Illustration: Cecilia Sönne. Lokalt välfärdsbokslut. 2008 nr 4

Illustration: Cecilia Sönne Lokalt välfärdsbokslut 2008 nr 4 augusti 2009

Innehåll Sida Förord.................................................. 2 Målområde : Delaktighet och inflytande i samhället.............. 4 Målområde 2: Ekonomisk och sociala förutsättningar............. 7 Målområde : Trygga och goda uppväxtvillkor.................. 2 Målområde 4: Hälsa i arbetslivet............................ 7 Målområde 5: Miljöer och produkter.......................... 9 Målområde 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård.............. 20 Målområde 7: Skydd mot smittspridning...................... 2 Målområde 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa................. 2 Målområde 9: Ökad fysisk aktivitet.......................... 25 Målområde 0: Matvanor och livsmedel...................... 27 Målområde : Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel....... 0 Fakta om s kommun.............................. 5

2009-0-07 FOLKHÄLSORÅDET Lokalt välfärdsbokslut 2008. Inledning Sedan 2005 har kommunen arbetat med att årligen ta fram lokala välfärdsbokslut och detta för 2008 är det fjärde i ordningen. Syftet med välfärdsboksluten är att de skall stimulera till bredare diskussioner och därmed bidra till ett mer välgrundat beslutsunderlag för de förtroendevaldas val av åtgärder. Vårt lokala välfärdsbokslut utgår i princip från Folkhälsoinstitutets välfärdsbokslutsmodell och har i stort samma struktur och indikatorer som de tidigare gjorda välfärdsboksluten. Några lokala indikatorer har dock tillkommit och rådet arbetar med att ta fram fler. Rådet utvecklar successivt arbetet med att förbättra och kommentera statistiken i samarbete med UMAS, socialmedicinska enheten, och avdelningen för Hållbar utveckling inom Helsingborgs stad. Under hösten 2008 genomförde rådet ett seminarium, i samarbete med avdelningen för Hållbar utveckling i Helsingborgs stad, där förvaltningschefer och politiker gemensamt analyserade vårt lokala välfärdsbokslut för 2007 i syfte att utveckla och förbättra innehållet i bokslutet Inom alkohol och drogområdet har kommunen ett alkohol och drogpolitiskt program som följs upp årligen. Särskilda insatser mot alkohol och droger har under de senaste sex åren genomförts med bidrag från Länsstyrelsen. Fr.o.m. hösten 2008 har kommunen helt tagit över kostnaderna för drogsamordnartjänsten etc. Under ledning av drogsamordnaren genomför arbetsgruppen (ADAG) regelbundet olika aktiviteter inom ämnesområdet. En särskild lägesrapport, inom alkohol och drogområdet, redovisas årligen till kommunfullmäktige. Mot bakgrund av att kommunen är bland de kommuner som har högst sjuktal i har ett samarbetsprojekt påbörjats med bl.a. Försäkringskassan. Rådet måste hitta former för att på ett bättre sätt involvera de kommunala förvaltningarna i arbetet med att ta fram fler lokala indikatorer samt utveckla analyserna av statistiken. Särskilt viktigt är det att utveckla samarbetet med vårdcentralerna i syfte att få med regionens lokala kunskap inom vårdområdet. Inom kommunen är det värt att notera tre oroväckande områden:! Ohälsan (ohälsotalet)! Alkohol och narkotikamissbruket! Tobaksanvändningen Kommunens folkhälsoplan antogs av Kommunfullmäktige 2007-0-0. Planen ligger till grund för det mer långsiktiga hälsoarbetet och skall knytas ihop med de årligen upprättade välfärdsboksluten. I det ingår bl.a. att ta fram förslag till angelägna arbetsområden i välfärdsbokslutet. Kommunfullmäktige beslutade 2009-09-29 att godkänna lokalt välfärdsbokslut för 2008 för s kommun Kf 5/09.

Följande arbetsområden föreslås prioriteras under 2009/200: Övergripande tobakspolicy för kommunen Flera indikatorer pekar på att tobaksanvändningen är högre i s kommun än i regionen. En arbetsgrupp med representanter från kultur- och fritidsförvaltningen, barnoch utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, miljökontoret, vårdcentralerna samt folktandvården har därför på uppdrag av rådet arbetat fram ett förslag till övergripande tobakspolicy för kommunen. Under 4:e kvartalet 2009 kommer rådet att presentera ett förslag till övergripande tobakspolicy för kommunen. När tobakspolicyn är antagen kommer implementeringsarbetet att uppta stor del av rådets arbete under 200. Näringspolicy/Sockerpolicy I samarbete med högskolan i Kristinastad har rådet undersökt förutsättningarna och behovet av att ta fram en näringspolicy/sockerpolicy för kommunen. Rapporten ger vid handen att det finns behov att upprätta en policy som gäller för kommunens verksamheter. Folkhälsorådet föreslår mot bakgrund av 2008-års välfärdsbokslut att rådet får i uppdrag att ta fram en plan för implementering av tobakspolicyn samt att ta fram en övergripande näringspolicy/sockerpolicy för kommunen under 200. Enligt uppdrag Tommy Cedervall Ordförande i FHR Börje Norén Folkhälsosamordnare Ann-Margret Ringnér Friskvårdskonsulent

Målområde nr. Delaktighet och inflytande i samhället Omfattar bestämningsfaktorerna politisk integration, jämställdhet, diskriminering och social delaktighet Indikator : Röstande : Andelen röstande av de röstberättigade till valet till kommunfullmäktige Röstande (%) 2002 2006 7,7 79,0 80, 7,4 78,2 79,4 Källa: SCB, valstatistik :2 Andel röstande av de röstberättigade till Europaparlamentet Röstande (%) 2004 2009 27,9 4,8 7,9 4, 4,2 45,5 Källa: SCB, valstatistik Indikator 2: Jämställdhetsindex Sammanvägning av 2 variabler som redovisar skillnader mellan kvinnor och Jämindex 200 2004 2005 2006 Bästa kommun Sämsta kommun 60,5 75,9 206,7 * 8,5 85,5 208,5 65, 7,5 2,2 * Ej tillgänglig. Jämindex har inte uppdaterats 2007 och 2008 p g a att finansiering ej kunnat ordnas. Källa: SCB 4

Indikator : Diskriminering Andel av befolkningen som uppger att man känt sig kränkt. Känt sig kränkt Folkhälsoenkät 2008 5,2, 20,6 26,6 er till indikator. Resultaten bör tolkas med försiktighet p g a att antalet exponerade individer är 55 eller lägre. Källa: UMAS soc. med. Indikator 4: Social delaktighet Andelen personer som uppger att de har deltagit i någon fritidsaktivitet ( olika aktiviteter anges) under de senaste 2 månaderna 4: Lågt socialt deltagande Lågt socialt deltagande 2004 2008 45,6 4,8 48,5 44, 5,4 40,0 58,6 42,4 Källa: Folkhälsoenkät 2004, 2008 4:2 Konsthallen, antal besökare Konsthallen, antal besökare 2005 2006 2007 2008 Besökare 8 000 7 70 7 785 9 877 Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen, s kommun. er till indikator 4:2. Antalet besökare har ökat bl a p g a motorcykelutställningen 2008. Kultur- och fritidsförvaltningen, s kommun. 5

4: Biblioteket, antal besök per år Biblioteket, antal besökare/år 2005 2006 2007 2008 Ljungbyhed 95 027 9 60 84 89 2 7 95 260 9 897 88 745 0 498 Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen, s kommun. er till indikator 4:. Det minskade antalet besökare vid huvudbiblioteket beror på ett minskat antal besökare från gymnasieskolan, vidare att det nu är möjligt att utföra bibliotekstjänster från sin hemdator. Antalet besökare vid biblioteket i Ljungbyhed har ökat. Kultur- och fritidsförvaltningen, s kommun. Indikator 5: Låg tillit Andelen personer som uppger att de i allmänhet kan lita på de flesta människor Lågt tillit 2004 2008 5, 46,8 47,8 4,5 42,0 8,2 9,2 6, Källa: Folkhälsoenkät 2004, 2008 er till indikator 4 och 5. Tilliten och delaktigheten är låg i regionen. Men statistiken från 2008 visar att tilliten ökar. Kommunens ambition är att öka tillgängligheten och förbättra kommunikationen mellan invånare, politiker och förvaltningar. Det kan förhoppningsvis förbättra situationen ytterligare. Fler idéer och nya tankegångar behövs antagligen för att förbättra siffrorna i framtiden. Folkhälsorådet s kommun. 6

Målområde nr 2. Ekonomisk och sociala förutsättningar Omfattar bestämningsfaktorerna ekonomiska villkor, arbetsmarknadsposition, utbildningsnivå, trygghet i närmiljö Indikator 6: Ej eftergymnasial utbildning Andelen av befolkningen som saknar eftergymnasial utbildning. Ej eftergymn. utbildn. (%) 2006 2007 2008 78 6 62 82 67 69 77 60 6 8 68 68 75 59 60 8 67 68 Källa: SCB, utbildningsregistret (ålder 8-64 år) Åldersindelningen 2007 + 2008 är ändrad till 25-64 år. Andelen kommuninvånare med eftergymnasial utbildning är låg. En del av förklaringen ligger möjligtvis i de för kommunen traditionella yrkesvalen. Det är viktigt att säkerställa att skolan och gymnasieskolan i kommunen informerar om och ger goda förutsättningar för fortsatta studier. Folkhälsorådet s kommun. Indikator 7: Arbetssökande Andelen av befolkningen som är öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärder 7: Öppet arbetslösa Öppet arbetslösa (%) 2006 2007 2008 4 4 4 2 Källa: Kommunala basfakta Enligt AMS är de som registreras i kategorierna platsförmedlingsservice, vägledningsservice samt väntar på beslutad åtgärd, definierade som öppet arbetslösa. 7

7:2 I arbetsmarknadsåtgärder I arbetsmarknadsåtgärder (%) 2006 2007 2008 2 Källa: Kommunala basfakta Indikator 8: Inkomstnivå Andelen av befolkningen med hög- respektive låginkomstgräns Hög-/låginkomsttagare (%) 2004 2006 H L H L H L H L 5 9 26 27 22 2 26 28 7 22 8 5 0 2 26 27 22 2 26 28 7 22 8 Hög- och låginkomsttagare definieras som de 20% av inkomsttagarna med högst resp lägst inkomst i riket. Sammanräknad förvärvsinkomst 20-64 år. Källa: Kommunala basfakta, FHI, (SCB) Indikator 9: Svagt socialt stöd Andelen av befolkningen som uppger att de inte har någon de kan dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt Svagt emotionellt stöd (%) 2004 2008 26,6 2,4 40,8 7,4 29,6, 47,9 7,9 Källa: Folkhälsoenkät 2004, 2008 Med emotionellt stöd menas att personen har någon i sin närhet som ger stöd i livskriser och svåra situationer. Svagt praktiskt stöd (%) 2004 2008 Källa: Folkhälsoenkät 2004, 2008 Med praktiskt stöd menas att personen har någon som kan hjälpa till vid t ex sjukdom eller praktiska problem. 8 8,8 24,8 24,5 27,8 25,9 24,5 4,8 28,7

Indikator 0: Brottslighet Totalt antal anmälda brott samt våldsbrott per 0 000 invånare Anmälda brott 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 Totalt Därav våldsbrott 548 559 75 744 54 54 29 575 46 472 654 488 262 247 22 82 6 08 04 7 4 99 9 7 Antal per 0 000 invånare (medelfolkmängden) Källa: BRÅ, Kommunala basfakta. Jämförelser görs helst på meridiantalet för en treårsperiod. Anmälningsbenägenheten är hög från medborgarna i och polisen har förhållandevis hög uppklarningsprocent. BRÅ, s kommun Indikator : Trygg miljö Andelen personer som uppger att de ibland eller ofta avstår från att gå ut ensamma av rädsla att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade : Osäker i bostadsområdet Osäker i bostadsområdet (%) 2004 2008 7,8 20,2 7,0 8,6 4,5 7,4, 7, Källa: Folkhälsoenkät 2004, 2008 :2 Trygghetsindex Sammanvägning av variabler. Skala -7 där 7 är sämst. Trygghetsindex 2006 2007 2,67 2,00 Källa: Lokalt Brå, s kommun. Ingen mätning gjord 2008. Polisens trygghetsmätning på indexvärdet 2,00 belyser samma faktum att medborgarna i uppfattar att man år 2007 lever tryggare och är mindre oroad för att bli utsatt för brott i området där man bor. arstående problem handlar om hög hastighet på bilar och buskörning av mopedburen ungdom, samt i viss omfattning oro för berusade eller missbrukande personer som bor intill den egna bostaden. BRÅ, s kommun 9

Indikator : Förebyggande verksamhet inom äldreomsorgen Som förebyggande insats har äldreomsorgen en fixarverksamhet som benämnd Micke Mek. Verksamheten vänder sig till personer över 75 år, bosatta och folkbokförda i s kommun. Verksamheten är kostnadsfri och kommuninvånaren behöver inte vara aktuell för insatser i övrigt från socialförvaltningen. Kommunen har 690 personer som är 75 år eller äldre: 989 kvinnor, 70 män. Micke Mek 2007 2008 Byte av glödlampor Fästning av sladd/tätningslist Upphängning av gardin, lampa m m Flytt av lådor/möbler m m Övrigt Smörjning Totalt antal besök Källa: Socialförvaltningen, s kommun. 54 2 2 9 240 0 475 78 46 66 06 7 0 54 Från och med 2008 bedriver vi även uppsökande verksamhet genom att erbjuda ett förebyggande hembesök till befolkningen som är 80 år eller äldre och inte har insatser från vård och omsorg. Kommunen har 824 personer som är 80 år eller äldre enligt befolkningsregistret 2007. Under år 2008 har 76 förebyggande hembesök som genomförts enligt en uppgjord planering. 82 % av dem som erbjuds ett uppsökande hembesök har tackat ja, vilket är långt över verksamhetens förväntningar. Hembesökets innehåll är uppbyggt efter en samtalsguide, med möjlighet till individuell anpasning. Detta har resulterat i att man kan fånga upp frågor och funderingar som ligger utanför det planerade upplägget, vilket har skapat en insikt i vad äldre anser är viktiga frågor och vad man behöver veta för att känna sig trygg. Socialförvaltningen, s kommun. Indikator 2: Karies Kariesangripna och fyllda tänder (DFT decade teeth filled) 2: Utan skador -9 år Utan skador (%) -9 år 2004 2005 2007 2008 Ljungbyhed 58 58 6 65 56 59 55 Källa: Folktandvården 0

2:2 DFSa: Utan skador mellan tänderna 9 år Utan skador (%) 9 år 2007 2008 Ljungbyhed 79 79 76 76 Källa: Folktandvården Enligt statistik från åren 985-2005 i hela riket så har kariesfria individer approximalt ökat från 6, till 59,0 %. År 2005 låg denna siffra för på 78 % och Ljungbyhed 8 %. Karies mellan tänder (approximalt) är allvarligare eftersom den oftast föranleder större ingrepp i tanden än vid lagning. Att man använder åldern 9 år är så enkelt som att efter denn ålder upphör den fria barn- och ungdomstandvården och man kan säga att det är ett betyg på hur den organiserade tandvården lyckats i sina strävanden att skapa en god tandhälsa. Folktandvården Indikator : Ej förvärvsarbetande resp förtidspensionärer : Ej förvärvsarbetande Ej förvärvsarbetande (%) 2004 2005 2007 2 0 26 2 26 22 2 0 26 24 26 2 29 28 24 2 24 20 Källa: SCB,(RAMS) :2 Förtidspensionärer Förtidspensionärer (%) 2005 2006 2007 7 2 0 7 8 7 0 7 8 7 2 0 7 8 Källa: Kommunfakta

Målområde nr. Trygga och goda uppväxtvillkor Omfattar bestämningsfaktorerna miljön i hemmet, miljön i förskolan, miljön i skolan och barns kompetenser. Indikator 4: Behörighet till studier efter avslutad grundskola 4: Andelen elever i grundskolan med minst betyget godkänt i ämnena svenska/ svenska som andraspråk, engelska och matematik Behöriga till gymnasieskola (%) Totalt 200 2004 2005 2006 2007 2008 92 87 89 92 94 89 89 8 88 87 88 8 9 84 88 89 9 86 Behöriga till gymnasieskola (%) Totalt 200 2004 2005 2006 2007 2008 90 89 88 90 89 88 87 87 85 87 86 86 88 88 87 88 87 87 Behöriga till gymnasieskola (%) Totalt 200 2004 2005 2006 2007 2008 9 9 90 9 90 90 89 88 87 88 88 88 90 89 89 89 89 89 Källa: Skolverket 2

I riket har sedan år 200 mellan 88 och 90 procent av eleverna lämnat grundskolan med behörighet att söka nationella gymnasieprogram. Resultaten är över tid något sjunkande. I ligger resultaten -2 procent lägre än riksgenomsnittet. I svänger resultaten lite mer mellan åren, men de avviker inte stort. Alla år utom ett ligger resultaten över skånesnittet. Nedgången i resultat över tiden som riket uppvisar kan inte ses i. En uppseendeväckande avvikelse i s resultat gentemot och är däremot skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat. I har flickorna påtagligt bättre resultat än pojkarna alla år utom 2005. Barn- och utbildningsförvaltningen, s kommun 4:2 Behöriga till högskola (NY) Behöriga till högskola (%) 2007 2008 Källa: Skolverket, Siris 9 89 84 89 Indikator 5: Barnfattigdom Andelen barn 0-7 år i hushåll med låg inkomststandard och/eller socialbidrag i kommunerna år x. Statistik: Barnfattigdomsindex 5: Antal barn 0-7 år i hushåll med låg inkomststandard och/eller socialbidrag Antal barn 0-7 år 2004 2005 2006 455 245 689 9 55 402 245 72 928 25 404 247 7 927 625 5:2 Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll 2004 2005 2006 4 6 6 2 2 5 2 Källa: Statens folkhälsoinstitut: Kommunala basfakta: Kommunfakta

5: Antal hushåll med ekonomiskt bistånd Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 2007 2008 9 225 Källa: Socialförvaltningen, s kommun 5:4 Antal hushåll med barn, då även umgängesbarn Antal hh med barn, då även umgängesbarn med ek bistånd 2007 2008 59 79 Källa: Socialförvaltningen, s kommun Umgängesbarn är barn vars föräldrar är skilda och är skrivna hos den ena men är hos andra föräldern enl avtal. Ärendemängden inom försörjningsstöd har ökat med 4 ärenden under året och blev totalt 225. Utbetalningarna för försörjningsstödet har ökat med 80 000 kr och var totalt 5,9 miljoner kr. Försörjningsstödet för ensamstående är ca 7 000 kr per månad. Normbeloppet är 680 kr och hyresnormen är 600 kr. Till detta kan den enskilde få ersättning för godtagbara kostnader som elkostnader, läkarbesök, läkemedel, hemförsäkring, arbetsresor, a-kasseavgift och avgift till hyresgästföreningen. En trolig förklaring till ökningen av försörjningsstödet är att det blivit svårare att få arbete, framför allt för ungdomar och att Försäkringskassans nya regelsystem har trätt i kraft. Socialförvaltningen, s kommun Indikator 6: In- och utflyttning Andelen in- och utflyttade per år Kommunen 2005 2006 2007 2008 Inflyttade Utflyttade Netto 989 922 + 67 02 95 + 59 64 98 + 8 48 0 + 5 4

Länet 2005 2006 2007 2008 Inflyttade Utflyttade Netto 0 009 22 62 +7 77 6 779 24 06 +2 76 7 808 25 290 +2 58 7 56 25 58 +2 40 Källa: Statens folkhälsoinstitut: Kommunala basfakta: Kommunfakta; www.scb.se. Sjunde året i rad med fortsatt jämn och försiktig befolkningstillväxt. Den december 2008 var 6 6 invånare folkbokförda i s kommun. En ökning med 848 jämfört med 200. Dock fattas fortfarande ca 200 invånare för att nå upp till 980 års siffra. Kommunledningen, s kommun Indikator 7: Barn- och ungdomsinflytande Andelen barn och ungdomar som uppger att de kan vara med och bestämma hur skolmiljön skall se ut, t ex när det gäller lokalerna och skolgården Antal elevråd per skola, s kommun 2007 2008 Elevråd Elever Elevråd Elever Snyggatorp Vedby Bofinken Östra Ljungby Ljungbyhed Antilopen Totalt 2 4 2 2 2 42 2 2 6 24 20 46 2 4 2 2 2 42 2 2 6 24 20 46 Källa: Barn och utbildningsförvaltningen s kommun. Indikator 8: Simkunnighet Andelen simkunniga elever i årskurs 2. Simkunniga åk 2, 25 m (%) 2005 2006 2007 2008 8 85 89 78* Källa: Simundervisning, Kultur- och fritidsförvaltningen s kommun. * Badhuset stängt för ombyggnad större delen av året. 5

Indikator 9: Låg födelsevikt Antal/ 000 låg födelsevikt <2 500 g 200-200 2002-2004 200-2005 76,6 8,6 9,2 59, 42,7 42,0 47,7 4, 4, Källa: Kommunala basfakta. Man vet i dag att rökning under graviditeten är ett riskbeteende även om man inte kan se något linjärt sammanhang mellan rökande blivande mödrar och låg födelsevikt. Gällande har låg födelsevikt minskat tydligare än i övriga landet/. Klart är att fortfarande ligger otillfredsställande högt. Ungdomshälsovårdsöverläkaren, Helsingborgs lasarett Indikator 20: Årsarbetare i förskolan Andelen årsarbetare i förskolan per barn (exkl städ- och kökspersonal samt personal i arbetsmarknadspolitisk åtgärd) Inskrivna barn per årsarbetare i kommunal förskola 2004 2005 2006 2007 2008 6,8 5,5 5,4 6,8 5, 5,2 5,6 5, 5, 5,5 5,2 5,2 5,7 5,2 5,2 Källa: Skolverket, Kommunala basfakta; Barn- och utbildningsförvaltningen, s kommun. ligger i underkant jämfört med riksgenomsnittet. Barn- och utbildningsförvaltningen, s kommun 6

Målområde nr 4. Hälsa i arbetslivet Omfattar bestämningsfaktorerna arbetsmiljöfaktorer och systemeffektivitet Indikator 2: Ohälsotal Antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad 2: Ohälsotal Ohälsotal 2004 2005 2006 2007 2008 77 5 55 5 5 7 74 52 54 46 4 6 7 5 52 44 4 5 62 45 46 9 0 58 4 4 8 28 29 Siffror anges i antal ohälsodagar per person och år Källa: Riksförsäkringsverket, 200; Kommunala basfakta; 2008: FK Nordväst, databas STORE Statistik visar att invånarna i s kommun är med bland de skånska kommuner som har högst sjuktal. Region och s kommun har därför tagit ett initiativ till samverkan som också innefattar Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Capio Citykliniken (Resurssamverkan i s kommun). Kommunledningen, s kommun 2:2 Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa (%) 2004 2008 8 20 5 2 6 5 20 Källa: Folkhälsoenkät 2004, 2008 7

Indikator 22: Dålig självskattad hälsa Andelen personer som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt. Dålig självskattad hälsa (%) 2004 2008 6 7 8 5 6 Källa: Folkhälsoenkät 2004, 2008 Indikator 2: Saknar inflytande i arbetslivet Andelen personer som uppger att de saknar frihet att bestämma hur deras arbete skall utföras Svagt socialt stöd i arbetet (%) 2004 2008 26,2 25,6 26, 25,2 6,0 27,4 22,5 24,4 Källa: Folkhälsoenkät 2004, 2008 Resultatet för bör tolkas med försiktighet p g a att antalet svarande är 50 eller färre. Indikator 24: Arbetsskador Antalet anmälda arbetsskador per 000 av alla förvärvsarbetande Arbetsskador 2005 2006 2007 2008 6 2 6 2 7 2 0 8 8 0 0 0 8 8 8 4 0 9 Siffrorna anger antal arbetsskador per 000 förvärvsarbetande och år. Inkluderar både arbetsplatsolyckor & arbetssjukdom. Källa: Arbetsmiljöverket, ISA-registret Kommunala basfakta Trenden bör ses över ett långsiktigare perspektiv. Anmälningsbenägenheten kan variera beroende på uppmärksamhet med arbetsmiljöfrågor bl a. Troligen finns ett mörkertal. Arbetsmiljöverket 8

Målområde nr 5. Miljöer och produkter Omfattar bestämningsfaktorerna buller, miljöer som kan relateras till skador och produkter som kan relateras till skador Indikator 25: Skador och förgiftningar 25: Dödlighet i skador och förgiftningar Dödlighet i skador & förgiftningar 2000-2004 200-2005,0,4,9 7,5 5,9 6,7 2,,2,4 8,7 7,0 7,5 Anges per 0 000 invånare (medelfolkmängd) 25:2 Självmord Självmord 2000-2004 200-2005,0 0,9 0,9 2, 2,2 2,,0 0,9 0,9 2, 2, 2, Källa: Kommunala basfakta, databasen. Anger antal döda på 0 000 (+5 år). Indikator 26: Buller Andel av befolkningen som är besvärad av buller i bostaden respektive utomhus Buller från trafik (%) 2004 2008 9,0, 5,, 8, 6,5,2 5,6 Källa: Folkhälsoenkät 2004, 2008 9

Målområde nr 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Indikator 27: Ungdomsmottagningar och hälsofrämjande sjukhus 27: Antal besök på Ungdomsmottagningen i Antal besök på Ungdomsmottagningen i 2007 2008 Barnmorska Kurator Öppet antal dagar Genomsnitt antal besök/dag Källa: Ungdomsmottagningen i 07 45 74 6 96 94 72,5 6 Att besöka Ungdomsmottagningen kan ses som att man tar ansvar för sin hälsa. Det är inte heller lika skamfullt att söka hjälp oavsett om det gäller fysiska, psykiska eller sociala skäl. Ungdomsmottagningen bedriver även utåtriktad verksamhet. Studiebesök erbjuds alla elever i åk 8. På gymnasienivå samt övriga intresserade erbjuds studiebesök vid förfrågan. Under 2008 har endast förfrågan kommit från 7 grupper jämfört med 4 st 2007. Ungdomsmottagningen i 27:2 Antal FaR Antal FaR 2007 2008 Totalt Totalt 28 5 4 27 2 9 Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen, s kommun. Verksamheten genomförs av Vårdcentralen i och kultur- och fritidsförvaltningen. Kultur- och fritidsförvaltningen, s kommun. 20

Målområde nr 7. Skydd mot smittspridning Omfattar bestämningsfaktorerna förekomst av smittämne och förekomst av immunitet Indikator 28: Barnvaccinationer Andelen barn födda år x som fått injektion av vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund Barnvaccinationer tre år efter födelseår Vaccinationsår 06 07 08 06 07 08 06 07 08 Sjukdom Stelkramp* Kikhosta* Mässling, Påssjuka, Röda hund** 99 99 92 97 97 9 99 99 9 99 99 95 99 99 96 99 99 96 99 99 95 99 99 96 98 98 96 * Andel (%) barn som fått injektioner ** Andel (%) barn som fått en injektion med kombinerat vaccin Källa: Smittskyddsinstitutet (via kommunala basfakta) Indikator 29: Klamydia 29: Klamydia - antal rapporterade Klamydia - antal rapporterade 2005 2006 2007 2008 78 (*4) 4 522 (*2) 4 25 6 (*42) 6 25 5 (*) 5 002 * Prover tagna vid Ungdomsmottagningen i Källa: Smittskyddsinstitutet samt Region s Ungdomsmottagning i. Siffrorna kan ev vara 25% högre för 2006 enligt uppgift från Smittskyddsinstitutet. Mutation upptäckts under hösten 2006. Enligt personal på Ungdomsmottagningen i har det under 2006 varit problem med diagnostiseringen Smittskyddsinstitutet 2

29:2 Antal tagna Klamydiaprov Antal tagna Klamydiaprov 2006 20 2007 69 2008 259 Källa: Region s Ungdomsmottagning i. När man hittar en klamydiainfektion görs en smittspårning. Har det varit ett ökat antal klamydiainfektioner innebär det att man på varje infektion får in ett antal personer i sin smittspårning. Region s Ungdomsmottagning i. 22

Målområde nr 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa Omfattar bestämningsfaktorn oskyddat sex Indikator 0: Aborter Antalet aborter per 000 kvinnor 5-9 år Tonårsaborter, totalt 999-0 2000-04 200-05 2002-06 6,0 2,7 22,7 7,5 22,2 2,8 7,7 2,4 2,2 20,7 2,6 24,0 Antal per 000 kvinnor Källa: Socialstyrelsen, EpC Sammanslagningen av siffror för Ängelholm och gällande tonårsaborter visar en rejäl ökning av antalet aborter under 2007. Ungdomsmottagningen i kan ej ge exakta siffror för enbart då läkare saknas och alla går via Ängelholm. En anledning till ökningen är preventivmedelsfrågan. Många ungdomar har i dag en rädsla för hormonpreparat och väljer att sluta med p-piller. Innan man hittat nytt lämpligt preventivmedel är graviditeten ett faktum. Även attityden till aborter har ändrats på senare år, abort är i dag mera accepterat. Dessutom används Medicinsk abort oftast i dag och många ungdomar tror då att det är väldigt enkelt med abort. Åldersgränsen för ungdomsmottagningen har också ändrats, till i dag t o m 24 år. Det är fler i ålderskategorin 20-24 år som gör abort än i åldern 5-9 år. Region s Ungdomsmottagning i. Aborter, 20-44 år, totalt 999-0 2000-04 200-05 2002-06 0,4 7, 9,6,8 7,8 40,,9 8,4 40, 8,8 9, 4,7 Antal per 000 kvinnor, medelvärde per årsintervall. Källa: Socialstyrelsen, EpC Kommunala basfakta 2

Indikator : Födslar Antalet födslar per 000 kvinnor 5-9 år Antal tonårsförlossningar per 000 förlossningar 2004 8, 7,6 6,4 2006 2,5 8,4 6,7 Källa: Socialstyrelsen, medicinska födelseregistret 24

Målområde nr 9. Ökad fysisk aktivitet Omfattar bestämningsfaktorerna fysisk aktivitet Indikator 2: Låg fysisk aktivitet Andelen av befolkningen som uppger att de är fysiskt inaktiva. Låg fysisk aktivitet (%) 2004 2008 2,0 4,8 8, 6, 9,9, 2,8 5,6 Källa: Folkhälsoenkät 2004, 2008 Indikator : Gående och cyklister : Andelen resor som gående och cyklister utför av det totala persontransportarbetet Lokala uppgifter ej tillgängliga från Vägverket :2 Lokalt aktivitetsstöd Lokalt aktivitetsstöd, antal deltagare 0-25 år 2004 2005 2006 2007 2008 94 967 9 92 627 0 067 0 490 Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen, s kommun : Antal besök Antal besök 2004 2005 2006 2007 2008 Friskvården, Friskvården, Ljungbyhed Simhallen/Kpn Badhus 8 766 2 60 56 54 20 704 2 44 5 2 22 246 2 65 48 76 24 52 2 69 49 74 5 98* 4 06 7 226* Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen, s kommun * Antal besökare är färre p g a ombyggnaden av Badhuset. Antal besökande vid Friskvården i Ljungbyed har ökat markant jämfört med tidigare år. Detta troligen p ga ändrad struktur, ökad marknadsföring samt inköp av delvis nya konditionsmaskiner. Kultur- och fritidsförvaltningen, s kommun 25

:4 Idrottslektioner per vecka Idrottslektioner per vecka 2007 Snyggatorp Åk -2 Åk 2-5 Åk 6-7 Åk 8-9 ggr 2 ggr ggr 2 ggr Vedby 2 ggr 50 min Bofinken 2 ggr 50 min Östra Ljungby F-5 Åk 6-9 2 ggr ggr utepass Ljungbyhed F- Åk 2-5 Åk 6-9 2 ggr 2 ggr ggr rörelsegymnastik Antilopen F- Åk 2 Åk Åk 4-6 Åk 7-9 2,5 ggr,25 ggr ggr,75 ggr,25 ggr,25 bad Källa: Barn- och utbildningsförvaltningen, s kommun Idrottslektioner per vecka 2008 Snyggatorp* Åk -2 Åk 2-5 Åk 6-7 Åk 8-9 ggr 2 ggr ggr 2 ggr dagliga utepass dagliga utepass Vedby 2 ggr 50 min Bofinken 2 ggr 50 min Östra Ljungby F-5 Åk 6-9 2 ggr ggr utepass Ljungbyhed F- Åk 2-5 Åk 6-9 2 ggr 2 ggr ggr rörelsegymnastik Antilopen F- Åk 2 Åk Åk 4-6 Åk 7-9 2,5 ggr,25 ggr ggr,75 ggr,25 ggr,25 bad Källa: Barn- och utbildningsförvaltningen, s kommun * Åk -9 har möjlighet att välja idrott utöver ordinarie lektioner. Barn- och utbildningsförvaltningen anser det viktigt att eleverna får någon form av daglig aktivitet. Antingen idrottslektion eller annan fysisk aktivitet såsom utevistelse i form av t ex promenad. Barn- och utbildningsförvaltningen, s kommun 26

Målområde nr 0. Matvanor och livsmedel Omfattar bestämningsfaktorerna energibalans och amningsfrekvens Indikator 4: Amningsfrekvens ( %) Amningsfrekvens 200 2004 2005 2006 64 68 72 6 67 72 60 66 70 6 65 69 Källa: Socialstyrelsen, EpC Kommunala basfakta Indikator 5: Övervikt Andelen personer med övervikt enligt BMI 5: Överviktiga Överviktiga (%) 2004 2008 40 9 64 56 49,5 4,4 58,5 57,0 Källa: Folkhälsoenkät 2004, 2008 5:2 BMI. Mätning av längd och vikt vid skolor i s kommun (NY) BMI (%)* Pojkar Flickor Totalt Normalvikt BMI <20,00 7,6 75,9 7,7 Läsåret 08/09 Övervikt BMI 20-2,99 20,5 8, 9, Fetma BMI >2,99 8,0 6,0 7,0 * BMI beräknat enligt Cole och är specifikt för 0-åringar (ISO-BMI). Andelen barn och unga med övervikt och fetma har ökat betydligt under de senaste 20 åren. En sådan utveckling ses lokalt, nationellt och internationellt. Källa: Kunskapsunderlag - fysisk aktivitet och goda matvanor bland barn och unga. Malmö stad 2008. 27

5: Skolmåltider Skolmåltider Låg- och mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Källa: Kostenheten s kommun Antal ätande elever i % 2007 92 87 55 Antal ätande elever i % 2008 95 74 49 Kostenheten kan bara göra antagande om varför antalet ätande har sänkts. Vi vet med säkerhet att vi har under de senaste åren fått allt stökigare matsituationer bl a beroende på schemaläggningen i matsalarna. Köer bildas till barerna och till diskinlämningen och mattiderna respekteras ej. Följden blir alldeles för hög ljudnivå för både barn och kökspersonal. Situationen har också medfört att färre antal vuxna äter tillsammans med eleverna. Tillsammans bidrar detta till att eleven inte tycker att det är trevligt att gå till matsalen och kanske därför väljer att äta t ex skräpmat, godis eller i värsta fall inte äter något alls. Problemet är störst på stora skolor med 0-9 klasser där vi tyvärr ofta ser att de mindre barnen kommer i kläm. I ett försök att vända beteende kommer kostenheten tillsammans med enhetscheferna på grundskolorna arbeta i ett projekt för att få fler vuxna att äta tillsammans med eleverna, en utvärdering kommer att göras efter terminslutet hösten -09. Kostenheten har under året aktivt arbetat med att certifiera skolmåltiderna efter Livsmedelsverkets riktlinjer. Hittills har fyra skolor erhållit certifiering, arbete pågår med att få övriga skolor godkända före årets slut. Kostenheten s kommun 5:4 Antal serverade portioner Antal serverade portioner 2005 2006 2007 2008 Skola, dagis Antal helkost äldreomsorgen Antal luncher äldreomsorgen 524 820 48 94 50 42 5 82 6 575 59 804 482 45 49 865 5 44 484 75 47 847 50 675 Källa: Kostenheten s kommun 28

5:5 Dödlighet ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt) Dödlighet ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt) 2000-2004 200-2005 20 8 9 8 6 6 9 8 8 8 4 5 Antal döda per 0 000 inv 5 år och äldre Kommunala basfakta databasen Det finns ett starkt samband mellan höga kolesterolvärden och risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Det är också välkänt att det går att sänka höga kolesterolvärden genom hälsosam mat och livsstil Kommunala basfakta Statistik för 2000-2004 är ändrad sedan VFB 2007. Vid kontakt med FHI angavs att det varit problem med åldersstandardiseringen. 5:6 Salmonella, antal anmälda fall Salmonella antal anmälda fall 2005 2006 2007 2008 4 557 5 57 2 420 4 542 Källa: Smittskyddsinstitutet : Misstänks vara smittade utomlands. Smittskyddsinstitutet 29

Målområde nr. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel Omfattar bestämningsfaktorerna tobaksbruk, skadlig alkoholkonsumtion, bruk av narkotika Indikator 6: Självrapporterad alkoholkonsumtion Andelen av befolkningen med riskkonsumtion av alkohol Alkoholrelaterad dödlighet 999-0 2000-04 200-05,6,, 4,4 5, 4,4,,2, 5, 5,4 4,5,,2, 6,0 5,2 4,5 Siffror anges i antal dödsfall per 0 000 invånare och år Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksregistret Kommunala basfakta databasen Indikator 7: Rökande blivande mödrar Andelen av gravida kvinnor som röker vid inskrivning till MVC i Rökande blivande mödrar (%) 2000-04 200-05 2007 2008 7,6 2,4 0,5 7,9,7 9,8 20,5* 7,8* Källa: Kommunala basfakta, FHI, 998-2002 * Uppgifter från Barnmorskemottagningen. Inskrivna i Mödravårdscentralen arbetar kontinuerligt med förebyggande åtgärder. Region s Mödravårdscentral Indikator 8: Självrapporterat tobaksbruk Andelen personer som uppger att de röker dagligen 8: Daglig rökning Daglig rökning (%) 2004 2008 2, 20,0 20,0 8,0 8,7 5,4 5,7 4,0 Källa: Folkhälsoenkät 2004, 2008 0

8:2 Dödlighet i lungcancer Dödlighet i lungcancer 2000-2004 200-2005 4, 4,2,7,9 6,2 5,0 4, 4,0,5 4,9 6,7 5,6 Siffror anges i antal dödsfall per 0 000 invånare och år. Källa: Kommunala basfakta databasen Rökning är särskilt förknippat med lungcancer, hjärt- och kärlsjukdomar samt KOL. Lungcancer är till 85 % orsakad av rökning. Kommunala basfakta 8: Dödlighet i KOL Dödlighet i KOL 2000-2004 200-2005,8 2,8 2,7,6,,0,2 2,6 2,4 4,5 4,2,8 Källa: Kommunala basfakta, databasen : KOL, Kronisk obstruktiv lungsjukdom, är ett sjukdomstillstånd som försvårar luftflödet till lungorna och så småningom förstör de små lungblåsorna. Man får svårt med andningen och orkar väldigt lite. I ett långt framskridet stadium av sjukdomen är dödligheten stor. I de flesta fall är KOL orsakad av långvarig rökning Kommunala basfakta Indikator 9: Självrapporterat tobaksbruk (NY) Andel personer som uppger att de snusar dagligen. Daglig snusning (%) 2008 2, 2,2 6, 7,2 Källa: Folkhälsoenkät 2008 Resultaten för bör tolkas med försiktighet p g a att antalet exponerade individer är 55 eller färre.

Drogvaneundersökning i Resultatet för undersökningen 2009 har redovisats i Kommunfullmäktige i augusti 2009 och resultaten kommer att ingå i Välfärdsbokslut 2009. Indikator 40: Drogvanor Andelen ungdomar i åk 9 respektive åk 2 i gymnasieskolan som uppger att de använder droger. 40: Alkohol Alkohol (%) Flickor 2005 Pojkar Flickor 2007 Pojkar Kl Sk Kl Sk Kl Sk Kl Sk Intensivkonsumtion Genomsn debutålder berusad Tillåtandeattityd 40,0 4,0 7,7 27,4 4,0 7,2 6,9,4 6,7,0,6,0 2,9,8,7 27,7 4,0 5,4,,9 9,,8,8 9,6 Källa: CERUM 40:2 Tobak Åk 9 Tobak Åk 9 (%) Flickor 2005 Pojkar Flickor 2007 Pojkar Kl Sk Kl Sk Kl Sk Kl Sk Daglig rökare Rökt vattenpipa Snusar 6,9 * 4,6 29,2 * 4, 2,2 * 2, 22,0 * 20,6 0,5 28,0 2,4 25,5 4,5 2,4 2, 0,7 7, 2,5 4,9 5,7 * Data saknas Källa: CERUM 40: Tobak Åk 2 gymnasiet Tobak Åk 2, gymnasiet (%) Flickor 2005 Pojkar Flickor 2007 Pojkar Kl Sk Kl Sk Kl Sk Kl Sk Daglig rökare Rökt vattenpipa Snusar,5 * 9,6 40, * 6, 40, *,5 5, * 27,8 4, 50,0 2,9 9,2 49,7 4,8,6 54,9 8, 2,4 59, 27, * Data saknas Källa: CERUM 2

40:4 Narkotika Åk 9 Narkotika Åk 9 (%) Flickor 2005 Pojkar Flickor 2007 Pojkar Kl Sk Kl Sk Kl Sk Kl Sk Använt narkotika någonsin 9,2 5,5 0,7 8,5 4,9 4,9 2,7 8, Källa: CERUM Det finns en hel del positiva resultat i denna mätning jämfört med den som gjordes 2005 men även vissa negativa resultat. Intensivkonsumtion Med intensivkonsumtion menas att man dricker 8 cl sprit eller 4 burkar starköl eller motsvarande vid ett och samma tillfälle. Detta är ett sätt att mäta berusningsdrickandet bland unga. : Här ser vi att intensivkonsumtionen minskat ordentligt särskilt hos flickorna men både bland pojkar och flickor ligger ungdomarna fortfarande högre än snittet för. Hembränt Överraskande höga siffror som dessutom (tvärtemot skånetrenden) ökat sedan -05 både bland pojkar och flickor. Det finns ytterligare någon kommun som visar upp ett liknande mönster, men ligger näst högst. Samma mönster kan vi se hos gymnasieeleverna. En närliggande slutsats är att det finns några aktiva hembränningskranar i bygden som även levererar till underåriga! Bjudvanor hemma Glädjande nog kan konstateras att föräldrarna i påtagligt skärpt sin attityd mot att bjuda sina underåriga på alkohol. Mycket glädjande siffror som på sikt kan avläsas även på berusningsdrickandet. Använt narkotika Här är en av de verkligt glädjande siffrorna! En mycket påtaglig minskning av de som uppger att man använt narkotika, särskilt bland pojkarna som har ett av de bästa resultaten bland de jämförda skånekommunerna. ungdomarnas exponering för narkotika har också minskat jämfört med -05. En slutsats är att vi nog här bl a kan se resultatet av polisens särskilda insatser på området.

Rökning och snusning Både rökning och snusning har minskat hos både pojkar och flickor. Noterbart är dock att mellan 28-0 % säger sig ha provat att röka vattenpipa - fler än vad som uppger sig röka i vissa fall. Det finns av allt att döma en ganska begränsad kunskap om hur tobaksintaget sker via vattenpipa. Debutålder En övergripande målsättning är att debutåldern för rökning och drickande skall höjas. Vid denna mätning kan vi notera vissa sådana positiva signaler. Hos både pojkar och flickor har debutåldern ökat något för första cigaretten (från 2,5 till 2,7 hos flickorna och från 2, till 2,4 hos pojkarna). En liten höjning men förhoppningsvis ett trendbrott. Vad gäller första berusningen har debutåldern hos flickor tyvärr minskat något (från 4,0 till,8) medan den stigit något hos pojkarna (från,4 till,9). En generell brasklapp för dessa undersökningar är att vissa uppgifter kan fluktuera från gång till annan. Under ett antal år kan man läsa ut tendenserna mer tydligt. Projektledaren för Alkohol- och drogpolitiska arbetsgruppen inom s kommun. 4

Fakta om s kommun. Källa: SCB, Kommunfakta 2009 Tab : Folkmängd december 2008 Folkmängd 2008-2- Ålder Procentuell fördelning Totalt Totalt 0-6 7-5 6-9 20-24 25-44 45-64 65-79 80- Totalt, % Antal (000) Antal 7 7 6 5 6 6 24 2 29 27 4 5 8 00 00 8 8 8 22 8 04 7 6 6 2 28 4 6 00 6 8 0 6 6 27 26 2 4 00 8 0 5 6 26 26 7 00 8 0 6 6 26 26 2 5 00 4 604 4 65 9 256 Tab 2: Flyttningar 2008 Flyttningar 2008 Antal inflyttningar från övriga kommuner i länet från övriga län från utlandet Därav 8-24 år Antal utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav 8-24 år Flyttningsnetto 59 9 74 24 7 527 94 87 46 2 64 557 59 89 09 42 486 47 06 65 7 Tab : Födda och döda 2008 Antal Födda Döda 7 00 76 02 5

Tab 4: Utrikes födda 2008 Andel (%) av de boende i Tot Kommunen 2 2 4 2 4 Tab 5: Mandat i kommunfullmäktige Antal mandat vid valet Partier 2002 2006 Moderata samlingspartiet Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Miljöpartiet de gröna Socialdemokraterna Vänsterpartiet Övriga partier 6 2 0 9 0 4 2 2 0 7 0 7 0 9 0 5 2 0 7 0 Samtliga partier 22 9 24 7 Tab 6: Befolkningen efter utbildningsnivå december 2008 Befolkningen efter utbildningsnivå Procentuell fördelning Utbildningsnivå M Tot M Tot M Tot Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Uppgift saknas Totalt, % Antal, 000-tal 24 56 6 4 00 5 8 56 24 2 2 56 20 7 47 44 40 2 5 46 6 7 50 2 46 9 2 00 00 00 00 00 00 00 4 9 60 54 75 * ** 5 48 5 2 00 *** Avser 20-64 år. *2 754. **2 67. *** 5 427. 6

Tab 7: Pendling 2007 Pendling Inpendling från övriga kommuner i länet från övriga län Utpendling till övriga kommuner i länet till övriga län Nettopendling Antal i åldern 6 år och däröver. 294 76 8 899 724 75-605 825 80 24 8 50-556 Tab 8: Egna företagare 2005 Antal sysselsatta Företagare i eget AB Företagare i eget AB Egenföretagare Egenföretagare 2-4 5-9 0-46 48 46 5 06 69 6 0 2 9 0 5 5 5 Totalt 75 8 6 94 Antal i åldern 6 år och däröver. Avser dagbefolkning. Tab 9: Sjuk- och aktivitetsersättning, 2008 Andel (%) av alla i respektive ålder Tot Kommunen 55-59 år 60-64 år 20-64 år 5 26 0 2 8 7 2 2 55-59 år 60-64 år 20-64 år 5 22 8 2 2 2 9 27 0 Ersätter förmånerna förtidspension och sjukbidrag 7

Tab 0: Barnomsorg 2008 Barnomsorg Antal % % Förskola, -5 år Fritidshem, 6-2 år Familjedaghem, -5 år 6-2 år 544 469 54 7 66 7 9 6 8 5 4 0 Förskoleklass, 6 år 47 98 95 Andel (%) av alla i respektive åldersgrupp Tab : Äldreomsorg - Personer 80 år och äldre Andel (%) av alla i resp grupp Hemtj i ordin boende 5 25 7 24 Särsk boendeformer 2 0 7 2 Färdtjänsttillstånd 22 47 28 4 ) 0 juni 2008, 2) 2007 Tab 2: Ekonomiskt bistånd 2007 Hushållstyp, bidragshush. Antal % % Sammanboende utan barn med barn 8 9 4 5 6 2 Ensamstående män utan barn med barn 84 6 44 40 Ensamstående kvinnor utan barn med barn 5 0 28 6 24 5 Totalt 90 00 00 8

Tab : Kommunalskatt 2009 Kommunalskatt 2009 Total skattesats - därav till kommun Skatteunderlag, kr/inv Skatteunderlag, index Genomsnitt i länet Total skattesats - därav till kommun Skatteunderlag, kr/inv Skatteunderlag, index Genomsnitt i riket Total skattesats - därav till kommun Skatteunderlag, kr/inv Skatteunderlag, index 0,40 20,0 40 69 85 0,68 20,29 54 605 9,52 20,72 65 97 00 Index, riket = 00 9

Hälsans bestämningsfaktorer Efter modell av Leif Svanström och Bo Haglund, Socialmedicin, Karolinska Institutet Kommunkontoret, Trädgårdsgatan 2, 264 80 Tel: 045-280 00. Fax: 045-84 60. E-post: kommun@klippan.se