Illustration: Cecilia Sönne. Lokalt välfärdsbokslut nr 3

Transkript

1 Illustration: Cecilia Sönne Lokalt välfärdsbokslut 007 nr april 008

2 Innehåll Sida Förord Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Målområde : Ekonomisk och social trygghet Målområde : Trygga och goda uppväxtvillkor Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Målområde 5: Sunda och säkra miljöer och produkter Målområde 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Målområde 7: Gott skydd mot smittspridning Målområde 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Målområde 9: Ökad fysisk aktivitet Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Målområde 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Fakta om s kommun

3 FOLKHÄLSORÅDET Lokalt välfärdsbokslut Inledning Sedan 005 har kommunen arbetat med att årligen ta fram lokala välfärdsbokslut. Syftet med välfärdsboksluten är att det skall stimulera till bredare diskussioner och därmed bidra till ett välgrundat beslutsunderlag för de förtroendevaldas val av åtgärder. Vårt lokala välfärdsbokslut utgår i princip från Folkhälsoinstitutets modell och har i stort samma struktur och indikatorer som de tidigare gjorda välfärdsboksluten. Några lokala indikatorer har dock tillkommit och rådet arbetar med att ta fram fler. Folkhälsorådet har successivt utvecklat arbetet med att förbättra och kommentera statistiken i samarbete med UMAS, socialmedicinska enheten och avdelningen för Hållbar utveckling inom Helsingborgs stad. Under hösten 007 analyserade en grupp studenter från Malmö Högskola, Folkhälsovetenskapliga programmet, vårt lokala välfärdsbokslut för 006 och presenterade en analysrapport under januari 008. I rapporten framföres flera intressanta förslag och frågeställningar kring val av indikatorer, analyser av statistik etc. som arbetsgruppen har haft som vägledning i utformandet av välfärdsbokslutet för 007. Inom alkohol- och drogområdet har kommunen ett alkohol- och drogpolitiskt program som följs upp årligen. Särskilda insatser mot alkohol och droger har under de senaste sex åren genomförts med bidrag från Länsstyrelsen. Vidare har en arbetsgrupp under ledning av en projektledare regelbundet planerat och genomfört olika aktiviteter inom ämnesområdet. Trots att statistiken visar något bättre siffror i förhållande till 006 behövs kontinuerliga insatser mot bruket av alkohol och droger. En särskild lägesrapport redovisas årligen till kommunfullmäktige. Rådet måste utveckla bättre metoder i syfte att involvera de kommunala förvaltningarna i arbetet med att ta fram fler lokala indikatorer samt utveckla analyserna av statistiken. Särskilt viktigt är det att utveckla samarbetet med vårdcentralerna och få med regionens lokala statistik inom vårdområdet. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna lokalt välfärdsbokslut 007 för s kommun enligt bilaga Kf 44/08.. Ny folkhälsoplan för kommunen 007 En arbetsgrupp, inom kommunens folkhälsoråd, arbetade fram en ny folkhälsoplan utifrån de 11 nationella målområden för folkhälsan som antogs av kommunfullmäktige Folkhälsoplanen ligger till grund för det mer långsiktiga hälsoarbetet och skall knytas ihop med de årligen upprättade välfärdsboksluten. I det ingår att ta fram årliga mål som beskrivs och redovisas i välfärdsbokslutet.

4 . Följande arbetsområden och mål föreslås prioriteras under 008: a) Övergripande tobakspolicy för kommunen Flera indikatorer pekar på att tobaksanvändningen är högre i s kommun än i regionen. Mot denna bakgrund har rådet, under 4:e kvartalet 007, påbörjat arbetet med att upprätta ett förslag till övergripande tobakspolicy för kommunen. I arbetsgruppen ingår representanter för kultur- och fritidsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, miljökontoret, vårdcentralerna samt folktandvården. Som mål för 008 föreslås: att folkhälsorådet får till uppgift att ta fram en övergripande tobakspolicy för kommunen samt förslag till implementering av policyn. b) Näringspolicy/Sockerpolicy. En rapport om elevers vikt och läskkonsumtion, från Malmö Högskola 006, ger vid handen att s kommuns elever dricker mer läsk än elever i Lund som man jämförs med i undersökningen. Undersökningen pekar också på möjligheten att sockerintaget är jämförelsevis högt bland skoleleverna i s kommun. Fr.o.m. hösten 008 kommer skolsköterskorna, i kommunen, att rapportera längd och vikt på alla elever i åk 4 till UMAS, socialmedicinska enheten. Vi kommer då att kunna jämföra vår BMI-statistik med andra jämförbara kommuner samt ha möjligheter att utläsa ev. samband med BMI, antal gymnastiklektioner, antal ätande elever i skolans måltider etc. Som mål för 008 föreslås: att folkhälsorådet får till uppgift att undersöka behoven och förutsättningarna för att ta fram en övergripande Näringspolicy/sockerpolicy för kommunen. Tommy Cedervall Ordförande i FHR Börje Norén Folkhälsosamordnare Ann-Margret Ringnér Friskvårdskonsulent

5 Målområde nr 1. Delaktighet och inflytande i samhället Omfattar bestämningsfaktorerna politisk integration, jämställdhet, diskriminering och social delaktighet Indikator 1: Ej röstande Andelen ej röstande av de röstberättigade till valet till kommunfullmäktige Ej röstande (%) , 1,0 19,9 6,6 1,8 0,6 Källa: SCB, valstatistik Indikator : Jämställdhetsindex Sammanvägning av 1 variabler som redovisar skillnader mellan kvinnor och män Jämindex Bästa kommun Sämsta kommun 160,5 75,9 06,7 * 18,5 85,5 08,5 165, 71,5 11, * Ej tillgänglig Källa: SCB Indikator : Diskriminering Ingen statistik för Diskriminering redovisas då antalet svarande är lågt

6 Indikator 4: Social delaktighet Andelen personer som uppger att de har deltagit i någon fritidsaktivitet (1 olika aktiviteter anges) under de senaste 1 månaderna 4:1 Ej med i förening/studiecirkel Ej med i förening/studiecirk. (%) 45,6 4,8 48,5 44,1 Källa: Folkhälsoenkät 004 Drygt hälften av kommunens invånare har under de senaste 1 mån deltagit i någon fritidsaktivitet. 4: Konsthallen, antal besökare Konsthallen, antal besökare Besökare Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen, s kommun. 4: Biblioteket, antal besök per år Biblioteket, antal besökare/år Ljungbyhed Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen, s kommun. Indikator 5: Låg tillit Andelen personer som uppger att de i allmänhet kan lita på de flesta människor Låg tillit (%) 51, 46,8 47,8 4,5 Källa: Folkhälsoenkät 004 Kommentarer till indikator 4 och 5. Tilliten och delaktigheten är låg i regionen och ännu lägre i kommunen. Enligt statistiken uppger hälften av alla kommunens invånare att de i allmänhet inte litar på andra. Det är svårt att förklara vad det beror på, men kommunens ambition att öka tillgängligheten och förbättra kommunikationen mellan invånare, politiker och förvaltningar kan förhoppningsvis förbättra situationen. Fler idéer och nya tankegångar behövs för att förbättra siffrorna i framtiden. Folkhälsorådet s kommun. 4

7 Målområde nr. Ekonomisk och social trygghet Omfattar bestämningsfaktorerna ekonomiska villkor, arbetsmarknadsposition, utbildningsnivå, trygghet i närmiljö Indikator 6: Ej eftergymnasial utbildning Andelen av befolkningen som saknar eftergymnasial utbildning. Ej eftergymn. utbildn. (%) Kv Kv Kv Källa: SCB, utbildningsregistret (ålder år) Kommentar Andelen kommuninvånare med eftergymnasial utbildning är låg. En del av förklaringen ligger möjligtvis i de för kommunen traditionella yrkesvalen. Det är viktigt att säkerställa att skolan och gymnasieskolan i kommunen informerar om och ger goda förutsättningar för fortsatta studier. Folkhälsorådet s kommun. Indikator 7: Arbetssökande Andelen av befolkningen som är öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärder 7:1 Öppet arbetslösa Öppet arbetslösa (%) Källa: Kommunala basfakta Enligt AMS är de som registreras i kategorierna platsförmedlingsservice, vägledningsservice samt väntar på beslutad åtgärd, definierade som öppet arbetslösa. 5

8 7: I arbetsmarknadsåtgärder I arbetsmarknadsåtgärder (%) Källa: Kommunala basfakta Indikator 8: Inkomstnivå Andelen av befolkningen med hög- respektive låginkomstgräns Hög-/låginkomsttagare (%) H L H L H L H L Hög- och låginkomsttagare definieras som de 0% av inkomsttagarna med högst resp lägst inkomst i riket. Sammanräknad förvärvsinkomst 0-64 år. Källa: Kommunala basfakta, FHI, (SCB) Indikator 9: Svagt socialt stöd Andelen av befolkningen som uppger att de inte har någon de kan dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt Svagt emotionellt stöd (%) 6,6,4 40,8 7,4 Källa: Folkhälsoenkät 004 Med emotionellt stöd menas att personen har någon i sin närhet som ger stöd i livskriser och svåra situationer. Svagt praktiskt stöd (%) 18,8 4,8 4,5 7,8 Källa: Folkhälsoenkät 004 Med praktiskt stöd menas att personen har någon som kan hjälpa till vid t ex sjukdom eller praktiska problem. 6

9 Indikator 10: Brottslighet Totalt antal anmälda brott samt våldsbrott per invånare Anmälda brott Totalt Därav våldsbrott Antal per invånare (medelfolkmängden) Källa: BRÅ, Kommunala basfakta. Kommentar Antalet anmälda brott i var år 007 ca 650 st färre än år 006. Största minskningen i antalet brott ligger på kategorierna inbrott i garage och källare/vind, cykelstölder och stölder ur personbilar. Anmälningar som ligger kvar på samma nivå är våld mot kvinnor inomhus som lever i nära relation med misstänkta gärningsmän och våld utomhus mot män, där förövaren oftast är en obekant person. BRÅ, s kommun. Indikator 11: Trygg miljö Andelen personer som uppger att de ibland eller ofta avstår från att gå ut ensamma av rädsla att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade 11:1 Osäker i bostadsområdet Osäker i bostadsområdet (%) 17,8 0, 7,0 8,6 Källa: Folkhälsoenkät 004 7

10 11: Trygghetsindex Sammanvägning av variabler. Skala 1-7 där 7 är sämst. Trygghetsindex ,67,00 Källa: Lokalt Brå, s kommun. Kommentar Polisens trygghetsmätning på indexvärdet,00 belyser samma faktum att medborgarna i uppfattar att man år 007 lever tryggare och är mindre oroad för att bli utsatt för brott i området där man bor. Kvarstående problem handlar om hög hastighet på bilar och buskörning av mopedburen ungdom, samt i viss omfattning oro för berusade eller missbrukande personer som bor intill den egna bostaden. BRÅ, s kommun. Indikator 11: Micke Mek Micke Mek Byte av glödlampor Fästning av sladd/tätningslist Upphängning av gardin, lampa m m Flytt av lådor/möbler m m Övrigt Totalt antal besök Källa: Socialförvaltningen, s kommun. Kommentar Som förebyggande insats har äldreomsorgen en fixarverksamhet som benämnd Micke Mek. Verksamheten vänder sig till personer över 75 år, bosatta och folkbokförda i s kommun. Verksamheten är kostnadsfri och kommuninvånaren behöver inte vara aktuell för insatser i övrigt från socialförvaltningen. Från och med 008 bedriver vi även uppsökande verksamhet genom att erbjuda ett förebyggande hembesök till befolkningen som är 80 år eller äldre och inte har insatser från vård och omsorg. Socialförvaltningen, s kommun. 8

11 Indikator 1: Karies Kariesangripna och fyllda tänder (DFT decade teeth filled) Utan skador (%) -19 år Källa: Folktandvården Indikator 1: Ej förvärvsarbetande resp förtidspensionärer 1:1 Ej förvärvsarbetande Ej förvärvsarbetande (%) Kv Kv Kv Källa: SCB,(RAMS) 1: Förtidspensionärer Förtidspensionärer (%) Källa: Kommunfakta Uppgift för tas ej fram 9

12 Målområde nr. Trygga och goda uppväxtvillkor Omfattar bestämningsfaktorerna miljön i hemmet, miljön i förskolan, miljön i skolan och barns kompetenser. Indikator 14: Behörighet till gymnasieskolan Andelen elever i grundskolan med minst betyget godkänt i ämnena svenska/ svenska som andraspråk, engelska och matematik Behöriga till gymnasieskola (%) Totalt Behöriga till gymnasieskola (%) Totalt Behöriga till gymnasieskola (%) Totalt Källa: Skolverket 10

13 Kommentar I riket har sedan år 00 mellan 88 och 90 procent av eleverna lämnat grundskolan med behörighet att söka nationella gymnasieprogram. Resultaten är över tid något sjunkande. I ligger resultaten 1- procent lägre än riksgenomsnittet. I svänger resultaten lite mer mellan åren, men de avviker inte stort. Alla år utom ett ligger resultaten över skånesnittet. Nedgången i resultat över tiden som riket uppvisar kan inte ses i. En uppseendeväckande avvikelse i s resultat gentemot och är däremot skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat. I har flickorna påtagligt bättre resultat än pojkarna alla år utom 005. Barn- och utbildningsförvaltningen, s kommun Indikator 15: Barnfattigdom Andelen barn 0-17 år i hushåll med låg inkomststandard och/eller socialbidrag i kommunerna år x. Statistik: Barnfattigdomsindex 15:1 Antal barn 0-17 år i hushåll med låg inkomststandard och/eller socialbidrag Antal barn 0-17 år : Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Källa: Statens folkhälsoinstitut: Kommunala basfakta: Kommunfakta 11

14 15: Antal hushåll med ekonomiskt bistånd Antal hushåll med ekonomiskt bistånd Källa: Socialförvaltningen, s kommun 15:4 Antal hushåll med barn, då även umgängesbarn Antal hh med barn, då även umgängesbarn med ek bistånd Källa: Socialförvaltningen, s kommun Umgängesbarn är barn vars föräldrar är skilda och är skrivna hos den ena men är hos andra föräldern enl avtal. Kommentar Jämförande statistik för tidigare år kan ej redovisas. Dock visar det sig att det ekonomiska försörjningsstödet minskat under 007 men det går ej svara på om även ärendemängden minskat. Socialförvaltningen, s kommun Indikator 16: In- och utflyttning Andelen in- och utflyttade per år Kommunen Inflyttade Utflyttade Netto Länet Inflyttade Utflyttade Netto Källa: Statens folkhälsoinstitut: Kommunala basfakta: Kommunfakta; 1

15 Indikator 17: Barn- och ungdomsinflytande Andelen barn och ungdomar som uppger att de kan vara med och bestämma hur skolmiljön skall se ut, t ex när det gäller lokalerna och skolgården Antal elevråd per skola, s kommun Elevråd Elever Elevråd Elever Snyggatorp Vedby Bofinken Östra Ljungby Ljungbyhed Antilopen Totalt Källa: Barn och utbildningsförvaltningen s kommun. Indikator 18: Simkunnighet Andelen simkunniga elever i årskurs. Simkunniga åk, 5 m (%) Källa: Simundervisning, Kultur- och fritidsförvaltningen s kommun. Indikator 19: Låg födelsevikt Antal/1 000 låg födelsevikt < 500 g ,6 8,6 9, 59, 4,7 4,0 Källa: Kommunala basfakta. Kommentar Man vet i dag att rökning under graviditeten är ett riskbeteende även om man inte kan se något linjärt sammanhang mellan rökande blivande mödrar och låg födelsevikt. Gällande har låg födelsevikt minskat tydligare än i övriga landet/. Klart är att fortfarande ligger otillfredsställande högt. Ungdomshälsovårdsöverläkaren, Helsingborgs lasarett 1

16 Indikator 0: Årsarbetare i förskolan Andelen årsarbetare i förskolan per barn (exkl städ- och kökspersonal samt personal i arbetsmarknadspolitisk åtgärd) Inskrivna barn per årsarbetare i kommunal förskola ,6 5,5 5,4 6,8 5,5 5,4 6,8 5, 5, 5,6 5, 5,1 5,5 Källa: Skolverket, Kommunala basfakta; Barn- och utbildningsförvaltningen, s kommun. 14

17 Målområde nr 4. Ökad hälsa i arbetslivet Omfattar bestämningsfaktorerna arbetsmiljöfaktorer och systemeffektivitet Indikator 1: Ohälsotal Antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad 1:1 Ohälsotal Ohälsotal Kv Kv Kv Kv Kv Siffror anges i antal ohälsodagar per person och år Källa: Riksförsäkringsverket, 00; Kommunala basfakta; 007: FK Nordväst, databas STORE 1: Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa (%) Källa: Folkhälsoenkät Indikator : Dålig självskattad hälsa Andelen personer som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt. Dålig självskattad hälsa (%) Källa: Folkhälsoenkät

18 Indikator : Saknar inflytande i arbetslivet Andelen personer som uppger att de saknar frihet att bestämma hur deras arbete skall utföras Svagt stöd från överordnade (%) 004 6, 5,6 6,1 5, Källa: Folkhälsoenkät 004 Indikator 4: Arbetsskador Antalet anmälda arbetsskador per 1000 av alla förvärvsarbetande Arbetsskador Kv Kv Kv Kv Siffrorna anger antal arbetsskador per 1000 förvärvsarbetande och år. Inkluderar både arbetsplatsolyckor & arbetssjukdom. Källa: Arbetsmiljöverket, ISA-registret Kommunala basfakta 16

19 Målområde nr 5. Sunda och säkra miljöer och produkter Omfattar bestämningsfaktorerna buller, miljöer som kan relateras till skador och produkter som kan relateras till skador Indikator 5: Skador och förgiftningar 5:1 Dödlighet i skador och förgiftningar Dödlighet i skador & förgiftningar ,7,,7 6,6 5,6 6,5,0,4,9 7,5 5,9 6,7 Anges per invånare (medelfolkmängd) 5: Självmord Självmord , 0,9 0,9,1,, 1,0 0,9 0,9,1,, Källa: Kommunala basfakta, databasen. Anger antal döda på (+15 år). Indikator 6: Buller Andel av befolkningen som är besvärad av buller i bostaden respektive utomhus Buller från trafik (%) 004 9,0 1, 15, 11, Källa: Folkhälsoenkät

20 Målområde nr 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Indikator 7: Ungdomsmottagningar och hälsofrämjande sjukhus 7:1 Antal besök på Ungdomsmottagningen i Antal besök på Ungdomsmottagningen i Källa: Ungdomsmottagningen i 7: Antal FaR Antal FaR Kv Totalt Kv Totalt Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen, s kommun. Kommentar Verksamheten genomförs av Vårdcentralen i och kultur- och fritidsförvaltningen och drivs i projektform. Verksamheten kommer att utvärderas av Lunds Universitet. Kultur- och fritidsförvaltningen, s kommun. 18

21 Målområde nr 7. Gott skydd mot smittspridning Omfattar bestämningsfaktorerna förekomst av smittämne och förekomst av immunitet Indikator 8: Barnvaccinationer Andelen barn födda år x som fått injektion av vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund Barnvaccinationer tre år efter födelseår Vaccinationsår Sjukdom Stelkramp* Kikhosta* Mässling, Påssjuka, Röda hund** * Andel (%) barn som fått injektioner ** Andel (%) barn som fått en injektion med kombinerat vaccin Källa: Smittskyddsinstitutet (via kommunala basfakta) Indikator 9: Klamydia 9:1 Klamydia - antal rapporterade Klamydia - antal rapporterade (*49) (*4) 4 5 (*) (*4) 6 5 * Prover tagna vid Ungdomsmottagningen i Källa: Smittskyddsinstitutet samt Region s Ungdomsmottagning i. Kommentar Siffrorna kan ev vara 5% högre för 006 enligt uppgift från Smittskyddsinstitutet. Mutation upptäckts under hösten 006. Enligt personal på Ungdomsmottagningen i har det under 006 varit problem med diagnostiseringen därav lågt antal rapporterade fall

22 9: Antal tagna Klamydiaprov Antal tagna Klamydiaprov Källa: Region s Ungdomsmottagning i. Kommentar När man hittar en klamydiainfektion görs en smittspårning. Har det varit ett ökat antal klamydiainfektioner innebär det att man på varje infektion får in ett antal personer i sin smittspårning. Det kan troligen vara en förklaring till att det tagits fler prover. Region s Ungdomsmottagning i. 0

23 Målområde nr 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Omfattar bestämningsfaktorn oskyddat sex Indikator 0: Aborter Antalet aborter per 1000 kvinnor år Tonårsaborter, totalt ,0 1,7,7 17,5,,8 17,7 1,4, 0,7 1,6 4,0 Antal per 1000 kvinnor Källa: Socialstyrelsen, EpC Kommentar Sammanslagningen av siffror för Ängelholm och gällande tonårsaborter visar en rejäl ökning av antalet aborter under 007. Ungdomsmottagningen i kan ej ge exakta siffror för enbart då läkare saknas och alla går via Ängelholm. En anledning till ökningen är preventivmedelsfrågan. Många ungdomar har i dag en rädsla för hormonpreparat och väljer att sluta med p-piller. Innan man hittat nytt lämpligt preventivmedel är graviditeten ett faktum. Även attityden till aborter har ändrats på senare år, abort är i dag mera accepterat. Dessutom används Medicinsk abort oftast i dag och många ungdomar tror då att det är väldigt enkelt med abort. Åldersgränsen för ungdomsmottagningen har också ändrats, till i dag t o m 4 år. Det är fler i ålderskategorin 0-4 år som gör abort än i åldern år. Region s Ungdomsmottagning i. Aborter, 0-44 år ,4 7,1 9,6 1,8 7,8 40,,9 8,4 40,1 8,8 9, 41,7 Antal per 1000 kvinnor, medelvärde per årsintervall. Källa: Socialstyrelsen, EpC Kommunala basfakta 1

24 Indikator 1: Födslar Antalet födslar per 1000 kvinnor år Antal tonårsförlossningar per förlossningar , 17,6 16,4 006,5 18,4 16,7 Källa: Socialstyrelsen, medicinska födelseregistret

25 Målområde nr 9. Ökad fysisk aktivitet Omfattar bestämningsfaktorerna fysisk aktivitet Indikator : Låg fysisk aktivitet Andelen av befolkningen som uppger att de är fysiskt inaktiva. Låg fysisk aktivitet (%) 1,0 14,8 18, 16,8 Källa: Folkhälsoenkät 004 Indikator : Gående och cyklister :1 Andelen resor som gående och cyklister utför av det totala persontransportarbetet Lokala uppgifter ej tillgängliga från Vägverket : Lokalt aktivitetsstöd Lokalt aktivitetsstöd, antal deltagare 0-5 år Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen, s kommun Kommentar Föreningsverksamheten har ökat markant mellan 006 och 007. Det är främst Åby IBK och KFF som har ökat sin verksamhetsvolym. Kultur- och fritidsförvaltningen, s kommun : Antal besök Antal besök Friskvården, Friskvården, Ljungbyhed Simhallen Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen, s kommun

26 :4 Idrottslektioner per vecka Idrottslektioner per vecka 006 Snyggatorp Vedby Bofinken Östra Ljungby Ljungbyhed Källa: Barn- och utbildningsförvaltningen, s kommun F ÅK 4-9 Åk 7-9 F 5 F 5 F 5 Åk 6-9 F 1 Åk -7 Åk ggr ggr,5 ggr ggr ggr ggr ggr 1 ggr ggr ggr Ett rörelsepass 100 minuter 100 minuter övr rörelsepass Idrottslektioner per vecka 007 Snyggatorp Åk 1- Åk -5 Åk 6-7 Åk ggr ggr ggr ggr Vedby ggr 50 min Bofinken ggr 50 min Östra Ljungby F-5 Åk 6-9 ggr ggr utepass Ljungbyhed F-1 Åk -5 Åk 6-9 ggr ggr ggr rörelsegymnastik Antilopen F-1 Åk Åk Åk 4-6 Åk 7-9,5 ggr 1,5 ggr ggr,75 ggr,5 ggr 1,5 bad Källa: Barn- och utbildningsförvaltningen, s kommun 4

27 Målområde nr 10. Goda matvanor och säkra livsmedel Omfattar bestämningsfaktorerna energibalans och amningsfrekvens Indikator 4: Amningsfrekvens ( %) Amningsfrekvens Källa: Socialstyrelsen, EpC Kommunala basfakta Indikator 5: Övervikt Andelen personer med övervikt (BMI) 5:1 Överviktiga Överviktiga (%) Källa: Folkhälsoenkät 004 5: Skolmåltider Skolmåltider Låg- och mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Antal ätande elever i % Antal ätande elever i % Källa: Kostenheten s kommun Kommentar Kostenheten kan bara göra antagande om varför antalet ätande har sänkts. Vi vet med säkerhet att vi har under de senaste åren fått allt stökigare matsituationer bl a beroende på schemaläggningen i matsalarna. Köer bildas till barerna och till diskinlämningen och mattiderna respekteras ej. Följden blir alldeles för hög ljudnivå för både barn och kökspersonal. Situationen har också medfört att färre antal vuxna äter tillsammans med eleverna. Tillsammans bidrar detta till att eleven inte tycker att det är trevligt att gå till matsalen och kanske därför väljer att äta t ex skräpmat, godis eller i värsta fall inte äter något alls. Problemet är störst på stora skolor med 0-9 klasser där vi tyvärr ofta ser att de mindre barnen kommer i kläm. Kostenheten s kommun 5

28 5: Antal serverade portioner Antal serverade portioner Skola, dagis Antal helkost äldreomsorgen Antal luncher äldreomsorgen Källa: Kostenheten s kommun 5:4 Dödlighet ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt) Dödlighet ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt) Antal döda per inv 15 år och äldre Kommunala basfakta databasen Kommentar Det finns ett starkt samband mellan höga kolesterolvärden och risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Det är också välkänt att det går att sänka höga kolesterolvärden genom hälsosam mat och livsstil Kommunala basfakta 5:5 Salmonella, antal anmälda fall Salmonella antal anmälda fall Källa: Smittskyddsinstitutet 6

29 Målområde nr 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Omfattar bestämningsfaktorerna tobaksbruk, skadlig alkoholkonsumtion, bruk av narkotika Indikator 6: Självrapporterad alkoholkonsumtion Andelen av befolkningen med riskkonsumtion av alkohol Alkoholrelaterad dödlighet Kv Kv Kv, 1, 11,0 4,4 5,0 4, 1,6 1,1 1,1 4,4 5, 4,4 1, 1, 1,1 5, 5,4 4,5 Siffror anges i antal dödsfall per invånare och år Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksregistret Kommunala basfakta databasen Indikator 7: Rökande blivande mödrar Andelen av gravida kvinnor som röker vid inskrivning till mödravårdscentral Rökande blivande mödrar (%) ,4 14,1 11,9 17,6 1,4 10,5 17,9 11,7 9,8 Källa: Kommunala basfakta, FHI, Kommentar Mödravårdscentralen arbetar kontinuerligt med förebyggande åtgärder. Region s Mödravårdscentral Indikator 8: Självrapporterat tobaksbruk Andelen personer som uppger att de röker dagligen 8:1 Daglig rökning Daglig rökning (%),1 0,0 0,0 18,0 Källa: Folkhälsoenkät 004 7

30 8: Dödlighet i lungcancer Dödlighet i lungcancer ,6 4,0,5 4,8 6, 5,1 4,1 4,,7,9 6, 5,0 Siffror anges i antal dödsfall per invånare och år Källa: Kommunala basfakta databasen Kommentar Rökning är särskilt förknippat med lungcancer, hjärt- och kärlsjukdomar samt KOL. Lungcancer är till 85 % orsakad av rökning. Kommunala basfakta 8: Dödlighet i KOL Dödlighet i KOL ,5,6,5,7,,0,8,8,7,6,,0 Källa: Kommunala basfakta, databasen Kommentar: KOL, Kronisk obstruktiv lungsjukdom, är ett sjukdomstillstånd som försvårar luftflödet till lungorna och så småningom förstör de små lungblåsorna. Man får svårt med andningen och orkar väldigt lite. I ett långt framskridet stadium av sjukdomen är dödligheten stor. I de flesta fall är KOL orsakad av långvarig rökning Kommunala basfakta Indikator 9: Självrapporterat tobaksbruk Andel personer som uppger att de snusar dagligen. Lokala uppgifter saknas. 8

31 Indikator 40: Drogvanor Andelen ungdomar i åk 9 respektive åk i gymnasieskolan som uppger att de använder droger. 40:1 Alkohol Alkohol (%) Flickor 005 Pojkar Flickor 007 Pojkar Kl Sk Kl Sk Kl Sk Kl Sk Intensivkonsumtion Genomsn debutålder berusad Tillåtandeattityd 40,0 14,0 7,7 7,4 14,0 7, 6,9 1,4 16,7,0 1,6 1,0,9 1,8,7 7,7 14,0 5,4, 1,9 9, 1,8 1,8 9,6 Källa: CERUM 40: Tobak Åk 9 Tobak Åk 9 (%) Flickor 005 Pojkar Flickor 007 Pojkar Kl Sk Kl Sk Kl Sk Kl Sk Daglig rökare Rökt vattenpipa Snusar 6,9 * 4,6 9, * 4,1, *,1,0 * 0,6 0,5 8,0,4 5,5 4,5,4 1, 0,7 17, 1,5 4,9 15,7 * Data saknas Källa: CERUM 40: Tobak Åk gymnasiet Tobak Åk, gymnasiet (%) Flickor 005 Pojkar Flickor 007 Pojkar Kl Sk Kl Sk Kl Sk Kl Sk Daglig rökare Rökt vattenpipa Snusar 1,5 * 9,6 40, * 6,1 40, *,5 5, * 7,8 4, 50,0 1,9 9, 49,7 4,8,6 54,9 8,1,4 59,1 7, * Data saknas Källa: CERUM 9

32 40:4 Narkotika Åk 9 Narkotika Åk 9 (%) Flickor 005 Pojkar Flickor 007 Pojkar Kl Sk Kl Sk Kl Sk Kl Sk Använt narkotika någonsin 9, 5,5 10,7 8,5 4,9 4,9,7 8,1 Källa: CERUM Kommentar Det finns en hel del positiva resultat i denna mätning jämfört med den som gjordes 005 men även vissa negativa resultat. Intensivkonsumtion Med intensivkonsumtion menas att man dricker 18 cl sprit eller 4 burkar starköl eller motsvarande vid ett och samma tillfälle. Detta är ett sätt att mäta berusningsdrickandet bland unga. Kommentar: Här ser vi att intensivkonsumtionen minskat ordentligt särskilt hos flickorna men både bland pojkar och flickor ligger ungdomarna fortfarande högre än snittet för. Hembränt Överraskande höga siffror som dessutom (tvärtemot skånetrenden) ökat sedan -05 både bland pojkar och flickor. Det finns ytterligare någon kommun som visar upp ett liknande mönster, men ligger näst högst. Samma mönster kan vi se hos gymnasieeleverna. En närliggande slutsats är att det finns några aktiva hembränningskranar i bygden som även levererar till underåriga! Bjudvanor hemma Glädjande nog kan konstateras att föräldrarna i påtagligt skärpt sin attityd mot att bjuda sina underåriga på alkohol. Mycket glädjande siffror som på sikt kan avläsas även på berusningsdrickandet. Använt narkotika Här är en av de verkligt glädjande siffrorna! En mycket påtaglig minskning av de som uppger att man använt narkotika, särskilt bland pojkarna som har ett av de bästa resultaten bland de jämförda skånekommunerna. ungdomarnas exponering för narkotika har också minskat jämfört med -05. En slutsats är att vi nog här bl a kan se resultatet av polisens särskilda insatser på området. 0

33 Rökning och snusning Både rökning och snusning har minskat hos både pojkar och flickor. Noterbart är dock att mellan 8-0 % säger sig ha provat att röka vattenpipa - fler än vad som uppger sig röka i vissa fall. Det finns av allt att döma en ganska begränsad kunskap om hur tobaksintaget sker via vattenpipa. Debutålder En övergripande målsättning är att debutåldern för rökning och drickande skall höjas. Vid denna mätning kan vi notera vissa sådana positiva signaler. Hos både pojkar och flickor har debutåldern ökat något för första cigaretten (från 1,5 till 1,7 hos flickorna och från 1, till 1,4 hos pojkarna). En liten höjning men förhoppningsvis ett trendbrott. Vad gäller första berusningen har debutåldern hos flickor tyvärr minskat något (från 14,0 till 1,8) medan den stigit något hos pojkarna (från 1,4 till 1,9). En generell brasklapp för dessa undersökningar är att vissa uppgifter kan fluktuera från gång till annan. Under ett antal år kan man läsa ut tendenserna mer tydligt. Projektledaren för Alkohol- och drogpolitiska arbetsgruppen inom s kommun. 1

34 Fakta om s kommun. Källa: SCB, Kommunfakta 007 Tab 1: Folkmängd 1 december 006 Folkmängd Ålder Procentuell fördelning Kv Totalt Kv Totalt Totalt, % Antal (1000) Antal Tab : Flyttningar 006 Flyttningar 006 Antal inflyttningar från övriga kommuner i länet från övriga län från utlandet Därav 18-4 år Antal utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav 18-4 år Flyttningsnetto Tab : Födda och döda 006 Antal Födda Döda

35 Tab 4: Utrikes födda 006 Andel (%) av de boende i Tot Kommunen Tab 5: Mandat i kommunfullmäktige Antal mandat vid valet Partier Moderata samlingspartiet Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Miljöpartiet de gröna Socialdemokraterna Vänsterpartiet Övriga partier Samtliga partier Tab 6: Befolkningen efter utbildningsnivå 1 december 006 Befolkningen efter utbildningsnivå Procentuell fördelning Utbildningsnivå M Kv Tot M Kv Tot M Kv Tot Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Uppgift saknas Totalt, % Antal, tal * ** *** Avser 0-64 år. * 77. ** 641. *** 5 6

36 Tab 7: Pendling 005 Pendling Inpendling från övriga kommuner i länet från övriga län Utpendling till övriga kommuner i länet till övriga län Nettopendling Antal i åldern 16 år och däröver. Tab 8: Egna företagare 005 Antal sysselsatta Företagare i eget AB Företagare i eget AB Egenföretagare Egenföretagare Totalt Antal i åldern 16 år och däröver. Avser dagbefolkning. Tab 9: Förtidspensionärer 006 Andel (%) av alla i respektive ålder Tot Kommunen år år 0-64 år år år 0-64 år Inklusive deltidspension och sjukbidrag 4

37 Tab 10: Barnomsorg 005 Barnomsorg Antal % % Förskola, 1-5 år Fritidshem, 6-1 år Familjedaghem, 1-5 år 6-1 år Förskoleklass, 6 år Andel (%) av alla i respektive åldersgrupp Tab 11: Äldreomsorg 006 Andel (%) av alla i resp grupp Hemtj i ordin boende Särsk boendeformer Färdtjänsttillstånd* Avser 80 år och äldre. * 005. Tab 1: Ekonomiskt bistånd 005 Hushållstyp, bidragshush. Antal % % Sammanboende utan barn med barn Ensamstående män utan barn med barn Ensamstående kvinnor utan barn med barn Totalt

38 Tab 1: Kommunalskatt 007 Kommunalskatt 007 Total skattesats - därav till kommun Skatteunderlag, kr/inv Skatteunderlag, index Genomsnitt i länet Total skattesats - därav till kommun Skatteunderlag, kr/inv Skatteunderlag, index Genomsnitt i riket Total skattesats - därav till kommun Skatteunderlag, kr/inv Skatteunderlag, index 0,40 0, ,69 0, ,55 0, Index, riket = 100 6

39 Hälsans bestämningsfaktorer Efter modell av Leif Svanström och Bo Haglund, Socialmedicin, Karolinska Institutet Kommunkontoret, Trädgårdsgatan 1, Tel: Fax: E-post: