Minnesanteckningar från användarmöte för Nationella luftdatabasen 17 april 2018 (Lyncmöte Stockholm/Göteborg) Närvarande Naturvårdsverket: Anna Forsgren och Frida Löfström. RUS: Birgit Nielsen Energimyndigheten: Massimo di Biaggio hade förhinder Trafikverket: Johanna Daniels hade förhinder Stockholm Luft och Buller: Kristina Eneroth Göteborg Stad: Björn Wåhlstedt Lunds Universitet: Emilie Stroh hade förhinder SMED: Stefan Andersson (SMHI), Helena Danielsson (IVL), Tina Skårman (IVL), Annika Gerner (SCB) Carina Ortiz (SCB). Förhinder hade Lars Viklund (SCB), Max Johnsson (SCB), Stefan Svanström (SCB) SKL: Andreas Hagnell hade förhinder Ny sektorsindelning för att bättre matcha den nationella Stefan A, SMHI Stefan gick igenom de förändringar som gjorts i syfte att harmonisera sektorsindelningen för Geografisk fördelning och sektorsindelningen för nationella totalemissioner på Naturvårdsverkets webbsida. Se bilaga 1. I kvalitetssäkringsprocessen görs även en omaggregering av Geografisk fördelning submission 2017 för att få något konsistent att jämföra med när uppgifter för submission 2018 kvalitetssäkras. Det framkom under genomgången att det finns en hake med den tänkta uppdelningen F gaser. Slutsatsen blev att F gaser (både användning och bildning) inom metallindustri 2C får vara kvar i industrisektorn, men övriga F gaser flyttas till huvudsektorn produktanvändning och redovisas som en ny undersektor Användning av fluorerade gaser. Kopplingen mellan sektorerna och koderna kommer som tidigare att framgå av Metod och kvalitetssäkringsrapporten, som ligger väl synlig på RUS webbsida. Utvecklingsprojekt om byte av datakälla för att minska sekretessproblem IVL/SCB I och med de sekretessproblem som upptäckts vid användningen av uppgifter ur ECO2 så har IVL fått i uppdrag att undersöka möjligheten att byta datakälla samt för och nackdelar med detta. Det gäller sektor 1b och 2 och vissa företag inom stationär förbränning. Helena berättade att detta utvecklingsprojekt löper parallellt med inventeringen för submission 2019. Uppgifterna för submission 2018 hämtade från ECO2 jämförs med uppgifter från 2018 från andra datakällor, främst företagens miljörapporter. Vidare undersöker IVL också om det finns en möjlighet att kunna få använda själva utsläppsuppgifterna dvs inte aktivitetsdata. Det ingår även i projektet att se vilka andra ämnen som påverkas av ett byte av datakälla utöver CO2, eftersom beräkning av andra växthusgaser och också luftföroreningar i vissa fall utgår från samma uppgifter. IVL tittar också på hur mycket merarbete det blir och hur andra länder gör. Vissa länder använder ECO2 rakt av och andra enbart för verifiering. Innan året slut ska IVL presentera resultatet. Tyvärr håller inte miljörapporterna samma kvalitet som förut. När företagen enbart följer mallen istället för att skriva själva går en del information förlorad. 1
När det gäller arbetet med medgivanden från företagen så är det numera Julien Morel som ensamt håller i det sedan Johannes Mårfeldt slutat. Dessa medgivanden skulle ge bra uppgifter på nationell nivå, men förbättrar inte situationen nämnvärt på regional nivå. Andra relevanta utvecklingsprojekt Stefan och Anna Stefan berättade om ett möjligt utvecklingsprojekt för geografisk fördelning av flyg (LTO för inrikes och utrikes flyg, samt Cruise för inrikes flyg). Här finns nu en del bakgrundsmaterial att bygga på. SMHI har gjort ett uppdrag åt VTI där emissioner från flyg har tagits fram. Transportstyrelsen har register med uppgifter från 2005 och framåt, de har lämnat uppgifter om s.k. flygplatspar, dvs antalet flygningar mellan olika flygplatser (start och destination). Denna datakälla samt Flight rader 24 ger data om flygmönstret. När dessa mappas ihop får man en god geografisk fördelning som kan göras för både för LTO och cruise. Det görs ingen geografisk fördelning av utrikes cruise. Anledningen till detta är att de nationella totalerna bygger på bränslestatistik, och en stor del av dessa utsläpp för utrikes flyg sker utanför Sveriges terriroriala gränser. Vidare vet vi inte vet hur stor andel av dessa utsläpp som sker inom Sveriges gränser, dvs. det saknas en nationell total för detta, så går det heller inte att göra en geografisk fördelning. Anna berättade om ett mindre projekt om uppdaterade emissionsfaktorer för sjöfart som genomförts. Samt vidare uppdraget om uppdaterade emissionsfaktorer för småskalig vedeldning fortsätter även i år, eftersom uppgifter om fler partikelfraktioner behöver tas fram. Jämfört med projekten föregående år är det inte så stora utvecklingsprojekt i år. Nytt vägnät till årsskiftet för implementering till subm 2019 Stefan Stefan berättade att Trafikverket nu kommer att uppdatera vägdatabasen med nytt vägnät. En konsult är upphandlad och ligger i startgroparna, de ska vara klara till årsskiftet. Kommunerna är inte alltid lika bra på att rapportera in uppgifter från det kommunala vägnätet till vägdatabasen. Mot bakgrund av detta kommer Trafikverket att göra en kalibrering mellan Sampers modellerade trafikmängder och mätdata från 50 utvalda kommuner. Detta gäller hela fordonsflottan och de utvalda är främst storstadskommunerna och större kommuner samt SIMAIR användare då det är inom detta modellsystem som emissionsdatabaserna kommer skapas. På frågan om det verkar som Trafikverket tänker sig en återkommande uppdatering av vägdatabasen verkade det kanske som att det kan vara aktuellt, dock är det inte troligt i dagsläget att de kommer kunna göra en uppdatering av nytt vägnät varje år. Den senaste uppdateringen skedde för 2014 års uppgifter. En ny person ska anställas på Trafikverket som ersättare för Marin Juneholm, det är Hung Nguyen som nu arbetar på Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad. Utveckling av nya diagram till webbpubliceringen på UTIS/RUS webbsida Stefan Uppgifterna på Utsläpp i siffror och på RUS webbplats generar diagram med hjälp av Google motion charts. Detta program är beroende Adobe flash player som ska fasas ut till 2020. SMHI gör därför ett mindre utvecklingsprojekt för att hitta en annan lösning. Arbetet görs i höst 2018. Sen följer test och implementering under 2019 i god tid före 2020. Björn W och Kristina E påtalade att de gärna på ett enkelt sätt skulle vilja ta del av uppgifterna i kartfunktionen i form av en exportfunktion exempelvis till shape filer eller via 2
wms tjänst. Stefan sa att det i dagsläget inte går att få ut i dem shapeformat, eftersom data läses direkt från en emissionsdatabas i Airviro, vilket har ett eget format för data. Björn menade att en WMS tjänst vore det bästa. Anna menade att det var dags att ta ett samlat grepp på den frågan eftersom det finns samma önskan hos flera handläggare på Naturvårdsverket, med ambitionen att även kunna inkludera SMHIs datavärdskap för luftkvalitet och regional miljöövervakning med MATCH. Anna tänkte sig att kalla till ett möte mellan dessa och SMHI och diskutera fram en lösning som kan passa alla. Detta kräver ett separat större utvecklingsprojekt. NV:s regeringsuppdrag om arbetsmaskiner Frida Frida berättade om ett projekt som snart slutredovisas där arbetshypotesen är, att bäst vore det om det kunde skapas ett register över arbetsmaskiner. Nästa steg är att, om idén faller i god jord, utreda hur det skulle gå till. Redan idag har Transportstyrelsen möjlighet att få tillgång tillbesiktningsdata, t ex driftstimmar, men data samlas inte in idag så det är oklart vad det går att få in med nuvarande lagstiftning. Föreslås att viss data ska samlas in via besiktningen på detta vis och kan utökas till fler parametrar, t ex ifall det inte blir ett register. Registret skulle vara tänkt att omfatta ungefär det som ingår i vägfordonsregistret med vissa undantag, viktgränsen skulle vara över på 1,5 ton för motorredskap klass II. Det skulle som mest innebära nya uppgifter för cirka 35 000 nya arbetsmaskiner, även arbetsmaskiner för gruvor är med. Förslaget har en åldersgräns som innebär att ca 10 år gamla maskiner ska ingå i det nya registret. Däremot tas de undantag som finns med i vägtrafikregistret bort så även maskiner som inte går på allmän väg eller inom inhägnade områden omfattas. Med ett register med kontinuerlig dataförsörjning och bra branschkoppling blir det mycket lättare att få koll på hela parken av arbetsmaskiner. Bakgrunden till registret är få bättre underlagsdata och därmed säkrare utsläppsstatistik samt att kunna ta fram bra styrmedelförslag. En fråga kom upp var om det går lika bra att få ut uppgifter nu när en stor del av besiktningen är privatiserad. Det finns lagstöd idag för Transportstyrelsen att begära in data från alla besiktningsföretag, men detta görs inte idag så vilka data som går att begära in med nuvarande lagstiftning är osäkert. Fortsatt utredning föreslås i regeringsuppdraget t ex behov av eventuella lagändringar. Jordbrukssektorns kolväteutsläpp Anna Anna berättade att en forskare på SLU kommer att kontaktas för att titta närmare på den emissionsfaktorer som generar höga utsläpp av MNVOC inom jordbruket. Frågan är helt enkelt om emissionsfaktorn från Guidebook är tillämplig på svenskt jordbruk. Anna nämnde också att det finns många frågetecken runt detta, NMVOC utsläppen från jordbrukssektorn är därför undantagen i EU direktivet om utsläppstak. Nya miljömålsportalen Sveriges miljömål.se Birgit Den gamla miljömålsportalen är ersatt av sverigesmiljömål.se. Här har ännu inte den regionala nivån introducerats. Det är underlagsuppgifter från emissionsdatabasen som ligger till grund för de regionala utsläppsindikatorerna. Nästa möte blir tidig höst. Vid tangenterna Birgit Nielsen, RUS arbetsgrupp 3
Bilaga 1 4
5
6