EUROPEISKA FLYKTINGFONDENS (ERF) FLERÅRIGA PROGRAM 2008 2013

EUROPEISKA FLYKTINGFONDENS (ERF) FLERÅRIGA PROGRAM 2008 2013 Flyktingfonden har följande operativa mål: Asylförfarandena samt mottagningen och integrationen av asylsökande ska i alla skeden beakta principerna om jämställdhet mellan könen, jämlikhet för minoriteter och icke-diskriminering. 1. Finland ska främja skapandet av ett gemensamt europeiskt asylsystem genom att utveckla Dublinsystemet och Eurodacsystemet och förbättra medlemsstaternas administrativa praxis och samarbetsformer, som ska användas till att förbättra kvalitet och effektivitet i asylförfarandena och till att garantera likabehandling av asylsökande i Europa. Det gemensamma europeiska asylsystemet (CEAS) kan främjas genom att Dublin- och Eurodacsystemen utvecklas i samarbete med alla berörda myndigheter i medlemsstaterna och dessutom också på nationell nivå genom samarbete mellan våra berörda myndigheter och icke-statliga organisationer (frivilligorganisationer), exempelvis genom seminarier och utbildning. 2. Finland ska göra familjeåterföreningsprocessen bättre och effektivare för de personer som beviljats internationellt skydd. Detta ska ske genom förbättrat samarbete mellan de nationella myndigheterna, såsom migrationsverket och utrikesministeriet, vilket uppnås genom utbildning av deras anställda och genom att de berörda, dvs. de som beviljats internationellt skydd och deras familjemedlemmar, erbjuds bättre möjligheter att bli hörda personligen. 3. Finland ska utveckla informationssystemen och databaserna på sina migrationsmyndigheter. Målet är att utvärdera och förbättra förfarandena för behandling av ansökningar som gäller internationellt skydd och att stärka de administrativa strukturerna i syfte att effektivisera det praktiska samarbetet med de berörda myndigheterna och frivilligorganisationerna både på nationell nivå och mellan medlemsstaterna. 4. Asylärendena ska behandlas av utbildad personal och intressegrupper med lämplig erfarenhet. Målgruppen är de nationella migrationsmyndigheterna och olika frivilligorganisationer. Kompetensutveckling och upprätthållande av kompetensen ska stödjas i yrkes- och sektorsövergripande samarbete med olika aktörer, såväl myndigheter som organisationer. 5. Finland ska se till att processerna för behandling av asylärenden uppfyller kvalitetskraven när det gäller laglighet, snabbhet och effektivitet. Syftet är att nå detta mål genom utbildning för landets migrationsmyndigheter. I syfte att säkra kvaliteten måste instrument för jämförelse och utvärderingsmetoder tas fram i samarbete med berörda nationella myndigheter och frivilligorganisationer och till exempel med Förenta nationernas flyktingkommissariat (UNHCR). Dessutom ska Finland främja samarbetet mellan medlemsstaternas berörda myndigheter. De olika processkedena ska följas upp så att eventuella behov av ändringar och förbättringar genast uppdagas. 6. Finland ska vidta åtgärder i syfte att se till att de som beviljats internationellt skydd får tillräckligt med information om behandlingsprocessen, vilken service som ingår och deras egen roll när det gäller att få processen att framskrida. Detta mål ska uppnås genom bättre utbildning, förfaranden, mallar och informationsmaterial. Under processens gång ska det i synnerhet ses till att personer som hör till de mest utsatta grupperna får information och att man beaktar deras särskilda behov. Verktyg för att nå

2 detta är till exempel intervjuer, utvärderingar, rapporter och utvärderingsblanketter. Man ska i ett så tidigt skede som möjligt fastställa identitet på dem som ansöker om internationellt skydd. Detta ska uppnås genom bättre identifieringsförfaranden och personalutbildning. 7. Finland ska förbättra den tjänster som systemet för mottagning av asylsökande erbjuder så att de sökandes behov bättre kan tillgodoses. Dessutom ska behövliga åtgärder vidtas för att garantera likabehandling och icke-diskriminerande behandling av alla kunder inom mottagningssystemet. Detta mål ska nås exempelvis genom seminarier och utbildning för de anställda inom det kommunala, såsom på flyktingsförläggningar och inom hälsovårdssektorn. De asylsökande ska tas emot med särskilt beaktande av de mest utsatta grupperna: deras behov ska prioriteras. I syfte att nå dessa mål är det meningen att använda den expertis som finns hos de nationella myndigheter och frivilligorganisationer som erbjuder flyktingstjänster. 8. Finland ska genom utveckling av mottagningsmallar och andra motsvarande åtgärder försöka se till att landets vidarebosättningspolitik flexibelt kan anpassas efter förändringar i flyktingsituationen. Finland ska delta i arbetet med att utveckla systemen för internationellt skydd i tredjeländer och försöka få fler medlemsstater att delta i vidarebosättningsarbetet exempelvis genom seminarier och utbildning både bilateralt och multilateralt. 9. Finland ska främja integration av flyktingar och stödja mottagningen i kommunerna med hjälp av samarbetet mellan de nationella myndigheter och frivilligorganisationer som deltar i processen. Det som särskilt ska stödjas är sådana tjänster i anknytning till boende, hälso- och sjukvård och vettig sysselsättning vars mål är att tillgodose de särskilda behoven för de mest utsatta grupperna (underåriga utan medföljande vuxen, kvinnor, funktionshindrade, sjuka, äldre och icke-läskunniga vuxna). Vidare ska redan integrerade invandrare delta i mottagningsverksamhet, exempelvis genom att bilda stödgrupper. Finland ska försöka se till att uppföljning och utvärdering sker av hur integrationen framskrider, exempelvis genom intervjuer, rapporter och utvärderingsblanketter, och att det civila samhället deltar i integreringen tillsammans med myndigheterna. Samtidigt främjas också integrationsprocessen mellan invandrare och den övriga befolkningen.

3 STRATEGI FÖR ATT UPPNÅ DESSA MÅL I det följande presenteras tre prioriteringar som kommissionen antagit. Efter var och en av prioriteringarna presenteras Finlands planerade nationella strategier och ges exempel på centrala åtgärder som ska genomföras (punkt 1). Därefter fastställs strategiernas mål och de indikatorer som ska användas för att utvärdera hur väl de nationella målen nås och hur Europeiska flyktingsfonden används för måluppfyllelse (punkt 2). Finlands inrikesministerium är ansvarig myndighet när det gäller Europeiska flyktingsfonden. Ansvaret för den nationella uppföljningen av åtgärder som fonden finansierar fördelas på fondens brett sammansatta ledningsgrupp. Projektframsteg och projektresultat kommer att utvärderas årligen. Flyktingsfonden kommer i Finland att administreras utifrån de villkor som kommissionen har uppställt. PRIORITERING 1: Genomförande av de principer och åtgärder som fastställs i gemenskapens regelverk på asylområdet, även de som rör målen för integration (Denna prioritering bör bidra till att säkerställa lämpliga mottagningsvillkor för flyktingar, rättvisa och effektiva förfaranden och en fullständig tillämpning av Genèvekonventionen som omfattar samtliga fondens målgrupper på grundval av de gemenskapsinstrument som anges särskilt i fondbeslutet.) Särskilda prioriteringar: 1) Åtgärder som syftar till att ta hänsyn till utsatta gruppers särskilda behov, särskilt underåriga utan medföljande vuxen, och närmare bestämt åtgärder som syftar till att förbättra de definitioner och förfaranden som tillämpas av medlemsstaterna för att identifiera utsatta asylsökande och på lämpligt sätt tillgodose sådana behov. 2) Åtgärder för att förbättra identifieringen av personer som är i behov av internationellt skydd och behandlingen av deras ansökningar vid gränserna, i synnerhet genom utarbetande av särskilda utbildningsprogram. 1. Målen för strategierna inom prioritering 1 och exempel på centrala åtgärder Finland kommer att upprätthålla och utveckla asylförfarandena, myndigheternas sakkunskap och kompetensen i asylfrågor genom förbättring av bland annat förfaranden, mallar, åtgärder, informationsmaterial och utbildning. Till målgruppen hör migrationsmyndigheter och andra myndigheter och även andra berörda aktörer, däribland personer som erbjuder rättshjälp, tolkar och bl.a. företrädare för minoriteter och frivilligorganisationer.

Exempel på åtgärder 4 o Att genomföra projekt där man tar fram förslag och presenterar exempel på hur Dublinsystemet och Eurodacsystemet kan utvecklas som en integrerad del av det gemensamma europeiska asylsystemet (CEAS) så att handläggningen av asylärenden blir ännu bättre för de asylsökande och medlemsstaterna. o Att genomföra projekt som kan användas till att effektivisera det praktiska samarbetet genom ökad och bättre beredskap för asylärenden inom förvaltningsstrukturerna och genom utvidgning av de nuvarande databaserna för asylärenden. o Att främja CEAS tillblivelse genom förslag och administrativa rapporter som presenterar erfarenheter av bästa praxis när det gäller att skapa CEAS; detta i syfte att garantera dem som behöver internationellt skydd en hög skyddsnivå på samma villkor i alla medlemsstater och en rättvis och effektiv behandling av ansökningar. o Att utarbeta utbildningsmaterialet och ordna utbildning när det gäller asyl- och flyktingrätten och att samordna utbudet på kurser och seminarier. o Att genomföra utbildning och forskning som gäller genomförandet av de principer och åtgärder som fastställs i gemenskapens regelverk. Finland kommer att förbättra informationen, servicen och stödet för den som ansöker om internationellt skydd och att bli bättre på att identifiera dessa. Vidare kommer Finland att allt bättre beakta de särskilda behoven för de mest utsatta personerna i de olika faserna av asylförfarandet. I detta syfte ska bland annat förfarandena, mallarna, åtgärderna, informationsmaterialet och utbildningen bli bättre. De som ansöker om internationellt skydd ska erbjudas hjälp, såsom rådgivning och informationsmaterial, så att de kan delta aktivt i behandlingsprocessen. På detta sätt genomförs särskilda prioritering 1 när de särskilda behoven för de mest utsatta beaktas och särskilda prioritering 2, som syftar till att förbättra identifieringen av personer som är i behov av internationellt skydd. Exempel på åtgärder o Att producera, förbättra, översätta och sprida informationsmaterial om asylförfaranden och mottagningsvillkor. o Att förbättra elektronisk rådgivning och kommunikation som gäller internationellt skydd. o Att förbättra den juridiska rådgivningen för asylsökande och också deras möjligheter att få sådan rådgivning. o Att utveckla systemet med företrädare för underåriga asylsökande utan medföljande vuxen, särskilt när det gäller anställning och utbildning av företrädare och stöd för deras arbete genom arbetshandledning. Finland kommer att försöka fastställa identiteten på dem som ansöker om internationellt skydd så tidigt som möjligt under asylprocessen. Detta mål ska uppnås exempelvis med hjälp av rådgivning som de nationella myndigheterna och frivilligorganisationerna tillhandahåller. Genom åtgärden genomförs särskilda prioritering 2, som syftar till att förbättra identifieringen av personer som är i behov av internationellt skydd.

Exempel på åtgärder 5 o Att förbättra metoder och teknik när det gäller att fastställa de sökandes identitet. o Att effektivisera det nationella och internationella samarbetet när det gäller att fastställa de sökandes identitet. o Att definiera och förbättra systemen och metoderna för språkanalys och åldersundersökning i asylfall. Finland kommer att sörja för mänsklig behandling och respekt för mänsklig värdighet i mottagningen. När det gäller mottagningen av asylsökande ska man allt bättre beakta att personer som tillhör olika grupper (särskilt de inom kategorin mest utsatta personer) har olika behov. Utgångspunkten för mottagning kommer att vara jämlikhet i alla dess former och icke-diskriminering. Det är meningen att dessa allmänna och specifika mål ska nås bland annat genom utveckling av förfaranden, mallar och åtgärder inom samarbetet mellan nationella migrationsmyndigheter och andra myndigheter och frivilligorganisationerna. På detta sätt genomförs delvis särskilda prioritering 1 när de särskilda behoven för de mest utsatta personerna beaktas inom integrationsprocessen. Exempel på åtgärder o Att utveckla rådgivningstjänsterna och även rehabiliterings- och mentalvårdstjänsterna i syfte att tillgodose de behov som traumatiserade asylsökande har, särskilt barn, ungdomar, kvinnor och ensamstående mödrar i behov av stöd. o Att särskilt förbättra deltagandet och möjligheterna att delta i mottagningen för kvinnor, flickor och andra stödbehövande grupper (t.ex. äldre, sjuka och funktionshindrade). o Att undersöka hur man bättre kan beakta barnets intressen som en sektorsövergripande princip vid mottagning, tillämpning av utlänningslagen och deltagande i myndigheternas (inklusive barnskyddsmyndigheter) inbördes samarbete och när relevanta insatser genomförs. o Att effektivisera utnyttjandet av expertis inom barnskyddsarbetet när barnets bästa bestäms inom ett asylförfarande och att förbättra olika yrkesgruppers sakkunskap i frågor som gäller att bestämma barnets bästa. Finland ska snabbt bosätta personer som har beviljats internationellt skydd till kommuner och genast inleda integrationsåtgärder efter bosättningen. De särskilda behoven av stöd ska beaktas inom integrationen när det gäller flyktingar och särskilt utsatta personer (t.ex. underåriga utan medföljande vuxen, kvinnor, ensamstående mödrar, äldre, sjuka, funktionshindrade och analfabeter). Det är meningen att dessa allmänna och specifika mål ska nås bland annat genom utveckling av förfaranden, mallar och åtgärder i samarbete med nationella myndigheter, frivilligorganisationerna och flyktingarna själva. Flyktingar som redan befinner sig i landet kommer att fylla en viktig funktion som exempelvis stödgrupp för nyanlända inom mottagningen och integrationen. Utgångspunkten för integrationen kommer att vara jämlikhet i alla dess former och icke-diskriminering. Det kommer att ske uppföljning och utvärdering av hur integrationen lyckas, vid behov exempelvis genom utvärderingsblanketter, rapporter eller utvärderingar och samarbetet mellan de olika aktörerna ska vara friktionsfritt. På detta sätt genomförs delvis särskilda prioritering 1 när de särskilda behoven för de mest utsatta beaktas inom integrationsprocessen.

Exempel på åtgärder o Att förbättra information och utbildning när det gäller mottagning av personer som beviljats internationellt skydd. 6 o Att genomföra preliminära insatser i syfte att främja integration av flyktingar, särskilt de mest utsatta personerna. o Att förbättra de alternativa inlärningsformerna för personer med svag grundläggande utbildning. o Att utveckla eftervårdsåtgärderna i anknytning till barnskyddet för underåriga asylsökande utan medföljande vuxen. o Att utforma metoder och verktyg för att stödja familjelivet för familjer som redan befinner sig i landet och som kommer till landet genom familjeåterförening. o Att ge de anställda inom flyktingmottagningen tillräckligt med aktuell utbildning. o Att skola de myndigheter som arbetar med flyktingar och även flyktingarna själva i hur man fungerar med tolk. o Att utveckla mottagningsmallar där man utnyttjar erfarenheter och gruppstöd från de flyktingar som redan befinner sig i landet. o Att följa och utvärdera hur bosättningen till kommunerna lyckas och dessutom att följa in- och utflyttningen mellan kommunerna: förhållanden och effekter. o Att införa åtgärder som uppmuntrar kommunerna att ta emot flyktingar och att främja regionalt samarbete (t.ex. att tillhandahålla regionala tjänster) och som ger organisationer och myndigheter incitament att samarbeta på integrationsområdet. o Att förbättra uppföljningen när det gäller att ge personer som beviljats internationellt skydd anställning som motsvarar deras kompetens. o Att stärka dialogen mellan dem som beviljats internationellt skydd och det kringliggande samhället och att försöka skapa stödinstrument och stödnätverk som förebygger diskriminering och rasism och främjar kulturell mångfald i syfte att stärka alla former av jämlikhet. 2. Beskrivning av de allmänna och specifika målen inom prioritering 1 och de indikatorer som använts Syftet är att genom strategierna inom prioritering 1 nå både kvalitativa och kvantitativa mål. Ett kvalitativt mål för asylförfarandet är att se till att de sökandes rättssäkerhet tillgodoses inom förfarandet, att förfarandet är rättsligt tryggt och att besluten fattas på goda grunder. Kvaliteten på beslutsprocessen kan bedömas exempelvis genom att man följer upp om besluten förblir oförändrade vid överklagande. Det kvantitativa målet anknyter till målsättningen när det gäller behandlingstider även här sker uppföljning. När det gäller mottagning är målen främst kvalitativa. Det gäller till exempel det stöd som de mest utsatta personerna får under asylprocessen. Det kvantitativa målet gäller bosättningen till kommunerna av dem som beviljats uppehållstillstånd. Integrationsmålen är å sin sida huvudsakligen kvalitativa. Bland de kvantitativa målen för integrationen kan nämnas att allt fler ska ha lönearbete på lång sikt.

7 Alla dessa indikatorer kännetecknas av att det är svårt att koppla dem till något visst utvecklingsprojekt. Eftersom asylförfarandet inbegriper flera olika delfaktorer, olika etapper för prövning av ansökningar och olika aktörer är de enskilda utvecklingsprojektens möjligheter att påverka beslutsfattandet begränsade. Det kan därför vara svårt, åtminstone på kort sikt, att bestämma vilka direkta verkningar ett visst projekt har på handläggningstiderna eller rättssäkerheten. Syftet med åtgärderna inom prioritering 1 är att bättre genomföra de principer och insatser i fråga om asylförfarandet som fastställts i gemenskapens regelverk. Finland kommer att uppdatera och upprätthålla migrationsmyndigheternas sakkunskap och beredskap. Asylförfarandet för dem som behöver internationellt skydd ska underlättas genom effektivare identifiering. Finland kommer att erbjuda mer information och hjälp till dem som ansöker om internationellt skydd. Det är också meningen att åtgärderna ska användas för kompetent tillgodoseende av de särskilda behov som de mest utsatta grupperna har. Detta gäller särskilt kvinnor och barn samt vidarebosatta personer som är i akut behov av hälsovård. Dessutom försöker man se till att dessa grupper får bättre möjligheter till särskild service. På detta sätt ges flyktingar ett bättre utgångsläge när det gäller integrationsprocessen. Syftet med insatserna för vidarebosättning är att få till stånd en förbättring när det gäller snabb bosättning till kommuner och tillgång till integrationstjänster. De flyktingar som redan finns i landet vet hur man ska underlätta de nyanländas integrationsprocess genom aktivt deltagande och har möjligheter att göra detta. Absolut största delen, dvs. ca 80 90 procent, av de mål som beskrivits i samband med prioritering 1 ska enligt avsikt genomföras som fleråriga projekt. Det är meningen att åtgärderna inom prioritering 1 ska genomföras inom ramen för årliga program under hela programperioden 2007 2013. PRIORITERING 2: Utvecklande av referensverktyg och utvärderingsmetoder för att bedöma och förbättra kvaliteten i förfarandena för att behandla ansökningar om internationellt skydd och för att stödja administrativa strukturer för att möta de utmaningar som det förbättrade praktiska samarbetet med andra medlemsstater har medfört Särskilda prioriteringar: 1) Åtgärder för att utföra oberoende utvärderingar av hur det nationella asylsystemet fungerar och hur man kan göra det mera effektivt. 2) Utvecklandet av verktyg för att förbättra enhetligheten i det nationella beslutsfattandet om tillämpningen av EU:s regelverk, såsom att göra rättspraxisdatabaser tillgängliga för alla berörda parter. 3) Åtgärder för att öka de nationella asylmyndigheternas förmåga att samarbeta med andra medlemsstaters asylmyndigheter, särskilt för att sammanställa, analysera och bedöma information om ursprungsländer eller ursprungsregioner i syfte att dela denna information med andra medlemsstater. 1. Målen för strategierna inom prioritering 2 och exempel på centrala åtgärder När Finland ser till att behandlingen av asylansökningarna håller hög kvalitet i alla processfaser beaktas å ena sidan rättssäkerheten och å andra sidan att förfarandet ska vara snabbt och effektivt.

8 Uppföljning kommer att ske av att kvaliteten på behandlingen av asylansökningar är god under hela processen och dessutom kommer högre kvalitet att eftersträvas genom utveckling av jämförelseinstrumenten och utvärderingsmetoderna. Finland kommer ofördröjligen att identifiera eventuella behov av lagstiftningsreformer. Ett aktivt deltagande i det praktiska samarbetet mellan medlemsstaterna kommer att uppmuntras. Dessa allmänna och specifika mål ska nås exempelvis genom utveckling av förfaranden, mallar och åtgärder såväl inom samarbetet mellan våra nationella myndigheter och de andra medlemsstaternas myndigheter som inom samarbetet mellan frivilligorganisationerna och internationella organisationer, såsom UNHCR. Syftet är ett genom åtgärden genomföra alla tre särskilda prioriteringar inom prioritering 2. Exempel på åtgärder o Att förbättra kvaliteten på beslutsfattandet när det gäller asylansökningar exempelvis genom att ta fram beslutsmotiven i samarbete med FN:s flyktingkommissariat. o Att utveckla samarbetet i syfte att i de olika medlemsstaterna säkerställa effektivitet och kvalitet på asylförfarandet och en jämlik behandling av alla sökande. o Att utveckla de för alla parter tillgängliga databaserna med landsspecifika uppgifter och förbättra andra databaser i anknytning till internationellt skydd. o Att stärka uppföljningen av asylfrågor och förbättra de tillhörande analyserna och prognoserna, särskilt att förbättra statistiken och utveckla de verktyg som används för att ta fram statistik. o Att eftersträva nationellt och internationellt samarbete när det gäller att samla in, förbättra och analysera uppgifter om ursprungsländer och att ge relevanta anvisningar. o Att utarbeta en oavhängig utvärdering av hur Finlands asylsystem fungerar och hur det bör effektiviseras. o Att förbättra asylintervjuerna och ta fram rekommendationer. o Att genomföra utvecklingsåtgärder inom projektet för utveckling av Finlands migrationsverk utifrån rekommendationerna. 2. Beskrivning av de allmänna och specifika målen inom prioritering 2 och de indikatorer som använts De mål som hör till prioritering 2 är delvis desamma som inom prioritering 1. När jämförelseinstrumenten och utvärderingsmetoderna utvecklas främjas måluppfyllelsen när det gäller de beskrivna kvalitativa och kvantitativa målen hela asylprocessen. Genom insatserna inom prioritering 2 försöker Finland också främja en enhetligare asyl- och flyktingpolitik inom Europeiska unionen. Det är ett viktigt mål för Finlands regering att aktivt främja det gemensamma europeiska asylsystemet. Syftet är att handläggningen av asylansökningar ska bli bättre också när det gäller rättssäkerhet och effektivitet och att utveckla de utvärderingsmetoder som används för detta. En oavhängig utvärdering ska göras om hur det nationella asylförfarandet fungerar. Finland bedriver praktiskt samarbete med andra medlemsstater.

9 Absolut största delen, dvs. ca 80 90 procent, av de mål som beskrivs i samband med prioritering 2 ska enligt planerna genomföras som fleråriga projekt. Det är meningen att åtgärderna inom denna prioritering ska genomföras inom ramen för de årliga programmen under hela programperioden 2007 2013. PRIORITERING 3: Åtgärder för att förbättra ansvarsfördelningen mellan medlemsländer och tredjeländer (frivillig) (Denna prioritering omfattar i synnerhet stöd till medlemsstaternas frivilliga ansträngningar när det gäller överförandet av tredjelandsmedborgare eller statslösa personer från ett tredjeland till en medlemsstat där de har rätt att uppehålla sig med flyktingstatus eller status som ger samma rättigheter och förmåner enligt nationell rätt och gemenskapsrätt som flyktingstatus, och överförandet av asylsökanden eller personer som åtnjuter internationellt skydd mellan medlemsstater.) Särskilda prioriteringar: 1) Åtgärder som rör vidarebosättning av personer från ett land eller en region som är föremål för genomförandet av ett regionalt skyddsprogram. 2) Åtgärder som syftar till att överföra asylsökanden eller personer som åtnjuter internationellt skydd från en medlemsstat vars asylmyndigheter är särskilt belastade. 1. Målen för strategierna inom prioritering 3 och exempel på centrala åtgärder Finlands mål är att bedriva en högklassig vidarebosättningspolitik i samarbete med FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och att möjliggöra en flexibel anpassning till förändringar i den globala flyktingsituationen. Detta mål ska nås med hjälp av ett regelbundet och intensivt samarbete mellan de berörda nationella myndigheterna och UNHCR. Finland kommer genom sin nationella politik att främja en snabb och tillräckligt flexibel kvotuppfyllelse. Detta mål ska nås genom stärkt samarbete mellan de berörda nationella myndigheterna och frivilligorganisationerna. Både de bilaterala och nationella samarbetsformerna avses innefatta exempelvis seminarier, kurser och utvärderingar. Cirka 80 procent av de projekt som ska genomföras inom ramen för nedan presenterade åtgärder kommer att vara fleråriga. Exempel på åtgärder o Att utveckla de nationella vidarebosättningsåtgärderna och att utbilda dem som deltar i vidarebosättningen. o Att effektivisera samarbetet i anknytning till utvecklingen av vidarebosättningsåtgärderna i samarbete med central- och regionalförvaltningsmyndigheterna, andra myndigheter, frivilligorganisationer och andra aktörer inom det civila samhället. o Att effektivisera och stödja kvotflyktingarnas deltagande i de olika faserna av vidarebosättningen.

o Att genomföra forskningsprojekt som gäller olika instrument för ansvarsfördelning som anknyter till utvecklingen av det gemensamma europeiska asylsystemet (CEAS). 10 Finland ska ha som mål att delta i utvecklingen av systemen för internationellt skydd i tredjeländer, särskilt i arbetet med att förbättra vidarebosättningen inom EU. Målet är att få fler medlemsstater att delta i vidarebosättningen. Dessa allmänna och specifika mål ska uppnås genom samarbete mellan de nationella migrationsmyndigheterna och de aktuella tredjeländernas berörda myndigheter och genom medlemsstaternas inbördes samarbete. Både de bilaterala och de internationella samarbetsformerna avses innefatta exempelvis seminarier och kurser. Exempel på åtgärder o Att delta i utvecklingen av EU:s interna vidarebosättning, exempelvis genom partnerskapsprojekt och att involvera partnerländer i urvalsprocessen. 2. Beskrivning av de allmänna och specifika målen inom prioritering 3 och de indikatorer som använts Ett kvantitativt mål gäller antalet kvotflyktingar som Finland tar emot, inklusive de personer inom kategorier av utsatta personer som tas emot till Finland. Finlands årliga kvot har under de senaste åren varit 750 flyktingar, och Finlands regering har förbundit sig att hålla kvoten på samma nivå. Mängden akuta fall har varit 10 procent av den årliga kvoten. Inom denna kvot har Finland traditionellt valt ut personer inom särskilt utsatta grupper, exempelvis ogifta kvinnor, ensamstående mödrar, sjuka och funktionshindrade. Bestämmelser om urvalet av kvotflyktingar och urvalskraven finns i utlänningslagen. Utrikesministeriet och inrikesministeriet samarbetar i syfte att formulera Finlands policy i fråga om kvotflyktingar. Besluten om hur den årliga kvoten fördelas fattas på ministernivå på förslag från FN:s flyktingskommissariat (UNHCR). Storleken på kvoterna bestäms på grundval av riksdagens beslut om statens budget. Det viktigaste kriteriet för att en utländsk medborgare ska få komma till Finland inom flyktingkvoten är att han eller hon behöver sådant internationellt skydd som är kopplat till hans eller hennes hemland. Integrationen av kvotflyktingarna avviker inte väsentligt från integrationen av andra utlänningar som får internationellt skydd i Finland. De mål som gäller dessa åtgärder är därför desamma som för prioritering 1. Men däremot administreras mottagningen av kvotflyktingar bättre, så i detta sammanhang kan man förbättra och testa åtgärder och förfaranden som senare kan utnyttjas när det gäller andra som uppfyller villkoren för internationellt skydd. Finland är en av de sju EU-medlemsstater som bedriver vidarebosättningsrelaterat samarbete med UNHCR och som har ett nationellt vidarebosättningsprogram (omplaceringsprogram). Därmed är en av våra prioriteringar att främja vidarebosättning genom att öka antalet medlemsstater som deltar i detta arbete. Finland har skaffat sig mycket gedigen erfarenhet av projektsamordning med andra medlemsstater när det gäller att främja vidarebosättning, och Finland har också viljan att fortsätta med sådant samarbete i framtiden. Syftet är att effektivisera de nationella vidarebosättningsåtgärderna ytterligare och att förbättra samarbetet mellan myndigheter, frivilligorganisationer och det civila samhället. Ett annat mål är att

11 utveckla vidarebosättningsåtgärderna inom EU och att få fler medlemsstater att delta i vidarebosättning. Absolut största delen, dvs. ca 80 90 procent, av de mål som beskrivs i samband med prioritering 3 ska enligt planerna genomföras som fleråriga projekt. Det är meningen att åtgärderna inom denna prioritering ska genomföras inom ramen för de årliga programmen under hela programperioden 2007 2013. Finland har förberett sig på att omedelbart inleda samarbetet och skapa beredskap, i syfte att få fler medlemsstater att delta i vidarebosättningsprogrammen. Särskilda prioriteringar inom prioritering 3 kommer inte att verkställas omedelbart vid detta tillfälle. Finland kommer att fortsätta vidarebosätta personer i samarbete med UNHCR och då att särskilt koncentrera sig på särskilt utsatta grupper. Vidare deltar Finland i utvecklingen av system för internationellt skydd i tredjeländer och i arbetet med att förbättra vidarebosättningen inom EU, i syfte att få fler medlemsstater att delta i vidarebosättningsprogrammet. FAST BELOPP FÖR ATT STÖDJA SÄRSKILT UTSATTA KVOTFLYKTINGAR Politiken för vidarebosättning av flyktingar bedrivs i Finland som en del av den humanitära utrikespolitiken genom sammanjämkning av UNHCR:s vidarebosättningsbehov, de i landet bosatta flyktinggruppernas behov och kommunernas mottagningsberedskap. Finland har under de 20 senaste åren regelbundet tagit emot vidarebosatta flyktingar. Cirka 10 15 procent av den årliga flyktingkvoten reserverades redan inledningsvis för personer med akuta och allvarliga hälsovårds- och medicineringsbehov. Dessutom inbegriper den årliga kvoten hotade kvinnor och ensamstående mödrar. Dessa grupper har prioriterats under vissa år, och därmed har deras andel av den totala kvoten varit ansenlig. En viss andel av den årliga kvoten väljs uteslutande på grundval av handlingar som UNHCR sänt in (ingen uttagningsresa görs), och även i dessa fall har man prioriterat flyktingar som haft akuta och allvarliga medicinska behov. I Finland placeras vidarebosatta flyktingar som hör till särskilt utsatta grupper att bo i lämpliga kommuner i enlighet med gemensamma principer för vidarebosättning. Kommuner som bosätter flyktingar finns på olika håll i Finland. De har ingått avtal med myndigheterna där de åtar sig att årligen bosätta ett visst antal flyktingar. Man försöker välja bosättningskommun så att en tillräckligt stor etnisk grupp i kommunen kan bevaras och på detta sätt bevara flyktinggruppens språk och kultur, garantera ett tillräckligt gruppstöd och se till att de bosatta flyktingarna stannar permanent i kommunen. I synnerhet de flyktingar som hör till särskilt utsatta grupper bosätts i kommuner där det redan bor flyktingar som hör till samma etniska grupp. Ett annat centralt kriterium när kommun väljs är tillgången till service, i synnerhet rehabiliteringstjänster och särskilda hälsovårdstjänster och psykosociala tjänster. Finlands fasta ERF-belopp för vidarebosatta personer används till utveckling av särskilda tjänster och särskilda integrationsåtgärder till personer som hör till de grupper som avses i artikel 13.3 i beslutet om att inrätta flyktingfonden. Målet är att i synnerhet utveckla rehabiliteringstjänster och andra särskilda hälsovårdstjänster, såsom psykosociala tjänster och mentalvårdstjänster för dem som avses i artikel 13.3.

VÄGLEDANDE FINANSIERINGSPLAN Bidrag från gemenskapen Tabell Medlemsstat: Finland Fond: Europeiska flyktingfonden Flerårigt program Utkast till finansieringsplan Tabell 1: Bidrag från gemenskapen (i 000' euro - gällande priser) 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 TOTAL Prioritering 1 522 433 444 161 593 684 698 280 698 280 843 240 3 800 078 Prioritering 2 213 698 329 004 296 843 349 140 349 140 421 620 1 959 445 Prioritering 3 194 238 224 824 296 843 349 140 349 140 421 620 1 835 805 0 0 0 Tekniskt bistånd 102 286 107 375 121 630 89 440 89 440 101 520 611 691 TOTALT 0 1 032 655 1 105 364 1 309 000 1 486 000 1 486 000 1 788 000 8 207 019 Övriga åtgärder: De uppskattade fasta beloppen för personer som hör till de fyra kategorierna enligt artikel 13.3 är 392 000 euro (27,5 procent av gemenskapens bidrag) 2008 och 1 088 000 euro (50 procent av gemenskapens bidrag) 2009. De övriga åtgärdernas uppskattade andel av gemenskapsbidraget kommer att vara 27 50 procent per år.

13 Övergripande finansieringsplan Tabell Medlemsstat: Finland Fond: Europeiska flyktingfonden Flerårigt program - Utkast till finansieringsplan Tabell 2: Övergripande finansieringsplan (i 000' euro - gällande priser) 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 TOTAL Bidrag från gemenskapen 1 033 1 105 1 309 1 486 1 486 1 788 8 207 Offentlig medfinansiering 349 425 500 545 545 650 3 014 Prival medfinansiering 207 170 200 245 245 300 1 367 TOTALT 0 1 589 1 700 2 009 2 276 2 276 2 738 12 588 % gemenskapsbidrag 65,01 % 65,00 % 65,16 % 65,29 % 65,29 % 65,30 % 65,20 %