Skatan 19 Therese Ohlsson Avgränsande arkeologisk förundersökning 2018 RAÄ fornlämning nr 23:1 Skatan 19 Åhus socken Kristianstad kommun Skåne län SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2019:4
Skatan 19 Therese Ohlsson SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2019:4
Utgiven av: Sydsvensk Arkeologi Box 134 291 22 Kristianstad 044-13 58 00 www.sydsvenskarkeologi.se Skatan 19 Åhus socken, Kristianstad kommun Therese Ohlsson Avgränsande arkeologisk förundersökning 2018 RAÄ fornlämning nr 23:1 Skatan 19 Åhus socken, Kristianstad kommun i Skåne län Sydsvensk Arkeologi Rapport 2019:4 Sydsvensk Arkeologi 2019 Grafisk form: Anders Gutehall Omslagbilder: Bild 1-4. Foto: Therese Ohlsson Kartmaterial: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, I2014/00893
Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Syfte och metod 5 SYFTE 5 METOD 6 Topografi och fornlämningsmiljö 6 TOPOGRAFI 6 FORNLÄMNINGSMILJÖ 7 Undersökningsresultat 8 Förslag till fortsatta åtgärder 11 Referenser 12 Ordlista 13 Administrativa uppgifter 14 Bilaga 1. Fyndlista 15
Figur 1. Skånekarta med Åhus markerad med en punkt. Figur 2. Utdrag ur Terrängkartan, undersökningsområdet markerat med röd punkt. 4
Sammanfattning Sydsvensk Arkeologi AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr: 431-24707-2018) utfört en avgränsande arkeologisk förundersökning inom kv Skatan 19, Åhus socken, Kristianstad kommun. Bengt och Carin Bergman har för avsikt att bebygga del av fastigheten. Förundersökningsområdet omfattar en yta av drygt 310 m 2 av en tomt på ca 1000 m 2. Den fornlämning som berörs av förundersökningen är RAÄ Åhus 23:1. I slutet av rapporten beskrivs det uppdragsarkeologiska systemet och dess ärendegång i samband med exploatering. Syftet med den avgränsande arkeologiska förundersökningen är att konstatera om fornlämningen kommer att beröras av byggnationen. Utifrån förundersökningsresultatet ska det klargöras om och var det krävs fortsatta arkeologiska undersökningar. Undersökningen genomfördes genom sökschaktning med grävmaskin. Påträffade lämningar mättes in med RTK GPS. Data lagrades och bearbetades i Intrasis 3.0. Det undersökta området är tomtmark och parkeringsplats och består av ett område med plattor (parkering) samt gräsmattor. Dateringen av de framkomna lämningarna ligger i medeltid och tidigmodern tid. Vid en fortsatt eventuell exploatering är det av vikt att hänsyn tas till fornlämningen. Inom området finns välbevarade under mark dolda fornlämningar i form av odlings- och bebyggelselämningar (odlingslager, stolphål, kulturlager). De påträffade odlingslagren dateras översiktligt genom lösfynd i form av yngre rödgods och kritpipa. I underliggande lager framkom en skärva av yngre svartgods samt äldre rödgods. Inledning Sydsvensk Arkeologi AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr: 431-24707-2018) utfört en avgränsande arkeologisk förundersökning inom kv Skatan 19, Åhus socken, Kristianstad kommun. Bengt och Carin Bergman har för avsikt att bebygga del av fastigheten. Förundersökningsområdet omfattar en yta av ca drygt 310 m 2 av en tomt på ca 1000 m 2. Den fornlämning som berörs av förundersökningen är RAÄ Åhus 23:1. Syfte och metod SYFTE Syftet med den avgränsande arkeologiska förundersökningen var att konstatera om fornlämning kommer att beröras av den planerade byggnationen. Den har som mål att mycket översiktligt klargöra fornlämningarnas bevarandeförhållanden. Utifrån förundersökningsresultatet ska det klargöras om och var det krävs fortsatta arkeologiska undersökningar. 5
Ambitionsnivån i detta ärende skall anpassas till behovet av ett fullgott beslutsunderlag rörande fornlämningarnas utbredning för Länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet enligt 2 kapitlet kulturmiljölagen (1988:950 KML) samt för Bengt och Carin Bergmans fortsatta planering. Förundersökningen skall resultera i förslag till fortsatta åtgärder. METOD Fyra sökschakt togs upp med grävmaskin. Schakten fördelades relativit jämnt över ytan och placerades utifrån var byggnader var tänkta att uppföras. I beslutet fanns även formulerat att det eventuellt skulle tas upp schakt där man planerade för bl.a. VA, men då dessa kommer att kopplas på på den ledning som finns under det befintliga huset (tidigare dagis), var detta inte aktuellt. Under fältarbetets gång kunde schakten börja återfyllas med grävmaskin. Efter avslutat fältarbete återställdes återstoden av schakten. Schakt och framkomna arkeologiska lämningar samt fynd som samlades in dokumenterades och mättes in med RTK GPS. Tolkning av anläggningstyp (t.ex. stolphål, grop) gjordes direkt vid inmätning genom kodval där så var möjligt. Digitala inmätningar har lagrats i Intrasis 3.0. Bearbetning och figurframställning har gjorts i ArcMap 10.2.2. I Intrasis 3.0 har även fynd grundregistrerats. Digitala foton i form av översiktsbilder betraktas som arbetsmaterial. Topografi och fornlämningsmiljö TOPOGRAFI Åhus är en tätort i Kristianstads kommun som ligger vid Helgeåns utlopp i Hanöbukten. Det medeltida stadsområdet är lokaliserat till den norra å- stranden. Undersökningsområdet i kvarteret Skatan ligger centralt i medeltidens Åhus, knappt 150 m sydväst om Mariakyrkan. Kvarteret ligger på en flack sandplatå på nivån ca 4 m ö.h. Kring 1100- talets mitt började Åhus att utvecklas till en ort av större betydelse, och i samband med detta började man uppföra en större kyrka i gråsten, S:ta Maria kyrka. Från denna tid anses också borgen Aosehus vara. Anläggningen var en biskopsborg belägen cirka 700 m nordost om Mariakyrkan, mellan staden och Helgeåns mynning. Under 1200-talet fick orten en tydlig urban prägel. I mitten av 1200-talet anlades ett dominikankonvent och Mariakyrkan genomgick en kraftig tillbyggnadsfas. Det anlades även ett spetälskesjukhus, S:t Jörgens hospital, ca 750 m väster om kyrkan. Från denna tid stammar även det fyrsidiga torget och förmodligen även en del av det anslutande rätvinkliga gatunätet. Stadsmuren är till vissa delar ännu bevarad, och har sannolikt tillkommit i mitten av 1300-talet. Öster om kyrka fanns under senmedeltiden även S:ta Annas hospital (Rosenberg 1984). 6
Figur 3. Flygbild från 1900-talet som visar tomten som odlingsmark markerad med en pil. FORNLÄMNINGSMILJÖ Kvarteret Skatan finns beläget strax väster om torget och har tidigare tillsammans med kvarteret norr därom utgjort en kvarterskropp. Omkring år 1940 fick de numera båda kvarteren olika kvartersnamn, detta utan någon åtskiljande gata. Kvarteret omgärdas av Biskopsgatan i norr, Companiegatan (tidigare Skolgatan) i söder, Andreas Björkmans gata (tidigare södra delen av Missionsgatan) i väster och Ströbergsgatan i öster. Hörntomten Skatan 19 utgjordes tidigare av två tomter, som 1978 lades samman till en enda. Det finns inte någon belagd bebyggelse från de senare århundradena utan sannolikt har det varit odlingsmark, bl.a. har tobaksodling skett på tomten (Rosenberg 2006:349). Tidigare undersökningar i kvarteret har berört fastigheterna kv Skatan 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15 och 18. De visar på upptill 1,5 m tjocka kulturlager i området och det har påträffats välbevarade lämningar i form av husgrunder, stenläggningar, stolphål, gatuavsnitt, lergolv och gropar. De har även visat på goda bevaringsförhållande för bl.a. benmaterial. I slutet på 1970-talet genomfördes en arkeologisk undersökning inom fastigheten där det framkom bland annat grundmurar, stensättning och en trolig gata i samband med en förskolebyggnation (Rosenberg 1984:35). 7
Undersökningsresultat Förundersökningsområdet omfattade ca 310 m 2 av en tomt på ca 1000 m 2. Totalt schaktades 22 m 2 upp fördelat på 4 schakt (figur 4). Det innebär att ca 7 % av förundersökningsytan schaktades upp. Beskrivningen av lämningar kopplas till schakten. Schakt 1 OS212 Storlek (ca) Ca 6,5 m 2 Bärlager 0,35 Anläggningstyper Odlingslager och kulturlager Schaktet placerades på en befintlig parkeringsplats och lades i nord-sydlig riktning. Ca 0,35 m ner från befintlig marknivå påträffades ett odlingslager som bestod av humös silt, det var mycket kompakt och hade inslag av träkol, tegelkross och enstaka djurben. Det fanns några enstaka lerfläckar i lagret men inga strukturer kunde urskiljas. I schaktets södra del gjordes en mindre provgrop, vilken visade att odlingslagert var ca 0,1 m tjockt och under detta framträdde sandigare kulturlager. På parkeringsplatsens västra del hade plintar tagits upp och i dessa kunde samma lagersekvens konstateras. På äldre kartmaterial samt en senare flygbild (figur 3) ser tomten ut att ha varit föremål för odling, fram till 1960-talet fanns bl.a. tobaksodling på ytan. Schakt 2 OS204 Storlek (ca) Ca 5 m 2 Bärlager 0,35 Anläggningstyper Odlingslager Schaktet placerades på den befintliga parkeringsplatsens södra del i öst-västlig riktning. Ca 0,35 m ner från befintlig marknivå påträffades ett odlingslager som bestod av humös silt, det var mycket kompakt och hade inslag av träkol, tegelkross och enstaka djurben. Det fanns några enstaka lerfläckar i lagret men inga strukturer kunde urskiljas. 8
Figur 4. De fyra schaktens placering på undersökningsytan, hus och garage är gulmarkerade områden. Schakt 3 OS216 Storlek (ca) Ca 4,5 m 2 Matjordstjocklek 0,30 m Anläggningstyper kulturlager, stolphål Schaktet placerades på en gräsmatta, öster om det befintliga huset. Placeringen utgick från de ledningar som gick i marken. Schaktet togs upp i SSV-NNO riktning. Ca 0,3 m under befintlig marknivå framkom bl.a. fyra stolphål (220, 227, 235 och 255), vilka framträdde tydligt mot det underliggande lagret (figur 5). Deras fyllningar var likartade och bestod av mörkbrun siltig sand med enstaka lerprickar och träkolsprickar. Det underliggande kulturlagret (248) bestod av gråbrun siltig sand som var ganska kompakt. Det fanns inslag av djurben, tegelkross och ett obestämbart järnföremål. Över detta lager fanns en rest av ett grusigt lager som sannolikt är någon form av modernt bärlager (243). 9
Figur 5. Schakt 3 Schakt 4 OS262 Storlek (ca) Ca 6 m 2 Matjordstjocklek 0,30 m Anläggningstyper Odlingslager, kulturlager, (syll-) stenar Schakt fyra placerades i gräsmattan väster om huset, utifrån var det planerade garaget skall byggas. Schaktet togs upp i nord-sydlig riktning. I området fanns en hel del ledningar att ta hänsyn till varför möjligheterna var schaktet kunde tas upp var begränsade. I den södra delen av schaktet framkom en äldre markhorisont, som bestod av humös brun sand. Det påträffades yngre rödgods, kritpipa och djurben i lagret och det fanns inslag av tegelkross och träkolsprickar. Fynden indikerar en datering från 1400-talet och framåt. Inunder markhorisonten framkom sandiga kulturlager i vilket keramikfynd av äldre rödgods och yngre svargods påträffades. Dessa fynd pekar på en medeltida datering. I schaktet påträffades två stenar (266) som låg ganska tätt bredvid varandra. Den sten som fanns kvar in situ hade en flat överyta, den andra rubbades av grävmaskinen. Kring stenarna fanns grusiga partier, som kan vara någon form av sättsand.. Öster om dessa fanns mindre stenar som ej mättes in. Stenarna var belägna i ett sandigt kulturlager (281) som bestod av gråbrun siltig sand. 10
Förslag till fortsatta åtgärder Denna avgränsande arkeologiska förundersökning har påvisat att det inom området finns välbevarade under mark dolda fornlämningar att ta hänsyn till vid exploatering. Förundersökningen visade att det inom området finns bevarade arkeologiska lämningar, ca 0,3-0,4 m under befintlig marknivå. Sammanlagt påträffades tio lämningar i form av odlingslager, kulturlager och stolphål. Vad gäller fynd påträffades främst djurben och keramik. I odlingslagren hittades bl.a. yngre rödgods som daterar lagren från 1400-talet och framåt, i underliggande lager framkom äldre rödgods med datering till 1200 1300-tal samt yngre svartgods (datering ca 1150-1400). Inför en exploatering föreslås en fördjupad arkeologisk förundersökning i syfte att fastställa fornlämningarnas bevarandegrad, omfattning, karaktär och vetenskapliga potential. Vid alternativ grundläggning bör en geoteknisk undersökning genomföras för att fastställa vilken grundläggningsmetod som är lämpligast, grundvattenförhållanden samt om det kommer att ske en uttorkningseffekt av odlingslager och kulturlager med kompression som följd. Det arkeologiska bevarandeintresset och upplevelsevärdet för och av i/under tomtmarken dolda fornlämningar inom planområdet bedöms som lågt. 11
Referenser LITTERATUR Rosenberg, B. 1984. Åhus. Medeltidsstaden 52. Stockholm Rosenberg, B. 2006. Gamla Kristianstad och Åhus. Hässleholm. 12
Ordlista Anläggning Avbaning Fornlämning GPS (ibland RTK GPS) Intrasis Kulturlager Lösfynd Raä-nr Stolphål Sökschakt Underlag (ibland alv) Undersökningsplan Yngre rödgods Äldre rödgods Arkeologiska lämningar i form av nedgrävningar (t.ex. stolphål, gropar, härdar, gravar etc.) Borttagande av jordlager med grävmaskin Lämning efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och är varaktigt övergiven. Lämningen behöver vara tillkommen före år 1850, eller i fråga om fartygslämning, förlist före 1850 (Kulturmiljölagen 2 kap.). Se även Raä-nr. Används för inmätning av bl.a. arkeologiska lämningar Statens historiska museers program för hantering och lagring av arkeologiska data. Här samlas och analyseras all dokumentation. I Intrasis finns även karta över inmätt data (som görs med GPS). Avsatta jordlager med fynd och lämningar efter mänsklig aktivitet. Bildas generellt av intensiv och långvarig aktivitet på en plats. Enstaka fynd som inte återfunnits i anläggning. Oftast rör det sig om fynd som påträffats i matjorden. Inventarienummer i Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister Igenfyllt hål i marken där en trästolpe har stått. Ofta kan de knytas till långhuslämningar. Schakt som öppnas med grävmaskin, vanligen en skopbredd (1,6 1,8 m). Används främst i samband med arkeologisk utredning och syftar till att lokalisera och avgränsa fornlämning. Den del av markprofilen som ofta ligger direkt under matjorden, ibland även på större djup (under t.ex. kolluvium) Dokument som upprättas inför en arkeologisk undersökning och som ska godkännas av Länsstyrelsen innan undersökningsstart. Undersökningsplanen anger bl.a. de vetenskapliga målen, de metoder och analyser som ska användas för att uppnå målen, hur undersökningen ska avrapporteras samt kostnaderna för undersökningen. Typ av keramik med datering till 1400-tal och framåt Typ av keramik med datering till 1200 1300-tal 13
Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi projektnr: SA_180048 Länsstyrelsen i Skåne dnr: 431-24707-2018 Datum för beslut: 2018-09-17 Län: Skåne Kommun: Kristianstad Socken: Åhus Fastighet: Skatan 19 Koordinatsystem: SWEREF 99TM X koordinat: 455813 Y koordinat: 6197638 M ö.h. 4-4,3 m ö.h. Fältarbetstid: 2018-10-10 Antal arbetsdagar: 1 Antal arkeologtimmar: 8 Antal maskintimmar: 8 Exploateringsyta: 310 m 2 (tomtmark ca 1000 m 2 ) Undersökt yta: 22 m 2 Platschef: Therese Ohlsson Företagare: Bengt och Carin Bergman Tidigare undersökningar: - Fynd: LUHM 32848 Dokumentationsmaterial: digitala fotografier, Intrasisprojekt förvaras hos Regionmuseet, Kristianstad. 14
Bilaga 1. Fyndlista Invent arienr Fynd nr ID Typ Del Antal Vikt Schakt Lager 32848 4 200008 Stengods buk 1 32 4 matjord 32848 5 200010 Yngre buk 1 22 4 matjord rödgods 32848 6 200012 Äldre hänkel 1 16 4 281 rödgods(?) 32848 7 200014 Yngre buk 1 6 4 281 svartgods 32848 8 200016 Fajans 1 1 4 281 32848 9 200018 Kritpipa 1 3 4 matjord 15
16
SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORTSERIE 2019 1. Åhus, Kristianstad & Vä. Schaktningsövervakningar 2016 2017, C4 Energi AB. Kristianstad kommun. Fredrik Grehn. 2. Åhus, Kristianstad & Vä. Schaktningsövervakningar 2016 2017, C4 Teknik VA. Kristianstad kommun. Fredrik Grehn. 3. Vankiva 9:6. Boplatslämningar och gravar. Vankiva socken, Hässleholms kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2018. Tony Björk. 4. Skatan 19, Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län Avgränsande arkeologisk förundersökning 2018. Therese Ohlsson. 17
DET UPPDRAGSARKEOLOGISKA SYSTEMET Inom det uppdragsarkeologiska systemet utförs arkeologiska undersökningar som vilar på Kulturmiljölagen (1988: 950 KML). Undersökningarna baseras på beslut av länsstyrelsen och utgör ett villkor för att en Företagare skall ges tillstånd för ingrepp i fast fornlämning. Arkeologiska undersökningar kan göras i tre etapper: utredning, förundersökning och undersökning. De olika delarna är led i en process som i första hand syftar till att bevara fornlämningen, vilket är grundtanken i Kulturmiljölagen. Den arkeologiska utredningen kan göras i två steg: Steg 1 innebär att befintligt underlagsmaterial sammanställs i form av en byråinventering och att en fältinventering genomförs. Steg 2 innebär sökschaktsgrävning med grävmaskin. Syftet med den arkeologiska utredningen är att identifiera och lokalisera fornlämningar som berörs av ett arbetsföretag. Utredningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd för ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren (den som avser utföra ett arbetsföretag). Om det vid den arkeologiska utredningen påträffas under mark dolda fornlämningar, eller om det redan finns kända fornlämningar inom ett område, kan Länsstyrelsen besluta om en arkeologisk förundersökning. En arkeologisk förundersökning innebär som regel schaktgrävning med grävmaskin. Arbetet innebär att ett representativt urval av fornlämningen undersöks. Syftet med den arkeologiska förundersökningen är att avgränsa fornlämningen och fastställa dess vetenskapliga potential. Förundersökningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren. Baserat på resultat från förundersökningen gör Länsstyrelsen en bedömning om fornlämningen bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential för att gå vidare till en arkeologisk undersökning. Syftet med en arkeologisk undersökning är att undersöka, dokumentera, analysera och tolka lämningar och fynd för den aktuella fornlämningen, samt att besvara de vetenskapliga frågeställningar som fornlämningen anses ha potential att ge svar på. Efter en arkeologisk undersökning hävs lagskyddet enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Inom det uppdragsarkeologiska systemet finns tre olika aktörer: Länsstyrelsen prövar tillstånd, beslutar och utövar tillsyn (uppdragsgivare). Företagaren söker om tillstånd och bekostar undersökningen. Undersökaren utför arkeologiska undersökningar (uppdragstagare). Detta är en mycket kortfattad beskrivning av det uppdragsarkeologiska systemet. En mer fullständig information kan hämtas under följande länk: http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/8473/varia%202015_9.pdf?seq uence=1 Här finns vägledning för tillämpningen av Kulturmiljölagen (1988:950), Uppdragsarkeologi (2 kap.) enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd.
Kv Skatan 19 ÅHUS SOCKEN, KRISTIANSTAD KOMMUN Under hösten 2018 genomförde personal från Sydsvensk Arkeologi AB en avgränsande arkeologisk förundersökning inom kv Skatan 19, Åhus socken. Vid undersökningen framkom medeltida och tidigmoderna lämningar i form av odlings- och bebyggelselämningar (odlingslager, stolphål, kulturlager). De påträffade odlingslagren dateras översiktligt genom lösfynd i form av yngre rödgods och kritpipa. I underliggande lager framkom en skärva av yngre svartgods samt äldre rödgods. SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2019:4