Näringslivsanalys för SBA-regionen Februari 2019 Stockholm Business Region
Syfte med analysen Skapa en övergripande bild av hur näringslivet ser ut i SBA Visa på skillnader och likheter mellan län, kommungrupper och kommuner inom SBA Dalarna Örebro Gävleborg Uppsala Västmanland Stockholm Bidra till insikter och kunskap om hur de olika delarna i regionen hänger samman Ge kunskap om hur det lokala och regionala näringslivet kan stärkas i SBA Östergötland Södermanland
Metod Analysen baseras till stora delar av statistik från SCB Statistiken redovisas på kommungruppsnivå och några enstaka fall på länsnivå Samtliga 103 kommuner i SBA har legat till grund för analysen Kommunexempel och topplistor fokuserar på de 55 kommuner som ingår i SBApartnerskapet
103 kommuner ingår i analysen Kommuner markerade med orange ingår i SBA-partnerskapet Storstäder Större stad 1907 Surahammar 2084 Avesta Landsbygdskommun Stockholm 0181 Södertälje 1961 Hallstahammar 2184 Hudiksvall 1863 Hällefors Pendlingskommun nära storstad 0380 Uppsala 2026 Gagnef Pendlingskommun nära mindre tätort 2021 Vansbro 0114 Upplands Väsby 0484 Eskilstuna 2082 Säter 0428 Vingåker 2062 Mora 0115 Vallentuna 0580 Linköping Lågpendlingskommun nära större stad 0481 Oxelösund 2085 Ludvika 0117 Österåker 0581 Norrköping 0381 Enköping 0509 Ödeshög 2121 Ovanåker 0120 Värmdö 1880 Örebro 0382 Östhammar 0512 Ydre 2161 Ljusdal 0123 Järfälla 1980 Västerås 0482 Flen 0560 Boxholm 2182 Söderhamn 0125 Ekerö 2081 Borlänge 0513 Kinda 0584 Vadstena 2183 Bollnäs 0126 Huddinge 2180 Gävle 0562 Finspång 1862 Degerfors 0127 Botkyrka Pendlingskommun nära större stad 0563 Valdemarsvik 1864 Ljusnarsberg 0128 Salem 0140 Nykvarn 0583 Motala 1904 Skinnskatteberg 0136 Haninge 0319 Älvkarleby 1860 Laxå 1960 Kungsör 0138 Tyresö 0330 Knivsta 1882 Askersund 1962 Norberg 0139 Upplands-Bro 0331 Heby 1885 Lindesberg 1982 Fagersta 0160 Täby 0360 Tierp 1981 Sala 1984 Arboga 0162 Danderyd 0461 Gnesta 1983 Köping 2061 Smedjebacken 0163 Sollentuna 0486 Strängnäs 2101 Ockelbo 2083 Hedemora 0182 Nacka 0488 Trosa 2104 Hofors 2132 Nordanstig 0183 Sundbyberg 0561 Åtvidaberg 2181 Sandviken Landsbygdskommun med besöksnäring 0184 Solna 0582 Söderköping Mindre stad/tätort 2023 Malung-Sälen 0186 Lidingö 0586 Mjölby 0188 Norrtälje 2029 Leksand 0187 Vaxholm 1814 Lekeberg 0480 Nyköping 2031 Rättvik 0191 Sigtuna 1861 Hallsberg 0483 Katrineholm 2034 Orsa 0192 Nynäshamn 1881 Kumla 1883 Karlskoga 2039 Älvdalen 0305 Håbo 1884 Nora 2080 Falun
Innehåll 1. Trender som påverkar näringslivet 2. Konjunktur och ekonomi 3. Näringslivet i regionen 4. Arbetskraft och arbetsmarknad 5. Företagsklimat 6. Analys och slutsats
Trender som påverkar näringslivet
En globaliserad värld Ett digitaliserad värld FYRA MEGATRENDER Ett förändrat klimat Ett urbaniserad värld
Vad innebär ett förändrat klimat för SBA-regionen? Högre medeltemperatur och stigande vattennivåer Fokus på hållbara resor och förändrade resebeteenden Stora förändringar att vänta på logistiksidan: fossilfria transporter, miljözoner, bilfria innerstäder etc. Ökad efterfrågan på delningstjänster och cirkulär ekonomi Större efterfrågan från bland annat civilsamhället att kommuner och företag redovisar hållbarhetsarbetet (Hållbarhetsredovisningar) Lösningarna finns ofta men affärs- och verksamhetsmodellerna saknas
Vad innebär digitaliseringen för SBA-regionen? Rutinbaserade yrken och arbetsprocesser ersätts i allt större utsträckning av automatisering Högkvalificerade jobb kan ersättas av AI (tex inom juridik) Distansens betydelse minskar - möjlighet för mindre städer och landsbygd? Krav på omställning i offentlig sektor och i näringsliv Öppen data och service (tex ansöka om bygglov..) Nya affärsmodeller Ökat behov av vidareutbildning för att hänga med Säkerställa informationssäkerhet
Vad innebär urbaniseringen för SBA-regionen? Befolkningsutveckling i Stockholmsregionen 2007-2017 Sundbyberg 33% Solna 26% Knivsta 25% Heby -1,2% Smedjebacken -1,1% Östhammar -0,9% Större kommuner ökar och små kommuner minskar Pendlingskommunerna nära storstaden vinnare Industriell verksamhet trycks ut från staden etableringar blir allt mer en regional fråga Befolkningsminskning i mindre kommuner drabbar köpkraften en utmaning för lokala näringslivet Hög försörjningsbörda i mindre kommuner även om utjämningssystemet ekonomiskt kompenserar så slår det mot kompetensförsörjningen, svårt att rekrytera Få kommuner har strategier för en befolkningsminskning ses ofta som ett misslyckande
Vad innebär globaliseringen för SBA-regionen? Ökad konkurrens om arbetskraft (åldrande befolkning en utmaning i hela Europa) Jobb flyttar utomlands.. Men större närvaro av utländska företag i Sverige Ökad jobbpolarisering höglönearbeten och låglönearbeten ökar, jobben i mitten av lönefördelningen minskar ökad lönespridning Teknikinnehållet ökar, även inom tillverkning Allt större krav på utbildning, även i mindre städer och landsbygd
Konjunktur och ekonomi
Sveriges BNP är stark men utvecklingen är svagare än i många andra länder 1 300 BNP per capita PPP, Index 1970=100 Sverige har tappat från plats 4 (1970) till plats 11 (2017) i OECD:s välståndsliga Drabbades hårt av 90-tals krisen Enligt Entreprenörskapsforum är Sverige inte längre i den ekonomiska fronten Matchningsproblematiken framhålls som en av de stora utmaningarna (Entreprenörskapsforum 2018) 1 100 900 700 500 300 100 Sverige Danmark USA OECD Källa: OECD, GDP per head, current prices, current PPPs
BRP PER CAPITA 2000-2017 (GENOMSNITTLIG ÅRLIG) BRP PER CAPITA 2012-2016 (GENOMSNITTLIG ÅRLIG) BRP per capita 2017 och utveckling av BRP per capita 2000-2017 BRP per capita 2016 och utveckling av BRP per capita 2012-2016 4,0% 4,0% Uppsala län Uppsala län 3,5% 3,0% 2,5% Dalarnas län Södermanlands län Örebro län Östergötlands län Västmanlands län Gävleborgs län Stockholms län 3,5% 3,0% 2,5% Västmanlands län Gävleborgs län Östergötlands län Dalarnas län Örebro län Stockholms län 2,0% 2,0% 1,5% 1,5% 1,0% 1,0% 0,5% 0,5% Södermanlands län 0,0% 0 100 200 300 400 500 600 700 BRP PER CAPITA 2017 (TKR) 0,0% 0 100 200 300 400 500 600 700 BRP PER CAPITA 2016 (TKR) Källa: SCB
BRP PER CAPITA 2012-2016 (GENOMSNITTLIG ÅRLIG) 8,0% Oxelösund Hög BRP per capita stark utveckling 6,0% Täby Solna Håbo Sandviken Heby Uppsala Sundbyberg 4,0% Vallentuna Linköping Södertälje Österåker VästeråsTrosa Danderyd Köping Stockholm 2,0% Botkyrka Tyresö Upplands Väsby Lidingö Ludvika Katrineholm Nacka Smedjebacken JärfällaKarlskoga Gnesta 0,0% Salem Arboga Sigtuna 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 Sollentuna Knivsta BRP per capita och utveckling av BRP per capita Storstäder Pendlingskommun nära storstad Större stad -2,0% Pendlingskommun nära större stad -4,0% Flen Östhammar Lågpendlingskommun nära större stad Mindre stad/tätort Pendlingskommun nära mindre tätort -6,0% Låg BRP per capita svag utveckling Strängnäs Landsbygdskommun Landsbygdskommun med besöksnäring -8,0% Källa: SCB BRP PER CAPITA 2016 (TKR)
Varuexporten står för en fjärdedel av den ekonomiska tillväxten i SBA - stora skillnader mellan länen Andel varuexport av BRP 2017 I SBA står varuexporten för 24% av regionens BRP 2017 50 45 40 44 40 Stora skillnader mellan länen I Södermanlands län är andelen högst (44%). Södermanland är även det län i SBA som totalt sett har störst varuexport 35 30 25 20 15 22 18 22 27 28 30 24 32 28 I Uppsala står varuexporten för endast 18% av BRP 10 5 0 Källa: SCB
BRP säger inte allt om en regions utveckling BRP är värdet av all produktion av varor och tjänster. BRP mäter alltså enbart mängden ekonomiska resurser BRP säger inte så mycket om välfärd och hur resurserna i en region och kommun är fördelade Måttet säger inget om hållbarhet En ökad BRP behöver inte tillfalla regionen, vinster kan exempelvis investeras utomlands GDP mainly measures market production expressed in money units and as such it is useful. However, it has often been treated as if it were a measure of economic well-being. Conflating the two can lead to misleading indications about how well-off people are and entail the wrong policy decisions Stiglitz kommisionen 2008
Nya alternativa mått utvecklas 2008: Stiglitzkommisionen understryker behovet att skifta fokus från att enbart mäta ekonomisk utveckling till att mäta människors välbefinnande 2010 utvecklas Social Progress Index som mäter välbefinnande på regional nivå 2011 utvecklas OECD Better Life index som mäter hälsa och välbefinnande på nationell nivå 2018: Det svenska mätsystemet BRP+ lanserades 2018 (fokus på livskvalitet och hållbarhet)
BRP+ LIVSKVALITETSINDEX 90 Samband mellan livskvalitet och BRP i SBA Svagt samband mellan BRP och BRP+ i SBA Analysen av BRP+ visar att det finns inga tydliga samband mellan BRP och BRP+ (livskvalitet) i SBA på kommunnivå Pendlingskommunerna i SBA utmärker sig med hög livskvalitet Positiv förstärkande spiral hög utbildningsnivå hög inkomst låg ohälsa Stockholms stad har hög BRP men låg BRP+. Trångboddhet och höga utsläpp påverkar 80 70 60 50 40 30 Salem Knivsta Botkyrka Lidingö Vaxholm Vallentuna Ekerö Österåker Tyresö Trosa Gnesta Smedjebacken Nynäshamn Flen Värmdö Täby Nacka Sollentuna Linköping Uppsala Nyköping Västerås Upplands Väsby Gävle Enköping Norrköping Köping Örebro Ludvika Sandviken Norrtälje Eskilstuna Danderyd Sigtuna Sundbyberg Stockholm Södertälje 5 5,2 5,4 5,6 5,8 6 6,2 BRP PER CAPITA 2015 (LOG) Storstäder Pendlingskommun nära storstad Större stad Solna Pendlingskommun nära större stad Lågpendlingskommun nära större stad Mindre stad/tätort Pendlingskommun nära mindre tätort Landsbygdskommun Landsbygdskommun med besöksnäring Källa: BRP+, Tillväxtverket och Reglab
Lönesumman i SBA ökar i samma takt som övriga riket Lönesumma per sysselsatt nattbefolkning 380000 360000 340000 320000 300000 280000 260000 240000 220000 200000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 SBA-länen Övriga riket Källa: SCB
LÖNESUMMEUTV PER SYSSELSATT 2011-2016 (NATTBEF, GENOMSNITTLIG ÅRLIG) 3,5% 3,3% Hög lönesumma stark utveckling 3,1% 2,9% Vallentuna Vaxholm Lönesumma och utveckling av lönesumma Sundbyberg Ekerö Storstäder 2,7% 2,5% 2,3% 2,1% 1,9% Katrineholm Smedjebacken Heby Sala Örebro Kungsör Tierp Norrtälje Enköping Norrköping Järfälla Österåker Värmdö Hallstahammar Nykvarn Nyköping Huddinge Haninge Uppsala Salem Ludvika Botkyrka Linköping Knivsta Nynäshamn Strängnäs Eskilstuna Köping Arboga Gnesta Flen Sigtuna Östhammar Karlskoga Södertälje Gävle Oxelösund Håbo Solna Upplands Väsby Upplands-Bro Stockholm Tyresö Trosa Västerås Nacka Sollentuna Täby Lidingö Danderyd Pendlingskommun nära storstad Större stad Pendlingskommun nära större stad Lågpendlingskommun nära större stad Mindre stad/tätort Pendlingskommun nära mindre tätort Landsbygdskommun Källa: SCB 1,7% Låg lönesumma svag utveckling Sandviken 1,5% 250000 300000 350000 400000 450000 500000 550000 600000 650000 LÖNESUMMA PER SYSSELSATT NATTBEF 2016 Landsbygdskommun med besöksnäring
Näringslivet i regionen
Branschbredd ett mått på kommunens utvecklingspotential Branschbredden på en arbetsmarknad har betydelse för attraktiviteten - underlättar matchningen mellan arbetskraft och arbetsgivare I teorin kan en kommun ha 832 branscher men i praktiken är det ingen som har alla branscher I Sverige är det Stockholm som har högst branschbredd, följt av Göteborg (77%) och Malmö (74%) BRANSCHBREDD Stockholm 83% Örebro 59% Västerås 59% Källa: SCB, Avser år 2016
BRANSCHBREDD 2016 Branschbredd och folkmängd i SBA Invånarantalet avgör branschbredden Sambandet mellan befolkningsstorlek och branschbredd i SBA är starkt ju fler människor, desto mer branscher 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 Det finns goda anledningar att eftersträva hög branschbredd i SBA: 1. Skapar förutsättningar för en mer mångfacetterad region och underlättar matchning 2. Storleken på arbetsmarknaden i sig är en tillväxtfaktor. Självförstärkande region: >100 000 sysselsättningstillfällen (Pettersson, 2013) 0,4 0,3 0,2 0,1 0 3 4 5 6 7 LOG(MEDELFOLKMÄNGD) 3. En näringsstruktur som vilar på många pelare är mindre känslig för förändringar i konjunkturen A1 Storstäder A2 Pendlingskommun nära storstad B3 Större stad B4 Pendlingskommun nära större stad B5 Lågpendlingskommun nära större stad C6 Mindre stad/tätort C7 Pendlingskommun nära mindre tätort C8 Landsbygdskommun C9 Landsbygdskommun med besöksnäring Branschbredd 2016, källa SCB, Medelfolkmängd 2017, SCB
Diversifierat eller nischat näringsliv? Ett diversifierat näringsliv innebär en bredare arbetsmarknad för den arbetskraft som bor i eller i närheten av staden 1. Attraktivitetsfaktor 2. Underlättar matchning 3. Välutbildad och specialiserad arbetskraft Specialisering innebär att en stad eller en region har företag som är världsledande inom ett eller flera branschområden 1. I regel en positiv påverkan på medelinkomst ökad köpkraft 2. Ökad sårbarhet Den mest effektiva staden är en diversifierad stad som utgörs av många specialiserade kluster Desrochers 2001 Källa: Andersson och Larsson (2018) Att lära av staden
Vad säger forskningen? Diversitet tycks vara mer betydelsefullt än specialisering för städers tillväxt, framförallt för stora städer i utvecklade regioner och för kunskapsintensiva branscher Specialiseringen tycks vara viktigare i mindre städer med större tyngd av enklare tillverkningsindustrier En fråga om geografisk nivå - extremt specialiserade stadsdelar kan ibland vara del av en stad som i dess helhet karakteriseras av en påtaglig mångfald Källa: Andersson och Larsson (2018) Att lära av staden, ekonomi och fysisk planering i urbaniseringens tidevarv, regionalpolitiskt forum rapport nr 3
Kommunerna i SBA har olika funktioner och roller Specialiseringskvot per bransch 2016 2,5 2,0 Specialisering inom branscher (dagbefolkning) Högre andel av sysselsatta än i riket som helhet 1,5 1,0 0,5 A Storstäder och storstadsnära kommuner B Större städer och kommuner nära större stad C Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner 0,0 Källa: SCB
Specialisering och tillväxt i kommungrupperna Specialiseringskvot Andel av de sysselsatta inom näringen i jämförelse med riket som helhet Hög >1,0 Tillväxtkvot Näringar med potential att växa Profilnäringar med god tillväxt. Vilka krav ställer näringarna på staden? Tillväxtkvot Högre tillväxt inom näringen än riket som helhet Låg eller negativ <1,0 Bör ej stå i fokus för åtgärder. (Undantag kan finnas) Profilnäring med låg tillväxt. Kan stadsplanering och andra åtgärder bidra till att vända trenden? Låg <1,0 Specialiseringskvot Hög >1,0
Profilnäringar med god tillväxt Storstäder och storstadsnära kommuner Hög >1,0 -Byggverksamhet -Energiförsörjning o miljöverksamhet -Fastighetsverksamhet -Vård och omsorg -Handel -Transport o magasinering -Hotell o restaurang -Information o kommunikation -Finans o försäkring -Företagstjänster -Kultur samt personliga tjänster Hög tillväxt och specialisering inom kunskapsintensiva näringar samt handel, hotell- och restaurang, kultur Tillväxtkvot 2013-2016 Låg eller negativ <1,0 -Jordbruk, skogsbruk o fiske -Tillverkning o utvinning -Utbildning -Offentlig förvaltning och försvar Låg <1,0 Specialiseringskvot 2016 Hög >1,0 Datakälla: SCB. Sysselsatta dagbefolkningen 16- år per näringsgren (15 branscher)
Profilnäringar med god tillväxt Större städer och kommuner nära större stad Hög >1,0 Finans o försäkring -Företagstjänster -Hotell o restaurangverksamhet -Kulturella o personliga tjänster -Byggverksamhet -Energiförsörjning o miljöverksamhet -Offentlig förvaltning o försvar -Vård o omsorg I regel tillväxt inom samma branscher som storstäder (undantag information och kommunikation samt transport och magasinering) Tillväxtkvot 2013-2016 Låg eller negativ <1,0 -Jordbruk, skogsbruk o fiske -Handel -Transport o magasinering -Information o kommunikation -Tillverkning o utvinning -Fastighetsverksamhet -Utbildning Låg <1,0 Specialiseringskvot 2016 Hög >1,0 Datakälla: SCB. Sysselsatta dagbefolkningen 16- år per näringsgren (15 branscher)
Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Hög >1,0 -Fastighetsverksamhet -Utbildning -Inga näringar med högre specialisering och högre tillväxt än riket som helhet Högre tillväxt än riket i genomsnitt endast inom två näringar Finns flera profilnäringar Däremot saknas profilnäringar med hög tillväxtkvot Tillväxtkvot 2013-2016 Låg eller negativ <1,0 -Handel -Transport o magasinering -Hotell o restaurang -Information o kommunikation -Finans o försäkring -Företagstjänster -Offentlig förvaltning -Kultur o personliga tjänster Låg <1,0 Specialiseringskvot 2016 -Jordbruk, skogsbruk och fiske -Tillverkning och utvinning -Energiförsörjning och miljöverksamhet -Byggverksamhet -Vård och omsorg Hög >1,0 Profilnäringar Datakälla: SCB. Sysselsatta dagbefolkningen 16- år per näringsgren (15 branscher)
Tillväxtföretag finns i alla kommunklasser och kommuner Studier visar att endast 1/3 av företagen har en vilja och förmåga att växa och anställa Jobbtillväxten sker framförallt i företag med 10-249 anställda De s k Tillväxtföretagen, som ökat antal anställda med +25% under en 3-års period svarar för 80% av bruttotillväxten i antalet anställda Företag 5-249 anställda i SBA (55 kommuner) efter tillväxtklasser Storstad (A1) Pendlingskommun nära storstad (A2) Större stad (B3) Pendlingskommun nära större stad (B4) Lågpendlingskommun nära storstad (B5) Mindre stad/tätort och landsbygdskommuner (C6-C9) 9417 6211 5854 624 835 1318 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Tillväxtklass (förändring i antal anställda) > 25% 0-25% < 0% Källa: Tillväxtallsvenskan
Tillväxtföretag finns i alla näringsgrenar Antal företag per huvudnäring i kommungruppen Större städer i SBA Södertälje, Uppsala, Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Örebro, Västerås, Gävle Handel Byggverksamhet Tillverkning Verksamhet inom juridik, ekonomi Hotell och Restaurang Transport och magasinering Uthyrning, fastighetsservice.. Informations och kommunikationsverksamhet Vård och omsorg Fastighetsverksamhet Utbildning 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Tillväxtklass (förändring i antal anställda) > 25% 0-25% < 0% Källa: Tillväxtallsvenskan
Fördelning av SBA:s 3021 tillväxtföretag (10-249 anställda), år 2014-2017 Dessa har nyanställt 38 916 personer Arboga 5 Kungsör 7 Stockholm 1339 Botkyrka 34 Köping 13 Strängnäs 15 Danderyd 22 Lidingö 11 Sundbyberg 21 Ekerö 14 Linköping 96 Södertälje 52 Enköping 34 Ludvika 2 Tierp 9 Eskilstuna 58 Nacka 54 Trosa 11 Flen 8 Norrköping 106 Tyresö 27 Gnesta 2 Norrtälje 35 Täby 50 Gävle 65 Nykvarn 5 Upplands Väsby 29 Hallstahammar 9 Nyköping 25 Upplands-Bro 14 Haninge 53 Nynäshamn 12 Uppsala 129 Heby 8 Sala 10 Vallentuna 13 Huddinge 64 Salem 5 Vaxholm 4 Håbo 16 Sandviken 13 Värmdö 9 Järfälla 37 Sigtuna 31 Västerås 100 Karlskoga 18 Smedjebacken 6 Örebro 117 Katrineholm 9 Sollentuna 53 Österåker 19 Knivsta 5 Solna 107 Östhammar 11 Avser företag med Hållbar tillväxt, dvs de har ökat antalet anställda med > 25%, uppnått ett positivt resultat och har en soliditet på >20% Källa: Tillväxtallsvenskan
Näringslivet påverkas av historien men är också under ständig omvandling Vad man arbetar med och lever av i en region bestäms till stor del av arvet Samtidigt är näringslivet satt under ständig omvandling. Nya näringar uppstår och gamla trängs undan De nya näringarna är många gånger sprungna ur de gamla Svårt att uppfinna ett helt nytt näringsliv och börja på ritbordet från noll
De kunskapsintensiva jobben blir allt fler I takt med att varuproduktionen i allt större utsträckning flyttats till Östeuropa och Asien har etablerade industriländer ökat specialiseringsgraden inom jobb högre upp i näringskedjan Sysselsättning inom KIBS Kartan visar andelen av den sysselsatta dagbefolkningen som arbetar i kunskapsintensiv tjänstesektor (KIBS) I Sverige är det idag en tiondel av kommunerna som står för sammantaget 80 procent av den totala sysselsättningen inom KIBS I SBA länen är fördelningen av sysselsättningen inom KIBS relativt ojämn. Högst är den i Stockholm (19,6 %), Solna (13,3 %), och Linköping (13,1 %) Källa: Sveriges Nya Geografi 2018, Datakälla: SCB, Tillväxtverkets definition av KIBS,
Andel anställda inom KIBS av dagbefolkningen, SBA De kunskapsintensiva företagen ökar mest i storstaden 20,0 18,0 16,0 14,0 16,4 19,6 Tydlig centraliseringspreferens för den kunskapsintensiva sektorn i SBA: 12,0 10,0 8,0 7,3 7,1 7,4 6,9 1. Andelen KIBS är allra högst i Stockholm (20%) 2. Stockholm har även haft den starkaste ökningen mellan 2008-2016 6,0 4,0 2,0 0,0 2,4 2,5 2,5 2,2 3,7 3,9 1,9 1,7 2,4 2,3 1,8 1,8 3. Även de större städerna i SBA har en relativt hög andel anställda inom KIBS 2008 2016 Källa: SCB
Framväxten av KIBS har förändrat kraven på staden Framväxten av kunskapsintensiva företag har förändrat kraven på samhällsplaneringen och platsens roll Nya lokaliseringspreferenser innebär att kommunerna måste erbjuda mer än fördelaktiga markpriser och billiga lokalhyror Den generella attraktiviteten hos en stad allt mer viktigt för näringslivsattraktiviteten Kunskapsföretagen dras till attraktiva stadskärnor, utbud av kultur, nöjen, shopping, men även till öppna attityder och kreativa miljöer Arbetsvillkor och arbetsförutsättningar i övrigt, hur goda dessa än är, räcker ofta inte för att attrahera och behålla anställda som har valmöjligheter. Ur individens perspektiv spelar också stadens kvaliteter som livsmiljö en viktig roll. (Cars och Engström 2008)
Näringslivet blir allt mer internationaliserat Antalet anställda i utländska företag och deras andel av antalet anställda i näringslivet åren 1980 2017, avser Sverige 800 000 25,0 700 000 600 000 20,0 500 000 15,0 400 000 300 000 10,0 200 000 5,0 100 000 0 0,0 Antal anställda Andel av näringsl. (%) Källa: Tillväxtanalys, Utländska företag 2017
Över 300 000 personer i SBA är idag anställda på utländska företag 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 6,1% Andel utlandsägda företag 2017, SBA 4,2% 4,3% 20,0% 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 18,0% Andel anställda i utlandsägda företag 2017, av förvärvsarbetande totalt 15,7% 14,3% 12,5% 3,0% 2,0% 2,0% 2,1% 3,0% 1,9% 2,2% 1,7% 10,0% 8,0% 6,0% 9,6% 9,7% 9,5% 7,2% 4,0% 3,2% 1,0% 2,0% 0,0% 0,0% Källa: Tillväxtanalys, Swecos bearbetningar
Arbetskraft och arbetsmarknad
Högst andelar sysselsatta av arbetskraften i Stockholms och Uppsala län Andel sysselsatta av arbetskraften Andel sysselsatta av arbetskraften 100% 100% 97% SBA-länen Övriga riket 97% 2005 2018 95% 95% 92% 92% 90% 90% 87% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 87% Andel sysselsatta av arbetskraften (20-64 år), år 2005-2018.Observera bruten skala på Y-axeln. Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU)
Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län 100% 95% 90% Andel förvärvsarbetande ökar i hela SBA Förvärvsfrekvens, 2006 och 2017 2006 2017 85% 80% 75% 80% 79% 77% 76% 77% 78% 78% 75% 79% 78% 76% 76% 78% 80% 76% 79% 70% 65% 60% 55% 50% Förvärvsarbetande nattbefolkningen som andel av befolkningen (20-64 år) Källa: SCB
En tudelad arbetsmarknad Andel förvärvsarbetande av befolkningen skiljer sig stort efter födelseland och kommungrupp Skillnaden i förvärvsfrekvens är framförallt påtaglig för gruppen utomeuropeiskt födda En relativt hög andel av de utomeuropeiskt födda bosatta i Stockholms stad samt pendlingskommuner nära storstad är i förvärvsarbete En relativt låg andel av de utomeuropeiskt födda bosatta i pendlingskommun nära mindre stad/tätort, pendlingskommun nära större stad, samt landsbygdskommun är i förvärvsarbete Förvärvsarbetande nattbefolkningen som andel av befolkningen (20-64 år), år 2016 Källa: SCB
Stor skillnad i utbildningsnivå inom SBA Stora skillnader i utbildningsnivå mellan kommungrupperna i SBA Högst är utbildningsnivån i storstäderna och lägst i Landsbygdskommunerna och pendlingskommunerna nära mina stad Utbildningsnivån avspeglar den näringsmässiga strukturen i regionen Källa: SCB
Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Riket Matchningsgrad per födelseregion Matchningsgrad Andel anställda som arbetar i yrken som stämmer väl överens med deras utbildning varierar geografiskt och mellan grupper Kompetensutnyttjandet för utrikesfödda generellt lägre än för inrikesfödda Östergötland uppvisar högst matchningsgrad för samtliga grupper 80 70 60 50 40 30 20 10 Sverige Norden exkl. Sverige hög/mycket hög HDI exkl. Norden länder med låg/medel HDI Lägst matchningsgrad för personer födda i länder med låg/medel HDI som är bosatta i Dalarna 0 Andel anställda som arbetar i yrken som stämmer väl överens med deras utbildning. HDI = Human Development Index. År 2016 Källa: SCB
Samband mellan utbildningsnivå och förvärvsfrekvens Förvärvsfrekvens och andel eftergymnasialt utbildade (minst 3 år), 30-39 år, år 2017 Källa: SCB
UTPENDLINGSANDEL AV NATTBEFOLKNINGEN 2017 90 Boendekommuner Hög rörlighet 80 70 60 Nynäshamn Salem Knivsta Tyresö Nykvarn Sollentuna Nacka Vallentuna Täby Huddinge Vaxholm Botkyrka Järfälla Lidingö Upplands Väsby Håbo Österåker Haninge Upplands-Bro Värmdö Ekerö Sundbyberg Danderyd Solna Samband mellan inpendling och utpendling, SBA 50 Gnesta Trosa Smedjebacken Heby Kungsör Hallstahammar Sigtuna Storstäder Pendlingskommun nära storstad 40 30 20 Eskilstuna Norrtälje Strängnäs Tierp Sala Enköping Flen Östhammar Arboga Nyköping Köping Sandviken Katrineholm Uppsala Karlskoga Västerås Gävle Norrköping Örebro Linköping Oxelösund Södertälje Stockholm Större stad Pendlingskommun nära större stad Lågpendlingskommun nära större stad Mindre stad/tätort Pendlingskommun nära mindre tätort Landsbygdskommun 10 0 Ludvika Boende och arbetskommuner Självständiga arbetskommuner 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 INPENDLINGSANDEL AV DAGBEFOLKNINGEN 2017 Landsbygdskommun med besöksnäring
Företagsklimat
Företagsklimatet förbättras Svenskt Näringsliv definierar företagsklimatet som summan av attityder, regler, institutioner och kunskaper som möter företagaren i vardagen. Svenskt Näringslivs ranking bygger på enkäter till bl.a. företagare och på statistik. Det lokala företagsklimatet fortsätter att förbättras De flesta kommunerna i topp finns i Stockholms län, Skåne och Västra Götaland De flesta kommunerna i botten finns i mindre kommuner utanför storstadsområdena
Bäst företagsklimat i storstadsregionen 250 Genomsnittlig ranking, Svenskt näringsliv 2018, SBA (låga staplar positivt) Pendlingskommunerna nära storstad ligger i genomsnitt bäst till Svenskt näringslivs ranking 200 150 123 170 144 202 177 170 181 131 Solna, Sollentuna, Trosa, Sundbyberg och Danderyd utmärker sig med höga placeringar 100 50 87 Lågpendlingskommuner nära större städer har i genomsnitt lägst ranking i indexet 0 Sandviken, Östhammar och Sala är exempel på kommuner som hamnar långt ner i rankingen Källa: Svenskt näringslivs ranking 2018
Tillgången till arbetskraft största utmaningen för företagen i SBA Förutsättningarna för företagande skiljer sig åt mellan kommungrupperna i SBA Kompetensförsörjningen är en stor utmaning för samtliga kommungrupper. 70 60 50 40 30 20 10 29 67 48 Förutsättningar för företagande, SBA Andel som svarat bra, mycket bra eller utmärkt på hur förutsättningarna för varje aspekt ser ut 24 55 47 62 51 52 49 47 22 22 21 20 58 22 49 38 38 38 19 54 25 23 52 22 Storstadsregionen har något bättre förutsättningar än landsbygden 0 Infrastrukturen (vägnätet, tåg och flyg) är generellt sett bättre i de större städerna och sämre på landsbygden Tillgången på arbetskraft med relevant kompetens Tele- och IT-nät Vägnät, tåg- och flygförbindelser Källa: Svenskt näringslivs ranking 2018
Analys och slutsatser
Hur hänger SBA-regionen ihop?
SBA är ett geografiskt stort område med kommuner av olika karaktär och funktion Inomregionala skillnader finns i t ex lönesummautveckling, utbildningsnivå SBA-regionen hålls ihop av: 1) Arbetspendlingen (möjliggörs av infrastrukturen) 2) Kommuner som näringsmässigt kompletterar varandra (man är specialiserad på olika saker) 3) Kommuner som funktionsmässigt kompletterar varandra (boendekommuner och arbetskommuner i beroendeställning till varandra)
Kommunernas olika roller i regionen Foto: Jan Höglund
Det krävs ett visst befolkningstryck i en region för att rollerna mellan kommunerna ska bli tydliga Uppdelningen mellan arbetskommun och boendekommun är tydligast i och omkring storstaden Att vara en attraktiv boendekommun kan vara gynnsamt (lönesumma och skatteunderlag) En blandning av arbetsplatser och boende ger en levande kommun dygnet runt, näringslivet matchar kompetensen i befolkningen och beroendet att behöva pendla minskar Strategin måste utgå ifrån kommunens förutsättningar
Hur kan näringslivet stärkas? Foto: Anna Hugosson
Gräv där ni står svårt att börja på ritbordet från noll och uppfinna ett helt nytt näringsliv Att utgå från branscher (profilnäringar) är en viktig strategi men inte tillräcklig. Tillväxtföretag finns i alla branscher Dialog med näringslivet en förutsättning för att förstå behoven Storstäderna och nodstädernas roll i SBA Ta ansvar och driva samverkan (storregionalt och med kranskommuner) Mindre städernas och landsbygdens roll i SBA Nya näringar, distansarbete och livskvalitet. Finns många tillväxtföretag även här
Kommunen kan göra mycket för företagen 1. Mark och lokaler för företagande 2. Matchning och praktikplatser i dialog med företagen 3. Välskött kommun med kultur, bra skolor och livskvalitet en förutsättning för att få barnfamiljer att bosätta sig i kommunen 4. Utbildning, bostäder m.m. ger integration och tillgång till kompetent personal 5. Nära kontakt med företagen, bra bemötande, dialog och information 6. Sund konkurrens och klok offentlig upphandling 7. Anpassa regler, ta bort hinder 8. Effektiv myndighetsutövning och service
Samverkan i regionen stärker näringslivet 1. Vägar, spår och trafikering inom kommunen och ut i världen 2. Kraftfullt internet, elnät m.m. (Region Västerbotten har arbetat proaktivt med digitalisering) 4. Regional exportsamverkan 5. Investeringsfrämjande 6. Främja lokal kännedom hos banker och företagsfrämjare 3. Rådgivning och finansiering för företag (bl.a. Almi)
Referenser Andersson och Larsson (2018) Att lära av staden, ekonomi och fysisk planering i urbaniseringens tidevarv, regionalpolitiskt forum rapport nr 3, https://entreprenorskapsforum.se/wpcontent/uploads/2018/03/lara_av_staden_webb.pdf Cars och Engström (red) (2008) Stadsregioners utvecklingskraft trender och nya perspektiv, Forskargruppen för Stadsregioner och utvecklingskraft 2008:1, Kungliga Tekniska Högskolan Entreprenörskapsforum (2018) 250 MILJARDER FATTIGARE! SVENSK PRODUKTIVITETSUTVECKLING 1950 2027 Lars Pettersson (2013). Tillgänglighet och ortsattraktivitet i Trafikverket (2013). Den attraktiva regionen: En antologi om tillgänglighet och regional utveckling. Borlänge, s. 24. Stiglitz kommisionen (2008) Report by the Stiglitz Commission on the Measurement of Economic Performance and Social Progress, https://www.stat.si/doc/drzstat/stiglitz%20report.pdf Tillväxtverket (2017) Utveckla svenska städer, https://tillvaxtverket.se/vara-tjanster/publikationer/publikationer- 2017/2017-11-06-utveckla-svenska-stader.html Tillväxtverket (2018) Hållbar utveckling i Svenska regioner? https://tillvaxtverket.se/varatjanster/publikationer/publikationer-2018/2018-05-17-hallbar-utveckling-i-svenska-regioner.html
Näringslivsanalys för SBA-regionen Framtagen av Sweco, 2018/2019 Beställare: Invest Stockholm, Stockholm Business Region