förhållanden (överutbud och låga priser): 1950- talet, hela 1960-talet, 1995-2000, 2000-2007 Alla av statens försök att reglera effekterna av marknadskrafterna misslyckade

DRIVKRAFTER SAMMANFATTNING De klart dominerande drivkrafterna för svensk skogsindustris utveckling till stormakt ligger utanför näringen och i de flesta fall landets gränser De drivkrafter som utvecklade Sverige till en skogsindustriell stormakt har i mångt och mycket förändrats och i flera fall reducerats kraftigt de senaste 20 åren Sedan 10-15 år befinner vi oss i en brytpunkt som ställer krav på nya och fundamentalt annorlunda strategier: mervärde, nya produkter, nya affärsmodeller, nya strategiska positioner, etc. Kan vi bli en STORMAKT igen?

Avancerade produkter FRAMTIDA UTVECKLING BALANSAKT Nya partners: kemi, energi, fordon, livsmedel, läkemedel, medicin, elektronik Helt nya produkter 3D- och 4D printing Loop Sågverk till konstruktionsindustri Nano, fibrill, special massor Tryckt papper till media och tryckt elektronik Förpacknings papper/papp till förpacknings ind. smart, ekologisk Hygien till hälsoindustri Bioraffinaderi Volymaktörer Konventionell skogsindustri/ produkter Ständig konkurrenskraft- och kvalitetsförbättring

BYGGNADSSEKTORN Jag förstår inte Urbaniseringen kommer att vara 70% år 2050 Ny struktur på städer och ny stadsplanering Till 2025 behövs globalt 440 miljoner nya bostadsenheter (renovering och nybyggen) Det betyder byggnadsinvesteringar på US$ 9-11 biljoner Sågverken måste in aktivt i planeringen av den framtida bebyggelsen med nya miljöoch kostnadseffektiva byggnadssystem Källa: McKinsey Global Institute, 2014.

NYA PRODUKTER

DEN STORA UTMANINGEN Nu ett stort moln av innovationer rörande vedfibern som material för nya produkter Applikationer i marknader som inte är skogsindustrins konventionella avnämare Produkterna är inte stora volymer f.n. och mindre beroende av skalekonomi Man måste kanske arbeta med en kundkrets som är 100 500 ggr större än brukligt För att utveckla produkter måste man ha partnerskap utanför skogsindustrins traditionella kompetenser Hur identifiera produkter som kan bli marknadssuccé?

DE NYA DRIVKRAFTERNA (1) Export Tillgång till skogsråvara Virkespriser Industristruktur Intresseorganisationer Ledarskap i industrin Governance och politik Energi Traditionella och nya produkter Volym och kvalitet Stabila och konkurrenskraftiga Nya kluster Flersektoriella Integrering av sektorer Befrämja utvecklingen av ett integrerat uthållighetskoncept En stabil energipolitik

DE NYA DRIVKRAFTERNA (2) Marknadskunskap Innovation och forskning Bio-ekonomi Partnerskap Affärsmodeller Internationaliseringen Uthålliga kapitalister Ramverk Utveckla marknadskunskap för helt nya produkter Integrerad, nya kompetenser, nya produkter Nödvändig för brett genombrott Utanför skogsnäringen. Stora innovativa int. företag Helt nya koncept Intensifierad Mycket villigt kapital behövs Uthålligt samhälle

NATIONELLT SKOGSPROGRAM SANDLÅDA DRIVKRAFTER De nya drivkrafterna Källa: Modifierad från H. Sundqvist, 2014.

WE ARE BACK! Källa: DN.se, Så hånas Sverige på Twitter, 22 oktober 2014

TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET! Sten B. Nilsson CEO, Forest Sector Insights AB Telefon: 0225-381 02, 070-381 02 14 Skype: stenbnilsson E-post: stenbnilsson@gmail.com