FAKTABLAD Kemikalieförteckning Checklista och exempel 2013-04-11 WSP Natlikan
Om WSP Natlikan Lösningar för ett resultatinriktat hållbarhetsarbete WSP Natlikan har affärsmässiga lösningar för att förbättra resultaten i miljö - och hållbarhetsarbetet. Med hjälp av analys av ekonomiska vinster och rätt verktyg kan våra kunder arbeta resultatinriktat och strukturerat på miljö - och hållbarhetsområdet. WSP Natlikan erbjuder ett gediget paket av kompetens och verktyg som innehåller alltifrån miljölagsbevakning, miljörättsliga utbildningar, miljö - och klimatutredningar till verktyg för insamling, mätning och redovisning av miljö - och hållbarhetsdata. Malmö april 2013 WSP Natlikan Titel: FAKTABLAD Kemikalieförteckning. Checklista och exempel Redaktör: Jessica Rankell WSP Sverige AB Besöksadress: Jungmansgatan 10 Box 574 201 25 Malmö Tel: 010 722 50 00, Fax:010-722 87 93 Email: jessica.rankell@wspgroup.se Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se 2
Innehåll 1 KEMIKALIEFÖRTECKNING.4 1.1 Checklista..5 1.2 Exempel..6 Referenser..7 WSP Natlikan Box 574 211 19 Malmö Telefon 010-72 2 50 00 Fax 010-722 87 93 www.wspgroup.se
1 Kemikalieförteckning En verksamhetsutövare ska dokumentera vilka kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt. Det finns krav på kemikalieförteckning i egenkontrollförordningen när det gäller anmälnings- eller tillståndspliktiga verksamheter. För övriga verksamheter är dock en kemikalieförteckning att rekommendera eftersom denna underlättar hanteringen av all den information som ska samlas in och sparas för respektive kemikalie. Enligt egenkontrollförordningen skall en kemikalieförteckning innehålla följande: produkten eller organismens namn omfattning och användning av produkten eller organismen, information om produktens eller organismens hälso- och miljöskadlighet, samt produktens eller organismens klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighet. Det kan förekomma att en del frågor kommer upp under inventeringen av kemikalier i verksamheten och under upprättandet av kemikalieförteckningen. För att hantera dessa frågor är det vanligt att bilda någon form av arbetsgrupp som kan bestå till exempel av produktionschef, skyddsombud, miljösamordnare, en inköpare mfl. På det sättet samlas olika kompetenser som gemensamt tar ställning till riskhanteringen med aktuella ämnen. Kemikalieförteckningen kan med fördel skickas med som bilaga till miljörapporten då verksamhetsutövare en gång på år ska redovisa sin förbrukning av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter till tillsynsmyndigheten. Syftet med en kemikalieförteckning är att undvika hantering av olämpliga kemikalier och onödigt stora mängder då det inte behövs. Kemikalieförteckningen fungerar också som en kunskapsbank som ger information om hur kemikalierna ska hanteras vid användning och som restprodukt samt vilka säkerhetsåtgärder som ska iakttas. För att upprätta en kemikalieförteckning krävs information kring de olika kemiska produkter som verksamheten hanterar. En viktig källa till att få tag på denna information är i säkerhetsdatablad som kommer från leverantören. 4
Utöver säkerhetsdatabladen kan det också vara bra att ha Kemikalieinspektionens PRIO databas tillgänglig för att se vilka begränsningar som finns för användandet av kemikalien. Det är viktigt att det finns en ansvarig för Kemikalieförteckningen så att förteckningen hålls uppdaterad och relevant. Förteckningen ska avspegla de kemiska produkter och den mängd som verksamheten hanterar och det är därför viktigt att den kontinuerligt uppdateras. 1.1 Checklista Här anges ett antal punkter som kan vara bra att checka av inför upprättande av en kemikalieförteckning: 1. Anteckna Anteckna alla kemiska ämnen som ni använder inom verksamheten. Förteckningen ska innehålla alla produkter som är märkta med orange farosymbol (enligt den äldre klassificerings- och märkningslagstiftningen KIFS 2005:7) och symboler mot vit bakgrund med röd ram (enligt den nya klassificerings- och märkningslagstiftningen CLP (EG) 1272/2008). 2. Produkt Följande krävs för att uppnå kravet i SFS (1998:901) egenkontrollsförordningen: Namn på produkt samt dess leverantör Användningsområde och årsförbrukning Farokod Faro- och skyddsangivelser/riskfraser 3. Innehåll Följande krävs föra att kunna göra en riskbedömning av produkterna: Deklarera ingående ämnen i produkten Skriv in de ingående ämnenas respektive CAS eller EINECS nummer, då det underlättar när man vill söka information om ämnet. Respektive ämnes faro- och skyddsangivelser /riskfraser 4. Ska ämnet uppmärksammas? Ta reda på om ämnet omfattas av några lagar genom att undersöka följande: Är ämnet reglerat i begränsningsdatabasen? Är ämnets egenskaper sådana att det är ett prioriterat riskminsknings ämne eller ett utfasningsämne enligt PRIO databasen? Är ämnet prioriterat enligt Vattendirektivet?
Finns annan lagstiftnig som omfattar ämnet? Seveso, IED (fd. VOC eller IPPC)? 5. Vart tar ämnet vägen? Denna del behövs för att kunna göra en riskbedömning av ämnet: Förbrukas ämnet helt i processen? Går det ut med luft, vatten, avfall eller produkt? 6. Strategi En strategi för ett ämne kan behövas t.ex. då man behöver kommunicera med leverantörer hur man ska möta EU-lagstiftningen REACH, eller om ämnet är ett utfasningsämne så ska det finas en strategi för hur det kravet möts. 1.2 Exempel på en kemikalieförteckning För att sammanställa en kemikalieförteckning enligt exemplet nedan krävs inhämtande av information, både från interna och externa källor. Namn, leverantör, användning, årsförbrukning, vart ämnet tar vägen är information som inhämtas internt genom t ex hjälp från inköpsavdelningen och att fysiskt inventera skåp och förråd för att se vad som finns. De andra delarna som rör faroklasser, faro- och skyddsangivelser/riskfraser, ingående ämnen, CAS-nr, respektive ämnens specifika riskfras samt vilka lagkrav som berör produkten krävs extern information från leverantören i form av säkerhetsdatablad, förpackningens etiketter och tillgång till kemikalieinspektionens verktyg (Begränsningsdatabasen, PRIO) och aktuell lagstiftning. Sista delen i förteckningen Strategi handlar om att ta ställning till vilka åtgärder som behövs för de kemikalier man hanterar. Är de t ex med i Begränsningsdatabasen bör man se till att ta fram en urfasningsstrategi så att man till slut blir av med ämnet. Behöver ämnet genomgå en utförligare riskutredning för att kunna identifiera ämnets miljö- eller hälsopåverkan. Med detta menas att det är otydligt vilken påverkan användningen av kemikalien har. Behöver vi då ta in expertis som kan hjälpa till att identifiera vilken påverkan vår användning har? Om t ex produkten används på ett annat sätt än avsett när leverantören sålde produkten krävs rapportering tillbaka till leverantören om den användning man istället har produkten till. På kemikaliens förpackning står rekommenderad användning. Både arbetsmiljölagstiftningen, egenkontrollförordningen och kunskapskravet i Miljöbalken ställer på olika sätt krav på att man kartlägger risken med kemiska ämnen i produkter och processer. 6
Vilka risker som föreligger och vilken exponering som kan bli aktuell bestäms av egenskaperna hos det farliga ämnet och hur hanteringen går till. Det finns ett antal olika metoder för att bedöma risken med en kemikalie. Här måste företaget själv göra en bedömning av vilken modell som har rätt ambitionsnivå och motsvarar de externa och interna krav som finns på riskanalys. Utöver kemikalieförteckningen och insamlade aktuella säkerhetsdatablad är det viktigt att informationen sprids till de som kommer i kontakt med kemikalierna i sina arbetsuppgifter. Riskanalyser, rutiner, instruktioner och utbildning är nödvändigt för att nå en miljö- och hälsosäker hantering. A. Information B. Information C. Ska ämnet uppmärk- D. Vart E. Strategi om produkten om innehåll sammas? tar ämnet vägen? Namn och Ingående Begränsningsdatabasen Vatten Urfasas leverantör Användning Årsförbrukning Faroklasser Faroangivelser kemiska ämnen CAS-nr Respektive ämnes faroangivelser PRIO Vattendirektivet6 Annan lagstiftning såsom SEVESO, IED (fd. IPPC, VOC 9) etc Luft Produkt Avfall Kommunicera användningenmed leverantör (REACH) Riskhantering Referenser Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier Artikel 31, Avdelning IV, V. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT nr 2455/2001/EG av den 20 november 2001 om upprättande av en lista över prioriterade ämnen på vattenpolitikens område och om ändring av direktiv 2000/60/EG Lagen och förordningen om allvarliga kemikalieolyckor SFS 1999:381 Förordningen om allvarliga kemikalieolyckor, SFS 1999:382 Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd SFS 1998:899 Miljöbalken SFS (1998:808) 26 kap, Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll SFS (1998:901) Kemikalieinspektionen PRIO, Begränsninsgsdatabas