Bostadsmarknaden 2008-2009

Boverket Bostadsmarknaden 2008-2009 - med slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2008

Bostadsmarknaden 2008-2009 - med slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2008 Boverket, augusti 2008

Titel: Bostadsmarknaden 2008-2009 med slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2008 Utgivare: Boverket augusti 2008 Upplaga: 1 Antal ex: 500 ex Tryck: Boverket internt ISBN: 978-91-86045-23-4 ISSN: 1651-3509 Sökord: bostadsmarknaden, bostadsmarknadsläget, kommuner, bostadsförsörjning, bostadsbrist, outhyrda lägenheter, bostadsbyggande, nyproduktion, ombyggnad, planering, bostäder, studenter, ungdomar, flyktingar, äldre, funktionshindrade, särskilt boende, hemlösa, kommunala bostadsförmedlingar, försäljning av allmännyttiga bostäder, statistik, analyser, prognoser, Sverige Dnr: 212-5392/2007 Omslagsfoto: Bildarkivet Rättviks kommun. Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 eller 35 30 56 Fax: 0455-819 27 E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2008

3 Förord I Boverkets uppdrag ingår det att bevaka utvecklingen på bostadsmarknaden. Utvecklingen ser mycket olika ut beroende på var i landet man befinner sig och i vilken typ av kommun man är i. För att få en bild över utvecklingen på alla de lokala bostadsmarknaderna runt om i landet gör vi i början av varje år en enkät till samtliga kommuner med frågor som på olika sätt belyser läget på bostadsmarknaden och det förväntade bostadsbyggande. Vårt syfte är att ge en bred överblick över det aktuella läget i landet, följa utvecklingen över tiden och att bidra med ett underlag för bedömningar av utvecklingen de närmaste två åren. Materialet ger möjligheter att göra analyser på i princip valfri regionalnivå. Bostadsmarknadsenkäten ingår som underlag till våra byggprognoser. Enkäten genomförs i samarbete med länsstyrelsernas plan- och bostadsenheter, och vi vill särskilt tacka länsstyrelserna för deras värdefulla insatser, inte minst när det gäller att motivera kommunerna att medverka i undersökningen. Vi samråder också varje år med Sveriges Kommuner och Landsting. Ett varmt tack vill vi också rikta till kommunerna, utan deras medverkan hade det naturligtvis inte varit möjligt att genomföra en sådan här undersökning. Rapporten har utarbetats av Christina Johannesson (projektansvarig), Anna Andersson, Johanna Andersson, Ulrika Benskjöld, Julie Mostert, Hans-Åke Palmgren, Rolf-Erik Roman och Annette Rydqvist. Martin Hedenmo är ansvarig enhetschef. Karlskrona augusti 2008 Janna Valik generaldirektör

5 Innehåll Boverkets reflektioner... 7 Sammanfattning av kommunernas bedömningar... 11 Olika förutsättningar i kommunerna... 15 Hur fördelar sig befolkningen?... 17 Situationen i de mindre kommunerna... 18 Situationen i de mindre kommunerna... 19 Bostadsmarknadsläget... 27 Färre kommuner med överskott på bostäder... 27 Antalet kommuner som har problem med tomma lägenheter minskar... 36 Sex av tio invånare bor i kommuner med bostadsbrist... 39 Hyresrätter till äldre, ungdomar och flyktingar... 41 Fler kommuner rapporterar brist för unga... 45 Bostadsbyggandet... 53 Osäkert hur många bostäder som påbörjades år 2007... 53 Kommunerna räknar med ökat byggande... 55 Antalet bostäder ökar i projektlistorna i Storstockholm... 61 Antalet hyresrätter minskar... 64 Varför ökar inte bostadsbyggandet ännu mer?... 68 Minskat intresse för studentbostäder... 70 Satsningar på seniorbostäder... 78 Arbetet med boendefrågorna... 83 Fortfarande få kommuner med aktuella riktlinjer... 83 Samma frågor som tidigare fortsätter att vara de mest aktuella... 88 Utsatta områden... 90 Bostadsförmedlingar och förturer... 92 Försäljning av allmännyttiga bostäder... 95 Ökar försäljningar av allmänyttiga bostäder?... 95 Försäljningar under 2007... 101 Insatser för särskilda grupper... 109 Fortsatt brist på särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade... 109 2,5 miljarder till äldrebostäder... 110 Bostäder till flyktinghushåll... 117 Förändringar av bostadsbeståndets fördelning på hustyper, ägarkategorier och upplåtelseformer 1990-2007... 123 Sammanfattning... 123 Fördelning av bostadsbeståndet på hustyper småhus och flerbostadshus... 128 Fördelning av bostadsbeståndet i småhus på upplåtelseformer... 137 Fördelning av bostadsbeståndet i flerbostadshus på upplåtelseformer... 139 Fördelning av bostadsbeståndet i flerbostadshus på ägarkategorier... 145 Nybyggnad, ombyggnad och rivningar 1991-2007 i allmännyttan, privat hyresrätt och bostadsrätt... 149 Bilagor... 159

6 Bostadsmarknaden 2008-2009 med slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2008 Bilaga 1 Länsindelning... 160 Bilaga 2 Storstadsregioner och högskoleorter... 161 Bilaga 3 Bostadsmarknadsläge, förväntad utveckling på bostadsmarknaden och rivning på grund av uthyrningssvårigheter per kommun... 162 Bilaga 4 Kommuntyper...168 Bilaga 4 Förväntat bostadsbyggande, befolkning, flyttningsöverskott m.m. per kommun... 169

7 Boverkets reflektioner Syftet med rapporten Syftet med Boverkets bostadsmarknadsenkät (BME) är att bidra till en kontinuerlig uppföljning över tid av utvecklingen på bostadsmarknaden och att spåra trender och tendenser inför den framtida utvecklingen. Materialet ger möjlighet att analysera regionala mönster och skillnader mellan olika typer av kommuner. Bostadsmarknadsenkäten fungerar också som en ingång till vidare kontakter med enskilda kommuner eller andra typer av fördjupningar, utifrån de indikationer som enkätsvaren ger. Enkäten genomförs i samarbete med landets länsstyrelser. Länsstyrelserna samlar in materialet från kommuner och går igenom resultaten. Denna kvalitetssäkring är en viktig del i arbetet med enkäten. Länsstyrelserna bidrar även med bedömningar och synpunkter på resultaten från det egna länet. Rapporten bygger mestadels på uppgifter från Boverkets Bostadsmarknadsenkät. Men för att bland annat kunna göra olika jämförelser och kunna sätta in resultaten i ett större sammanhang används även material från till exempel Statistiska centralbyrån (SCB). I årets rapport finns ett nytt avsnitt om bostadsbeståndets utveckling 1990-2007, som bygger på uppgifter från SCB. 290 olika planeringssituationer De senaste åren har många kommuner uppgett att man har brist på bostäder, särskilt i centralorterna. Samtidigt har allt färre kommuner problem med tomma lägenheter. I bostadsmarknadsenkäten ber vi kommunen göra en övergripande bedömning av bostadsmarknadsläget i kommunen. Det råder brist på bostäder om det hela tiden finns en efterfrågan som överstiger utbudet. Överskott på bostäder innebär att det ständigt finns fler lediga bostäder eller bostäder till salu än vad som efterfrågas. Att det finns tomma lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden som helhet präglas av ett överskott. Detta sätt att definiera begreppen ger utrymme för olika tolkningar och bedömningar. Ett annat sätt att få en uppfattning om situationen på de lokala

8 Bostadsmarknaden 2008-2009 med slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2008 bostadsmarknaderna är att titta på marknadsindikatorer tillsammans med kommunernas bedömningar. Om det råder bostadsbrist eller inte på den lokala bostadsmarknaden är i många fall en bedömningsfråga. Brist på bostäder innebär dessutom olika saker i olika typer av kommuner. Genom att dela in kommunerna i olika grupper efter befolkningsstorlek 1 och sedan titta på hur olika åldersgrupper flyttar mellan olika typer av kommuner kan man få en bild av vilka olika situationer kommunerna har att ta hänsyn till. Storstadsregionerna har stor inflyttning, men av olika karaktär. I Malmö till exempel är flyktinginvandringen stor, men det finns också en betydande inflyttning från Danmark, vilket påverkar efterfrågan på bostäder på olika sätt. På mindre orter är det inte alltid bostadsbristen i sig som är problemet, utan kanske snarare att anpassa bostadsbeståndet till de behov som finns (exempelvis billiga hyresrätter så att ungdomar kan flytta hemifrån och att par som separerar, snabbt kan skaffa en till bostad). Det handlar även om att tillgänglighetsanpassa beståndet efter den åldrande befolkningens behov. Där det finns för få bostäder i förhållande till behov och efterfrågan, t ex på grund av att det är en stor inflyttning, kan det leda till trångboddhet och att anställda på ortens arbetsplatser behöver pendla över stora avstånd eller att de söker jobb någon annanstans. Men brist på bostäder kan också innebära att det till antalet finns tillräckligt med bostäder men att det är fel sorts bostäder. De lediga bostäderna kanske inte är anpassade för en åldrande befolkning eller finns utanför centralorten i områden där servicen har försvunnit. Det kan även vara så att man behöver få till flyttkedjor för att möjliggöra eller underlätta generationsväxling i olika delar av beståndet. Oavsett om det handlar om obalans mellan antalet lägenheter på marknaden, antalet bostadssökande eller att kvaliteten på utbudet inte motsvarar det som efterfrågas, så är rapporterad brist på bostäder inte alltid detsamma som nybyggnadsbehov. Ett ökat utbud kan uppstå genom en ökad omsättning av lägenheter i beståndet. Men det kan vara svårt för den som har låg inkomst att få råd med en lägenhet, oavsett om den är ny eller begagnad. Rapporterad bostadsbrist är inte heller nödvändigtvis ett problem som behöver uppmärksammas eller åtgärdas centralt. I vissa fall är det inget större problem utan snarast ett uttryck för en dynamisk ekonomi där ökade inkomster leder till ökad efterfrågan på bostäder. Det som då krävs är lokala insatser inom ramen för kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Vad händer på bostadsmarknaden? Efterfrågan på bostäder kommer även fortsättningsvis att vara stor i många delar av landet. Pressen på kommunerna ökar när det gäller att ha bostäder som motsvarar efterfrågan. Allt fler kommuner rapporterar brist på bostäder och det gäller särskilt de mindre kommunerna. Vi kommer troligtvis att se en ökning av antalet kommuner med brist på bostäder de kommande åren. En positiv följd av detta är att vi kan se en tydlig minskning av kommuner som har överskott på bostäder och som kommer att behöva riva Att det behövs bostäder kopplat till service och kommunikationer blir allt tydligare när två tredjedelar av kommunerna visar på att man inte har 1 Se avsnitt Olika förutsättningar i olika kommuner

Boverkets reflektioner 9 tillräckligt eller rätt sorts bostäder i centralorterna. Detta hänger samman med att det är personer i medelåldern eller äldre personer som i många kommuner står högst på listan över dem som efterfrågar en ny bostad. Vi ser även att allt fler kommuner har brist på bostäder för ungdomar. Mellan åren 1990 och 2007 ökade bostadsbeståndet från drygt 4 miljoner lägenheter till knappt 4,5 miljoner lägenheter. Kommunerna förväntar sig att antalet påbörjade bostäder år 2008 blir ungefär oförändrat jämför med år 2007, och ökar med 12 procent fram till år 2009. Kommunerna förväntar sig att byggandet ökar i samtliga kommungrupper utom bland kommuner som har fler än 75 000 invånare utanför storstadsregioner 2. Det förekommer ofta en viss överskattning i kommunernas förväntningar på bostadsbyggandet. Mycket tyder dock på att kommunerna totalt sett har gjort större överskattningar av bostadsbyggandet denna gång jämfört med de senaste 4 åren, vilket bland annat skulle kunna bero på det osäkra läget i ekonomin. Enligt Boverkets Indikatorer förväntar vi oss att bostadsbyggandet kommer att minska i år till 32 000 bostäder. Tillståndspliktens upphörande från och med den 1 juli 2007 har inneburit ett ökat intresse för försäljningar av det allmännyttiga bostadsbeståndet, framför allt i Stockholm stad. Där har det sålts och framförallt planeras det försäljning av ett stort antal lägenheter. Omvandling av allmännyttiga bostäder till bostadsrätter har framför allt skett i Stockholm. Man kan inte se samma tendenser i Göteborg eller Malmö. I landet i övrigt är det oftast endast mindre försäljningar till privata hyresvärdar. Det är inte ovanligt att dessa försäljningar sker för att bostadsföretagen ska få resurser till att bygga nytt eller rusta upp. Enligt den genomgång av hur hela beståndet utvecklats mellan åren 1990 till 2007, som presenteras i sista kapitlet, är försäljningar av befintliga hyresfastigheter till bostadsrättsföreningar en viktig faktor bakom den minskade andelen hyreslägenheter och den ökade andelen bostadsrättslägenheter. 75 procent av dessa försäljningar, mätt i antal lägenheter, ägde rum i Storstockholm. 2 Boverkets indikatorer juni 2008.

11 Sammanfattning av kommunernas bedömningar Bostadsmarknaden De senaste sex åren har de kommuner som har överskott på bostäder minskat stadigt, och i år har de minskat ytterligare till 13 procent. Samtidigt är det allt fler kommuner med balans totalt sett på bostadsmarknaden; det är nu 36 procent av kommunerna som redovisar balans. Av dessa kommuner har dock hälften brist på bostäder i centralorten eller i innerstaden, och många tror att bristen kommer att öka de kommande två åren. Det är allt fler kommuner som har brist på bostäder i centralorten eller innerstaden. 44 procent av kommunerna som bedömer att bostadsmarknaden präglas av brist på bostäder. Av dem har knappt hälften som mindre än 25 000 invånare. En fjärdedel tror att bristen kommer att öka de kommande två åren. Antalet lediga lägenheter i det allmännyttiga beståndet fortsätter att minska. Fler kommuner rapporterar brist för unga Det vanligaste är att det är brist på små och medelstora hyresbostäder, men ofta saknas även ett tillräckligt utbud av andra boendeformer, enligt kommunernas bedömningar. Äldre som vill flytta till något mindre, ungdomar, barnfamiljer och hushåll med höga krav på attraktivt läge, är de grupper som de flesta kommuner pekar på när det gäller vilka som påverkas av bostadsbristen. Även flyktingar som fått uppehållstillstånd är en grupp som allt fler kommuner lyfter fram. Närmare hälften av landets kommuner uppger att de har brist på bostäder som ungdomar efterfrågar, och antalet kommuner som uppger det har ökat det senaste året. Bristen på bostäder för unga är mest utbredd i storstadsregionerna och på högskoleorterna. Särskilda insatser för att hjälpa unga att skaffa sig en egen bostad har minskat i takt med att bostadsbristen har brett ut sig.

12 Bostadsmarknaden 2008-2009 med slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2008 Byggandet Kommunernas bedömningar tyder på att antalet påbörjade bostäder kommer att vara oförändrat i år, men kommer att öka nästa år. Å andra sidan tyder det minskade antalet bostäder i säkra projekt i projektlistorna på att bostadsbyggandet minskar i år. Det osäkra läget i samhällsekonomin kan sätta ytterligare käppar i hjulet för bostadsbyggandet. Enligt kommunernas bedömningar fortsätter antalet hyresrätter att minska i projektlistorna medan antalet bostadsrätter ökar, men det är stora skillnader mellan större och mindre kommuner. Enligt kommunernas bedömningar kommer produktionen av studentbostäder de närmaste två åren i det närmaste att halveras i förhållande till vad man uppgav förra året. Det byggs en del seniorbostäder i landet. Enligt kommunernas bedömningar kommer cirka 7000 seniorbostäder att påbörjas de kommande åren. 76 procent av dessa är nyproduktion. Hur kommunerna arbetar med boendefrågorna Många kommuner arbetar särskilt mycket just nu för att kunna erbjuda bostäder i attraktiva lägen och att öka inflyttningen. Andra frågor som är aktuella i många kommuner är tillgänglighetsfrågor, bostadsförsörjningen för äldre och funktionshindrade samt brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. Frågorna har samma aktualitet i storstadsområdena som de mindre kommunerna. En tredjedel av landets kommuner uppger att de har riktlinjer för bostadsförsörjningen som är antagna under den innevarande eller förra mandatperioden. Allmännyttan I vissa delar av landet har tillståndspliktens upphörande från och med den 1 juli 2007 inneburit ett ökat intresse för försäljningar av det allmännyttiga bostadsbeståndet. I Stockholms stad har det redan nu skett förändringar. Där har det sålts och framförallt planeras det försäljning av ett stort antal lägenheter. Stockholm skiljer sig åt från de andra storstäderna; Göteborg och Malmö. Diskussioner pågår också i många av landets kommuner om försäljningar, men ännu är inga beslut fattade. Ett stort antal kommuner uppger dock att försäljningar inte har skett under år 2007 (71 procent) och inte är aktuella de närmaste åren (78 procent). I flera av fallen med sålda bostäder gäller det mindre antal lägenheter som säljs, s.k. beståndsvård. Särskilda grupper Det är fortfarande många kommuner som rapporterar att de inte har behovet täckt av särskilda boendeformer för äldre. När det gäller särskilt boende för funktionshindrade är läget sämre än för den äldre åldersgruppen, och situationen har försämrats under det senaste året. Enligt kommunernas bedömningar kommer tillskottet av bostäder i särskilt boende att öka något i jämförelse med vad man räknade med under förra året. Med utgångspunkt från kommunernas bedömningar och planer enligt bostadsmarknadsenkäten kan man konstatera att det trots satsningarna på

Sammanfattning av kommunernas bedömningar 13 specialbostäder under senare år på många håll är svårt att leva upp till ansvaret för särskilda grupper. Fler människor har sökt asyl och fått uppehållstillstånd i Sverige de senaste tre åren och antalet kommuner som anger att de har brist på bostäder till denna grupp ökar. Det är framför allt hyreslägenheter och stora lägenheter som saknas.

15 Olika förutsättningar i kommunerna Kommungrupper För att få en bättre bild av hur det ser ut i olika delar av landet redovisas ofta uppgifter som används i rapporten utifrån en indelning av kommunerna i sju grupper. Storstadsregionerna är redovisade var för sig, högskoleorterna är uppdelade i två grupper efter invånarantal med en gräns vid 75 000 invånare. Övriga kommuner bildar två grupper även den avgränsad efter kommunens storlek med en gräns vid 25 000 invånare. Olika kommungrupper 2006 Antal Antal kommuner invånare Storstockholm 26 1 945 957 Storgöteborg 13 895 177 Stormalmö 12 623 025 Högskoleorter med mer än 75 000 inv. 16 1 789 134 Högskoleorter med mindre än 75 000 inv. 19 921 175 Övriga kommuner med mer än 25 000 inv. 29 921 145 Övriga kommuner med mindre än 25 000 inv. 175 2 033 493 Syftet med att dela in kommunerna i olika grupper är att få en bättre bild av hur det ser ut i de olika kommunerna och att få grupper som är så jämförbara som möjligt. Men det förekommer ändå stora skillnader inom de olika grupperna. Den absolut största gruppen är den med kommuner med mindre än 25 000 invånare som består av 175 kommuner. Det är mer än hälften av Sveriges alla kommuner, och dessutom är de väl spridda över landet, från Tomelilla i söder till Kiruna i norr. Det är ingen homogen grupp utan förhållandena på bostadsmarknaden skiljer sig åt mellan kommunerna. Många av kommunerna med överskott på bostadsmarknaden som har rivit och

16 Bostadsmarknaden 2008-2009 med slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2008 kommer att riva återigen finns i den gruppen. Samtidigt finns här kommuner som har haft ett ökat tryck på bostadsmarknaden de senaste åren och som har brist på bostäder. Kommuntyper Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Högskoleorter med mer än 75 000 invånare Högskoleorter med mindre än 75 000 invånare Övriga kommuner med mer än 25 000 invånare Övriga kommuner med mindre än 25 000 invånare

Olika förutsättningar i kommunerna 17 Hur fördelar sig befolkningen? Hur fördelar sig då befolkningen mellan de olika grupperna? Cirkeldiagrammet illustrerar hur befolkningen fördelar sig mellan kommunerna. Närmare fyra av tio invånare bor i någon av de tre storstadsregionerna Storstockholm, Storgöteborg eller Stormalmö. Cirka tre av tio bor i en kommun med högskola som är belägen utanför storstadsregionerna. En tredjedel av landets befolkning bor i övriga kommuner. Fler än var femte invånare bor i en kommun med färre än 25 000 invånare, vilket innebär att det bor fler människor i små kommuner än inom Storstockholmsområdet. Befolkning i olika kommungrupper 2007 Övriga kommuner med mer än 25 000 inv 22% Storstockholm 21 % Övriga kommuner med mer än 25 000 inv 11% Högskoleorter med mindre än 75 000 inv 10% Högskoleorter med mer än 75 000 inv 20% Storgöteborg 10 % Stormalmö 7 % Källa: SCB, Boverkets bearbetning

18 Bostadsmarknaden 2008-2009 med slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2008 Flyttnetto och befolkningsökning/minskning. Befolkningsökning/ minskning 4 000-7 212 1 500-3 990 500-1 499 1-499 -373-0 Flyttnetto -186-0 1-1 000 1 001-1 999 2 000-4 999 Källa: SCB, bearbetning Boverket. 5 000-11 606

Olika förutsättningar i kommunerna 19 Situationen i de mindre kommunerna I år har vi valt att titta lite närmare på situationen i landets mindre kommuner. Med kommungruppen mindre kommuner menar vi kommuner med färre än 25 000 invånare. 175 av Sveriges 290 kommuner ingår i gruppen. Det finns en stor variation mellan de kommuner som ingår i gruppen, och förutsättningarna kan skilja sig mycket åt. Det kan bero på att de ligger i olika delar av landet, har varierande bostadsmarknad samt olika förutsättningar när det gäller demografi och näringsliv. Exempel på kommuner med färre än 25 000 invånare är Alvesta, Tierp, Munkfors, Norberg och Älvsbyn. Medelinvånarantalet i kommungruppen är cirka 11 500 invånare och det finns ett spann från 2 550 invånare i den minsta till 24 640 personer i den största kommunen. I dessa kommuner bor det drygt två miljoner människor. Det är ungefär lika många personer som bor i Stockholms län. Under år 2007 minskade befolkningen med knappt 2 000 personer i hela kommungruppen. Det finns ett spann i befolkningsförändringen mellan en minskning på 170 personer till en ökning på drygt 300 personer. Under år 2007 minskade dock befolkningen i en majoritet av dessa kommuner. Lite fler än hälften av kommunerna hade ett positivt flyttnetto under året. Bostadsbeståndet Bostadsbeståndet bestod år 2005 till 62 procent av egnahem. De allmännyttiga hyresrätterna stod för 15 procent, de privata hyresrätterna för 12 procent och bostadsrätterna för 9 procent av alla bostäder. Jämfört med bostadsbeståndet för hela landet fanns det större andelar egnahem och mindre andelar bostadsrätter samt kommunala och privata hyresrätter i de mindre kommunerna 3. Kommuner med färre än 25 000 invånare, årlig ändring i antal bostäder. 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0-5 000 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Flerbostadshus Småhus Totalt Diagrammet visar den årliga ändringen bland småhus och flerbostadshus mellan åren 1991 och 2007. Tillskottet av bostäder var betydande kring år 3 Boverket 2008, Nyttan med Allmännyttan, s 40

20 Bostadsmarknaden 2008-2009 med slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2008 1990. Totalt minskade tillskottet av bostäder i början av 1990-talet från 20 000 bostäder år 1991, till 5 000 år 1993 och omkring noll år 1995. Mellan åren 1995 och 2001 var förändringarna i bostadsbeståndet negativ. Sedan år 2001 har den årliga ändringen av bostadsbeståndet åter blivit positiv och år 2007 ökade beståndet i dessa kommuner med omkring 3 000 bostäder. Kurvan över de totala ändringarna följer kurvan som visar ändringarna i flerbostadshus. Det beror på att ändringarna av bostäderna i flerbostadshus utgör en stor del av samtliga ändringar. Mellan åren 1995 och 2001 översteg rivningarna av bostäder i flerbostadshus nybyggnationen av samma hustyp, vilket innebär att antalet flerbostadshus i de mindre kommunerna minskade under tidsperioden. Enligt nuvarande metod på SCB är det möjligt att konstatera att tillskottet av antalet lägenheter i småhus har varit högre än noll under hela perioden. Kommuner med mindre än 25 000 invånare, årlig ändring i antal lägenheter i flerbostadshus. 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007-2 000-4 000 Ändring Nybyggnad Ombyggnad Rivning I diagrammet redovisas den årliga förändringen av antalet lägenheter i flerbostadshus, antalet färdigställda lägenheter, nettoförändringen i samband med ombyggnad och antalet rivna lägenheter mellan åren 1991 och 2007. År 1991 hade de mindre kommunerna ett tillskott på ungefär 10 000 bostäder i flerbostadshus. I början av 1990-talet minskade antalet och mellan åren 1996 och 2002 var ändringen av bostäder i flerbostadshus negativ, vilket betyder att beståndet minskade på grund av att rivningarna var större än nybyggnationen. Mellan åren 2002 och 2004 låg den totala ändringen runt noll för att åter igen vara negativ år 2005. Sedan år 2005 har den totala ändringen åter varit positiv och år 2007 uppgick den till omkring 1 000 bostäder. I slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet revs det många lägenheter i dessa kommuner. Tillskottet genom ombyggnad har legat på en låg och stabil nivå under hela perioden. Nybyggnationen var hög i början av 1990-talet för att minska under årtiondet. De senaste tio åren har nyproduktionen legat på en stabil nivå och har ökat något de senaste åren.

Olika förutsättningar i kommunerna 21 Brist, överskott eller balans? Kommuner som anger bostadsbrist, per kommungrupp 2006. 70 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 60 50 40 30 20 10 0 Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Högskoleorter >75 000 Högskoleorter < 75 000 Övriga >25 000 Övriga <25 000 I hela landet redovisar 134 kommuner brist på bostäder i årets bostadsmarknadsenkät. 60 stycken av dessa har färre än 25 000 invånare. Det innebär att var tredje av dessa kommuner anger brist på bostäder. Antalet mindre kommuner med brist har ökat de senaste åtta åren. För sex år sedan angav bara tio kommuner att det fanns brist på bostäder i den egna kommunen. Det är även bland kommuner med färre än 25 0000 invånare som flertalet av de kommuner som redovisar överskott på bostäder finns. 90 procent av alla kommuner i Sverige som redovisar överskott har färre än 25 000 invånare. I år är det dock endast 36 kommuner eller omkring 20 procent av de mindre kommunerna som har ett överskott. Förra året var det var 30 procent. Det är 78 små kommuner som uppger att man har balans totalt i kommunen. Det är en ökning sedan förra året. Av kommunerna med balans totalt, redovisar 42 kommuner att de har brist på centralorten eller i innerstaden. Vilken typ av bostäder saknas och för vem? Det är framför allt brist på bostäder för personer i medelåldern och äldre personer som vill flytta till en mindre bostad. Det är 112 av de 175 kommunerna som anger det svarsalternativet. 81 kommuner redovisar att det är brist för hushåll som efterfrågar attraktiva lägen, 66 kommuner svarar att det är brist för hushåll med krav på god tillgänglighet och 65 redovisar att det är brist för ungdomar. Det betyder att en tredjedel har uppgett att de har brist på bostäder som ungdomar kan efterfråga. 28 kommuner anger motsvarande för studenter. Andelen som anger brist för ungdomar eller studenter är mycket lägre, jämfört med större kommuner. 79 mindre kommuner uppger att det är lätt eller ganska lätt att tillgodose behovet av bostäder för flyktingar på ett års sikt. 88 kommuner uppger att det kommer blir svårt eller mycket svårt. Tyngdpunkten i de båda kategorierna, ligger på ganska lätt respektive ganska svårt.

22 Bostadsmarknaden 2008-2009 med slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2008 72 av de mindre kommunerna anger att det kommer att byggas seniorbostäder eller liknande de närmaste två åren. I dessa kommuner rör det sig framför allt om nyproduktion och inte om ombyggnad eller omvandling. 97 kommuner redovisar att denna typ av bostäder inte kommer att byggas den närmaste tvåårsperioden. Majoriteten av kommunerna har behovet av särskilt boende täckt. Fem kommuner har överskott på särskilt boende för äldre, i 94 är behovet täckt och 48 anger att de räknar med att täcka behovet genom planerad utbyggnad de närmaste två åren. 18 av kommunerna anger brist på särskilt boende för äldre, även efter (eventuell) planerad utbyggnad de närmaste två åren. Sex av de minsta kommunerna anger brist även på fem års sikt. Tre kommuner i landet har överskott på bostäder med särskild service för funktionshindrade. Samtliga av dessa har färre än 25 000 invånare. 74 av de mindre kommunerna svarar att behovet av denna typ av bostäder är täckt. 65 kommuner redovisar att de räknar med att täcka behovet genom planerad utbyggnad de närmaste två åren, 23 anger brist även efter (eventuell) planerad utbyggnad de närmaste två åren och sex kommuner uppger brist även på fem års sikt. I de större kommunerna finns det behov av samtliga upplåtelseformer, men i de mindre kommunerna är det framförallt hyresrätter som det är brist på. Sju av tio kommuner med färre än 25 000 invånare tror att läget på bostadsmarknaden kommer att vara oförändrat de kommande två åren. Av de mindre kommunerna med brist, tror hälften att situationen kommer att var oförändrad under 2008 och 2009. En tredjedel tror att bristen kommer att öka och en sjättedel att den kommer att minska. De flesta med balans på bostadsmarknaden, tror att situationen kommer att vara oförändrad de närmaste två åren. Två tredjedelar av kommunerna med ett överskott bedömer att det inte sker några påtagliga förändringar under den närmaste tvåårsperioden, medan en tredjedel bedömer att överskottet minskar. Lediga lägenheter och uthyrningssvårigheter Enligt statistik från SCB fanns det 4 922 lediga allmännyttiga lägenheter i september 2007 och svaren i bostadsmarknadsenkäten visar 4 658 tomma lägenheter i januari 2008. Baserat på siffrorna från bostadsmarknadsenkäten är i genomsnitt 3,3 procent av beståndet ledigt i de mindre kommunerna. I jämförelse med de andra kommungrupperna är det en relativt stor del. Det är endast kommungruppen övriga kommuner med fler än 25 000 invånare, som har en större andel lediga allmännyttiga lägenheter. 31 kommuner svarar att de har så många tomma lägenheter att det utgör ett problem. För hela landet ligger siffran på 40 kommuner, vilket betyder att av alla kommuner som redovisar att de tomma lägenheterna är ett problem, finns tre fjärdedelar i de mindre kommunerna. 39 kommuner anger att det finns lägenheter som på grund av uthyrningssvårigheter ligger i malpåse. I hela riket är motsvarande siffra 44. I 32 kommuner kan det bli aktuellt att riva bostäder på grund av uthyrningssvårigheter under åren 2008 och 2009. Siffran för samtliga kommuner i landet är 38.

Olika förutsättningar i kommunerna 23 Försäljningar i allmännyttan Bland kommunerna med färre än 25 000 invånare, såldes det enligt svaren i bostadsmarknadsenkäten, 1 708 allmännyttiga lägenheter under år 2007. Det är 36 av de 175 kommunerna som uppger att försäljningar har förekommit under året. Av landets sammanlagda försäljningar står de mindre kommunerna för 22 procent. Jämfört med de andra kommungrupperna, med undantag av Storstockholm som står för en mycket hög andel, är andelen hög. I många av dessa kommuner är orsaken till försäljningarna förvaltningsmässiga, eftersom det kan vara svårt att bedriva verksamheten över exempelvis en stor geografisk yta. Nybyggnation Nybyggnad, påbörjade bostäder (SCB) 2002-2007 samt kommunernas bedömningar 2008-2009 (justerade) per tusen invånare Övriga kommuner < 25 000 Övriga kommuner > 25 000 Högskolekommuner <75 000 Högskolekommuner>75 000 Stormalmö Storgöteborg Storstockholm Påbörjade bostäder per 1000 invånare 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 I jämförelse med övriga kommungrupper, byggs det relativt lite i förhållande till invånarantalet i de mindre kommunerna. De bedömer, liksom kommunerna i de övriga kommungrupperna, att byggandet kommer att öka under åren 2008 och 2009 jämfört med 2007. I projektlistorna för 2008, dominerar hyresrätter över bostadsrätter bland de mindre kommunerna. Totalt finns det drygt 2 000 bostäder i flerbostadshus i projektlistorna för i år. Antalet minskar för andra året i rad. Det finns cirka 150 procent fler hyresrätter än bostadsrätter i projektlistorna. Båda upplåtelseformerna minskar i år. Antalet småhus ökar däremot med elva procent.

24 Bostadsmarknaden 2008-2009 med slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2008 Andel kommuner som anger behov av fler bostäder 70 60 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 50 40 30 20 10 0 Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Högskoleorter >75 000 Högskoleorter <75 000 Övriga >25 000 Övriga <25 000 Antalet kommuner som anger att det skulle behöva byggas mer än vad som genomförs, har ökat markant i år. Det är bland de mindre kommunerna som problemen tycks växa snabbast. I år är det 78 kommuner eller 45 procent av de mindre kommunerna som uppger att det behöver byggas ännu mera. Antalet har ökat med 30 kommuner sedan år 2005. Förväntningar på ett ökat byggande är störst bland kommuner utanför storstadsregionerna med färre än 75 000 invånare. Vi är dock tveksamma till om byggandet alls blir i den omfattning som dessa kommuner bedömer, främst mot bakgrund av vad projektlistorna för flerbostadshus visar. Vad hindrar bostadsbyggandet i de mindre kommunerna? Den vanligaste anledningen till att det inte byggs mer, i såväl kommunerna med färre än 25 000 invånare som hela landet, är höga produktionskostnader. 131 mindre kommuner och 215 i hela landet anger den anledningen. Det innebär att det är ungefär samma andel, 75 procent, av kommunerna i de små kommunerna och hela landet som anger det svarsalternativet. Bland de mindre kommunerna är det en betydande ökning jämfört med förra årets 112 kommuner. Den näst mest förekommande anledningen i både de små kommunerna och hela landet är brist på detaljplanelagd mark i attraktiva områden. Bland de mindre kommunerna är vikande befolkningsunderlag en faktor som oftare hindrar bostadsbyggandet i den egna kommunen än i hela landet. Det anges av 48 kommuner. Endast tre kommuner utanför dessa kommuner redovisar den anledningen. 46 kommuner anger att svårigheter att få långivare/hårda lånevillkor till exempel vad gäller kontantinsats. Det är en betydande ökning jämfört med förra årets 33 kommuner. Enligt Boverkets bedömning är det inte osannolikt att förhållandena kan ha försämrats ytterligare efter det att enkäten genomfördes. Även detta hinder tycks vara

Olika förutsättningar i kommunerna 25 koncentrerat till de mindre kommunerna. I hela landet svarar 58 kommuner på samma sätt. Enligt svaren i bostadsmarknadsenkäten är osäkerhet om framtida vägdragningar och/eller bullerproblem, överklagande av detaljplaner, bristande planberedskap eller konflikter med andra allmänna intressen enligt PBL, några anledningar som hindrar bostadsbyggandet i hela landet i större utsträckning än i de mindre kommunerna.

27 Bostadsmarknadsläget Färre kommuner med överskott på bostäder Det har varit en stadig minskning de senaste sex åren av de kommuner som har överskott på bostäder och i år har det minskat ytterligare till 13 procent. Samtidigt har allt fler kommuner balans totalt sett på bostadsmarknaden. Det är nu 39 procent av kommunerna som redovisar balans. Av dessa har dock hälften brist på bostäder i centralorten eller i innerstaden och många tror att bristen kommer att öka de kommande två åren. Det är 47 procent av kommunerna som bedömer att bostadsmarknaden präglas av brist på bostäder. Av de 136 kommuner som redovisar brist på bostäder är det drygt 40 procent som har mindre än 25 000 invånare. En fjärdedel tror att bristen kommer att öka de kommande två åren. Antalet lediga lägenheter i det allmännyttiga beståndet fortsätter att minska. Bostadsmarknadsläge 1985 2008 Antal kommuner 250 200 150 100 50 0-85 -86-87 -88-89 -90-91 -92-93 -94-95 -96-97 -98-99 -00-01 -02-03 -04-05 -06 07-08 Bostadsbrist 47 % Balans 39 % Överskott 13 %

28 Bostadsmarknaden 2008-2009 med slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2008 Efter den dramatiska uppgången i bostadsbyggandet mot slutet av åttiotalet och bostadsmarknadens kollaps i början av nittiotalet tog det flera år innan det vände på bostadsmarknaden igen. Under andra halvan av nittiotalet började efterfrågan på bostäder visserligen öka något igen i storstadsregionerna, men så sent som år 1998 var det ändå bara 7 procent av Sveriges kommuner som upplevde att det var brist på bostäder. De allra flesta hade i stället fortfarande ett överskott på bostäder i förhållande till efterfrågan, och på många håll stora problem med tomma lägenheter. Men i slutet av nittiotalet började det låga bostadsbyggandet i kombination med nettoflyttströmmar till storstadsregioner och högskoleorter göra sig gällande genom att allt fler kommuner fick brist på bostäder. Ända sedan början av 2000-talet har allt fler kommuner fått brist på bostäder. Bostadsmarknadsläget 2008 Kommuner som anger brist på bostäder i kommunen som helhet fortsätter att öka. Det är nu cirka 47 procent av kommunerna som bedömer att den lokala bostadsmarknaden präglas av brist på bostäder i förhållande till efterfrågan. Av de 136 kommuner som redovisar brist på bostäder är det cirka 44 procent som har mindre än 25 000 invånare. Drygt hälften av kommunerna med brist på bostäder i hela kommunen tror att läget kommer att vara oförändrat de kommande två åren. En fjärde del tror att bristen kommer att minska. Lika många tror att bristen kommer att öka. Samtidigt är det också allt fler kommuner som redovisar att man har balans totalt sett på bostadsmarknaden. Det är 113 kommuner eller 39 procent av kommunerna som redovisar balans. Av dessa kommuner är det dock drygt hälften som har brist på bostäder i centralorten eller i innerstaden. Vi kan se tendenser till att det är allt fler kommuner som har brist på bostäder i centralorten eller innerstaden. Det är nu 205 kommuner som anger att man har brist på bostäder i centralorten. Allt färre kommuner har överskott på bostäder. Det har varit en stadig minskning de senaste sex åren. Allt fler kommuner har kommit till rätta med sina problem med tomma bostäder. Det är nu endast 13 procent av kommunerna som bedömer att man har överskott på bostäder. I början av år 2000 hade varannan kommun överskott på bostäder. 90 procent av alla kommuner i Sverige som redovisar överskott har mindre än 25 000 invånare. Drygt hälften av dessa kommuner tror att läget kommer att vara oförändrat de kommande två åren. Antalet lediga lägenheter i det allmännyttiga beståndet fortsätter att minska. I januari 2008 fanns det enligt kommunernas bedömningar cirka 9900 lediga lägenheter i det allmännyttiga beståndet.

Bostadsmarknadsläget 29 Kommuner som anger bostadsbrist, per kommungrupp 2008 70 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 60 50 40 30 20 10 0 Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Högskoleorter >75 000 Högskoleorter < 75 000 Övriga >25 000 Övriga <25 000 Läget i storstadsregionerna I Storstockholm uppger i år 22 av 26 kommuner att det råder bostadsbrist. För fem år sedan rådde det bostadsbrist i samtliga kommuner i Storstockholm. Det är några av de yttre förortskommunerna Salem, Nynäshamn, Haninge samt Sollentuna som har balans totalt sett i kommunen. I två av dessa, Haninge samt Sollentuna kommun, råder fortfarande bostadsbrist på centralorten. I Storgöteborg bedömer 12 av 13 kommuner att det är bostadsbrist. Samtliga kommuner i Storgöteborg har haft brist på bostäder sedan år 2003. I Stormalmö redovisar samtliga kommuner brist på bostäder, vilket de har gjort de senaste åren. Av kommuner med bostadsbrist i storstadsregionerna tror drygt hälften att situationen kommer att vara oförändrad. En fjärdedel tror att bostadsbristen kommer att minska under de närmaste två åren. Lika många tror att den kommer att öka. Läget är detsamma i de tre storstadsregionerna. Läget i övriga landet Av kommuner med högskola utanför storstadsregionerna har drygt hälften bostadsbrist i hela kommunen, medan många av de andra har balans totalt sett i kommunen men bostadsbrist i centralorten. Boden är den enda högskoleorten som anger överskott på bostäder. Nästan alla kommuner med högskola tror att situationen kommer att vara oförändrad de kommande två åren oavsett om man redovisar brist eller balans på bostäder.

30 Bostadsmarknaden 2008-2009 med slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2008 175 av Sveriges kommuner har mindre än 25 000 invånare. Av dessa kommuner anger var tredje att man har brist på bostäder. I år är det ytterligare 10 mindre kommuner som rapporterar brist på bostäder jämfört med förra året. Hälften av kommunerna tror att läget på bostadsmarknaden kommer att vara oförändrat de kommande två åren. En tredjedel tror att bristen kommer att öka. Det är även bland kommuner med mindre än 25 0000 invånare som många av de kommuner finns som redovisar överskott på bostäder. I år är det dock endast cirka 20 procent av kommunerna med mindre än 25 000 invånare som har överskott. Förra året var det var det 30 procent. Bostadsbrist på centralorten Antalet kommuner som redovisar balans totalt sett, men bostadsbrist på centralorten har ökat ytterligare. I år är det 63 kommuner för två år sedan var det 50 kommuner. Jämfört med 2007 är det i år färre av dessa kommuner som tror att bristen på centralorten kan komma att öka de kommande åren (Nu är det 27 procent jämfört med 40 procent förra året). I 30 procent av de kommuner som för ett år sedan hade bostadsbrist enbart på centralorten är det nu bostadsbrist i kommunen som helhet. Av samtliga kommuner är det totalt 205 kommuner eller 70 procent som har brist på centralorten, jämfört med 60 procent år 2006. Det är många kommuner med mindre än 25 000 invånare som uppger att man har brist på bostäder på centralorten. Det är 30 procent av de kommuner som har brist på centralorten, som tror att bristen kommer att öka de närmaste två åren. En övervägande del av dessa är mindre kommuner.

Bostadsmarknadsläget 31 Karta över kommunernas egna bedömningar av bostadsmarknadsläget 2008. Brist på bostäder Balans totalt men brist på centralorten I stort sett balans på bostadsmarknaden Överskott på bostäder

32 Bostadsmarknaden 2008-2009 med slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2008 Kommuner där bostadsbristen ökat i jämförelse med förra året så att det nu är brist totalt sett i kommunen, står med kursiv stil. Kommuner som inte fanns med förra året har markerats med fet stil. Kommuner med balans totalt men brist i Kommuner med brist på bostäder i hela kommunen centralorten AB Upplands Väsby M Svalöv O Uddevalla AB Haninge Z Åre AB Vallentuna M Staffanstorp O Strömstad AB Sollentuna Z Berg AB Österåker M Burlöv O Vänersborg C Östhammar AC Nordmaling AB Värmdö M Vellinge O Trollhättan D Eskilstuna AC Vindeln AB Järfälla M Örkelljunga O Borås E Norrköping AC Lycksele AB Ekerö M Bjuv O Lidköping E Vadstena AC Skellefteå AB Huddinge M Kävlinge O Skara E Mjölby BD Arvidsjaur AB Botkyrka M Lomma O Skövde F Gnosjö BD Kalix AB Tyresö M Svedala S Eda F Habo BD Luleå AB Upplands-Bro M Skurup S Hammarö F Gislaved BD Haparanda AB Nykvarn M Sjöbo S Årjäng F Nässjö BD Kiruna AB Täby M Hörby S Sunne F Vetlanda AB Danderyd M Höör S Arvika F Eksjö AB Stockholm M Åstorp T Lekeberg F Tranås AB Södertälje M Båstad T Hallsberg G Markaryd AB Nacka M Malmö T Kumla H Högsby AB Sundbyberg M Lund T Askersund H Torsås AB Solna M Helsingborg T Nora H Mörbylånga AB Lidingö M Höganäs T Lindesberg H Västervik AB Vaxholm M Eslöv U Sala K Olofström AB Norrtälje M Ystad W Gagnef K Karlskrona AB Sigtuna M Trelleborg W Leksand K Ronneby C Håbo M Kristianstad W Rättvik K Karlshamn C Knivsta M Ängelholm W Mora M Tomelilla C Heby M Hässleholm W Borlänge M Bromölla C Uppsala N Halmstad X Ovanåker M Osby D Gnesta N Laholm X Gävle M Klippan D Nyköping N Falkenberg Z Östersund M Simrishamn D Oxelösund N Varberg AC Vännäs O Färgelanda D Strängnäs N Kungsbacka AC Umeå O Grästorp D Trosa O Härryda BD Arjeplog O Tranemo E Linköping O Partille BD Gällivare O Mellerud E Söderköping O Öckerö O Herrljunga F Aneby O Stenungsund O Ulricehamn F Mullsjö O Tjörn O Mariestad F Vaggeryd O Orust O Hjo F Jönköping O Sotenäs O Falköping F Värnamo O Munkedal S Torsby G Lessebo O Dals-Ed S Forshaga G Tingsryd O Ale S Kristinehamn G Alvesta O Lerum S Säffle G Älmhult O Vårgårda U Kungsör G Växjö O Bollebygd U Västerås G Ljungby O Essunga W Orsa H Emmaboda O Lilla Edet W Avesta H Kalmar O Mark X Ockelbo H Nybro O Svenljunga X Sandviken H Vimmerby O Vara X Bollnäs H Borgholm O Götene X Hudiksvall I Gotland O Göteborg Y Sundsvall K Sölvesborg O Mölndal Y Örnsköldsvik M Svalöv O Kungälv Z Krokom

Bostadsmarknadsläget 33 Utvecklingen de senaste åren Av de 136 kommuner som redovisar brist på bostäder i år har 35 kommuner haft brist på bostäder sedan år 2000. 70 kommuner har rapporterat brist på bostäder sedan år 2003. Antalet kommuner med brist på bostäder har ökat de senaste åren. Mellan åren 2000 och 2008 är det främst övriga kommuner med mindre än 25 000 invånare som antalet kommuner med brist på bostäder ökat. Det är nu var tredje kommun, jämfört med var femtonde för fem år sedan. I högskoleorterna har utvecklingen varit mer stabil. Det har inte skett några större förändringar. I Storgöteborg och Stormalmö har antalet kommuner som rapporterar brist varit stabilt under de senaste åren. Lediga lägenheter Enligt uppgifter från SCB fanns det 9 903 lediga hyreslägenheter i det allmännyttiga beståndet i september 2007. Det innebär att antalet lediga lägenheter har minskat med 1366 lägenheter jämfört med september 2006. På riksnivå fanns 1,3 procent lediga lägenheter i det allmännyttiga beståndet. Enligt kommunernas bedömningar i Bostadsmarknadsenkäten har antalet lediga lägenheter i allmännyttans bestånd minskat ytterligare med cirka 800 lägenheter på fyra månader till cirka 9 100 lägenheter. En viss procent lediga lägenheter behövs för att klara en normal omflyttning i beståndet. Det diskuteras att det ska vara mellan 1 3 procent, här har vi valt 1,5 procent. Av de kommuner som redovisar brist på bostäder är det nu enligt bostadsmarknadsenkäten 120 kommuner eller 90 procent som har 1,5 procent lediga lägenheter eller mindre i det allmännyttiga beståndet. Utöver de kommuner som har redovisat brist är det ytterligare 45 kommuner som har mindre än 1,5 procent lediga lägenheter. Nästan samtliga av dessa kommuner har brist på centralorten. Kommungrupp Lediga lägenheter SCB sep BME jan 2008 Procent av 2007 antal antal beståndet BME Storstockholm 289 79 0,40 Storgöteborg 106 103 0,11 Stormalmö 132 15 0,04 Högskoleorter >75 000 inv. 1307 1308 0,8 Högskoleorter <75 000 inv. 999 917 1,2 Övriga kommuner >25 000 inv. 2148 2037 3,7 Övriga kommuner <25 000 inv. 4922 4658 3,3 Summa riket 9903 9117 1,2

34 Bostadsmarknaden 2008-2009 med slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2008 Lediga lägenheter i allmännyttan 2008. Högst 1,5 % lediga lägenheter i beståndet Brist på bostäder Balans totalt men brist på centralorten I stort sett balans på bostadsmarknaden Överskott på bostäder

Bostadsmarknadsläget 35 Allt färre kommuner med överskott Antalet kommuner som rapporterar överskott på bostäder i förhållande till efterfrågan minskar tydligt. Idag rapporteras överskott för 13 procent av kommunerna, för några år sedan gällde detta ungefär hälften. Av kommuner med överskott på bostäder, har 18 procent brist på centralorten. Av nedanstående kommuner som inte längre har överskott på bostäder, är nästan alla kommuner med mindre än 25 000 invånare. Kommuner som gått från överskott till balans på bostadsmarknaden 2008. E Kinda U Hallstahammar F Gnosjö W Smedjebacken F Eksjö X Ljusdal H Högsby X Sandviken H Västervik X Bollnäs K Olofström Z Berg N Hylte AC Dorotea O Tidaholm AC Skellefteå O Falköping BD Överkalix S Torsby BD Övertorneå S Grums BD Älvsbyn S Filipstad Bostadsmarknadsläget i kommunerna 2002 2008. Procent av kommunerna 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Brist 27 34 37 38 41 42 47 Balans 25 24 29 33 33 36 39 Överskott 47 40 34 28 26 21 13 Ej svar 1 1 0 0 0 0 0 Totalt 100 100 100 100 100 100 100

36 Bostadsmarknaden 2008-2009 med slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2008 Antalet kommuner som har problem med tomma lägenheter minskar Lediga lägenheter i det allmännyttiga beståndet 1983-2007. Lediga lägenheter 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Lediga lgh Den 1 september 2007 fanns det 9 903 outhyrda lägenheter i flerbostadshus, enligt statistik från SCB. Det motsvarar 1,3 procent av beståndet i landet. Enligt kommunernas bedömningar i Bostadsmarknadsenkäten har antalet lediga lägenheter i allmännyttans bestånd minskat ytterligare med cirka 800 lägenheter på fyra månader till cirka 9 100 lägenheter. Färre tomma lägenheter Antalet kommuner som överväger att riva har varit konstant de senaste åren. Men i årets enkät kan vi se en minskning från 50 kommuner till 38 kommuner. Dessa 38 kommuner överväger att riva totalt 1574 lägenheter. Antalet lediga lägenheter i det allmännyttiga bostadsbeståndet fortsätter att minska. Antalet kommuner som i Bostadsmarknadsenkäten uppger att de har så många lediga lägenheter i allmännyttan att detta utgör ett problem har minskat från 17 till 14 procent under det senaste året. I de 40 kommuner där de outhyrda lägenheterna alltjämt utgör ett problem finns det nu sammanlagt 3 700 lediga lägenheter. Det är en markant minskning jämfört med år 2002. Då angav cirka 140 kommuner att de hade problem med sammanlagt 21 100 lediga lägenheter.

Bostadsmarknadsläget 37 Det är samma kommuner som river Antal kommuner som anger att det är aktuellt att riva 2008 2009 118 94 106 96 76 58 54 55 47 50 38 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 SCB redovisade i april 2008 ny statistik som visar att 24 370 bostäder har rivits på grund av uthyrningssvårigheter under de senaste 10 åren. Rivningarna har skett i 178 kommuner. Det finns ett klart samband med minskad befolkning. Enligt SCB rev 14 kommuner sammanlagt cirka 520 lägenheter i flerbostadshus under år 2007. Flest lägenheter revs i Ludvika och Hallstahammar. Av de 178 kommuner som har rivit bostäder på grund av uthyrningssvårigheter under åren 1998 till 2007 anger cirka 33 kommuner i Bostadsmarknadsenkäten att det fortfarande finns ett överskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden. I cirka 20 procent av kommunerna kan det bli aktuellt att riva ytterligare bostäder under åren 2008 och 2009. Av de kommuner som anger att man kan komma att behöva riva, har samtliga utom två kommuner rivit tidigare. De två kommuner som har tillkommit i år ska endast riva en mindre del. Enligt Bostadsmarknadsenkäten är det 38 kommuner som nu överväger att riva sammanlagt drygt 1 570 bostäder på grund av uthyrningssvårigheter. Av dem har merparten redan rivit av detta skäl under de senaste fem åren. Tio kommuner står för över hälften (920) av de planerade rivningarna. Det innebär att det i hög utsträckning är samma kommuner som under en lång tid och trots åtgärder, har problem med vikande efterfrågan på bostadsmarknaden. Färre rivningar framöver Bostadsmarknadsenkäten visar en tydlig minskning av de kommuner som uppger att det kan bli aktuellt att riva bostäder på grund av uthyrningssvårigheter. Även antalet lägenheter som är aktuella för rivning är färre än i fjol.