AKTUELLT FRÅN ORSA NR 2 2014 I detta nummer: 25 maj börjar supervalåret: Vilka ska representera oss i Europa? Aktuellt från Orsa 1
Berör det mig? Det är viktigt att delta MARIES SPALT Ja, den frågan är det nog många som ställer sig när det gäller valet till Europaparlamentet. Det ligger långt bort från oss här i Orsa och bara det kan göra att vi känner att det inte berör oss. Det är en stor organisation och det är inte alltid så lätt att hålla reda på vad de egentligen gör därnere i Bryssel. Ibland kan det också vara svårt att hålla isär vad som beror på beslut i EU och vad som beror på beslut som vi själva tagit i Sverige. Andelen som röstar brukar tyvärr vara betydligt lägre än de som röstar i riksdags-, landstings- och kommunval. Jag hoppas att det är fler som röstar i valet till Europaparlamentet i år. Det är ett viktigt val även för oss som bor i Orsa. I folkomröstningen om EU var vi ett område där många sa nej till att Sverige skulle gå med i EU. Nu blev beslutet att Sverige ska vara med och då är det viktigt att delta och påverka med sin röst. Man brukar säga att ca 60 % av de beslut vi tar i kommunen på något sätt är påverkade av EU. Det är en hög siffra och innebär att valet berör oss alla som bor här. Några exempel på frågor som berör oss och som Europaparlamentet arbetar med är utbildning, jordbruk, fiske, sysselsättning, regional- och lokal utveckling, mat, miljö, energi, folkhälsa, brottsbekämpning och företagsfrågor. På något sätt berörs vi alla av dessa områden antingen direkt eller indirekt i vår vardag precis på samma sätt som med beslut som fattas i riksdag, landsting eller kommun. När jag pratar i skolor och med ungdomar om de tycker att politik är något som berör dem så brukar många svara nej. Jag brukar då ta upp exemplet om hur en vanlig dag kan se ut. Man går upp på morgonen och då kanske man går på toaletten, redan där kommer politiken in eftersom vatten och avloppsfrågor beslutas politiskt. Sen äter man förhoppningsvis frukost och även när det gäller maten, till exempel vad den får eller inte får innehålla och hur hög moms det ska vara, finns det politiska beslut som grund. Sen fortsätter det så resten av dagen. I många delar har vi nu också EU som en politisk organisation som är med och beslutar. För mig är Europaparlamentsvalet oerhört viktigt. Vi ska rösta fram vilka 20 politiker från Sverige som vi vill ska vara med och ta beslut om vår gemensamma framtid i hela Europa. Jag hoppas att du också går och röstar den 25 maj! Minnen från Bryssel Bara så ni slipper spekulera. Jag är EU-skeptiker. Hela projektet handlade för mycket om ekonomi och för lite om det det utgav sig för att vara när vi röstade. I mitt tycker alltså. Ja-sidan höll inte med, vann och nu är vi med. Så låt oss göra det bästa av situationen. Efter några resor till Bryssel har min skeptisim bytt fokus. Med utvidgningen har det närmat sig möjligheten att bli det fredsprojekt det saluförde sig som. Och det är lättare och mer transparent än vad vi tror att röra sig i korridorerna, även om det fortfarande är en bra bit till svensk öppenhet. Mycket av det vi hör om detaljstyrning är också rena myter, även om inte allt är det. Det som gör mig mest skeptisk nu är just det här med EU-valet. Hur legitim är en församling som valts av mindre än halva befolkningen? DEN saken har vi dock direkt möjlighet att påverka. Det är bara att ta valsedeln i handen och i mitt fall knalla till Hansjö bygdegård. EU. Vad har det med mig att göra? Så kanske du tänker nu när valbudskapen duggar tätt i det kommande EU-valet. Man kan tycka vad man vill om EU, men faktum är att det påverkar oss i hög grad. Själv tycker jag att det ibland påverkar mig alldeles för mycket. Jag tycker det är bra att EU beslutar om begränsning av farliga utsläpp och i miljöfrågor. Däremot tycker jag att de ska låta oss jaga varg och inte lägga sig i rovdjurspolitiken. När Putin skramlar med kanoner och gevär tycker jag det är bra att EU finns som en samlande kraft i Europa och motverkar krig och elände. Däremot tycker jag att inte att Sverige ska ge sig in i ett djupare valutasamarbete och införa Euro. EU jobbar ju mycket med att omfördela resurser inom unionen genom olika stöd. Jordbruksstöden är kanske det mest kända exemplet. För oss på Vare sig vi vill eller inte är vi med. Vi kan inte låtsas som det regnar. Att inte folk röstar ger också utrymme för extrempartier att ta plats i Europaparlamentet. En av guiderna i parlamentet berättade om en debatt som hettade till rejält. I stridens hetta kallade en debattör på vänsterkanten sin antagonist för fascist. Varpå en upprörd delegation ännu längre ut till höger reste sig och skrek: Dom är inte fascister. Det är VI som är det! Dom är där redan. Och på frammarsch. Och dom kan lika gärna komma in från vänster. Speciellt om vi bara står och tittar på. Redaktör n landsbygden kan de hjälpa till en hel del. Faktiskt kan man också få stöd till andra saker än jordbruk, som till exempel att renovera en bygdegård. Vilket faktiskt är vad som skett i Åberga- Mickelvåls bygdegård. Där har EU via Länsstyrelsen beviljat ett stort belopp till återställande av Thalins TANKAR den vackra skolsalen. Så visst kommer EU nära oss ibland. Vad du än tycker är det viktigt att du deltar i valet. Det är viktigt för att visa att du också tycker att vissa frågor, som är gränsöverskridande, beslutas bäst på en nivå över nationerna. Det är viktigt för att det kan påverka dig lokalt i landsbygdsutvecklingen. Det är också viktigt för att det faktiskt gör skillnad vem som får åka till EU-parlamentet eller inte. Gör som jag, gå och rösta i EU-valet! I DETTA NUMMER: Maries spalt...sid 2 Thalins tankar...sid 3 Europaparlamentsvalet...sid 4 Flyttlyft för returbutiken...sid 12 Tolerans och mångfald... sid 13 Orsayran 30-årsjubilerar... sid 14 Torghandeln förändras...sid 15 Orsa i sommar...sid 16 2 Aktuellt från Orsa Aktuellt från Orsa 3
Europaparlamentsval i maj 2014 Den 25 maj 2014 är det dags för EU-val igen. Då har du möjlighet att välja vem som ska representera dig i Europaparlamentet under åren 2014 2019. Vad gör Europaparlamentet? Europaparlamentet har flera olika uppgifter. Förutom att lagstifta tillsammans med ministerrådet ska Europaparlamentet också kontrollera EUkommissionen. Det kallas också EU-parlamentet. Det är val till Europaparlamentet vart femte år. I maj 2014 är det dags igen. Den 22-25 maj går LÄS MER PÅ WWW.VAL.SE väljare i EU:s alla 28 länder till valurnorna för att rösta om vem som ska sitta i Europaparlamentet, eller EU-parlamentet som det också kallas. I Sverige är valdagen den 25 maj. 4 Aktuellt från Orsa Aktuellt från Orsa 5
De svenska väljarna röstar fram 20 ledamöter I EU-valet ska de svenska väljarna rösta fram 20 ledamöter. Dessa ska under de kommande fem åren driva olika politiska frågor i Europaparlamentet, på uppdrag av väljarna. Ledamöterna arbetar i Bryssel och i Strasbourg, men också hemma i valkretsen. Den som får rösta får också ställa upp i EU-valet Alla svenska medborgare som är eller har varit skrivna i Sverige har rätt att rösta i EU-valet. EU-medborgare som är skrivna i Sverige har också rösträtt, förutsatt att man inte förlorat sin rösträtt i ett annat land. De som har rätt att rösta har rätt att ställa upp som kandidater i valet. Partier bildar partigrupper I Europaparlamentet bildar ledamöterna från partier med liknande åsikter olika partigrupper. Precis som i det svenska riksdagsvalet måste ett parti passera fyraprocentsspärren, det vill säga det måste få minst fyra procent av rösterna, för att få delta i fördelningen av mandaten i EU-parlamentet. 751 ledamöter från 28 länder I de 28 EU-länderna ska totalt 751 ledamöter väljas. Hur många ledamöter som kommer från ett land beror på hur stor befolkning landet har. Det minsta antalet ledamöter från ett land är sex stycken. Medborgarna på Malta och Cypern väljer vardera sex ledamöter. Tyskland, som är det folkrikaste landet i EU, väljer 96 ledamöter. Olika valdag i olika länder Eftersom valtraditionerna ser olika i EU-länderna sker EU-valet under fyra dagar, från den 22 maj till den 25 maj. I vissa länder kan EU-valet pågå i två dagar. I Sverige är valdagen alltid på en söndag, men de som vill kan förtidsrösta några veckor före valet. Lågt valdeltagande I EU-valet 2009 var valdeltagandet 45,5 procent i Sverige. I genomsnitt gick 43 procent av alla röstberättigade EU-medborgare och röstade. Högst valdeltagande var det då i Belgien och Luxemburg med 90 procent, och lägst i Slovakien med 19,5 procents valdeltagande. Vissa EU-länder har valplikt, det vill säga att det är obligatoriskt att gå och rösta. DITT PARLAMENT, DIN MAKT Europeiska unionens regelbok har skrivits om. Lissabonfördraget, som alla EU-länder enats om, innebär att Europaparlamentet, och därmed de medborgare det företräder, nu har långt större makt än när du senast röstade fram det. Nu stiftar Europaparlamentet europeiska lagar på alla områden. Från bankreglering till internationella handelsavtal, från livsmedelssäkerhet till dataskydd, från jordbrukspolitik till miljöstandarder: Europaparlamentet stiftar de lagar vi lever efter. Men det är inte allt. Europaparlamentet beslutar även om EU:s budget. Vad ska EU-pengarna användas till? Var gör de mest nytta? Vilka är våra prioriteringar? Dessa beslut fattas utifrån politiska val. Och i slutändan är dessa val dina. Ytterst granskar Europaparlamentet även Europas verkställande makt Europeiska kommissionen. Gör den sitt jobb bra? Använder den dina pengar förståndigt? Här handlar det också om att se till att det som Europas medborgare vill det du vill respekteras i Europa. Europaparlamentets makt i Europa är din makt. LÄS MER PÅ WWW.VAL.SE DU VÄLJER VEM SOM BESTÄM- MER I EUROPA En sak till. Enligt de nya reglerna är Europeiska kommissionens ordförandeskap för första gången direkt knutet till EU-valet. Regeringscheferna runtom i Europa måste ta hänsyn till EU-valet när de föreslår den de vill ha som ordförande för kommissionen. Och för att få jobbet måste den nya ordföranden röstas fram av Europaparlamentet med politisk majoritet. Så det val du gör vid valurnan avgör vem som kommer att leda kommissionen. Det är därför de europeiska politiska partierna har ställt upp med kandidater till detta viktiga uppdrag. Väl framme vid valurnan väljer du alltså inte bara dem som ska företräda dig i Europaparlamentet, utan också vem du skulle vilja se som kommissionsordförande. Demokrati handlar inte bara om val, men valen är en viktig händelse i varje demokrati. EU-valet 2014 ger dig mer makt än någonsin tidigare. Säg din mening om hur vi ska klara av våra gemensamma utmaningar, om vilka som ska stifta våra lagar, om vem som ska bestämma hur våra pengar ska användas välj vem som ska bestämma! 751 ledamöter Institutionernas ABC Europaparlamentet Den enda direktvalda EU-institutionen. Representerar EU:s 500 miljoner medborgare. Nyckelroll i valet av Europeiska kommissionens ordförande. Delar makten över EU:s budget och lagstiftning med Europeiska unionens råd. Sedan anslutningen av Kroatien har EP för närvarande 766 ledamöter. I maj 2014 väljs 751 nya ledamöter, enligt Lissabonfördragets regler. Antal platser per land 2014 21 17 21 13 96 6 11 21 54 74 11 73 6 8 11 6 21 6 26 18 51 21 32 8 13 13 20 73 BELGIEN BULGARIEN TJECKIEN DANMARK TYSKLAND ESTLAND IRLAND GREKLAND SPANIEN FRANKRIKE KROATIEN ITALIEN CYPERN LETTLAND LITAUEN LUXEMBURG UNGERN MALTA NEDERLÄNDERNA ÖSTERRIKE POLEN PORTUGAL RUMÄNIEN SLOVENIEN SLOVAKIEN FINLAND SVERIGE STORBRITANNIEN Europeiska kommissionen föreslår och genomför EU:s lagstiftning, övervakar fördragen och ansvarar för det dagliga arbetet i EU. Europeiska unionens råd utgörs av regeringarnas ministrar och delar budget- och lagstiftningsmakten med Europaparlamentet. Europeiska rådet Medlemsländernas stats- eller regeringschefer. Det strategiska organet som beslutar om den breda politiska riktningen för EU. 6 Aktuellt från Orsa Aktuellt från Orsa 7 Källa Europaparlamentet
60 % av besluten i kommunfullmäktige påverkas av EU-beslut! Sverige påverkar EU:s beslut genom att delta i den beslutsprocess som leder fram till nya EU-lagar. Arbetet sker både i Sverige och i de europeiska städer där EU:s institutioner finns. Det är regeringen som företräder Sverige, men regeringen måste stämma av sin EU-politik med riksdagen. De svenska kommunerna har också kanaler för att påverka i EU. Det är regeringen som bestämmer vad Sverige ska tycka om ett nytt lagförslag från EUkommissionen. Men regeringen ska löpande stämma av sina synpunkter med riksdagen. Riksdagen och regeringen i EU:s beslutsprocess Regeringen företräder Sverige i EU och det är regeringen som utformar den svenska EU-politiken. Det är även regeringen som representerar Sverige i EU:s ministerråd som beslutar om nya EU-lagar tillsammans med Europaparlamentet. Även om det är regeringen som för Sveriges talan i EU måste den stämma av sina ståndpunkter med riksdagen. Den svenska minister som ansvarar för en fråga som ska tas upp i ministerrådet måste samråda med EU-nämnden inför ministerrådsmötet. Regeringen ska också löpande informera riksdagen om sitt EU-arbete. Riksdagen kan göra en subsidiaritetsprövning av förslag på EU-lagar. Det innebär att riks- dagen kontrollerar om det är mer effektivt att EU beslutar i frågan än att medlemsländerna eller deras kommuner beslutar om det på egen hand. Vad vill Sverige i EU? För att veta vad regeringen vill i EU i stora drag kan man titta i regeringsförklaringen och utrikesdeklarationen som regeringen presenterar varje år. Regeringsförklaringen visar vilken politik regeringen vill föra under året. Utrikesdeklarationen handlar om hur regeringen ska arbeta internationellt under det kommande året. EU brukar vara en del i det arbetet. För att veta vad regeringen tycker i sakfrågor, till exempel dess inställning till ett EU-förslag, kan man följa regeringens arbete i ministerrådet. Inför mötena i ministerrådet informerar ansvarigt departement om vad Sverige tycker i de frågor som ska tas upp. Den ansvariga ministern ska samråda med EUnämnden inför mötet. I ordagranna protokoll från EU-nämnden går det att hitta mer utförliga redogörelser för den svenska synen på ett EU-förslag. Men även innan ett EU-förslag har tagits upp för beslut i ministerrådet kan det finnas preliminära svenska ståndpunkter om förslaget i fråga. Regeringens skriver LÄS MER PÅ WWW.VAL.SE nämligen ofta fakta-pm om nya förslag från EU-kommissionen. Myndighetspersonal sitter med i EU-grupper På de svenska myndigheterna jobbar personer som har sakkunskap inom olika områden, till exempel livsmedelsfrågor eller energieffektivitet. Det är vanligt att personerna på grund av sina expertkunskaper deltar i EUinstitutionernas arbete. Handläggare från svenska myndigheter sitter till exempel med i kommissionens expertgrupper som hjälper till att utarbeta förslag på EU-lagar. Det är även vanligt att regeringen ber myndigheterna att skicka personer som ska representera Sverige i de rådsarbetsgrupper som finns under ministerrådet. Kommunerna vill påverka EU Cirka 60 procent av de frågor som finns på dagordningen för mötena i kommunfullmäktige påverkas direkt eller indirekt av EU. Det är också på regional och kommunal nivå som de flesta EU-besluten genomförs i praktiken. Eftersom kommunerna påverkas av EU vill de i sin tur påverka EU. De svenska kommunerna har representanter i Regionkomittén. I kommittén samarbetar de med andra länders ledamöter för att se till att EU-besluten blir bra för den regionala och kommunala nivån i EU-länderna Många svenska kommuner och regioner har även ett regionkontor i Bryssel. Kontoren bevakar frågor som är av intresse för regionen eller kommunen och försöker påverka EU:s beslutsfattare. 8 Aktuellt från Orsa Aktuellt från Orsa 9
Så går det till här i Orsa Rösta i vallokal Vallokalens namn, adress och öppettid står på röstkortet som sänds till alla som är upptagna i röstlängden och har en adress. Det finns en vallokal per valdistrikt och det är bara de som är folkbokförda i valdistriktet som får rösta i vallokalen. Vallokalen har endast öppet på valdagen, ändå väljer de flesta av väljarna att gå att rösta i sin vallokal. Vid valet 2010 röstade 60% av väljarna i sin vallokal på valdagen. I vallokalen finns valkuvert och valsedlar Här röstar Orsa Valdistrikt Orsa Mellersta Orsa Södra Orsa Västra Orsa Östra Skattungbyn-Kallmora Vid ingången till vallokalen brukar det finnas bord där valsedlarna har lagts ut. Genom att ta valsedlar för flera partier kan man undvika att någon får reda på vad man tänker rösta på. Vid ingången till vallokalen står oftast en person som delar ut valkuvert och som hänvisar väljaren till en ledig valskärm. Väljaren gör i ordning rösten bakom en valskärm Bakom valskärmen kan väljaren göra i ordning sin röst. Endast en valsedel ska läggas i varje kuvert. Det finns en penna bakom varje valskärm som man kan använda Vallokal Kommunhuset/Tingshuset Folkets Park Skeer Hansjö Bygdegård Orsa Lärcentrum Bystugan i Skattungbyn om man vill personrösta, dvs. sätta ett kryss i rutan för den kandidat som man helst vill ska bli vald för partiet. Väljaren lämnar sedan rösten till röstmottagarna Därefter går väljaren fram till röstmottagarna och lämnar fram kuvertet. Numera måste varje väljare visa legitimation (om man inte är känd av röstmottagaren) eller låta någon annan intyga identiteten. Samtidigt som röstmottagarna prickar av väljaren i röstlängden lägger de ner valkuvertet i valurnorna. Vem har rösträtt Du har rösträtt till Europaparlamentet om du fyller 18 år senast på valdagen och: är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige, eller är medborgare i något av EUs medlemsländer, är folkbokförd i Sverige och har anmält dig till röstlängden. Rösta med bud Att rösta med bud betyder att någon annan än väljaren transporterar rösten till vallokalen eller till en lokal för förtidsröstning. Bara vissa personer får rösta med bud Man kan rösta med bud om man är sjuk, funktionshindrad eller gammal och inte själv kan ta sig till sin vallokal eller en röstningslokal. Man kan också rösta med bud om man är intagen på häkte eller kriminalvårdsanstalt. Om du bor utmed en lantbrevbärarlinje kan lantbrevbäraren vara bud åt dig. Det krävs särskilt material för att rösta med bud Budröstmaterial kan beställas hos Valmyndigheten eller kommunen. Valsedlar kan väljaren eller den som hjälper väljaren hämta på alla ställen där man kan rösta eller beställa från partierna. Bara vissa personer får vara bud Budet ska vara minst 18 år gammalt. Följande personer kan vara bud: När vet vi hur det gick? På kvällen när röstmottagningen är avslutad öppnas varje valurna och rösterna räknas. Måndagen efter valdagen börjar den slutliga rösträkningen hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen bedömer och räknar alla rösterna en gång till. De räknar antalet röster för alla partier och räknar och redovisar också antalet personröster för varje kandidat. Resultatet registreras i Valmyndighetens valdatabas och därefter gör räknemaskinen i valdatabasen en slutlig mandatfördelning. Valsedlarna sparas hos länsstyrelsen under mandatperioden. LÄS MER PÅ WWW.VAL.SE OCH WWW.ORSA.SE väljarens make, sambo eler partner, väljarens, makens eller sambons barn, barnbarn, föräldrar eller syskon, de som yrkesmässigt eller på liknande sätt ger väljaren vård, eller de som annars brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter, lantbrevbärare, anställda vid häkte eller kriminalvårdsanstalt, samt personer som kommunen särskilt förordnat att vara kommunala bud. Väljaren ska själv göra i ordning rösten Väljaren gör själv i ordning sin röst genom att lägga en valsedel för varje val i ett valkuvert och stänga kuverten. Första dag en budröst får göras iordning är 24 dagar före valdagen. Vid omval gäller 10 dagar före dagen för omvalet. Valkuvertet ska läggas ner i ytterkuvert inför vittne och bud Förutom budet behövs ett vittne som kan intyga att allt gått rätt till. Inför vittnet och budet lägger väljaren ner valkuverten i ytterkuvertet för budröst och klistrar därefter igen ytterkuvertet. Sedan fyller väljaren, vittnet och Förtidsröstning Förtidsröstningen pågår från den 7 till den 25 maj. I Orsa kan du förtidsrösta i kommunhuset under följande tider: Vardagar kl 14-18 Måndag samt torsdag kl 14-20. Lördag 24 maj kl 10-14 Sön 25 maj kl 13-21 Glöm inte att ta med ditt röstkort om du ska förtidsrösta! På valdagen har vallokalerna öppet mellan kl 09-21. budet i vissa uppgifter på ytterkuvertet. Alla uppgifter på båda sidorna av kuvertet måste fyllas i. Budet lämnar in rösten Budet tar därefter ytterkuvertet och lämnar in det på något av följande ställen: I väljarens vallokal på valdagen. Namnet på vallokalen står på väljarens röstkort. I kommunhuset från den 7 maj. Se öppettider här intill. Budet ska kunna visa en id-handling när han eller hon lämnar in budrösten. Om budet lämnar in rösten i en lokal för förtidsröstning måste väljarens röstkort också lämnas in. Rösta på 666? Det politiska landskapet ser lite annorlunda ut i EU-valet. Vi känner igen de vanliga partierna, men här finns också en del andra partier som vill vara med och påverka i EU-parlamentet. Här är de partier som beställt valsedlar till årets EU- val: Arbetarepartiet-Socialdemokraterna, Centerpartiet, Djurens parti, Europeiska Arbetarpartiet- EAP, Feministiskt initiativ, Folkpartiet liberalerna, Junilistan, Klassiskt liberala partiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Moderaterna, Piratpartiet, Republicans right, Socialisterna, Sverigedemokraterna, Sveriges multidemokrater, Sveriges Nationella Demokratiska Parti, Sverige ut ur EU/ Frihetliga Rättvisepartiet (FRP), Vänsterpartiet, Äkta Demokrati, 666 för en EU:s Super-state med frihet, jämlikhet, rättvisa, fred, kärlek och lyckan. 10 Aktuellt från Orsa Aktuellt från Orsa 11
Retur Flyttlyft för Returbutiken Tolerans och mångfald - Marie Olsson om de ensamkommande barnen Deras kåk - gamla Beckmans tryckeri - var utdömt. Returbutiken var utan lokal. Livet kändes lätt besvärligt för både ledning och anställda. Men så blev gamla Järnbirgerslokalen upp som ett alternativ. Hyresvärden var positiv och problemet var löst. Det är egentligen ett lysande exempel på hur ett problem kan lösas till något positivt. För inte nog med att Returbutiken löst arbetsmiljöproblemen. Genom sin nya placering har man dessutom ökat omsättningen och det rejält. - Det vi drog in på en månad i gamla lokalen drar vi in på en vecka nu, berättar Bengt Andersson handledare på Returbutiken. Idag har man betydligt större möjligheter att exponera det man säljer. Och omsättningen av varorna är också högre än tidigare. Returbutiken tar bara mot sådant som annars skulle slängas. Idag kan den som vill skänka saker backa nästan ända in i butiken. Bara det en arbetsmiljövinst. Det finns faktiskt en del nyproducerade varor i butiken också. Returbutiken är en del av Arbetsmarknadsenhetens Resurscentrum och syftet är att lotsa in långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden igen. Inom enheten finns också bl a en systuga som också säljer sina alster i butiken. Det finns också fler arbetsträningsställen som röjning och renhållning, tvätteri mm men man söker också arbetspraktikplatser på andra arbetsställen. Alla partier i Orsa, förutom Sverigedemokraterna, är överens om att vi i Orsa ska vara med och ta emot ensamkommande barn från andra länder. Det är barn och ungdomar som av olika anledningar tvingats fly från det land de är födda och uppväxta i. Barn och ungdomar som varit med om mycket innan de väl tagit sig till Sverige. Barn och ungdomar som idag sitter på förläggningar runt om i Sverige och väntar på att få komma ut till oss i kommunerna. Barn och ungdomar som än inte vet om de får stanna i Sverige eller inte. Vår uppgift är nu att ta emot den på ett bra sätt, att få dem att känna sig välkomna hit till oss. Här behöver vi hjälp av er som redan bor i Orsa. Vi vill att alla som kommer hit ska känna sig välkomna, oavsett bakgrund och orsak till att man kommer till Orsa. Vi gör detta för att vi är övertygade om att tolerans och mångfald är berikande och utvecklande för samhället och för oss människor som bor här. Varje människa har en berättelse Varje människa har en berättelse att berätta. Genom att verkligen lyssna till olika människors berättelser får vi en större förståelse för varandra och för varandras olikheter. Vi berikar oss själva, vidgar våra egna vyer och får större kunskap om hur det ser ut runt om i världen genom att lyssna till andra. Främlingsfientlighet och rasism växer ofta fram utifrån att vi inte gör just detta. Låt barnen få höra berättelser. Läs böcker för de och ge dem möjlighet att få kunskap och intryck som ger dem möjlighet att utvecklas. Orsa har mycket att ge Orsa är en liten kommun, men vi har mycket att både ge och få tillsammans. Vi är en kommun rik på traditioner som vi kan dela med oss till våra nya svenskar och samtidigt får vi möjlighet att lära oss om andra traditioner och det i sig ger oss möjligheter till nya kunskaper och utveckling. Marie Olsson Kommunstyrelsens ordförande 12 Aktuellt från Orsa Aktuellt från Orsa 13
OJ! har det redan gått 30 yra år? T iden går fort när man har roligt. Orsayran firar 30-årsjubileum i år. Och vi som var med från början har inte blivit ett dugg äldre. Bara tyngre. (Se bilden nere till höger...) Det var en rad lyckliga omständigheter som gav Orsa yran. Centrum skulle invigas. (Yran hette från början Orsa i centrum ). Hellzephyrs poporkester ombads av kommunen vara med på invigningsceremonin, tillsammans med bl a dragspelsklubben och Tre Mas m fl. Vi var rätt trötta på att turnera och Pelle Klockar frågade om vi inte bara kunde gå ut på gatorna och spela, lite mer opretentiöst. Så blev det, med känt resultat. Det som skulle bli en engångsföreteelse firar nu alltså 30 år. Det är det inte många evenemang som kan skryta med. 14 Aktuellt från Orsa Visst. Yran har haft upp och nergångar. När det gjorts försök att förändra konceptet har det inte gått så bra. Barnfestivalen 94 är det mest påtagliga exemplet. Bra koncept - men inte en Orsayra. De senaste åren har vi sett en viss föryngring bland musikanterna. Det är glädjande. Mixen av åldrar och stilar är livsnödvändig för yran. Det är den som gjort att det blivit 30 år. Yran var från början ett rent kommunalt evenemang, i samarbete med handlarna. Sen tog musikanterna över. Nu har de huvudinflytandet. Men allt det där kommer ni att kunna läsa om i den kommande yr-boken. Janne Bäckman f d yrgeneral Bilderna: Stora bilden - dags för intåg igen. Infällda bilden - yr-intåget för 30 år sen. Lite annat stuk. Till höger från Chuck Berry-stafetten, Åke Strömmer och Helge Soling vid invigningen och nedan till höger, Bäckman för 30 kg sen. Orsa Torghandel tas över av livsmedelsproducenterna Orsa torghandel går in i en ny fas. 2014 tar livsmedelsproducenterna över torghandeln med David Johansson som organisatör. Davids stora engagemang för Orsa torghandel har sedan starten varit den bästa förutsättningen för att torghandeln ska leva vidare. David har tillsammans med Solsyran, Hansjö Mejeri, Rosentorps bageri och flera aktörer utvecklat Orsa torghandel till vad det är i dag. AKTUELLT FRÅN ORSA utges av Orsa kommun och kommer ut med 4 nr per år. Ansvarig utgivare: Göran Grå. Redaktion, original: Janne Bäckman tel 0250-55 21 29 janne.backman@orsa.se Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB 2014 Platsen för Orsa torghandel kommer under 2014 att förläggas på annan plats än tidigare år. Det beror delvis på omläggningen av Orsa centrum. När centrumombyggnaden är klar 2015 kommer en fast torghandelsplats åter att finnas i Orsa centrum. Planerad plats för torghandel 2014 är Kung Gustavs väg,nordvästra delen mot kyrkan. Håll utkik när Orsa torghandel drar i gång lördag den 26 augusti kl. 10.00! Håll Orsa rent! Orsa är beroende av sina besökare. Vi måste visa upp vårt bästa ansikte så gått det går. Enklaste sättet är kanske att tänka på var vi gör av våra sopor. Använd soptunnorna! Inte gatan. Gäller även snus och fimpar. ORSA KOMMUN BOX 23 794 21 ORSA orsa.kommun@orsa.se www.orsa.se www.destinationorsa.se Kontakta Orsa kommun Kommunens växel 55 21 00 Kassan, tis, tors, fred 9.30-11.30 55 21 32 Kommunalråd Marie Olsson 55 21 13 Arbetsmarknadsenhet 55 2300 Anhörigstöd 55 23 85 Bibliotek 55 22 61 Borgerlig begravning 55 21 00 Borgerlig vigsel 55 21 00 Informationsansvarig 55 21 29 Kommunrevision 55 21 00 Konsumentvägledning (Mora kulturhus) Besökstid bokas på 26772 Kulturhus/Bildarkiv 55 2265 Miljökontor 552157 NODAVA (v/a, renhållning) 020-552700 Näringslivskontor 55 2118 Grönklittsgruppen 462 00 Orsabostäder AB 552176 Räddningstjänsten 552188 Räddning, akuta situationer 112 Barn- och utbildningskontor 55 2104 Barnomsorg 55 2211 Socialkontor 55 2350 Stadsförvaltningskontor/ Byggnadsnämnd 26 000 Fritids- och servicekontoret 55 2144 Siljan Turism, Orsa 55 2550 Överförmyndare 10-11.30 26352 Returbutiken 552406 Aktuellt från Orsa 55 2129 Andra viktiga nummer: Orsa vårdscentral 49 88 00 Polisen 11414 SOS 112 Information vid olyckor och kris 113 13 Dina egna telefonnummer Aktuellt från Orsa 15
I ORSA - I SOMMAR! 29 maj - 1 jun 2014 Konst runt Siljan 1 juni Naturvård på våra ängar med Gökotta, Hällbergs Fäbodar 3 jun - 15 jun Moraeus med mera Orsa Camping 5 juni Naturnatten 6 juni Nationaldagsfirande, Tingshusparken Säsongsöppning av Fågelsjö Gammelgård 13-15 juni Smideskurs, Orsa järn och design 15 juni Naturandakt med Orsa Församling S 15 19 juni Svenska Längdlandslagets Barn- och Ungdomsläger Grönklitt. Fullbokat 20 juni 36:e Orsakajt n & 5:e Orsabajk`n - löpning, cykel 20 juni Midsommarfirande i Skattungbyn Midsommarfirande, Acksjöbergsvallen, Los Midsommarfirande, Ångbåtsudden Orsa 21 juni Midsommardagsfirande med YOHIO Midsommarfirande på Orsa Hembygdsgård 22 juni - 10 augusti Historievandring Slipstensgruvorna i Mässbacken 26 juni Siljansrodden Orsa Camping 2 juli - 6 augusti Orsayran varje onsdag, Centrala Orsa Med extraaktiviteter på Teaterbaren och Bykrogen 3 juli 7 augusti Varje torsdag, Efteryra på Strandserveringen 6 juli Prästhelg i Fågelsjö, Fågelsjö Gammelgård 8 juli Slåttergille på Grafskänget, Skattungbyn Temadag för barn, Slipstensgruvorna i Mässbacken. Därefter varje tisdag t o m 29 juli 13 juli Slåttergille på Brändan i Åberga 15 juli Slåttergille på Lundins äng i Stenberg 17 juli Fäboddagen i Skräddar-Djurberga fäbod 19 juli Hantverksdag på Fågelsjö Gammelgård Nykter Cruising Spola stänkar n, vinn jänkar n 20 juli Slåttergille på Knutar Einars äng i Lindänget 21 juli & 28 juli Allsång med Kalle Moraeus Orsa Camping 26 juli Hantverksdag på Smidgården, Fryksås 27 juli Orsa Dragfest - Muscle Car Day Slåttergille på Hällbergs fäbodar 28 juli Orsa Dragfest - Mopars at the Strip 29 juli Slåttergille på Wests äng i Kallmora 2 augusti Kulning i Enåbergs fäbod - kulerskorna i Orsa 2-3 augusti Dalarnas Jakt- och Fiskemässa Orsa Woodfair Tallhed, Orsa 3 augusti Slåttergille, Ängens Dag i Ljotheds fäbodar 5 augusti Slåttergille på Hackgården i Nederberga 10 augusti Slåttergille på Grafskänget Skattungbyn 12 augusti Slåttergille på Frisks äng i Bjus 29 augusti Dans till Cedrix, Skeer Folkets Park, Orsa 30 augusti Gammaldags marknad 30-31 augusti Djurexpo 30 aug Kullaruset & Kulla Night Grönklitt Det här är bara ett axplock av händelser i bygden. Kolla mer evenemang hos Siljan turism! 16 Aktuellt från Orsa Med reservation för ändringar! Läs mer om vad som händer på byn och i trakten på www.siljan.se