Oktober 1997 Mollerup Designlab A/S Skyltmanual
Förord Januari 2003 Mollerup Designlab A/S LFV Publika Trafikala Hänvisningsskyltar inom- och utomhus. Manualen finns nu enbart på nätet, det är här du hittar ev. uppdateringar och förändringar. Finns förslag på förändringar eller förbättringar kontakta inger.fagerberg@lfv.se LFV Support (NRK) Med vänlig hälsning Lars Röhne Skyltmanualen innehåller en uppsättning regler för skyltning på LFV:s flygplatser. Manualen täcker inte alla upptänkliga skyltsituationer nu och i framtiden. I så fall hade den blivit orimligt stor och dyr. Istället innehåller manualen de nödvändigaste reglerna. Manualens användare förväntas, utöver reglerna, att använda sitt sunda förnuft samt sin kunskap om flygplatsens passagerarflöde.
Skyltmanual 0.0.1 Januari 2003 Mollerup Designlab A/S Denna skyltmanual tillhör Luftfartsverket och skall vid lån omedelbart återlämnas dit efter avtalad användning. Skyltmanualen dokumenterar Luftfartsverkets skyltprogram för trafikrelaterad skyltning, riktad mot allmänheten. Alla frågor beträffande skyltmanualen och skyltprogrammet skall ställas till Luftfartsverket, LFV Support. Skyltmanualen och skyltprogrammet är designat av Mollerup Designlab A/S, Köpenhamn. Januari 2003 Introduktion 0 Skyltprogrammet 0.1.1 Skyltmanualen 0.2.1 Principer 1 Generellt 1.0.1 Skyltfunktioner 1.1.1 Skyltuppgifter 1.2.1 Terminologi 1.3.1 Placering mm 1.4.1 Gruppering 1.5.1 Kommersiell skyltning 1.6.1 Grundelement 2 Generellt 2.0.1 Färger 2.1.1 Typsnitt 2.2.1 Pilar 2.3.1 Piktogram 2.4.1 Paradigm 3 Generellt 3.0.1 Paradigm A 3.1.1 Paradigm B 3.2.1 Paradigm C 3.3.1 Paradigm D 3.4.1 Paradigm E 3.5.1 Paradigm F 3.6.1 Hårdvara 4 Generellt 4.0.1 Ljusskyltar 4.1.1 Panelskyltar 4.2.1 Folieskyltar 4.3.1 Skyltupphängning 4.4.1 Luftfartsverket S-60179 Norrköping T 011 19 20 00 F 011 19 27 10
Introduktion Skyltprogrammet 0.1.1 Januari 2003 Mollerup Designlab A/S Luftfartsverkets skyltprogram för trafikrelaterad skyltning, riktad mot allmänheten har tre syften. För det första skall skyltprogrammet garantera, att passagerare och andra användare överallt på svenska flygplatser möter samma typ av skyltar, så att de vänjer sig vid dem och förstår dem utan närmare granskning. Det skall vara lätt att hitta vägen på svenska flygplatser.* För det andra skall skyltprogrammets kvalitetspräglade utförande bidraga till flygplatsernas image som väldrivna och tidsenliga, publikvänliga trafikanläggningar. För det tredje skall skyltprogrammet genom sin logiska uppbyggnad och omfattande standardisering rationalisera och därmed göra planering, inköp, montering och underhåll av skyltarna billigare. I kategorin trafikrelaterad skyltning riktad mot allmänheten omfattar skyltmanualen alla statiska skyltar. Skyltar med rörligt innehåll och monitorer kommer att tillföras skyltmanualen under våren 2003. Rörliga skyltar har som regel och monitorer kan innehålla statiska element. Vid planeringen av dessa statiska element följs skyltprogrammets regler och intentioner. * Skyltprogrammet är utarbetat av och tillhör Luftfartsverket, på vars flygplatser det används. Skyltprogrammet står dessutom till förfogande för övriga svenska flygplatser/ flygstationer. Också vid utformning av rörliga skyltars och monitorers varierande innehåll bör användning av eller i varje fall en harmonisering med skyltprogrammets regler och intentioner eftersträvas. Kategorien trafikrelaterade skyltar, om vilka skyltmanualen handlar, omfattar inte kommersiella skyltar som sådana. Men relationen mellan trafikrelaterade skyltar och kommersiella skyltar regleras av princip 1 sidan 1.0.1, som fastslår de trafikrelaterade skyltarnas prioritet framför kommersiella skyltar, och av avsnittet om kommersiella skyltar sidan 1.6.1, som behandlar förhållandet mellan trafikrelaterade skyltar och kommersiella skyltar och därvid kommersiella skyltars placering.
Introduktion Skyltmanualen 0.2.1 Januari 2003 Mollerup Designlab A/S Skyltmanualen dokumenterar, det vill säga fastslår, kommunicerar och auktoriserar, Luftfartsverkets skyltprogram. Vid utgivningen av skyltmanualen 1997 dokumenterar skyltmanualen skyltprogrammet, som det ursprungligen är tänkt. Flygplatser är emellertid en dynamisk del av en sektor i stark utveckling, och med tiden kommer det att på flygplatserna uppstå förändringar, som kräver justeringar av skyltprogrammet. Manualen finns enbart på nätet, det är här du hitter ev. uppdateringer och förändringer. Manualens sidor är daterade med månad och år.
Principer Generellt 1.0.1 Oktober 1997 Mollerup Designlab A/S Skyltprogrammet bygger på en rad principer, som är vägledande för skyltars design och placering. Principerna är formulerade med utgångspunkt i påståendet, att flygplatser skall vara funktionella och publikvänliga, och att flygplatser inte kan vara vänliga, om de inte är funktionella. Skyltarnas funktionalitet är både motiveringen för deras tillblivelse och avgörande för deras utformning och placering. 1 Trafikrelaterad skyltning har visuell prioritet framför kommersiell skyltning. Den trafikrelaterade skyltningen kan inte och skall inte konkurrera med kommersiell skyltning med hjälp av storlek och starka färger, men däremot genom sin placering och sin auktoritativa design. Trafikskyltar placeras där det är naturligt för trafikens avveckling. 2 Skyltarna skall vara så få och så små som möjligt. Maximal vägvisning med minimal skyltning. Skyltningen är inte ett mål i sig, utan ett medel för att nå ett mål. Om alla problem löstes med fler och större skyltar, skulle det till sist inte var möjligt att se flygplatsen för alla skyltar. Även om orienteringen i den enskilda situationen kan förbättras med hjälp av flera eller större skyltar, skall den inte alltid få göra det. För många och för stora skyltar skadar överskådligheten. 3 Skyltarna skall bygga på en omfattande standardisering för att uppnå stordriftsfördelar, både vad gäller användning och produktion. Denna princip handlar om själva motiveringen för att överhuvudtaget ha ett skyltprogram. Vid konsekvent bruk av samma skyltdesign överallt på den enskilda flygplatsen och överallt på svenska flygplatser, vänjer användarna sig vid skyltarna och förstår dem utan närmare granskning. Det skall vara lätt att hitta vägen på svenska flygplatser. Dessutom skall den standardiserade skyltningen rationalisera och därigenom göra planläggning, inköp, montering och underhåll billigare.
Principer Generellt 1.0.2 Oktober 1997 Mollerup Designlab A/S 4 Skyltar med viktiga budskap som skall ses och läsas på långt avstånd och som vänder sig till många människor skall prioriteras med hänsyn till storlek, placering och belysning. Skyltarnas design och placering skall utnyttjas tilll att utan ord, tala om för brukarna vad som är viktigt och vad som vänder sig till många samt vad som är mindre viktigt och mer speciellt. 5 Skyltarna skall i princip vara tvåspråkiga med svenska och engelska i den ordningsföljden men i övrigt som likvärdiga språk. På flygplatser, där särskilda förhållanden talar för detta, till exempel på en flygplats med helt övervägande trafik till Finland, kan svenska och engelska eventuellt kompletteras med ett tredje språk, i detta exempel finska. 6 Skyltarna skall ge information när den behövs, inte tidigare. Information behövs, när ett val måste göras: Till vänster eller höger? Fortsätta bort längs gången eller ta hissen till våningen ovanför? Där användarna skall gå lång väg från ett ställe till ett annat kan det dock vara förnuftigt att bekräfta riktningen under vägens gång, även om det inte är möjligt att göra andra val än att fortsätta eller att gå tillbaka varifrån man kom. 7 Skyltarna skall i största möjliga utsträckning samarbeta med arkitekturen. Byggnadernas former antyder ofta i sig själv flygplatsens inriktning. Sådana arkitektoniska signaler skall utnyttjas vid skyltarnas utformning och placering. 8 Skyltarna skall bidraga till flygplatsens miljö. Skyltarna skall signalera mer än vad som står på dem. Svenska flygplatser skall inte bara vara praktiska anläggningar för trafikavveckling, utan också ställen, där det känns bra att uppehålla sig under resans gång. Skyltarnas kvalitetspräglade design och utförande skall bidraga till den goda resmiljön och därmed till
Principer Skyltfunktioner 1.1.1 Oktober 1997 Mollerup Designlab A/S De på en flygplats trafikrelaterade skyltarna, riktade mot allmänheten, har olika funktioner som ställer olika krav på skyltarnas design. Markeringsskyltar Skyltar som utmärker olika fenomens geografiska placering ( Här är ). Hänvisningsskyltar* Skyltar som visar vägen med hjälp av pilar. Orienteringsskyltar Skyltar som med kartor och/eller listor ger en överblick över en situation, till exempel flygplatsens inriktning. Upplysningsskyltar Skyltar som upplyser om speciella förhållanden: öppningstider, tillfälliga förändringar, etc. Påbuds- och förbudsskyltar Skyltar som reglerar passagerarnas beteende; rökning förbjuden, endast utgång för personal, utrymningsväg, etc. * Om den relevanta markeringsskylten kan ses på stort avstånd, kan hänvisningsskyltar vara överflödiga. Om det är stigande gate-numrering i en pir, fungerar gate-numren parvis som hänvisningsskyltar. Efter gate 22 och gate 23 kommer sannolikt gate 24.
Principer Skyltuppgifter 1.2.1 Oktober 1997 Mollerup Designlab A/S Några av de trafikrelaterade skyltarnas uppgifter på en flygplats går delvis tvärs emot skyltfunktionerna (se 1.1.1). Skyltuppgifterna är Trafikskyltning Skyltning som relaterar direkt till trafiken Serviceskyltning Skyltning som informerar om serviceprestationer Kommersiell skyltning* Skyltning för privat verksamhet. Nedanstående schema visar de viktigaste sammanhangen mellan skyltfunktioner och skyltuppgifter. Skyltfunktion Markering Hänvisning Orientering Upplysning Skyltuppgift Trafikskyltning x x x x Serviceskyltning x x x x Kommersiell skyltning x * Vid många tillfällen kan det förekomma överlappning och därav följande behov av koordinering mellan (offentlig) serviceskyltning och (privat) kommersiell skyltning. Till exempel kan en hänvisningsskylt till biluthyrning vara en serviceskylt, medan en markeringsskylt vid biluthyrning kan vara en kommersiell skylt.
Principer Terminologi 1.3.1 Januari 2003 Mollerup Designlab A/S Ett viktigt element i ett integrerat skyltprogram är en konsekvent användning av en konsekvent terminologi. Den följande terminologilistan är pragmatiskt fastlagd med hänsyn till optimal förståelse. Det betyder, att vid vissa tillfällen är allmänt kända ord att föredra framför mindre kända, men mer korrekta, ord. Språket är levande. Terminologilistan bör ses över regelbundet för att eventuellt justeras. Skyltningen har text på svenska och engelska i nämnd ordning. Svenska och engelska betraktas i övrigt som likvärdigt. Om ett fenomen heter detsamma på svenska och engelska, skrivs det som huvudregel två gånger med tanke på symmetrin. Vid speciella tillfällen, till exempel på flygplatser med särskilt mycket trafik till land där varken svenska eller engelska är det viktigaste språket, kan det förekomma skyltning på ett tredje språk.
Principer 1.3.2 Terminologi januari 2003 Mollerup Designlab A/S Svensk Arlanda C Fjärrtåg Ankommande* Ankommande bagage Ankomster Ankomsthall Ankomster denna terminal Anmärkningar Apotek Avgång Avgångar Avgångar denna terminal Avgångshall Bagage från Baggagevagnar Bagagekärror Bagageinlämning Bagageservice Bankomat Band Bank Bar Biljetter Biluthyrning Brevlåda Buss Butiksområde Engelsk Arlanda C Long distance trains Arrivals* Baggage claim area Arrivals Arrival hall Arrivals this terminal Remarks Pharmacy Departure, Departures Departures Departures this terminal Departure hall Baggage from Trolleys Baggage carts Baggage check-in Baggage service Cash dispenser Belt Bank Bar Tickets Car rental Mailbox Buses Shopping area * På hänvisningsskyltar på airside före bagagehallen används alltid ett väskpiktogram P 105 tillsammans med Ankommande / Arrivals. På hänvisningsskyltar på airside i och efter bagagehallen anges Utgång / Exit. På skyltar i ankomsthallen anges Ankommande / Arrivals utan något väskpiktogram. Cafeteria Coffee shop Daghotellrum Duschrum Day hotel room Shower Effektförvaring Left luggage Flygbuss Flyglinje Flygplats Fotografering förbjuden Frisör Från Förbjudet att medföra djur Första hjälpen Förvaringsboxar Airport shuttle Flight Airport No photographing Hairdresser From Animals prohibited First aid Baggage lockers
Principer Terminologi 1.3.3 Januari 2003 Mollerup Designlab A/S Svensk Garderob Helikopter Hiss Hittegods Hotellbokning Engelsk Cloak room Helicopters Lift Lost property Hotell reservation Incheckning Information Inga vapen ombord Inrikes Inrikes avgångar Inrikes avgångar denna terminal Check-in Information Carry no weapons on board Domestic Domestic departures Domestic departures this terminal Kapell Konferens Chapel Conference Landat Limousine Läkarmottagning Landed Limousine Medical surgery Mötesplats Meeting point OBS Inga högtalarutrop vid avgångar No boarding calls Parkering Parkeringshus Parkeringskassa Pass Passkontroll Passagerarservice Pir Placering av bagage ej tillåten Placering av bagage förbjuden Post Parking Multistorey car park Parking fees Passport Passport control Passenger service Pier Do not leave baggage here Baggage prohibited Post office Resevaluta Restaurang Rulltrappa Rullande trottoar Rökning förbjuden Money exchange Restaurant Escalator Moving pavement Smoking prohibited Skötrum Snabbtåg til Stockholm Specialbagage Nursery Express train to Stockholm Special baggage
Principer Terminologi 1.3.4 Januari 2003 Mollerup Designlab A/S Svensk Special incheckning Säkerhetskontroll Taxi Telefon Terminalbuss Texttelefon Tid Till Tillgängligt för funktionshindrade Tillträde förbjudet Toalett Toaletter Transit incheckning Tull Tåg Engelsk Special check-in Security control Taxis Telephone Airport terminal bus Text telephone Time To Access for disabled persons No admittance Toilet Toilets Transit check-in Customs Trains Udda bagage Ut Ut Utgång Utgångar Utrikes Utrikes avgångar Odd size baggage Exit Exit Tull Gate Gates International International departures Varning Vilrum VIP rum Warning Rest room VIP room Åskådarplats/Terrass Observation deck
Principer Placering och dimensionering 1.4.1 Oktober 1997 Mollerup Designlab A/S Planeringen av varje enskild skylt tar utgångspunkt i frågan: var skall allmänheten veta vad? Eller sagt på ett annat sätt: varifrån skall allmänheten kunna se och läsa vad? Det avstånd en skylt skall ses och kunna läsas på, bestämmer innehållets, och därmed skyltens, storlek. Vid dimensionering och placering av en skylt gäller den tumregeln, att gemena bokstäver utan besvär kan läsas av människor med normal syn på ett avstånd av 500 gånger gemenernas höjd, till exempel höjden på x. Versala bokstäver och siffror kan också läsas på en avstånd av 500 gånger höjden.* Piktogram kan, beroende på deras innehåll, läsas på ett avstånd som svarar mot 100-200 gånger deras diameter. Olika element på en skylt kan alltså läsas på olika avstånd. Ännu längre bort än skyltens enskilda element kan läsas, kan skylten som sådan ses. I verkligheten fungerar läsningen av en skylt som en sorteringsprocess: först ser vi (får vi syn på) skylten, sedan läser vi den. Första steget, att få syn på skylten, är förutsättningen för det andra steget, att läsa den. Att se (få syn på) en skylt underlättas av skyltens färgkontrast till omgivningen och av skyltens storlek. Att läsa en skylt underlättas av färgkontrasten mellan skyltens element samt av elementens storlek och övriga design. * Regeln gäller enkla versaler och siffror. Vid versaler och gemener efter varandra är avståndet 500 gånger de gemenas x-höjd. Versaler och tal i större mängder är generellt sett svårare att läsa än gemener. Se 2.2.2. Den bästa skyltplaceringen är: i passande höjd, vinkelrätt mot gångriktningen. När placeringen är given, kan uppmärksamhet och läsbarhet ökas genom storlek och ljus. Stora skyltar och inifrån belysta fungerar bättre än små skyltar och utifrån belysta skyltar. Trots detta skall alla skyltar inte bara vara så stora och starkt belysta som möjligt. Om alla skyltar vore det, skulle det bli fråga om overkill, det skulle göra den samlade skyltningen mer förvirrande än vägledande (se 1.0.1, princip 2).
Principer Placering mm 1.4.2 Oktober 1997 Mollerup Designlab A/S Tre förhållanden är bestämmande för skyltens placering: 1 Passande höjd för placering av skyltar är där, de verkligen kan ses, varifrån de skall kunna ses. 2 Skyltarna får inte hindra den fria passagen. 3 På varje enskild plats eftersträvas en enhetlig skyltplacering av praktiska och estetiska orsaker. Skyltar, som skall läsas på stort avstånd och skyltar, som skall läsas av många, placeras relativt högt så att sikten inte hindras av framförståede, medan skyltar, som skall läsas på kort avstånd och av relativt få, kan placeras lägre till exempel i ögonhöjd. För de fyra möjliga monteringsformerna gäller följande regler beträffande höjdmässig placering. Reglerna skall tolkas kritiskt så att hänsyn tas till speciella förhållanden på den enskilda platsen. Ljusnivån vid skyltarna skall vara minst 50 lux. Vägghängda skyltar/skyltgrupper: Vägghängda skyltar/skyltgrupper av allmänt intresse bör man försöka placera med gemensamma efter förhållandet avpassade överkanter så att ingen skylt har underkanten under 2200 mm över golvet. Vägghängda skyltar av mer speciellt intresse, såsom rumsskyltar, kan i allmänhet placeras med överkant 1700 mm över golvet. Skyltar som vänder sig till funktionshindrade placeras med överkant 1400-1600 mm över golvet. Rumsskyltar anbringas i allmänhet på väggen vid dörrens handtagssida. Nedhängda skyltar Nedhängda skyltar monteras med gemensam underkant till exempel 2400 mm över golvet eller mindre om speciella förhållanden råder. I större rum, där skyltarna skall ses på avsevärt avstånd, bör underkanten ökas till till exempel 3000 mm över golvet. Vinge-skyltar Vinge-skyltar placeras, så att det är fri passage under, till exempel underkant 2400 mm över golvet eller mindre, som speciella förhållanden råder.
Principer Placering och dimensionering 1.4.3 Oktober 1997 Mollerup Designlab A/S Galge-skyltar Galge-skyltar följer samma höjdregler som väggmonterade skyltar.
Principer Gruppering 1.5.1 Oktober 1997 Mollerup Designlab A/S Överskådlighet är det viktigaste villkoret för en välfungerande skyltsitutation. Med hänsyn till den optimala överskådligheten gäller regeln: ett budskap = en skylt. Olika budskap och skyltar har olika visuell karaktär, vilket bidrar till en snabb överblick. När flera budskap skall meddelas på samma ställe, kan vissa skyltar grupperas vertikalt och/eller horisontellt, det vill säga placeras ovanpå, över och/eller vid sidan av varandra. Skyltar med samma bredd kan grupperas vertikalt. Skyltar eller ännu hellre skyltgrupper av samma höjd kan grupperas horisontellt. Hänvisnings- och markeringsskyltar placeras/grupperas som huvudregel var för sig. Vid vertikal gruppering av hänvisningsskyltar grupperas skyltarna så, att de som visar uppåt placeras överst, medan de som visar nedåt placeras nederst. Skyltar som visar till vänster placeras samlade, framför skyltar, som visar till höger. Vertikal och horisontell gruppering Vid horisontell gruppering av hänvisningsskyltar grupperas skyltarna så, att de som visar till vänster, placeras till vänster, och de som visar till höger, placeras till höger. Gruppering av hänvisningsskyltar
Principer Kommersiell skyltning 1.6.1 Oktober 1997 Mollerup Designlab A/S Regleringen av förhållandet mellan offentlig, trafikrelaterad skyltning och privat, kommersiell skyltning på en flygplats styrs av hänsyn till användarna, som kommer till flygplatsen av trafikmässiga orsaker. Hänsynen till dessa förutsätter, att flygplatsens trafikrelaterade skyltning har obegränsad prioritet över kommersiell skyltning. Det gäller både över kommersiell skyltning för kommersiella aktiviteter på flygplatsen och över reklamskyltar för andra kommersiella fenomen. Prioriteringen av trafikrelaterade skyltar påverkar den kommersiella skyltningens placering och form på följande sätt: Kommersiella skyltar anbringas på ställen, där de inte hindrar den trafikrelaterade skyltningen. Kommersiell skyltning får inte ha en visuell form och placering, som ger anledning till förväxling med den offentliga, trafikrelaterade skyltningen. Kommersiell skyltning hålls på en nivå, så att den inte dominerar flygplatsen visuellt. En flygplats är inte en marknadsplats med möjlighet för avgående flyg, utan en trafikterminal, där det till ett visst omfång kan skyltas kommersiellt. Kommersiella skyltar får inte vara av ett omfång och en natur, så att de förvirrar det samlade intrycket av flygplatsen. När den resande kommer in på flygplatsen, skall hon genast och utan kommersiella ingripanden få en klar känsla av riktningen till trafik, service, utgång, etc. Bland kommersiella skyltar har några större trafikmässig betydelse än andra. Det gäller till exempel flygbolags- och biluthyrningsbolagsskyltar. Å ena sidan har dessa bolag en trafikmässig betydelse. Å andra sidan har de starkt inarbetade visuelle identiteter. Vid sådana tillfällen bör den kommersiella skyltningen ha flera frihetsgrader, än när det bara handlar om läskedryck och godis. Exempelvis kan flygbolags och biluthyrningsbolags markeringsskyltar placeras närmare offentliga trafikrelaterade skyltar än kommersiell skyltning, som är mindre trafikrelevant.
Principer Kommersiell skyltning 1.6.2 Oktober 1997 Mollerup Designlab A/S Förhållandet mellan offentlig, trafikrelaterad skyltning och privat, kommersiell skyltning kan inte sammanfattas i få och operativa regler. Därtill är flygplatserna för olika. Det krävs på varje enskild flygplats en kvalificerad bedömning vid planläggningen av skyltningen.
Grundelement Generellt 2.0.1 Oktober 1997 Mollerup Designlab A/S Skyltprogrammets grundelement är visuella element, som används överallt på de trafikrelaterade skyltar, som riktar sig till passagerare, och genom denna återupprepade användning säkrar igenkännande och stordriftsfördelar i produktionshänseende. Luftfartsverkets skyltprogram har fyra typer av grundelement Färger (se 2.1.1) Typsnitt (se 2.2.1) Pilar (se 2.3.1) Piktogram (se 2.4.1)
Grundelement Färger 2.1.1 Januari 2003 Mollerup Designlab A/S Bland grundelementen kan färgen ses snabbast och på störst avstånd. Innan vi kan läsa texten på en skylt eller tyda en pil eller ett piktogram, kan vi se skyltens färg. På Luftfartsverkets skyltar används färgen för att urskilja. För det första skall färgen markera, att det är tal om trafikskyltar riktade till passagerarna. För det andra skall färgen markera svensk text, engelsk text, pilar, piktogram och andra bildtecken. Blå används till skyltarnas botten samt till pilar och piktogram. Blå Skyltbotten Pilar Piktogram Vit Svensk text Piktogramfält Vit används till svensk text samt till piktogramfält. Gul används till engelsk text samt siffror och pilfält. Röd används till vissa förbuds-, påbuds- och myndighetstecken. Gul Engelsk text Siffror Pilfält Grön används till vissa myndighetstecken. Röd Förbudstecken Påbudstecken Myndighetstecken RAL-beteckningarna används bl.a. inom byggbranschen. NCS-beteckningarna används bl.a. inom byggbranschen. Scotchcal-färgerna används vid folielösningar. CMYK-skalan används vid fyrfärgstryck. RGB-skalan används till skärmbilder. Web-skalan används till skärmbilder. Grön Myndighetstecken RAL Scotchcal Scotchcal translucent* NCS CMYK RGB Web Blå 5011 Stahlblau SC100-27 inte aktuell S8010-R90B 100-50-0-85 0-25-50 #001932 Vit 9010 Reinweiss SC100-10 SC3630-20 S0502-Y - - - Gul 1003 Signalgelb SC100-25 SC3630-125 S1080-Y10R 0-20-100-0 255-185-0 #FFB900 Röd 3020 Verkehrsrot SC100-176 SC3630-33 S1085-Y90R 0-100-80-0 210-0-20 #D20014 Grön 6024 Verkehrsgrün SC100-722 SC3630-146 S3050-G 100-0-85-0 0-140-65 #008C41 *) Används till ljusskyltar, där genomskinlighet önskas.
Grundelement Färger 2.1.2 Januari 2003 Mollerup Designlab A/S Ankommande Arrivals Rökning förbjuden Smoking prohibited Färger på trafikrelaterade skyltar.
Grundelement Typsnitt 2.2.1 Oktober 1997 Mollerup Designlab A/S Till trafikrelaterade skyltar riktade mot allmänheten används typsnittet Frutiger 67 Bold Condensed. Frutiger är namnet på en familj av typsnitt tecknade av schweizaren Adrian Frutiger år 1976. Frutiger är grotesktypsnitt, det vill säga de består av tecken utan seriffer ( fötter ) i motsats till antikvatypsnitt, som har seriffer. Varianten Frutiger 67 Bold Condensed är kraftig och smal. För att säkra bästa möjliga läsbarhet skall mellanrummet mellan de enskilda bokstäverna vara lagom stort.* Frutiger, grotesktypsnitt (utan seriffer) TimesNew Roman, antikvatypsnitt (med seriffer) Serif Information För små bokstavsmellanrum Information Lagom stora bokstavsmellanrum 23,5% X ilo X 26,5% X * Lagom stort bokstavsmellanrum är definierat utifrån höjden på gement x. Information För stora bokstavsmellanrum Frutiger 45 Light Frutiger 46 Light Italic Frutiger 47 Light Condensed Frutiger 55 Roman Frutiger 56 Italic Frutiger 57 Condensed Frutiger 65 Bold Frutiger 66 Bold Italic Frutiger 67 Bold Condensed
Grundelement Typsnitt 2.2.2 Oktober 1997 Mollerup Designlab A/S Vid valet av Frutiger 67 Bold Condensed har vikt lagts vid, att skriften och däribland siffrorna är ytterst läsliga och har en god utrymmesekonomi. Den utmärkta läsligheten beror bland annat på de relativt stora öppningarna i bokstäver som a, e och o. Det betyder, att typsnittet kan läsas i spetsiga vinklar ned till tio grader. Dessutom är typsnittet pregnant och karaktäristiskt på så sätt, att det utstrålar den auktoritet, vi förväntar oss av en offentlig skylt. Det är definitivt ett mycket harmoniskt typsnitt. Öppningar Frutiger 67 Bold Condensed används överallt med versaler och gemener så som föreskrivs i svensk respektive engelsk ortografi. Användningen av både versaler och gemener innebär en kraftig ökning av läsbarheten i förhållande till om enbart versaler används. Det är på över- och underlängderna det som höjer sig över och når under det övriga vi lättast skiljer bokstäverna från varandra. EN TEXT BESTÅENDE UTESLUTANDE AV VERSALER KOMMER ALLTSÅ VISA SIG VARA EN DÅLIG IDÉ. Typsnittet Frutiger 67 Bold Condensed används i utgåvan från Linotype/Adobe, som är tillgänglig för alla skyltproducenter. Vid beställning av en skylt i denna skrift, betalas automatiskt royalty till typsnittets ägare.
Grundelement Typsnitt 2.2.3 Januari 2003 Mollerup Designlab A/S Aa Bb Cc Dd Ee Ff Gg Hh Ii Jj Kk Frutiger 67 Bold Condensed från Linotype Adobe Ll Mm Nn Oo Pp Qq Rr Ss Tt Uu Vv Ww Xx Yy Zz Åå Ää Öö 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 &!?. :, ; / - ` ( )
Grundelement Pilar 2.3.1 Januari 2003 Mollerup Designlab A/S Pilarna är blå på gula cirkulära fält. Blå figur på gul bakgrund säkrar en mycket stor uppmärksamhetsgrad. Den cirkulära formen förenar pilar och piktogram som bildtecken och säkrar harmoni. Samtidigt åtskiljer färgvalet pilarna från piktogrammen som är blå på vitt fält. Pilarna förekommer i åtta riktningar: upp upp till höger till höger ned till höger 100%D ned ned till vänster till vänster 66,6%D 14,5%D upp till vänster
Grundelement Pilar 2.3.2 Oktober 1997 Mollerup Designlab A/S Placering av pilar på hänvisningsskyltar. Pil upp och pil ned placeras i bägge sidor. Övriga pilar placeras bara på ena sidan. (se 1.5.1)
Grundelement Piktogram 2.4.1 Oktober 1997 Mollerup Designlab A/S Idén med piktogram är att kommunicera utan ord och tvärs över språkgränser, därför att piktogram otvetydigt betyder vad de föreställer. Det gör inte verklighetens piktogram emellertid alltid. Några piktogram är helt enkelt inte äkta piktogram utan symboler: de visar en sak och betyder något annat. En man, som betyder herrtoalett är inte ett omedelbart förståeligt piktogram, snarare en symbol som kräver inlärning. Mottagaren måste känna koden. Att alla piktogram inte är omedelbart förståeliga, kräver enhetlighet i piktogrammens användning, så att de resande lär sig känna igen dem, på den enskilda flygplatsen och på alla andra flygplatser och trafikanläggningar. Det finns emellertid inte någon uttömmande internationell standard för piktogrammens utseende. ICAO har utfärdat en rad rekommendationer för piktogrammens image content, d v s bildinnehåll. Den standarden följs i denna designmanual. Piktogrammens precisa form är anpassad för svenska förhållanden och designprogrammets formspåk. Beteckningen piktogram används i det följande om hela den här presenterade kollektionen av bildtecken utan hänsyn till, om det är tal om piktogram i ordets egentliga bemärkelse. På manualens sidor 2.4.2 2.4.6 visas piktogrammen uppdelade i fyra kategorier Trafik Service Förbud, påbud, varning Myndighetssymboler
Grundelement Piktogram Trafik 2.4.2 Januari 2003 Mollerup Designlab A/S P 100 Flygplats Airport P 101 Avgångar Departures P 102 Avgångar * Departures * Användes bara vid hänvisningsskyltar, som pekar: upp till vänster, till vänster och ned till vänster P 103 Passkontroll Passport control P 104 Tull Customs P 105 Ankommande bagage Baggage claim area
Grundelement Piktogram Service 2.4.3 Januari 2003 Mollerup Designlab A/S P 200 Tåg Trains P 201 Buss Buses P 202 Taxi Taxis P 203 Parkering Parking P 204 Parkeringshus Multistorey car park P 205 Biluthyrning Car rental P 206 Helikopter Helicopters
Grundelement Piktogram Service 2.4.4 Januari 2003 Mollerup Designlab A/S P 207 Information Information P 208 Information Information P 209 Telefon Telephone P 210 Post Post office P 211 Resevaluta / Bank Money exchange / Bank P 212 Butiksområde Shopping area P 213 Hotellbokning Hotel reservation P 214 Hotellbokning Hotel reservation P 215 Mötesplats Meeting point
Grundelement Piktogram Service 2.4.5 Januari 2003 Mollerup Designlab A/S P 216 Förvaringsboxar Baggage lockers P 217 Effektförvaring Left luggage P 218 Bagagekärror Baggage carts P 219 Frisör Hairdresser P 220 Garderob Cloak room P 221 Hittegods Lost property P 222 Cafeteria Coffee shop P 223 Bar Bar P 224 Restaurang Restaurant