Dokumenttyp MILJÖPLAN Fastighetsbeteckning Borg 17:25 Dokumentnummer Sida 1(18) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Reviderad M Allard A. Jansson 2012-02-17 00.06 2014-01-19 /MA MILJÖPLAN FÖR NORRKÖPINGS GOLFKLUBB (NGK) NGK:s styrelse beslutade 2010 att delta i ÖGF:s miljöresa för att uppdatera och uppgradera klubbens miljöarbete. På årsmötet i mars 2011 presenterades och beslutades klubbens nya miljöpolicy och målsättningen var att klubben och dess bolag ska arbeta med miljöfrågor. 2012 blev NGK miljödiplomerade enligt SGFs normer för hur en golfklubb ska arbeta med miljöfrågor. Miljöplanen skall sedan ligga som grund för det fortsatta miljöarbetet och vara föremål för årlig granskning, uppföljning och revidering och säkerställa att klubben lever upp till krav enligt SGFs Miljödiplomering. Miljöarbetet bedrivs i en miljögrupp som leds av Klubbchefen och består i övrigt av medlemmar i klubbens verksamhet för banutveckling (greenkeeper, banförman och av styrelsen utsedd styrelseledamot, ansvarig för ban & byggverksamhet). Miljögruppen skall tillse att klubben arbetar efter intentionerna i Agenda 21 samt följa naturvårdsverkets 16 punkter (miljömål) som riksdagen satt upp. Klubben kommer också att arbeta enligt AFS arbetsmiljöföreskrifter, då även arbetsmiljön är en viktig fråga för klubbens verksamhet och utveckling Banförman och banarbetare ser över hantering av kemikalier, avfallshantering och transporter. Klubbchefen ser över energifrågor samt hanterar kontakter med berörda myndigheter och lagstiftare. I vårt miljöarbete ingår också att bevara den biologiska mångfalden och värna om den kulturhistoriska miljön som omger vår bana. I samråd med bl.a. representanter från länsstyrelsen har förslag på vård av skog och tillgänglighet av fornminnen framarbetats. NGK skall inte enbart vara en klubb för golf utan vill även främja friluftsliv i natur och kulturmiljöer för våra medlemmar och för den breda allmänheten. Vår ambition är att skapa promenadvägar och skidspår där sträckningen lockar till upplevelser i banans utkant. NGK vill få den breda allmänheten, övriga föreningslivet och myndigheter att se på golfklubben och dess område som en tillgång för alla, oavsett intresse för golf. NGK har gjort en tidsplan och målbeskrivning över klubbens miljöledningssystem. 1
NGK arbetar även aktivt med miljöaspekter, förebyggande underhåll, riskanalyser, internkontroll, handlingsplaner, organisationsschema och funktionsbeskrivningar i den dagliga verksamheten. På klubbens hemsida skall tillgänglighet till aktuella dokument alltid finnas att tillgå. 2
KLUBBENS HISTORIA Åttonde klubben i landet Redan 1911 fanns det vid Kneippvatten-karusellen i Borg, sedermera Kneippenbaden, några golfhål genom försorg av överläkaren vid anstalten W. Bergwall var är dock okänt. Han ansåg, att golf skulle vara en lämplig motion för patienterna. Sannolikt hade han blivit fascinerad av spelet under en vistelse i USA i slutet av 1890-talet. Dr. Bergwall hade dock svårt att få någon fart på spelet och detta upphörde efter något år. Den 24 maj 1928 bildades Norrköpings Golfklubb på initiativ av Anders Nordmark, inköpschef vid International Harvester Company och Charles Currie, dessinatör vid AB Nyborgs Yllefabrik. Båda hade upptäckt spelet utomlands. Till ordförande valdes Axel Wahren och sekreterare Arne Nordmark. Sverige hade då sju klubbar som bildats tidigare. Golfklubben inhyrd bland hästar och motorbana Golfklubben hyrde in sig i ett område som ägdes av föreningen för den ädla hästavelns befrämjande i Östergötland ett kapplöpningsfält i Lindö. Detta område användes även som motorbana. Man lade här ut 9 hål utan bunkers. Fairways klipptes med slåtter maskin och ruffen var högbevuxet och dolde alla bollar väl. En tidig medlem, Leonard Brahme, har beskrivit sitt första övningsspel där i juni 1928 - Jag hade med mig 12 bollar och efter tio minuters övning lyckades jag träffa bollen 11 gånger och blivit av med 11 bollar. Då tog jag med mig den 12:e bollen och åkte hem. Axel Wahren avgick 1929 som ordförande och efterträddes av Leonard Brahme som sedan satt som ordförande i 26 år fram till 1956. År 1932 sades arrendet upp då hästfantasterna ville ha området för sig själva. Golfklubben tyckte detta var lika bra, eftersom fairways var dåliga och ideligen förstördes av hästar och bilar. Klubben hade nu cirka 40 medlemmar. Golfklubben flyttar Klubben fann direkt ett lämpligt område för ny golfbana vid Marieborg, och en ny bana om 9 hål kunde tas i bruk redan sommaren 1933. Det årliga arrendet till Norrköpings stad var 650 kronor. En golfpro anställdes från Ystad, Frans Olsson., för en månadslön på 150 kronor. En lektionsavgift kostade 2 kronor. Årsavgiften för klubbens medlemmar var 50 kronor för herrseniorer och 25 kronor för damseniorer, insatsen var 25 kronor. Klubben ansåg sig inte ha råd att inträda i Svenska Golfförbundet förrän 1936. Avgiften var då 1 krona per medlem. Under krigsåren var klubben på väg att dö ut och endast ett tio-tal aktiva medlemmar fanns kvar. Dessutom var det mycket svårt att få tag i golfbollar fram till 1946. År 1957 sade Norrköpings stad upp arrendet och det förlängdes ett år i taget. Anledningen var att motorvägen planerades att gå över banans norra del. Golfbanan hade nu 12 färdig anlagda hål. 3
Golfklubben letar efter nya marker för sin bana igen En arbetsgrupp undersökte under fyra år andra alternativ. Man genomkorsade ett område från Simonstorp i norr till Söderköping i söder, Östra Stenby i öst till Finspång i väst. Viberga utanför Finspång blev aktuell och en 18-håls bana ritades av Nils Sköld från Skevinge. Man ansåg att så långt ifrån staden behövdes en 18-hålsbana för att bli attraktiv för Norrköpingsmedlemmarna. Finansieringen blev dock för svårbemästrad. Hösten 1960 tog sig Tore Svanberg och Egon Lidén fram genom snårskogen till den plats där klubbhuset nu ligger. - Vi fann då ett stort, lagom kuperat område, med träddungar här och var, till största delen sädesfält. Vi blev genast förtjusta i den vackra utsikten mot den en- och ek bevuxna sluttningen mot sydväst. Vid ytterligare vandring runt området åt väster och söder blev vi ännu gladare. Nu varande 11:an låg praktiskt taget klar i terrängen. Likaså 6:an, 7:an och 8:an. Vackra ekar, väl vuxna tallar och granar omgav fälten. Klinga - banan kommer till Norrköpings stad hade börjat planera för en industribebyggelse på den gamla banan och önskade få bort klubben därifrån snarast möjligt. I mars 1963 blev försäljningen av Resebros marker till staden definitiv och Norrköpings Golfklubb fick löfte att få arrendera marken från 14 mars jämte ett mindre område i norra delen tillhörande Klinga gård. Nils Sköld anlitades för att rita banan. Förhandlingar påbörjades med Norrköpings stad samt ett flertal industrier angående hjälp om finansiering. Att poängtera är att utan Norrköpings stads hjälp hade ingen bana kunnat byggas. 110 000 kronor anslogs för dränering samt att man gick i borgen för ett lån i banken på 380 000 kronor. Holmens Bruk, Fiskeby Bruk, Beloit, GoodYear, International Harvest, Kratfemballage, Norrköpings Bryggerier, Nefa samt Hernia ställde upp som reklamköpare på banan. År 1964 påbörjades arbetet och 10 juni 1967 invigdes banan av kommunfullmäktige Sven Lutteman och invigningsslaget förärades Svenska Golfförbundets ordförande Eric Adelswärd. Bankommittén under hela byggnadstiden var Tore Svanberg, Carl Janssen, Mats de Verdier, Evan Rosinder och Egon Lidén. Klinga idag - ett gammalt och historiskt område Naturupplevelserna är många runt Klinga Golfbana. Vi drar våra golfvagnar och bär våra klubbor på Klinga utan att egentligen tänka på vad som funnits där tidigare under åren. Dubbla roddare sällsynt Hela området vid vår golfbana är ju känt som ett stort hällristningsområde. Norrköpings området uppvisar ett av Sveriges största hällristningar. Intill oss ligger Herrebro, Själf och Himmelstalund. Hällristningarna är ju minnesskrifter efter avlidna släktingar. Vid Herrebro finns en känd hällristning som visar ett vikingaskepp med dubbla roddare vid varje åra. 4
Dubbla roddare vid varje åra var sällsynt. Endast rika herremän hade råd med detta. När man hittade denna hällristning vid Herrebro beslutade man att flytta e 4 sträckningen några meter för att kunna bevara denna unika hällristning. Sjön Blå Vom och fornborgen på brudberget minner om svurna tider Hela det närliggande området var det mer eller mindre vattentäkt och de bergknallar som vi ser på och kring golfbanan var då öar i sjösystemet. Vikingarna kunde segla från fallen vid Fiskeby ända upp till Alsäter. Till vänster vid 5:ans fairway, där vi idag har en mosse och tidigare vår träningsbana, låg en sjö som hette Blå Vom. På andra sidan denna mosse ligger en bergknalle som är känd som en ankringsplats för vikingaskepp och andra dåtida skepp. Boplatser vittnar om bebyggelse långt tillbaka i tiden på denna ankringsplats. Bebyggelse fanns också på brudberget som ligger vid 5:ans green och 6:ans tee. Här på berget låg en stor fornborg som förband en befästningslinje. Den avsåg all skilja Svear och Götar från varandra. En mycket gammal ek vakar över ditt utslag från 6:an tee Eken som idag finns vid 6:ans tee beräknas vara ca 600-700 år gammal och skulle alltså vara från tiden för Birger Jarls regeringstid. Till vänster om 6:ans fairway ligger Resebro gård. Namnet kommer ifrån ordet risbro. När oxforor och hästtransporter var på väg från södra Sverige till Stockholm och tvärtom passerade man rakt över våran golfbana. För att kunna passera vattensystemen fanns en risbro rakt över Blå Vom. Pålverket finns kvar i mossen än idag. Namnet Herrebro betyder stenbro och syftar till den bro man körde över efter området där nu Borgs kyrka ligger och in mot Norrköping. Offra i offerbrunnen en garanti för säker resa En annan historisk plats på golfbanan är en offerbrunn som ligger ca 20-30 meter i skogskanten på 17:de tee upp mot klubbhuset. För att man skulle få en säker fri lejd för den farliga transporten förbi Norrköping och upp i Kolmården där rövare lurade skulle man offra något i denna offerbrunn. Dessutom fanns en stor offerplats där idag Borgs kyrka ligger som användes innan vi blev kristna. Hur kommer våra efterlevande att uppleva Klinga om 1000 år? Kanske ger gamla rester från golfbollar och avbrutna klubbor, som vi helst vill glömma bort, upphov till deras funderingar vad som egentligen hände på Klinga. Tack till Karl-Erik Törnqvist, en aldrig sinande brunn att ösa historik ur. 5
Bakgrund NGK har ansvar för inre och yttre miljön, hälsa och säkerhet i enlighet med lagar, föreskrifter och krav på miljö och kvalitet. Detta ansvar har varit och är upprätthållet på en acceptabel nivå genom olika rutiner. Ökat krav på yttre miljön, samt ändrade krav på kvalitetssäkring genom omfattande egenkontroll ger oss en möjlighet att samordna och förstärka insatser på detta område. Förklaring Vi har påtagit oss att säkra organisationens totala kvalitet, öppenhet, ordhållighet och 100% integritet i allt vad vi företar oss både inom klubben och inför omvärlden. Detta gäller självklart också vår inre miljö, säkerhet för människor och utrustning samt vårt medansvar för den yttre miljön. Med detta som utgångspunkt vill vi lägga följande grund. NGK skall etablera standarder och kontrollrutiner som säkrar att vi inte bara följer lagar och föreskrifter, utan också de intentioner dessa bygger på. Vi skall göra allt som står i vår makt för att förhindra skador och reducera föroreningen av den yttre miljön samt säkra liv, hälsa och utrustning. Vi skall kvalitet -/miljösäkra detta så att om en olycka likväl inträffar skall klubben ha den visshet att allt som var rimligt har gjorts när detta skedde. NGK:s miljöpolicy Det övergripande målet med Norrköpings GK:s verksamhet är att våra medlemmar och gäster får de bästa möjliga förutsättningar för att kunna utöva golfsport. Alla har till uppgift att medverka till en allmänt förbättrad miljö enligt Agenda 21 och enligt gällande svensk miljölagstiftning. Golfsporten ligger väl framme i många aktiviteter. För bidra till en allmänt förbättrad miljö är det angeläget att vår golfklubb eftersträvar att bedriva sin verksamhet med största möjliga hänsyn till miljön. NGK ska ta sin del av ansvaret för hushållningen med resurser och skyddet av miljön. Golfklubbens miljöarbete ska utformas inom ramen för gällande miljölagstiftning, SGF:s riktlinjer för miljödiplomering samt klubbens verksamhetsidé och bygger på följande principer: Norrköpings GK och dess bolag ska Ta hänsyn till miljön, vilket ska ingå som en naturlig del av vårt arbete och ingå i all verksamhet. Vårt miljöarbete och vår miljöhänsyn ska i takt med ny teknik och kunskap kontinuerligt utvecklas och förbättras. Verka för att alla medlemmar och ställa krav på att alla anställda ska känna till denna miljöpolicy, ska vara väl förtrogna med och ha möjlighet att påverka mål och 6
handlingsprogram för klubbens miljöarbete. Medlemmarna och de anställda ska vara medvetna om sitt eget ansvar att omsätta programmet i praktisk handling. Sträva efter och ställa krav på hänsyn till miljön samt att uppnå ständiga förbättringar genom val av produkter, material och arbetsmetoder jämsides med att beakta funktions-, säkerhets- och arbetsmiljökrav för att främja en bra miljö. Minska förbrukningen av ändliga naturresurser genom återanvändning och hushållning. Främja, bevara och om möjligt förbättra möjligheterna för biologisk mångfald på vår bana. Främja att natur och kulturområden på banan skyddas och vårdas. Minska utsläppen av föroreningar och skadliga ämnen i naturen i samband med resor, transporter och skötsel av banan. Miljökonsekvenser av viktigare och/eller mer omfattande åtgärder och beslut skall belysas i ett tidigt skede. Främja miljömedvetandet hos medlemmarna och anställda genom utbildning, information och praktisk handling. Alla medlemmar och anställda skall ha möjlighet att påverka mål och handlingsprogram för NGK:s miljöarbete. Uppmana leverantörer och konsulter att följa NGK:s miljöpolicy. Ett aktivt och för vår verksamhet relevant miljöarbete ska utgöra en merit vid affärskontakter. Vid inköp och upphandling skall hänsyn till miljön vägas in. Införa ett miljöledningssystem med handlingsprogram och en miljöplan för att miljösäkra verksamheten. Årligen följa upp miljöarbetets resultat, som skall redovisas öppet. Miljöarbetet revideras som en grund för ständiga förbättringar. Våra miljörutiner kommer att vara en integrerad del i vårt miljöarbete och vi kommer att arbeta efter SGF:s miljönormer för att minst erhålla och efterleva kraven för miljödiplom Miljösystemet kommer att finnas tillgängligt för alla våra medlemmar på vår hemsida och i klubbens kansli. NGK skall koncentrera insatserna till de vid varje tid viktigaste identifierade miljöaspekterna som värderas årligen vid en miljögenomgång för de verksamheter som omfattas inom vår verksamhet. Vi skall alltid efterleva relevanta lagar och föreskrifter för miljön och vi ska eftersträva att vara i framkant av utvecklingen på detta område. 7
Miljöplanen omfattar följande tolv fokusområden: 1 Delaktighet 2 Inköpsrutiner 3 Fastigheter 4 Kontorsmiljö och administration 5 Avfallshantering 6 Kommunikation 7 Energianvändning 8 Markbyggnad 9 Växtnäring 10 Vattenvård 11 Naturvård 12 Revision Restaurangen drivs av externa entreprenörer till klubben. Vi ställer genom avtal samma krav på dessa som vi gör på oss själva. Redovisning skall ske till klubben när det gäller personal, natur och avfallsfrågor eftersom klubben har ett ansvar för den totala verksamheten. 8
1 DELAKTIGHET Att ge kunskap och engagemang hos personalen samt fungerande rutiner och arbetssätt kommer att ge resultat i miljöarbetet. Genom uppsatta mål för miljöarbetet, lägga upp en handlingsplan och därefter fortlöpande utvärdera arbetet gentemot uppsatta mål kommer klubben att medverka till en successiv miljöförbättring. Klubben skall verka för att medlemmarna inspireras till att engagera sig i miljöfrågorna som berör klubben. Alla medlemmar och samarbetspartners skall känna till klubbens stora vilja att bedriva sin verksamhet så resurssnålt som möjligt och i samklang med naturen. Det är viktigt att ta till vara medlemmarnas och personalens idéer och engagemang inom miljöområdet. Skapat en miljögrupp inom verksamheten för banarbetet, upprättat rutiner för verksamheten, informerat om miljöplanerna på hemsidan. Det är av stort värde för klubben att öka förståelsen för de insatser som krävs för att driva en golfklubb och sköta en golfbana med de krav som lagar och förordningar kräver. Besklutat om miljöpolicy vid årsmöte Information ges fortlöpande via hemsida och nyhetsutskick via e-post Genomfört enkätundersökningar med medlemmar och gäster Redovisat och publicerat miljöplan för medlemmar vid årsmöte och på hemsida DETTA SKALL VI GÖRA Genomföra kontinuerliga enkätundersökningar med medlemmar och gäster Uppmana medlemmar till delatighet i miljöarbetet Utse ny ansvarig för klubbens utveckling av miljöarbetet (miljöledningsansvarig) Implementera skötselplaner i verksamhetsplanerna Planerad start Planerat klart Ansvarig 2010 fortlöpande Klubbchef i samråd med styrelse 2011 fortlöpande Klubbchef och styrelse 2014 2015 Styrelsen 2014 2015 Miljölednings ansvarig/klubbchef 9
2 INKÖPSRUTINER Genom att arbeta med miljöaspekter redan vid upphandling och inköp av olika varor och tjänster skapas det förutsättningar för ett bättre miljöarbete. Klubbens behov av inköp fördelar sig i huvudsak enligt följande: BANSKÖTSEL : KANSLI OCH ADMINISTRATION: FASTIGHETER: RESTAURANGEN: GOLFSHOPEN: Förbrukningsmateriel såsom drivmedel, oljor och reservdelar. Reparation och underhåll av maskinparken. Investering i nya maskiner och utrustning Investering i nya maskiner, utrustning och förbrukningsvaror Energiinköp, reparation och underhåll Matvaror till den dagliga verksamheten. Översyn och eventuella investeringar i nya maskiner och ny utrustning Inköp av golfutrustning m.m. Inköp av miljövänliga produkter för belysning och värme. Genomgång av inköp av miljötjänster (SITA). Genomgång av inköp av hygienartiklar (Berendsen). Inhämtat varuinformationsblad från leverantörer av kemiska ämnen och produkter Alltid välja produkt med mindre miljöpåverkan om sådant alternativ finns till rimlig kostnad. Planerad start Planerat klart Ansvarig 2012-01 Kontinuerligt Samtliga som gör inköp/beställningar 10
3 FASTIGHETER Anläggningen och all verksamhet bedrivs inom av klubben ägd fastighet med beteckning Borg 17:25 i Norrköping. Klubbens lokaler inom fastigheten redovisas och anslås enligt Boverkets regler för energideklaration med byggnadsyta, byggnadsår och energiåtgång. Fastigheten underhålls enligt verksamhets- planer och i klubben beslutande organ. Underhållit äldre lokaler och byggnader för att uppnå god status ur miljösynpunkt Investerat i alternativa energikällor för uppvärmning Växlat till energisnålare belysningsalternativ där så är möjligt Genomfört fasadrenovering av klubbens fastigheter för att optimera livslängd. Planerad Planerat Ansvarig start klart Fortsatta energioptimeringsåtgärder 2011-01 2014-12-31 Klubbchef genom utbyte av ljus och värmekällor Uppdatering av avloppshantering 2013 2015-12-31 Klubbchef 4 KONTORSMILJÖ/ADMINISTRATION Kansli, reception och golfshop handlägger klubbens löpande administrativa ärenden och bedriver försäljning året runt. Minskade pappersutskrifter genom att utskick och information i större utsträckning sker via e-post och hemsida. Byte av telefonsystem för ett effektivare och miljömässigt korrekt sätt hantera såväl meddelandetjänster som fax Samordnat inköp av förbrukningsmaterial Sortering av pappersavfall Planerad Planerat Ansvarig start klart Endast skicka medlemsfakturor 1 / år 2014 2014 Ekonomiansvarig Ersätta pappersfakturor med autogiro för de som delbetalar årsavgift 2014 2014 Ekonomiansvarig 11
5 AVFALLSHANTERING När avfall sorteras och lämnas till olika typer av återvinning minskar vi vår miljöpåverkan och bidrar till att både vi själva och efterkommande generationer kan leva i en bättre miljö. Med lite sparsamhet och eftertanke kan var och en bidra till att minska avfallsmängden. Norrköpings kommun har ett väl uppbyggt system för att möjliggöra för företag och hushåll att bli av med avfall och sopor. Uppkomsten av avfall skall minimeras. För det avfall som trots allt återstår, skall återanvändning, materialåtervinning och i sista hand deponering tillgripas. Ingen kompostering sker av sopor och matavfall från restaurangen. Gräsavfall från greener och tees återförs till naturen i ruffarna och på fairways lämnas gräsavfallet kvar. Klubben har ett stort antal papperskorgar med källsortering uppställda runtom på banan För större mängder sopor och avfall från restaurangen finns containrar uppsatta vid restaurang och maskinhall. Rutiner finns för att tillvarata och avlämna speciellt miljöfarliga ämnen tex. oljor. Genomgång med SGF:s avtalspartner (SITA) av ytterligare åtgärder för hantering av avfall- Åtgärdsplan tas fram. Planerad Planerat Ansvarig start klart Förändrad avfallshantering på banan 2014 2015 Klubbchef 6 KOMMUNIKATION De flesta golfspelarna kör i egen bil och därmed står bilåkandet för en mycket stor del av klubbens sammantagna energiförbrukning och totala utsläpp av miljöskadliga ämnen. En ökad samåkning och användande av cykel kommer att minska denna påverkan Parkeringsplatserna har asfalterats. Ställt i ordning parkeringsplatser för cyklar i direkt anslutning till klubbhus Samåkning till tävlingar sker Inlett samtal med kommunen om möjlighet till bilfri cykelväg från centrum Tecknat detaljplaneavtal med kommunen där bl.a. kollektivtrafik och vägnät ska utredas. Planerad Planerat Ansvarig start klart Marknadsföra cykelvägen till banan 2012-05 kontinuerligt Klubbchef Arbeta för förbättrad cykelväg till klubben 2011-08 2014-12-31 Ordförande 12
7 ENERGIANVÄNDNING NGK förbrukar energi för en rad olika ändamål, t ex uppvärmning och belysning av klubbhus, personallokaler, garage, restaurang, maskinhall m.m. Energimängden som åtgår i form drivmedel till maskiner etc. är ganska stor. Inom alla dessa områden finns energi att spara. Successivt skapas nya tekniska lösningar som kan minska energiförbrukningen. Nya renare energikällor såsom jordvärme, solfångare, vindkraft kan bli aktuella f.a. i samband med eventuell nybyggnation. Investeringar i förnyelsebar energi ger inte bara miljömässiga utan även ekonomiska vinster. Till banskötseln användes maskiner som till stor del drivs med fossila bränslen (diesel och bensin). På marknaden håller det på att utvecklas alternativa drivmedel, t ex etanol och rapsolja. Dessa ger minskat koldioxidutsläpp och föroreningar. Genom att satsa på maskiner med lång livslängd och genom kontinuerligt underhåll minskar behovet av nyinköp och därmed minskar även den totala energiåtgången. NULÄGET MASKINER Se särskild förteckning Gräsklipparna är samtliga dieseldrivna utom de mindre som drivs med bensin. DRIVMEDEL o Till dieselmotorerna användes diesel klass M1 o Förbrukning ca 12 kubikmeter per år. o Till bensinmotorerna användes blyfri bensin. o Förbrukning ca 2000 liter per år o Motorerna saknar katalysatorer med undantag för den bil som används för längre transporter. SMÖRJOLJOR o Mineraloljor användes. o Förbrukning ca 150 liter per år. HYDRAULOLJOR o Mineraloljor användes o Förbrukning ca 40 liter per år o Spilloljor lämnas till återvinning och filter för miljömässig hantering(sita). FETTER o Till banans maskiner användes både vegetabiliska fetter och halvsyntetiska fetter BEVATTNINGSANLÄGGNING o Pumpar 2 st. av typ Grundfos 8733 och CR60-80 med maxeffekt 20 kilowatt. o Huvudpump är försedd med frekvensomformare för varvtalsreglering för att spara energi. MASKINTVÄTTNING o Maskinerna tvättas efter varje användning. o Vid tvättplatsen avskiljs tvättvattnet från övriga föroreningar som samlas upp och töms regelbundet. 13
UPPVÄRMNING & ELFÖRBRUKNING o Alla lokaler uppvärms med el. Anläggningens totala elförbrukning är ca 225.000 kwh/ år (2013). Förbrukningen har under de senaste fem åren sänkts med ca 75.000 kwh (25%) genom aktivt arbete med energisparåtgärder för uppvärmning, ventilation och belysning Nyare, mer energisnåla maskiner för banskötsel, har anskaffats Bensinmotorerna körs på blyfri bensin/aspen Delvis ersatt direkteluppvärmning i samtliga uppvärmda lokaler med luftvärmepumpar Översyn och justering av befintlig ventilation i klubbhus och restaurang. Byte till energisnålare belysning där så är möjligt Utöva påtryckning på för miljövänligare alternativ hos maskinleverantörer i samband med inköp Bevaka utveckling av eldrivna maskiner Se över möjlighet till dieselfri skötsel av driving range Planerad start Planerat klart Ansvarig 2011-08 Kontinuerligt Ekonomi/inköpsansv. 2012-01 Kontinuerligt Klubb/banchef 2014 2015 Klubbchef 8 MARKBYGGNAD 2011 fattades beslut i klubbens styrelse om att tillsammans med Temagruppen ta fram en masterplan för utveckling av banan och kringområdet. Arbetet påbörjades under 2012 och kommer att slutföras 2014. UPPGIFTER OM BANAN Bankaraktär: Skogs och parkbana Hela området omfattar 80 ha Antal hål: En 18 hålsbana plus övningshål Banan och övningsområdetomfattar ca 45 ha. Banan är klubben tredje banan och har legat på nuvarande plats sedan 1967. FAIRWAY Består till stor del av styv lera. Dominerande grässort är vitgröe. Skötselplanen beskriver alla skötselmoment på banan inklusive de gödsel- o växtskyddsmedel som används Yta: ca 15 ha GREENER Ofta upphöjda och består av matjord uppblandad med sand. Gräset på greenerna är vitgröe. Yta: ca 1 ha. 14
TEES Uppbyggda på sandblandad matjord. Gräsarterna är vitgröe. Yta: Ca 0,7 ha. SEMI-RUFF OCH RUFF Består till stor del av styv lera. Gräsarterna är en blandning av många olika arter. Yta: Ca 15 ha. DRIVINGRANGE & ÖVNINGSOMRÅDE Grässort är vitgröe. Yta: Ca 4 ha. 9 VÄXTNÄRING VÄXTSKYDD GÖDSLING Ett av problemen med gödsling är att en del av den tillförda näringen riskerar att lakas ut av regnvatten och konstbevattning. Genom att tillföra näring i små och täta givor som gräset konsumerar direkt minskar också risken för näringsläckage. Skötselplanen visar att nedanstående mängder växtnäringsämnen påföres de olika ytorna under en växtsäsong. Eftersom gräsklippet på fairway får vara kvar förs ingen näring bort och därför behöver endast små mängder tillföras. Växtnäringstillförsel, kg/100m2 N =kväve P =fosfor K =kalium Fairway 0,4 0,2 0,7 Greener 2,1 0,3 3,5 Tees 1,2 0,4 1,2 Totalmängd 3,7 0,9 5,4 Utöver detta användes järnsulfat i mindre mängder baserat på näringsanalyser. Detta får hanteras som riktvärden eftersom vädret varje år påverkar tillväxt och gödsling. Greener och tees luftas och dressmaterial läggs på (sand) kontinuerligt, i syfte att förbättra växtbädden och få ett starkare gräs. Greener och tees luftas och hjälpsås vid behov, i syfte att förbättra växtbädden och få ett starkare gräs Uppdatera skötselprogram i samråd med bankonsulent och banarkitekt Begränsa tillförsel av näring till fairways Använda SGF:s material Checklista för miljöarbete på golfbanan Planerad start Planerat klart Ansvarig 2012 2015 Greenkeeper 2012 kontinuerligt Greenkeeper 2012-05-01 kontinuerligt Greenkeeper/banförman 15
FÖREBYGGANDE AV GRÄSSKADOR BEKÄMPNING MOT SVAMP Ständigt återkommande klippning och intensiv användning av greenerna innebär en ökad risk för sjukdomsangrepp. För att minimera denna risk används växtskyddsmedel t.ex. mot mögelsvampar. Växtskyddsmedel riskerar liksom näringen att lakas ut och därmed spridas till omgivande mark, ytvatten och grundvatten. Under viss typ av väderlek uppstår lätt snömögelangrepp. Stora insatser har gjorts för att förhindra detta. För att förhindra svampangrepp används under säsongen ca 10 liter fungicider och ca 28 liter herbicider för bekämpning av ogräs. Endast av kemikalieinspektionen godkända växtskyddsmedel användes Alla bekämpningsmedel är förvarade i låst utrymme. Årlig genomgång och städning i förrådet för växtskyddsmedel Sprutförarna har erforderlig utbildning och behörighet Ökad järnbehandlingen på hösten i syfte att stärka gräset och förhindra snömögel Ta fram och uppdatera skötselprogram i samråd med bankonsulent och banarkitekt Begränsa tillförsel av näring till fairways Använda SGF:s material Checklista för miljöarbete på golfbanan Använda biologiska växtskyddsmedel i största möjliga utsträckning Journalföra förbrukning av växtskyddsmedel Planerad start Planerat klart Ansvarig 2012 2015 Greenkeeper 2012 kontinuerligt Greenkeeper 2012-05-01 kontinuerligt Greenkeeper/banförman 2012-04 kontinuerligt Greenkeeper 2012-04 kontinuerligt Banförman/banpersonal 10 VATTENVÅRD För att hålla en golfbana i trim krävs stora mängder vatten. Normalbehovet för en 18- hålsgolfbana är enligt Svenska Golfförbundet 20-25000 kubikmeter per år. Så stora uttag av vatten är inte bara krävande ur vattenresurssynpunkt, utan även ur energisynpunkt. Det mesta av vår banas bevattningsvatten kommer från de näringsrika dammarna. Vad gäller föroreningar bryts vissa av dem ned av mikroorganismer i marken och en golfbana kan också sägas fungera som en reningsanläggning. Det mesta av vattnet som användes för bevattning av golfbanan tas från egna dammar som fylls på genom naturlig tillrinning av ytvatten från egen mark. 16
Kontinuerligt underhåll och rensning av dammar, dräneringar och övriga vattenflöden. Vid sprutning med gödning vid dammar och diken finns rutiner för att minska näringsläckage till vattnet Fördjupning av damm, hål 1, för att förhindra igenväxt beroende på solgenomstrålning. Fördjupning av övriga dammar för att förhindra igenväxt beroende på solgenomstrålning Provtagning av vatten i dammar för analys av övriga åtgärder Planerad start Planerat klart Ansvarig 2015 2017 Banansvarig 2012 kontinuerligt Klubbchef 11 NATURMARK En golfbanas delar har olika påverkan på den biologiska mångfalden. I naturpartier vid sidan om spelytorna finns det förutsättningar för att skapa en större biologisk variation. Genom att inte hålla lika hårt på att golfbanorna måste se ut som parker, kan naturen gynnas ytterligare. Torra träd och stubbar är livsviktiga för vissa lavar, svampar och insekter. I och omkring dammar och vattendrag lever en rad växter och djur. Det gäller att sköta dammarna på rätt sätt för att de skall myllra av liv. En viktig åtgärd är att minska användningen av växtskyddsmedel eftersom detta direkt minskar artrikedomen. FLORA Vegetationen präglas på vår bana till största delen av artrika naturförhållanden med stor variation. Marken består för det mesta av styv lera och mindre sten- och bergsområden. Genomgång av ekområden tillsammans med representant från Länsstyrelsens skogsvård Frihuggning av gamla ekar Inventering av trädbestånd för gallring Gallring av skogsområden på och runt banan Slyrensning i gallrade skogsområden Planerad Planerat Ansvarig start klart 2014 2015 Banchef 17
FAUNA Vad beträffar faunan är det framför allt fågellivet som ger stor variation och artrikedom. F.a. är det de vanliga fågelarterna råka, kråka, kaja, skata, koltrast, talgoxe, blåmes, pilfink, bofink, sånglärka som förekommer. Rovfåglar som regelbundet besöker vår bana är tornfalk, sparvhök, ormvråk. Fåglarna behöver stöd av olika slag för att det skall bli en så stor artvariation som möjligt. Många behöver holkar att bygga bo i och andra behöver täta buskage för att trivas. Satt upp ett antal holkar för att stötta hålbyggande arter Lämna kvar rishögar och träd i samband med gallring och röjning som underlättar bobyggande för vissa arter Planerad Planerat Ansvarig start klart 2012-02 kontinuerligt Banförman/banarbetare DAMMARNA Tyvärr är dammarna alltför grunda och näringsrika vilket ger ett mycket litet siktdjup, endast några decimeter. Planerat för utbyggnad och fördjupning av vissa dammar Fördjupning av damm hål 1 Planerad Planerat Ansvarig start klart Fördjupning av övriga dammar 2015 2017 Banförman/banarbetare 18
12 REVISION För att ständigt förbättra miljöarbetet skall miljöplanen årligen utvärderas och följas upp. Förändringar i energianvändning samt bruket av drivmedel och växtskyddsmedel skall noggrant granskas. Ny teknik kan utnyttjas så att naturen ytterligare skyddas. Kontaktat kommunens miljöenhet för att söka samarbete med utvecklingen av miljöarbetet Reviderat miljöplanen Skickat in rapport till kommunens miljökontor Skicka in en kort revision till miljöinspiratör eller SGF bankonsulent Planerad Planerat Ansvarig start klart Årligen utvärdera miljöplanen 2012-12 kontinuerligt klubbchef Öka miljömedvetenheten hos 2012-01 kontinuerligt Klubbchef/styrelse klubbens medlemmar och personal Genomföra miljöutbildning av 2012 kontinuerligt klubbchef personal och funktionärer Skicka in årliga rapporter till 2012-12-31 årligen klubbchef kommunens miljökontor Skicka in en kort revision till miljöinspiratör eller SGF bankonsulent 2012-12-31 årligen klubbchef MILJÖANSVARIGA VID NORRKÖPINGS GOLFKLUBB Delaktighet - Klubbchef Inköp - Klubbchef, Ekonomiansvarig Fastigheter - Klubbchef Ban & Byggsansvarig Kontor - Klubbchef & kansliansvarig (Restaurang entreprenör restaurangchef) Avfallshantering - Banansvarig Energianvändning - Klubbchef Markbyggnad Ban & Byggansvarig Växtnäring Greenkeeper - Banförman Vattenvård, - Greenkeeper, banförman Naturvård- Greenkeeper Miljörevision - Klubbchef, Ban & byggansvarig Huvudansvarig klubbens ordförande (Ansvarigas namn för ovanstående finns i vår organisationsplan) 19