Vindkraftutbyggnadförutsättningar

Vindkraftutbyggnadförutsättningar och prognos Svensk Vindenergi 2015-09-29 Tomas Hallberg

Agenda Statistik och prognos Förutsättningar Styrmedel Nätinfrastruktur Vikande lönsamhet Goda vindlägen Vind 2015

Vindkraftsutbyggnad 2015 Totalt vid utgången av 2014 Vindkraftverk: 3 048 stycken Effekt: 5 425 MW Årsproduktion: 11,5 TWh Helårsproduktion: 13,5 TWh. Tillkommande effekt under 2015 Kvartal 1: 62 MW (utfall) Kvartal 2: 95 MW (utfall) Kvartal 3: 192 MW (prognos) Kvartal 4: 259 MW (prognos) Totalt: 608 MW (prognos) Totalt vid utgången av 2015 (prognos) Vindkraftverk: 3 265 stycken Effekt: 6 033 MW Årsproduktion: 15,5 TWh Helårsproduktion: 15,2 TWh

Projektstatus per 2015-06-30 I drift På land Till havs Totalt Antal vindkraftverk 3 030 74 3 104 Effekt (MW) 5 393 190 5 582 Under byggnation På land Till havs Totalt Antal vindkraftverk 264-264 Effekt (MW) 781-781 Med alla tillstånd På land Till havs Totalt Antal vindkraftverk 2 243 458 2 701 Effekt (MW) 6 480 2 029 8 508 Under tillståndsprövning På land Till havs Totalt Antal vindkraftverk 3 942 775 4 717 Effekt (MW) 11 988 3 475 15 463

Installerad effekt december 2018 MW 3000 2500 2000 1500 1000 Status per 2015-06-30 Under tillståndsprövning Med alla tillstånd Under byggnation I drift 500 0 SE1 SE2 SE3 SE4

Basscenariot vårprognos Utfall (vitt) och prognos (blått) 25000 Ökande osäkerhet 20000 15000 10000 5000 18916 17220 15748 15550 11450 9900 7662 7160 6033 6499 7027 6100 5425 4382 3743 2899 2039 2403 2663 3048 3265 3413 3592 3804 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Årsproduktion [GWh] Total installerad effekt [MW] Totalt antal vindkraftverk Per 31/12 varje år

Antaganden bakom vår modell Motsvarande andel av effekt som förväntas realiseras utifrån status och scenario inom angiven tidsram Status Hög Bas Låg Under byggnation 100 % 100 % 95 % Med alla tillstånd 25 % 15 % 0 % Under tillståndsprövning 10 % 5 % 0 %

Styrmedel

Kontrollstation 2015 Justering av svenska kvotkurvan (tekniska just.+ ambitionshöjning) Godkännande av reviderat avtal mellan Sverige och Norge Marknadsförbättrande informationsåtgärder Tidigareläggning av nästa kontrollstation (ändringar träder i kraft 1/1 2018)

Elcertifikat 2020-2030 Långsiktighet i stödsystem är centralt för investeringsviljan i förnybar elproduktion. En oförändrad utbyggnadstakt för den förnybara elproduktionen inom ramen för elcertifikatsystemet, jämfört med åren 2010-2014, skulle innebära cirka 57 TWh år 2030. En ökad målsättning till 60 TWh år 2030 är ambitiös men fullt möjlig.

Vad säger forskningen? 60 TWh vind och solkraft i det svenska elsystemet, 40 procent. Från den kunskap som hittills tagits fram, inklusive denna rapport, om större mängder vin d och solkraft finns inga oöverstigliga hinder gällande kraftsystemets balansering att, t ex, erhålla 55 60 TWh/år från vind och solkraft i Sverige

Vad säger verkligheten? Andel vindkraft av total elanvändning 2010 2014 2020 Skottland 12% 30% 100% Danmark 24% 39% 50% Portugal 15% 27% 30% Spanien 14% 23% 30% Irland 10% 23% 40% Storbritannien 3% 9% 22% Tyskland 9% 10% 18% EU-27 5% 9% 16% Sverige 3% 8% 14% Källa: EWEA

Nätinfrastruktur

Underskattning av utbyggnaden Jämförelser av tidigare prognoser med faktiskt utfall visar på grov underskattning av vindkraftsutbyggnaden hos Energimyndigheten och Svenska Kraftnät. 11,4-12 TWh till år 2020 har vi redan passerat. Vindkraftsproduktionen passerar 17 TWh under år 2017. Det är samma årsproduktion som Svenska Kraftnät uppskattar till år 2025 och Energimyndigheten till år 2030. Energimyndighetens långsiktsprognos förutsätter i princip att inga fler investeringsbeslut kommer att tas från och med idag fram till och med år 2030. Baserat på nuvarande utbyggnadstakt innebär det en underskattning om 26 TWh år 2030.

Jämförelser Svenska Kraftnäts vindkraftsprognoser (TYNDP 2012 och Perspektivplan 2025) med tänkbart utfall TWh 46 44 42 40 38 36 34 32 30 28 26 16 TWh 24 22 20 18 10 TWh 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Svensk Vindenergi Q4 2014 Utfall TYNDP 2012 Perspektivplan 2025 Trendlinje

Flaskhalsar i elnäten Flaskhals i snitt 2 Långa ledtider Otillräckliga utlandsförbindelser Flaskhalsar i anslutande länders stamnät Risk för inlåst kraft (framförallt i norra Sverige)

Stamnätskoncession Vi efterfrågar en utredning som fokuserar på hur processen för anslutning till, och förstärkning av, stamnätet kan snabbas upp. Det kan ta över 10 år att få koncession. Långa ledtider kan leda till att nödvändiga och utpekade förstärkningar i SvK:s nätplaner realiseras för sent. För att minska risken att elnäten begränsar möjligheten till måluppfyllelse i elcertifikatsystemet måste SvK tidigarelägga planen på en ny ledning genom snitt ett och två för driftsättning senast år 2020. En förutsättning för att möjliggöra detta är att tillståndsprocessen för nya luftledningar förkortas avsevärt.

Förnybar el och utlandsförbindelser En hög utbyggnad av förnybar el kompenserar för ett ökat elpris till följd av högre priser på utsläppsrätter och ökad marknadsintegration. Sammantaget blir resultatet lägre elpriser i Sverige. Störst vinnare blir den elintensiva industrin (som inte är med och betalar för förnybartutbyggnaden genom elcertifikatsystemet), men även hushållen får totalt sett lägre kostnader. Utlandsförbindelserna är viktiga för försörjningstryggheten, marknadsintegrationen med Europa och för att säkra avsättningen. Utlandförbindelserna är också en lönsam affär för Svenska kraftnät. Om intäkterna används för att täcka nätutbyggnad inom landet, kan elkonsumenternas kostnader för de nätförstärkningar som den förnybara elproduktionen kräver begränsas.

Vikande lönsamhet

Jan 2008 Apr 2008 Jul 2008 Oct 2008 Jan 2009 Apr 2009 Jul 2009 Oct 2009 Jan 2010 Apr 2010 Jul 2010 Oct 2010 Jan 2011 Apr 2011 Jul 2011 Oct 2011 Jan 2012 Apr 2012 Jul 2012 Oct 2012 Jan 2013 Apr 2013 Jul 2013 Oct 2013 Jan 2014 Apr 2014 Jul 2014 Oct 2014 Jan 2015 Apr 2015 Prisutveckling 1200,00 SEK/MWh 1000,00 800,00 600,00 400,00 Elcertifikat, SKM El, Nordpool 200,00 0,00 Källa: NordPool, SKM

Fastighetsskatt - Skatteverket 2015-03-24 lämnade Skatteverket ett ställningstagande som gäller Statsstöd i form av lägre fastighetsskatt för vindkraftverk. Fastighetsskatten för elproduktionsenhet med vindkraftverk är lägre än för övriga elproduktionsenheter, vilket kan vara ett statligt stöd enligt artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Fastighetsskatten för elproduktionsenhet med vindkraftverk får endast beräknas med den lägre skattesatsen (0,2 %) om takbeloppet (200 000 euro för en period om tre beskattningsår) inte överskrids enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse. Om det stöd som ges i form av en lägre fastighetsskatt för elproduktionsenhet med vindkraftverk medför att takbeloppet kommer att överskridas, ska fastighetsskatten istället beräknas till 0,5 procent av taxeringsvärdet.

Fastighetsskatt Ökad fastighetsskatt, från 0,2% till 0,5% 3 MW, 8.200.000 kwh/år, taxeringsvärde 27.750.000 kr Skatten ökar med 83.250 kr, från 55.500 till 138.750 kr Skatten ökar med 1,01 öre/kwh, från 0,68 till 1,69 öre/kwh

Energiskatteundantaget Extra problematiskt om kalkylen har byggt på möjligheten att nyttja undantaget!

Goda vindlägen

Goda vindlägen Goda vindresurser är en förutsättning för en affärsmässig och hållbar tillväxt av vindkraften i det svenska energisystemet. När vindkraften byggs i goda vindlägen minskar dess miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv, den blir ekonomiskt konkurrenskraftig och kostnaderna kan hållas nere för konsumenterna.

Global nytta - lokalt intrång + - Minskade CO2-utsläpp Minskade partikelutsläpp Minskad vattenförbrukning Påverkad landskapsbild Ökade bullernivåer Påverkan på djur- och fågelliv

Vad innebär 30 TWh vindkraft? Vid slutet av år 2015 kommer det att finnas cirka 3 250 vindkraftverk i Sverige För att öka från 15 TWh till 30 TWh vindkraft behövs ytterligare cirka 2 000 moderna 3 MW-verk i goda vindlägen 127 inv/km 2 6 500 vindkraftverk 230 inv/km 2 25 000 vindkraftverk 22 inv/km 2 5 500 vindkraftverk

Hinder för utbyggnad Artskydd Kommunalt veto Försvarsmakten Risk att anläggningarna inte lokaliseras till de miljö- och resursmässigt bästa platserna!

Artskydd Bedömningarna utgår inte längre från risk för påverkan på fågelbestånd utan från vad som lokalt bedöms vara viktiga fågellokaler och schablonmässiga skyddsavstånd till enstaka fåglar. Reglerna ger sken av att det måste tas hänsyn till enskilda exemplar av fåglar på ett sätt som egentligen inte är motiverat ur artskyddssynpunkt och som inte heller följer av EU-rätten. Artskyddsförordningen måste ses justeras och anpassas till gällande EU-rätt.

Försvarsmakten och civila flyget Försvarets stoppområden MSA-ytor vid flygplatser Skjut- och övningsfält Väderradar 18 % i elområde 1 och 2 51 % i elområde 3 och 4 32 % totalt

Kommunal tillstyrkan Användandet av det kommunala vetot är inte förenligt med de principer om saklighet och objektivitet som är centrala vid tillståndsprövningar och all annan myndighetsutövning. Sverige har en lag som tillåter godtyckliga beslut, innebär obefintlig förutsägbarhet, ger utslag som inte kan överklagas och som kan leda till att kommuner begär ersättning för att bevilja en ansökan.

Vind 2015 4-5 november Stockholm Waterfront Vi ses på Vind!

Tack! Tomas Hallberg th@svenskvindenergi.org 070-164 44 53 www.svenskvindenergi.org