Får FFF en större uppgift?

Juni 1961 Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka Nummer 10 J{ommunreformen: Får FFF en större uppgift? När de nu~ar~nde kom~unerna o~ innebör~en härav.?et. beför knappt to ar sedan bldades, hover dock mte tagas for gvet, stod det klart för många, att des- sa kommuner inte kunde få någon längre varaktighet. Det gällde särskilt sådana kommuner, där jordbruket var den dominerande r näringen och således "flykten från landsbygden" var omfattande. Genom landsbygdens fortsatta avfolkning och misslyckandet med att få kommunerna industrialiserade blev det tydligt, att en ny och genomgripande kommunreform måste genomföras. Denna är nu på väg och är troligtvis förverkligad inom loppet av de närmaste fem åren. 1, --------------------, ARSMÖTE Föreningen för Fjällbacka håller årsmöte i Församlingshemmet tisdagen den 22/7 1961 kl. 19.30. Frågor, som medlemmarna önskar få behandlade vid mötet, torde inlämnas till styrelsen senast 14 dagar dess att förändringen kommer att innebära endast en sämre ställning anslutning till årsmötet förinnan. för samhällena. Även motsatsen visas filmer om Fjällbacka. V. g. v. till sid. 7. '- --' ------ --------------------------- "Kärnfolk" Den kommunreform, som genomfördes 1952, betydde inte så mycket för de bohusländska samhällena. de flesta fall behöllo de sin municipala organisation och kunde därigenom rätt väl tillvarataga sina speciella intressen. Vad som mest gjorde sig gällande till skada för en del gamla samhällen var, att den så kallade På sjöbodsvalen befinner sig Jonasson, när han med flinka händer ger oss en lektion i hur man binder garn. "centralorten" inom kommunen blev favoriserad. För omkring ett LUDVG JONAS SON ket. Som 18-årig ville han se nåår sedan miste dock de flesta Fjällbackas äldste fiskare. got annat än hemmafjordarna, samhällen sin municipala organ i- Borta i det sommarfagra Mör- och han for till sjöss med olika sation och när det nu även skall hult med sin blandade bebyggelse båtar. Senare upptogs åter fisket bliva en förändring av kommuner- från gamla tider och nutiden bor såväl hemma som bl. a. i norska nas storlek, uppbyggnad och orga- platsens äldsta småfiskare, Ludvig fiskevatten, och han var även med nisation, komma de gamla sam- Jonasson. Här är han född och på fraktning av ved från Norge hällenas ställning att förändras. uppväxt, och här har han till- till skärgården. yngre dagar var Det kan därför vara lämpligt att bringat sin levnad. Redan som han också verksam inom steninduförsöka bilda sig en uppfattning pojke fick han vara med vid fis- V. g. v. till nästa sida. AU(TON Stiftelsen Fjällbacka Pensionärshem lät vid offentlig aktion försälja sin villafastighet belägen på gården Lersten, öster om samhället. En stor publik hade samlats när auktionsförrättare Mauritz Karlsson, Gerlesborg, började försäljningen. Fastigheten gick först under klubban, och sedan buden ökats undan för undan klubbades den bort för 42..000. kronor till lantbrukare Nils Christensson, Lersten. Därefter utropades diverse lösöre såsom möbler, husgeråd, tavlor och mattor och inbringade kronor 2.280 :-. Försäljningen var ett led i Stiftelsens realiserande av egendom för att anskaffa medel för uppförande av ålderdomshemmet. Gammal fastighet som försvann Genom frisörmästare Nils Carlsson förvärvande av ett tomtområde vid "Långbacken" har den å tomten belägna gamla byggnaden skattats åt förgängelsen. Denna gamla fastighet uppfördes år 1857 och här startade i början på 1860. talet landets första inläggning av ansjovis av sjökapten Gustav Andersson, Fjällbacka. Namnet "Fjällbacka ansjovis" var ett klingande namn inom olika världsdelar dit sillen fördes på stolta segelfartygs kölar hemmahörande sjöfartsmetropolen Fjällbacka.

2 Tidskrift för Föreningen för Fjällbac;a FFF 5 ar o Fjällback~ - Bladet utkom~e: i industrier "Erfarenheten visar att dag med Stt W :e nr. V frar största utsikt till framgång har således ett första jubileum. Sam- b d f lk D......, yg ens eget o. ekanner lade utgor dessa tldnmgar pa sätt Ny hamntaxa Fjäll backafiskarnas avd. 34 25 år Sjöfartsstyrelsen har fastställt hamntaxa för Fjällbacka att gälla till 1963 års utgång. Nuvarande 'f k f f d Fjällbackafiskarnas avd. 34 av h amnavg ter s a ort aran e gälla, dock med den ändringen Svenska Västkustfiskarnas central- att avgifterna per 1.~0 kg:. blir ~ör förbund firade sin 25 -åriga verkcementarbeten 1,0 ore, farsk fsk samhet i samband med årsmöte 15 öre, salt och kryddad fisk 15 i Gröna Lids pensionat lördagen öre, och för torkad rökt fisk 20,... f" fl k 20" den 11 mars. och vis en historik över Fjäll- förhållandena och de trivs på ore avensom or yttsa er ' ore. Till jubileet hade inbjudits förbacka för senare delen av 50" platsen." utom centralförbundet- avdelningtalet. Det betyder även att föreningen hållit samman i 5 år. Det har också visat sig att de 300 personer arna nr 26 i Hamburgsund, 35 Nederst till vänster på denna i Grebbestad och 37 i Havstenä sa d e våren sund. h sida finnes syftemålet med föreningen angivet. Man frågar sig från Badhoimen Avd. ordförande hr Bengt nu om något av detta motsvarat förväntningarna. Det har gjorts stora ansträngningar att få större eller mindre industrier till Fjällbacka, men det har hittills tyvärr varit med ringa framgång. Det kan i detta sammanhang erinras om vad landshövding Nyström skrev i vårt första Fjällbackablad angående Föreningen för Fjällbacka Postgiro 41 03 18 Styrelse: Ordföranden: Direktör Harry Järund, Otto Lindblads väg 18, Lund v. Ordförande: Läroverksadj. Sylve Larsson, Sveaväg. 119, Stockholm Sekreterare: Kamrer Bo Reichenberg Källgatan 18 B, Arvika Kassör: Köpman John Johansson, Fjällbacka 5 : te medlem: Köpman Wilhelm Fredlund Kastvindsgatan 2 c, Göteborg Redaktionskommitte för F jällbacka-bladet: Harry Järund Sylve Larsson Bo Reichenberg Algot Torewi SYFTE: Föreningen för Fjällbacka har till syfte att verka för Fjällbackas utveckling framförallt på näringslivets område. Föreningen vill därför stärka intresset för Fjällbacka i första hand bland före detta Fjällbackabor och bland sommargäster i samhället och den närllaste bygden. nya "skott", som kommit till under dessa 5 år har skett på initiativ från samhällets eget folk. Det är tre små spirande företag som vi kanske kan hoppas en del av i framtiden. Ett av dem, det som hållit på längst, sysselsätter i dag 10 man och planerar nu att bygga en fabrik. Det har inte uträttats några storverk, men det är en början som mycket väl kan utveckla sig ti ll något för samhället betydelsefullt. H. järund. Från by g gnadsfron ten Fjällbackabornas numera tradi-! Kahlman hälsningstalade och tionella Valborgsmässofirande vände sig till den första styrelsens samlar deltagare från såväl sam- ledamöter vilka samtliga var närhället som landsbygden. Badhovarande, men var fylld med folk när sångkören samt SVC representant under kantor ngemar Ce- direktör Tage Westerund, och derbratt ledning hälsade våren represen tanterna för de olika avmed "Vintern rasat ut" åtföljt av delningarna vilka samtliga hälett antal alltid lika välljudande sades \ älkommen. Till årsmötets vårsånger. Vädret var vackert och ordförande valdes avd. första ordsolen lät sina vårstrålar flöda medan den så sakta sänkte sig bakom förande, nuvarande affärschefen Valö. skymningen tändes det för Fjällbackafiskarnas andelsförening, flammande bålet på Gudmunskäret Arndt Berggren, Fjäll varifrån flammorna upplyste backa. Under den festlighet som den spegelblanka fjorden medan vidtog efter förhandlingarna tala de affärs chefen hr Arndt Berggren och föredrog en historik över de 25 åren. Därefter framfördes publiken färdades genom samhäl- Bankdirektör Holger U den, lets gator. Stockholm, (trogen Fjällbackagäst) har slagit upp sina bopålar "T7,.{; lk" på en tomt belägen intill Sälviks- vägen. Villan smälter bra ihop Forts. från sid. 1. med den tidigare bebyggelsen. Advokat Hugo Stenbeck, Stockholm, har nu sin nya sommarvilla under tak på tomt nr 6 i kvart. Kuttern. Villan är placerad på en vacker utsiktsplats och utsikten därifrån medför inget övrigt att önska. Folkskollärare Erik Grönqvist, Västerås, har lagt beslag på den sista tomten i Sälviksbukten. På denna tomt, som tidigare varit belamrad med stenar och avskräde, ligger nu en prydlig envåningsvilla. de inbjudna avdelningarnas lyckönskningar för avd. 26 av hr Axel l\. arnjo Berg, Hamburgsund, avd. 37 i H a\'s tensund av hr Karl Ake strin. Om dessa händelser och Hansson och centralförbundets mera till berättar nu den 85-årige lyckönskningar a\' dir. Tage Wesfiskaren och skärgårdskarlen Lud- terlund \ ilka amtliga överlämnavig Jonasson, när vi träffar ho- de praktfulla blomsterkorgar. nom. Han är pigg och vital och Ordföranden hr Bengt K ahlman hans promenader in till Fjällbacka framförde till j-t a\ d. och styingår i den dagliga rytmen. Nu- relsens tack till alla för hedersuppvaktningen. Gunnar Ahlzen, mera ägnar han sig åt sin hobbyverksamhet att binda fiskegarn. Direktör Sundsvall, har inköpt en tomt.. - Aven om en sjöbod är en hjärsöder om Mörhultsbadet i Mörtesak för de yngre så är det dock Röda Kors-kretsen hult. det som starkast sammanbinder 30 år en gammal fiskare med sitt förflutna. Nere vid strandens syd- samband med årsmötet firade väst sluttning bland de pitoreska Röda Korskretsen sin 30-åriga tillsjöbodarna har Jonasson sin sjö- varo i Högedsten skola där ordf. bod och där trivs han bäst. Här fru Sonja Broling erinrade om är han dagligen sysselsatt med att vad som gjorts och vilka personer binda garn. På väggarna i sjö- som deltagit under en lång följd boden hänger det vackra garn i av år. Fru Broling vände sig till Bo Granqvist, Fjällbacka, har olika färger och dessa har Jonas- hr John H. Johansson, Fjällbacka, lagt grunden till sitt bostadshus son tänkt att sälja till sommar- som tillhört styrelsen sedan starpå tomt nr 11 i kvart. Fullriggaren (gamla idrottsplatsen). ngemar järund. gäster och semesterfiskare. Här' ten och dessutom under många finnes således möjligheter för den år varit kretsens ordförande. Hr som för egen nytta och nöje vill John H. Johansson hyllades med skaffa sig präktiga och fina garn. blommor.

Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka 3 Fjällbackas näringsliv: Presentation av SD 69 "Mentor" Ett och annat Landsbygdens avfolkning är ju ra samhällen i Bohuslän, kan vi ett utomordentligt viktigt pro- konstatera, att Fjällbacka hävdat blem, och det kan kanske vara sig relativt bra. Några exempel torde kunna intressera. Vårt av intresse att ta en titt på hur grannsamhälle Grebbestad hade folkmängden har ändrats i Fjäll- 19 JO. inte mindre än Wll invåbacka under de senaste femtio nare, men 1951, då köpingen uppåren. Den 1 januari 1910 hade hörde, endast 696. Hunnebomunicipalsamhället 610 invånare. strand bodde den 1 januari 1910 Man väntar sig kanske en högre 1723 och samma datum 19591450 siffra, men det är här och i det personer. Motsvarande siffror är följande fråga om samhällets folk- för Bovallstrand 635 och 544, för mängd och ej församlingens, vil- Gullholmen 717 och 324, för Hälken senare ju är avsevärt högre. leviksstrand 493 och 23,0, och för Vi finner, att Fjällbacka den 1 Malmön J.064 och 5501, alltså januari 19 20, har 681 invånare, mycket stora minskningar. Att 1930 endast 564, 1940 712, 1950 Gravarne under 5,0 år ökat från no och den 1 januari 1959 698. 1444 till 1986 förvånar knappast. 1920-talet var tydligen en kritisk Det är ju en huvudort för fisket period, då minskningen under ett och fiskindustrin i mellersta Bodecennium uppgick till ej mindre huslän. än 11 7 personer. Stenindustrien Kville härad - den nuvarande var på tillbakagång, och fisket var storkommunen hade den 1 föga utvecklat. En markant för- januari 1910 7621 invånare men Skepparen på "Mentor" med sonen Lennart.. " storm, gav en lyckad bättring inträffade under 1930c So m an d ra b aot'l var sene om '199an d e for talet, och utan tvivel torde härtrålfisket presenterar vi "Mentor" och välbehövlig fiskedag 1 WO 'dl b. V ag adortens blomstring ha med Karl-Reihold Krantz som kg. räkor i 3 tråldrag, som in- spelat en betydande roll. Befolkägare och skeppare. Han är med bringade ung. 5.0,00 kr. ningen ökade under 93,o talet säkerhet känd av många som en Näst största fångst räkor gjor- med ej mindre än 148 personer. utav Fjällbacka K:s genom ti- des i mars i år då en fiskedag Att vi den 1 januari 1950. finner derna bäste fotbollsspelare, som per vecka under 3 veckor i följd den höga siffran 77,0" beror delvis trots flera dygns däcktramp i gav full fångstranson, som är 375 på att Sälvik, Bräcke och LerSkagerack under vardagarna kun- kg. per vecka. Det unika med sten i början på 1940-talet hade nat prestera fotboll av verkligt detta fiske var, att det bedrevs införlivats med samhället. Den hög klass under söndagarna. _ endast W min, gång från Väder- sis ta siffran, 698, kan kanske ge Trålfiske har han bedrivit i 9 år öarne. anledning till pessimism. Jämför och hela tiden ombord på "MenStörsta fångsten fisk, även den vi emellertid Fjällbacka med andtor". gjord vid Väderöarne är 40 lådor SD 69 " Mentor" är byggd i nästan uteslutande gråsej. Det En tråkig händelse som sedan Lysekil 1917, 56 fot lång och var 1958. vintras gav 2 veckors blev en trevlig kan jag också be5,63 m. bred. Djupgående 2,4,0 fiske efter hälleflundra cirka 2.,00,0, rätta om. Vi förlorade en nästan m. Motorn är en 150 hkr June kg., vilket gav rätt gott ekon 0- ny räktrål, värd c:a 2.,000 kr. 2 Munktell råoljemotor och båten miskt resultat. Detta fiske bedrevs dagar senare, var den bärgad igen. är liksom "Frank" utrustad med även nattetid. Flundra och tunga En räktrålare från Strömstad hade är de enda fiskeslag, som låter sig under fiske fått tag på trålen. ekolod, radio och pejling. Som hjälp ombord har Karl- fångas på natten. Den hade fastnat på hans trålläm Reihold sonen Lennart samt Stig Som den mest spännande upp- och blev på så vis bärgad. Angående trålfiskets framtidseliasson, Gåsön. " Mentor" kom leve sen under min tid som tråltill Fjällbacka i oktober 1952. fiskare, får jag väl räkna, när en utsikter måste jag säga, att risk Från början var det 3 delägare, brygdhaj tog trålen och tågen. för överfiskning av räkor är stor. men 1 okt. 1959 blev Karl-Rein- Det var vid Persgrund under Ett för stort antal båtar har på hold ensam ägare till båten. fisketrålning. På morron, när vi senare år övergått till detta fiske Fiskelyckan har naturligtvis varit skulle sätta ut trålen och den och det bedrivs intensivare än förväxlande, men man blir impone- ännu befann sej i vattenytan, ut och redskapen moderniseras rad över att höra om verkligt lyckades en brygd simma rätt in och blir effektivare, så att återfina fångster och förstår att skep- i trålen. Dessa hajar kan nå en växten får svårt att hinna med. par'n på vår fråga om vad han vikt av 3,0.0.0 kg. Om denna väg- Detta bevisas av att dagens räkor tycker om sitt yrke, helt lakoniskt de så mycket är svårt att säga, är till storlek betydligt mindre än svarar: "Bra"! men påfrestningen blev för stor, för 4-5 år se'n, Om jag har rätt Karl-Reinhold berättar själv så att tågen brast och trål och får framtiden utvisa!", slutar härom: tåg gick förlorade. Brygden kom Karl-Reinhold och går fram i "Största fångst räkor gjorde vi upp till vattenytan innan tågen hamnen för att jobba på sin kära vid Eggersundsbanken i Nordsjön slets av, så vi såg att den var av " Mentor". våren 1955. Efter 4 veckors iland- ansenligt format. B. Rbg. 1959 endast 4764. Den o"vrl'ga delen av kommunen har tydligen även relativt sett, minskat mycket mer än Fjällbacka. 1910 var Fjällbackas folkmängd ungefär 9 % av häradets men har 1959 stigit till 14.5 %. En markant förskjutning av befolkningsfördelningen till Fjällbackas förmån kan alltså iakttagas, ett förhållande, som bör spela en viss roll i kommunalpolitiska sammanhang. Det nya kommunindelningsförslaget har nu presenterats, och enligt detta skall Munkedal, Sörbygden, Svarte borg och Kville bilda en kommunal C-region. Går förslaget igenom, blir Fjällbacka regionens enda isfria hamn, vilket kan öppna intressanta och för samhället betydelsefulla perspektiv. detta sammanhanget vill jag nämna, att vid ett styrelsesammanträde i Bohusläns Gille i Stockholm för någon tid sedan var statsutskottets nye ordförande, riksdagsman Staxäng närvarande, och han omtalade, att statsmakterna var positivt inställda till de isfria hamnarna i norra Bohuslän. Borde inte de municipala och kommunala förtroendemännen taga tillfället i akt och göra förnyade ansträngningar för att få en bred, modern väg, som förbinder FjäJlbacka med Rabbalshede järnvägsstation och rikstvåan. En sådan väg skulle ju betyda mycket för hamnen men även för andra delar av samhällets näringsliv. Sylve Larsson.

4 Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka Tonfiske ' F ;ällbackabo på :i~"'~d~.~er~"~~~ flygtur till lsland augusti månad 19S2 skulle fyrvaktare Wikerstam och jag fara Bland tolv minkfarmsägare, som Motorerna arbetar bra och vi gör i februari månad bjöds på resa en marschfart på 800. km på en ut för att dörja makrill. Väl ut- till sland för att studera råvaru- höjd av 8.000 meter. Mellanlandkomna till "Landgrunnare" kom tillgången, befanns sig Sten carl- ningen i Glasgow sker smidigt qvist, Fjällbacka. Han berättar för och där får vi stanna en halv vi upp i flera stim tonfisk. Wiker- FB härom: timma. Det är lugnt och klart och stam hade tidi~are.gjort i ordning Resan gick via Kastrup och månen lyser. Vi går in i transiten harpun. V kvckt hem efter Glasgow till Reykjavik. Men som hallen där vi får kaffe eller drinden och sedan ut igen. Jadå, ton- så ofta vid denna tid på året kar om vi så vill. Så intar vi fisken var kvar. Wikerstam skulle trasslade det sig något med tid- åter våra platser och är på väg tabellen. Det var dimma över mot Reykjavik. köra båten och jag kasta harpun. Kastrup så att planet försenades Ett välkommet avbrott blir det Vi kom upp i ett stim på kanske 4 timmar. När vi äntligen komnär värdinnan bjuder på mat. ett SO-tal stora fiskar. Det var mit upp fick vi fint flygväder. Efter tre timmar sänker sig planet tonfisk förom oss, akter om, under båten och på båda sidor. Jag När vi landat är det 22 sekund- och man ser ljusen i Reykjavik. ------------._-- blev fullkomligt paralyserad av meters storm och regn. Vi blir ta, men det blev allt samma sak. omhändertagna av representanter dessa stora fiskar. Vilken skulle - Det blev inget kast av för ho- för våra isländska värdar, och jag kasta på. De hade ju så bråttom, jag bara tittade, kunde inte baka hem igen utan någon ton- nämsta hotell. nom heller. Vi fick allt vända till- inkvartering sker på stadens för hinna med. Wikerstam ropade: fisk. J a, där gick dessa stora fiskar runt båten och fullkomligt Dagen därpå gästar vi de is- "Kasta då någon gång". Nej, inte ländska leverantörerna av minkfogjorde narr av oss. Det var första vågade jag det. J ag bara tänkte: der. Det blir ett hjärtligt motoch antagligen sista gången jag "Hur ska vi klara en sån bjässe tagande och vi känner oss som försöker mig på att fånga sådana hemma. Vi informeras om slands om vi skulle få fast i en?" Då stora djur. fiske och möjligheter till export skulle vi byta och Wikerstam kas- J. J. av minkfoder. Här finnes prov på fiskegarn i nylon, bomull och silke. På gatan står bilar till förfogande och färden ställes nu till en fileringsfabrik med fryshus utanför Reykjavik. Vi skulle här se hur fisk och fiskavfall tillvaratages och fryses in, men det stor- Matspalten: HAVETS LÄCKERHETER Blåmusslan kan erhållas på på bergbotten och storleken burk i varje livsmedelsaffär och musslan bör vara c:a S cm. anses vara en stor läckerhet. Hur! Här är ett recept på en soppa många har tagit upp musslor ur som smakar hav och serveras på havet för att själva tillaga denna ett originellt sätt, nämligen med läckerhet? skal och allt på tallriken. Se ovan! Runt nästan varje ö i Fjällbackas skärgård finner vi blåmusslor av hög kvalite på djup 2,S dl torrt vitt vin 40. musslor som varierar mellan O,S m till SO g smör c:a S m. Bästa kvaliten finner Ni l msk finhackad gul lök NSSES HERR & DAMFRSERNG, FJÄLLBACKA Tel. 12S Permanentning och Klippning i modem stil. BLOMMOR, FRUKT GRÖNSAKER Presentartiklar m. m. Kärraby Blomsteraffär Tel. Fjällbacka 49 Hamburgsund 2S Hilding Fossum FJÄLlBACKA Tel. 12 Välsorterad Speceriaffär sinnrika maskiner. Vi hinner även med ett besök på statens fiskeriinstitut med dess laboratorium. Nästa dag är vädret bättre, det regnar inte. Vi skall ut på långmar och inga båtar har kunnat tur och embarkerar bussen. Vi gå ut. Vi måste nöja oss med får nu bl. a. se på slands väratt under sakkunnig ledning få gå mekällor vilka helt täcker begenom anläggningen. Allt går på hovet av varmvatten och har en löpande band och medan den temp av 130 0 C. På vägen passtörsta och minsta fisken fileas. serar vi ett stort 10.0.001 årigt för hand går den medelstora i lavafält. Lavan har stelnat till 2 tsk finhackad chalottenlök l msk finhackad persilja vitpepparkorn egendomliga formationer och marken är steril sånär som på lava och mossa. Landskapet ändrar dock snart Skrapa och borsta musslorna karaktär. Höjder, kullar och berg mycket noggrant och skölj dem i avlöser varandra. Vägen slingrar flera vatten. Ställ dem bredvid sig upp och ner och bergformationerna intager ett allt mer egendomligt utseende. Vid de varma varandra i en stor vid kastrull på och lägg därefter i de andra in- källorna stannar vi och går ur gredienserna. Observera att muss- bussen. Det ryker ur marken och lorna kokas utan salt. Det finns ångan står som en dimridå. Ett tillräckligt med havssalt i dem. mycket egendomligt skådespel. På Koka musslorna häftigt under väg tillbaka mot Reykjavik tar lock tills de öppnar sig, 4-6 min. vi av mot Keflavik, en liten stad Slå musslor och spad i en sopp-! på slands sydvästligaste udde. terrin och strö över litet finhackad Nära Keflavik ser vi NATO:s persilja. Servera dem djup tall-j stora flygbas. En hel liten stad rik. 4-S pers. med S.000. innevånare. Vi be- Sonja. v. g. v. till sid. 7.

Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka 5 Då det var krigisk.t Fläskösundet (änt folk l Sedan många år tillbaka eller närmare bestämt från 1938 har den kände advokaten och finans- En plats i Fjällbacka skärgård' sig en underlivsskada så att han mannen Hugo Stenbeck från " h f.. ' ' k t d" f t d o o som. f Stockholm vistats FJ'a"llbacka f orr oc a t ort ar V gt or are e.~ av epa. nyarsa ton trafikerad är sundet mellan 1818, efterlamnande anka och 5 om somrarna. Dyngö och Fläskö, det s. k. FlåSkÖ-' barn av vilka den yngsta, dottern Advokat Stenbeck är fådd 1890 sundet. slutet av 1700~talet och Josefina, var 14 veckor gammal. i Uppsala och tog sin jur. kand. början av 1800-talet var Dyngö Lars Falck var en för den tiden examen 1914. Sedan 1923 är han mest bebott av lotsar och Fläskö och orten fårmögen man. Hans äldste delägare i den kända ad voav de s. k. dykeri uppsyningsmän- efterlevande hustru dog 1828. katfirman Lagerlöf i Stockholm. nen eller kommissarierna, tjänste- Som.något o anmärknings~ärt för Som skicklig affärsjurist, iderik män hos det då mäktiga Dykeri- den t~den star antecknat bo upp- och driftig har S. efter hand alltbolaget, som här hade sin station. tecknmgen efter henne att hon mer engagerats i svenskt närings Detta bolag hade ensamrätt till haft besök av läkare från Ström- liv och tillhör styrelsen i ett my c allt vrakstrandande i skärgården, stad (då närmaste plats) innan ket stort antal företag inom vitt såväl fartyg som last och som vid hon dog. skilda grenar av industrien. Han denna tid förekom i riklig mängd. november 1810 var det kri- är ordförande i eller ledamot av De mindre tjänstemännen i bo- giskt Fläskösundet. Då fick styrelsen i nvestment AB Kinnelaget såsom vrakfogdar och dykeriuppsyningsman Strömsten å vik, Korsnäs AB, Ställbergs Grufve strandriddare bodde här och var Fläskön besök av grosshandlare AB, Rydboholms AB, Turbin AB i skärgården och å Fjällbacka. Rutger Smith från Strömstad (far de Laval Ljungström Halmstads Dykerikommiss~rie vid denna tid till Emelia Flygare-Carlen) och var Carl Frednk Ruderberg, född i ett brev av den 8/11 1810 till på 175 0-talet. Denne, som var en sin son Carl Peter Smith i Strömmäktig man, ansåg sig äga hela stad berättar denne följande: Fläskö, oaktat denne var en Kro- (uppgifterna något förtydligade) nans ö. Här hade han även brännvinsbränneri och trankokeri. Ar 1804 dog hans hustru Anna Maria född Söderberg, född på 1750-talet, och efter denna tid, när sillen dragit sig från land, kom han, enligt de gamles berättelser, på ekonomiskt obestånd. Ar 1805 försålde han så halva Fläskö för 500, riksdaler banko (750 kronor) till den nye dykeri~ uppsyningsmannen Thomas Otto Strömsten från Strömstad. Den andra halvan i Fläskö försåldes någon tid senare till skeppare Carl Jonsson, född 1778. Själv bosatte sig Ruderberg å Fossane i Kville socken. Här ingick han även nytt äktenskap, och har nu avkomlingar i sjätte och sjunde led såväl med den första som sista hustrun boende både å Fjällbacka och Dyngön samt även annorstädes. det första äktenskapet hade Ruderberg en dotter vid namn Anna Elisabet, född 1780'. Denna blev gift med skeppare Lars Falck från Fjällbacka, född 1778. Denne, kallad "starke Falcken" dog till följd av ett kraftprov som han efter vadhållning utförde när han ensam skulle resa masten och sätta denna i spåret på sin slup "Aron" om 16 läster (omkring 50 ton). När han var så gott som färdig härmed " skreggade" han med det ena benet, berättade de gamle, masten kom i spåret men själv ådrog han "Den engelska kutterbriggen var här i skärgården för att utjaga norska kapare och knipa dem. lördags seglade han från i Smögen och ankrade vid Veholmen utanför Fläskö. Härifrån skickade han en slup till Fläskö med 8 man. När slupen kom in i Fläskösundet blev han hälsad aven kanonkula och ett skrå skott från en norsk kapare. Den engelske slupen vände genast om till kutterbriggen och kom tillbaka till Fläskö med två slupar och en barkass varpå var 36 man. Den norske kaparen hade dock förut lossat sin förtöjning och kommit iväg genom ett hål så han slapp undan denna gången. Engelsman- På 1860-talet var Fläskö be- ;-------------~byggt med 7 bostadshus. Dessas FRUKT och ägare, fiskare, sjömän och skep-! pare, hade erhållit åborätt 1853'1 GRÖNSAKER Den 21 maj 1891 försålde Kronan hela Fläskö till 6 av dess husnen svor över att han ej träffa honom. Det är väl ej rätt att norska kapare skall ligga så i vår skärgård. Kutterbriggen seglade sedan från Veholmen och jag vet ej nu var han är". Advokat Stenbeck. Fjällbacka Järnverks AB, Marma-Långrörs AB, Munkedals AB, Robert Zosch AB, Sandvikens J ernverks AB, Höganäs-Billesholms AB, Svenska Träimpregnerings AB, STAL, Bultfabriks AB, AB Kanthal och många andra. nvestment AB Kinnevik, till vars bildande S. själv tagit initiativet, är S. även verkställande direktör. Kinnevik har betydande aktieinnehav i flera av de nyss nämnda bolagen samt driver genom dotterbolaget, Mellersta Sveriges Lantbruks AB, rationellt jordbruk på ett antal egendomar i Östergötland, Västegötland och Småland. Trots att S. egentligen för längesedan passerat den åldersgräns, som berättigar folk i allmänhet att pensioneras föredrar han, att gå för full maskin. Det kan man också göra, när man besitter en sådan spänst både fysiskt och psykiskt, som är Advokat Stenbeck förunnad. Forts. nästa sid. Aug:a Carlssons Eftr. Telefon 35 Manufaktur, FJÄLLBACKA Kappaffär Mode och ägare för 15 kronor och 9 0 öre ett även för den tiden billigt pris: Fjällbacka den 3 april 1961. Johan Mjölner. i Bräcke Trädgård Fjällbacka Tel. 74 ~----------~ ÖVERSTESLL Marknadens _ förnämsta sillinläggning Aktiebolaget Gust. KONSERVFABRK Lysekil - Fjällbacka Richter

6 Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka J(änt folk. Forts fr. föreg. sid. På sommaren tillåter sig S. Badortsföreningens ordförande har ordet emellertid en välförtjänt avkopp- Västersolen slår en gnistrande permananta den har på grund av lin g i Fjällbacka, som han älskar. kaskad i fönsterraderna och alla kostnaderna måst skjutas på fram Helt och hållet fritt från arbete husen längst strandkanten verkar tiden. Vi hoppas dock att redan blir det dock inte. Varje morgon förgyllda eftermiddagsljuset. nästa sommar ha banan klar för efter de sedvanliga 3-0 minuternas Härifrån Badholmen är synen gymnastik samt bad har S. cirka förtrollande. Det var fattigt med spel igen. vå timmars sysselsättning med sno hos oss i vinter men ibland post etc. men det blir ändå gott gnistrade det till med några såom tid för den verkliga hobbyn, dana vackra vinterdagar som gör om är segling. Det är heller inte att man glömmer allt grårusk. att misstaga sig på, att S. när Nu blir dagarna längre, solen På Segelsällskapets årsmöte be slöts att om möjligt starta en seglarskola Fjällbacka. Men (och det finns några "men" här) sällskapets ekonomi är in te sa strålande. Båtar är dyra såväl att köpa som att hyra och var skaffa man möter honom ute i skärgår- dröjer sig kvar och drar sig nordden sittande till rors i sin 22 kvm ligare för varje dag. Man börjar långedragsjulle, verkligen stor- se om sina båtar och bryggor. bra instruktörer - lärare? Finns rivs. Vintern har varit mild även mot det några av Fjällbackabladets Advokat Stenbeck har alla år bryggstötterna, inget islägg, det läsare som är villiga att hjälpa till bott på Oxnäs, och där har han spar många arbetstimmar nu på här är segelsällskapets styrelse också en fint belägen sjöbod. våren. hamnen luktar målfärg, tacksam för detta. Hänvändelse denna del av samhället trivs han tjära och multnad tång. Allt blanbäst, och där bygger han nu sin dar sig till den alldeles speciella kan då göras till målarmästare Georg Aronsson eller skeppare nya villa, på en av de vackraste lukt som hör ett fiskeläge på Bengt Kahlman. J a, nog skulle utsiktspunkterna i samhället. Han västkusten till. Vattnet har en det vara roligt om intresset for säger själv, att han numera kän- alldeles särskild färg denna tid segling kunde ökas bland ung ner sig som Fjällbackabo. på året, det är kallt men ser ändå domen. Segling är en sådan Som medlem i FFF har S. all- varmt och inbjudande ut på nåot sätt. Man vill s.å gärna dröja sport som fostrar kanske mer än tid visat ett stort intresse för de g någon annan. Så låt oss göra problem vi syssla med. kvar nu i april-maj-vädret men vårt allra bästa allihop som är sa kommer våren - försommaren intresserade, då är det min fasta Advokat Stenbecks maka Mär- som en explosion på 14 dagar övertygelse att en seglarskola tha är född Odelfelt. De har fyra är allting grönt och maskrosorna skall komma till stånd i Fjällbarn. Sonen, Notarie Hugo S., prunkar gula och granna i gräs- backa. Sommarseglingarna i år som således går i sin faders fot- mattorna till flitiga trädgårdsod- blir något annorlunda än förr om spår, döttrarna Elisabeth och lares förtret. åren i och med att en kombinerad Margaretha samt sonen Jan. l f tt både Ja, så glider tiden undan mot täv mg p aneras att om a a J. A. FREDLUND PLÅTSLAGER Utför alla i branschen förkommande arbeten Tel. 80 Kungshamns konsumtionsförening BUTK 14 FJÄLLBACKA Tel. 141 Modern Snabbköp till Eder tjänst. ~----------------~ en ny sommar, en som vi alla lördag och söndag under Badhoppas skall bli varmare och soli- ortens dag. gare än sistförlidna. Folk rustar Ja. Så rusar tiden undan _ sig på skilda håll för att kunna mycket skall hinnas med innan ta emot den ström av turister sommaren kommer på allvar. Vi som vi hoppas skall gästa även hoppas inom Föreningen Fjälldenna säsong. - Jag skall i korta backa Havsbad att allt skall vara drag presen tera det program som färdigt och att vädret också skall Föreningen Fjällbacka Havsbad hinna bestämma sig för att skänkommer att bjuda på. Den tradi- ka oss masor av sol och härliga tionella dansen kring midsommar- ljumma vindar som lisa åt alla stången kommer, om allt går en- dem som inte får bo i vårt sköna ligt planerna, att som vanligt in- Fjällbacka alla 12 månaderna på leda sommarens bryggdans. En året. åndring blir det ifråga om sommarfesterna då Fjällbacka drottsklubb kommer med sin idrottsfest redan lördagen den 1 och söndagen Väl mött Fjällbacka 1961. Thorsten. den 2 juli. Sedan firas Bad- ortens dag i år fredag, lördag och. son.. d ag d en 14, 15, 16 J. u 1. BO a da P. S. Styrelsen för Förelllngen festerna kommer att bjuda ett Fjällbacka Havsbad ber alla s~m f d t m V u o g program so hoppas är intresserade av dansen... knng skall tillfredställa alla smakrikt- midsommarstangen att hjalpa till nmgar.. E n tra Ok g ny h e t ar a.. tt att klä och resa.. denna samt att V. tyvarr.. no d gas sta nga tennis - lova bryggan fore dansen. banan i år. Den nuvarande banan Välkomna till bryggan midär alldeles för dyr i underhåll sommaraftons eftermiddag. och drift för att föreningen skall kunna driva den. Planerna på att D. S. WALDNERS FÄRGHANDEL Sätt in dina sparmedel i ortens egen bank KVLLE SPARBANK Har Ni bekymmer med värmen, Då är Paris med "tryck-påknappen-värme" just den oljekamin Ni behöver. Paris har tangentmanövrering. Ni kan välja mellan: Mikroinställning (sparlåga med minimal oljeförbrukning =: 5-8 timmar per liter), lågfyr, mellanfyr oc.h högfyr. Dessutom har ParS kokplatta, inbyggd tank och dragregulator samt utdragbar spillplåt. Det eleganta utseendet och de vackra emaljkombinationerna i mahogny och sandfärg gör också alt Paris alltid ser ny ut. Titta in till oss nu och lös Era värmeproblem - pröva Paris fangenfmanövrerade oljekamin med sparlåga. Johan Olofssons JÄRNHANDEL Tel. 40