Lokala lösningar på ungdomsarbetslöshet och integration

december 2012 Li Jansson Lokala lösningar på ungdomsarbetslöshet och integration

Innehåll Inledning... 2 Lokala lösningar på ungdoms arbetslöshet och integration... 3 Stora lokala variationer i ungdomars och invandrares möjligheter på arbetsmarknaden. 4 Privata instegsjobb påverkar ungdomsarbetslösheten.... 6 Offentliga jobb och övriga jobb har inte samma effekter... 10 Totala jobb... 10 Offentliga jobb... 11 Företagsklimatet påverkar de privata instegsjobben.... 13 Sammanfattning... 16 Appendix.............................................................................17 1

Inledning En av de stora samhällsutmaningarna är att minska det kvarvarande utanförskapet. Men utanförskapet, att sakna arbete, är ingen jämnt fördelad börda. Av de 800 000 personer som lever utan en inkomst av arbete är 80 procent unga, utomeuropeiskt födda eller personer med nedsatt arbetsförmåga. Det finns ingen enkel lösning för att komma till rätta med dessa problem. Men flera studier har visat att utformningen av företagsklimatet är centralt för att öka jobbskapandet och minska utanförskapet. Bara att förbättra det lokala företagsklimatet har potential att skapa 275 000 nya jobb, om alla kommuner förbättrar sig i nivå med de bästa kommunerna 1. Kommuner med ett bra företagsklimat lyckas bättre med integrationen, även när hänsyn tas till andra förklaringar som utbildningsnivåer, tidpunkt för invandring och var i landet kommunen ligger. Skillnaderna i sysselsättning mellan inrikes födda och utomeuropeiskt födda är betydligt lägre där. Vi kan också se att kommuner med ett bra företagsklimat har fler utomeuropeiskt födda akademiker i yrken som matchar deras kompetens. Men en växande samhällsutmaning är att möta dem vars utbildning inte är särskilt lång, eller att de på grund av att de är unga, invandrade eller saknar erfarenhet från svensk arbetsmarknad. För dem kan jobb med lite lägre utbildningskrav vara en väg till egen försörjning. Instegsjobbens framväxt förklaras oftast av anställningskostnadernas omfattning, som löner, arbetsrätt och arbetsgivaravgifter. Men även utformningen av företagsklimatet kan också påverkas tillgången på dessa jobb. En ny studie visar att bättre lokalt företagsklimat kan skapa upp till 120 000 nya lite enklare jobb med lägre förkunskapskrav. Kreicbergs utredning och opinion har anlitats för att utreda på vilket sätt företagsklimatet inverkar på förekomsten av jobb med lägre kvalifikationskrav. Detta kopplas i sin tur till utvecklingen av ungdomsarbetslöshet och integration. Stockholm november 2012 Li Jansson, nationalekonom Svenskt Näringsliv 1 Välståndssamhälle för alla den företagsamma vägen ur fattigdom, Jansson 2012. 2

Lokala lösningar på ungdomsarbetslöshet och integration Arbetslösheten bland svenska ungdomar är betydligt högre än i resten av befolkningen. Arbetslösheten bland 15 24 åringar ligger över 20 procent medan den totala arbetslösheten ligger runt sju procent. Även utrikesfödda har en betydligt sämre position på arbetsmarknaden än infödda svenskar. Under 2010 var förvärvsfrekvensen bland infödda svenskar cirka 80 procent. Motsvarande andel för personer födda utanför EU/EFTA var cirka 50 procent. Det finns flera orsaker till dessa stora skillnader. Den ekonomiska forskningen visar bland annat att en strikt arbetsrätt och en sammanpressad lönestruktur med höga lägstalöner missgynnar svagare grupper på marknaden. Även utbildningssystemet och arbetsförmedlingen kan påverka ungdomarnas och de utrikesföddas möjligheter på arbetsmarknaden. Politiska reformer kan därför underlätta anställningar av medarbetare utan lång erfarenhet från den svenska arbetsmarknaden. Många av dessa frågor avgörs i första hand på nationell nivå. Men även lokala politiker kan påverka förutsättningarna för dessa grupper. Arbetsmarknadsläget för ungdomar och utrikes födda varierar kraftigt mellan olika kommuner. Även om det ibland finns lokala avvikelser i kollektivavtalen som styr arbetsrätt och lägstalöner kan inte dessa små skillnader förklara variationen i ungdomsarbetslöshet. Det finns därför anledning att studera vilken roll lokala politiska beslut kan spela. Självklart har även svagare grupper större förutsättningar att hitta jobb i kommuner som präglas av en stark arbetsmarknad. Ju fler jobb det finns totalt, desto större är möjligheterna att unga kan få jobb. Men även vilken typ av jobb som finns i kommunen bör ha betydelse. Exempelvis är handeln och hotell- och restaurangbranschen betydligt viktigare arbetsgivare för ungdomar än för befolkningen som helhet. Dessa branscher skapar många instegsjobb både för ungdomar och för invandrare. Inom andra branscher ställs ofta högre krav på arbetslivserfarenhet och utbildning. Utbredningen av dessa branscher i en kommun beror delvis på köpkraften i kommunen. Men en del styrs också av politiska beslut. Vilken mark upplåts till kommersiella lokaler? Hur sker tillståndsgivningen för exempelvis uteserveringar? Hur lång tid tar det för kommunen att fatta beslut? Hur är kommunens servicenivå till företagen? Hur stor del av den kommunala verksamheten som är konkurrensutsatt bör också påverka ungdomarnas möjligheter på arbetsmarknaden. Konkurrensutsättningen kan påverka den allmänna företagstillväxten och dessutom öka rörligheten på arbetsmarknaden. I en kommun där en stor del av vård, skola och omsorg är konkurrensutsatta kommer nya företag att skapas hela tiden samtidigt som andra försvinner. Därmed blir också ungdomarnas och de utrikes föddas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden större. I denna rapport analyserar vi om dessa hypoteser stämmer. I ett första steg undersöks om förekomsten av lättillgängliga jobb i högre grad än det totala antalet jobb förklarar skillnaderna i ungdomsarbetslöshet och sysselsättningsgrad bland utrikesfödda mellan olika kommuner. Vidare studerar vi om det har betydelse i vilken sektor dessa enklare jobb finns. I nästa steg granskar vi om det lokala företagsklimatet har betydelse för förekomsten av dessa jobb. 3

Stora lokala variationer i ungdomars och invandrares möjligheter på arbetsmarknaden Det officiella måttet på arbetslöshet, och således även ungdomsarbetslöshet, beräknas utifrån arbetskraftsundersökningen (AKU) som SCB utför månadsvis. Men i och med att AKU är en stickprovsundersökning går det inte att utifrån denna utläsa den lokala arbetslösheten på till exempel kommunnivå. För att ändå kunna få en uppfattning om hur ungdomsarbetslösheten skiljer sig åt mellan landets kommuner har vi valt att använda oss av Arbetsförmedlingens statistik. Här kan vi utläsa hur många ungdomar som var inskrivna på de lokala arbetsförmedlingarna och på så sätt uppskatta ungdomsarbetslösheten även på kommunal nivå. Vi är medvetna om att måtten långt ifrån är identiska. För att klassas som arbetslös inom AKU krävs det att du sökt ett arbete under undersökningsveckan. Detta kan ju många personer göra även om de inte är inskrivna på någon arbetsförmedling. Dessutom sätts de arbetslösa i relation till den totala arbetskraften för att beskriva nivån på arbetslösheten i AKU. Medan de sätts i relation till hela befolkningen i Arbetsförmedlingens statistik. Arbetsförmedlingens statistik underskattar således den egentliga ungdomsarbetslösheten. Samtidigt finns det uppgifter över hur många personer som också befinner sig i arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Arbetsförmedlingens statistik, vilket drar upp detta mått. Samtidigt ska inte problemen med att använda Arbetsförmedlingens uppgifter över arbetslösheten överdrivas. När det gäller den totala arbetslösheten finns det uppgifter på länsnivå från både AKU och Arbetsförmedlingen. I diagrammet nedan visas att det finns en betydande samvariation mellan de båda måtten. Är arbetslösheten hög jämfört med andra delar av landet enligt det ena måttet är den också det enligt det andra måttet. Diagram 1. Samvariation mellan arbetslöshetsmått i länen 2011. 10 9 R2 = 0,5554 8 Arbetslöshet* enligt AF 7 6 5 4 3 2 1 0 0 2 4 6 8 10 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen. Arbetslöshet enligt AKU *Här ingår även personer i arbetsmarknadsprogram 4

Eftersom vi endast använder statistiken som jämförelser mellan kommuner och samma premisser gäller i alla kommuner anser vi att statistiken från Arbetsförmedlingen ger en god bild över hur ungdomsarbetslösheten skiljer sig åt mellan kommunerna. Och resultatet är slående. Det existerar stora variationer på lokal nivå när det gäller ungdomarnas arbetslöshet. Den lägsta arbetslösheten hittas i Danderyds kommun, Stockholms län, där 1,8 procent av ungdomarna är inskrivna på arbetsförmedlingen. Den högsta arbetslösheten finns i Haparanda, Norrbotten, där närmare var fjärde ungdom är inskriven på arbetsförmedlingen. Tabell 1. Kommuner med den lägsta respektive högsta ungdomsarbetslösheten. År 2011? Kommun Ungdomsarbetslöshet* Kommun Ungdomsarbetslöshet* Danderyd 1,8 Filipstad 20,2 Lidingö 2,4 Ragunda 20,2 Vaxholm 2,5 Bromölla 20,2 Täby 2,8 Vilhelmina 20,6 Vallentuna 3,3 Kalix 20,6 Håbo 3,4 Storfors 21,3 Lund 3,5 Sollefteå 21,6 Solna 3,5 Bräcke 22,4 Nacka 3,6 Överkalix 23,2 Värmdö 3,7 Haparanda 23,4 *Här ingår även personer i arbetsmarknadsprogram Källa: Arbetsförmedlingen Det finns även stora variationer i arbetsmarknadssituationen för utrikes födda. Eftersom arbetsförmedlingen inte ger ut arbetslöshetsstatistik med avseende på födelseland på kommunnivå använder vi oss av SCBs registerbaserade arbetsmarknadsstatistik och sysselsättningsgraden istället för att undersöka deras arbetsmarknadssituation. I Trosa kommun, Södermanland, är mer än 70 procent av de utomeuropeiskt födda sysselsatta. Den lägsta sysselsättningsgraden hos samma grupp återfinns i Hällefors, där endast drygt 20 procent har en sysselsättning. Tabell 2. Kommuner med dne lägsta respektive högsta sysselsättningsgraden hos invandrare*. År 2010? Kommun Sysselsättningsgrad Kommun Sysselsättningsgrad Trosa 71,1 Ronneby 33,6 Håbo 69 Bräcke 31,3 Mörbylånga 67,1 Storfors 31,1 Salem 66,8 Vingåker 30,7 Nykvarn 66,5 Lessebo 30,4 Täby 66,3 Karlskrona 30,2 Kungsbacka 66,3 Vilhelmina 30 Vallentuna 65,8 Smedjebacken 29,2 Laxå 65,2 Sorsele 28,1 Strömstad 65,1 Hällefors 21,3 *Födda utanför EU/Efta Källa: SCB, RAMS. 5

Privata instegsjobb påverkar ungdomsarbetslösheten För att kunna studera om förekomsten av instegsjobb påverkar den lokala ungdomsarbetslösheten började vi med att ta fram data över vad som kan räknas som instegsjobb. I detta sammanhang går det inte att använda sig av branschstrukturen i kommunerna. Visserligen skiljer sig exempelvis den genomsnittliga utbildningsnivån mellan olika branscher. Men även inom branscherna finns det stora variationer. Det finns yrken med både lägre och högre kvalifikationskrav i samtliga branscher. Istället har vi utgått från SCB:s yrkesindelning SSYK där samtliga anställda delas in efter vilket yrke de har. Här började vi med att identifiera vilka jobb som kunde karaktäriseras som jobb med lägre kvalifikationskrav. Vi utgick från SCB:s lönestrukturstatistik och fördelade lönerna efter yrken på tresiffernivå (SSYK). Därefter valde vi ut de yrken som hade en genomsnittlig månadslön som understeg 25 000 kronor. Totalt hittades 33 yrken som uppfyllde kravbilden. Nedan redovisas dessa i tabellform. Det fanns ytterligare två yrken vars månadslön understeg 25 000 kronor. Dessa var förskolelärare samt behandlingsassistenter. Men eftersom dessa yrken många gånger kräver en akademisk examen kan de inte klassas som instegsjobb. Tabell 3. Yrken med en månadslön under 25 000 kronor 2011. 411 kontorssekreterare och dataregistrerare 413 lager- och transportassistenter 414 biblioteksassistenter m.fl. 415 brevbärare m.fl. 421 kassapersonal m.fl. 422 kundinformatörer 512 storhushålls- och restaurangpersonal 513 vård- och omsorgspersonal 514 frisörer och annan servicepersonal, personliga tjänster 522 försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 611 växtodlare inom jordbruk och trädgård 612 djuruppfödare och djurskötare 613 växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 614 skogsbrukare 714 målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 732 drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare m.fl. 741 slaktare, bagare, konditorer m.fl. 742 möbelsnickare, modellsnickare m.fl. 823 maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 824 maskinoperatörer, trävaruindustri 826 maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri 827 maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. 828 montörer 832 fordonsförare 834 däckspersonal 912 städare m.fl. 913 köks- och restaurangbiträden 914 tidningsdistributörer, vaktmästare m.fl. 915 renhållnings- och återvinningsarbetare 919 övriga servicarbetare 921 medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 931 grovarbetare inom bygg och anläggning 932 handpaketerare och andra fabriksarbetare 6

Efter att ha identifierat vilka yrken som har en genomsnittlig månadslön som understiger 25 000 kr/månad behöver vi veta hur många personer som arbetar inom dessa yrken i privat respektive offentlig sektor. Detta får vi reda på via Yrkesregistret där vi även får reda på hur fördelningen ser ut kommun för kommun. Därefter relaterade vi antalet som arbetar i ovanstående yrken till kommunens invånare i arbetsför ålder (15 64 år). Det ger oss en uppfattning om hur vanlig förekomsten av enklare jobb är i Sveriges samtliga kommuner. I likhet med ungdomsarbetslöshet och sysselsättningsgrad hos invandrare finns även stora lokala skillnader när det gäller förekomsten av enklare privata jobb. I Strömstad kommun, Västra Götaland, uppgår de enklare privata jobben till 26 procent av den arbetsföra befolkningen. Även Sigtuna kommun i Stockholms län uppvisar en andel som överstiger 25 procent. I den andra ändan finns Forshaga kommun i Värmlands län vars andel privata enklare jobb endast uppgår till 4,1 procent av den arbetsföra befolkningen. Tabell 4. Kommuner med den högsta respektive lägsta förekomsten av enklare privata jobb. Kommun Andel enklare privata jobb Kommun Andel enklare privata jobb Strömstad 25,9% Degerfors 6,5% Sigtuna 25,0% Norberg 6,4% Ovanåker 22,9% Grums 6,0% Götene 22,6% Salem 5,8% Uppvidinge 22,6% Ale 5,5% Laxå 21,3% Öckerö 5,2% Falkenberg 21,3% Storfors 4,4% Burlöv 20,5% Hammarö 4,4% Sotenäs 20,2% Älvkarleby 4,4% Älmhult 20,2% Forshaga 4,1% Källa: SCB, Yrkesregistret. Frågan är då om andelen lättillgängliga jobb i kommunerna påverkar den lokala ungdomsarbetslösheten? Hypotesen är ju att en stor andel enklare jobb ska bidra till att minska tröskeleffekterna till den lokala arbetsmarknaden för ungdomar. En hög andel sådana jobb borde enligt denna hypotes leda till en relativt lägre ungdomsarbetslöshet. På samma sätt borde även invandrarnas sysselsättningsgrad vara högre i dessa kommuner. Vid en första anblick verkar detta samband svagt. En stor andel jobb med lägre kvalifikationskrav i kommunen verkar inte på något påtagligt sätt påverka vare sig ungdomsarbetslösheten eller invandrarnas sysselsättningsgrad. Men bilden störs av de kommuner där en stor del av invånarna arbetar på annat håll, så kallade förorts- och pendlingskommuner. I dessa kommuner arbetar över 40 procent av invånarna i en annan kommun än de bor i. 2 Det gör att det i vissa fall inte behövs någon stark lokal arbetsmarknad för att hålla nere arbetslösheten. En låg arbetslöshet i en pendlingseller förortskommun kan istället uppstå tack vare en stark arbetsmarknad i närliggande, ofta större, kommuner. 2 I förortskommuner arbetar över 50 procent av invånarna i en annan kommun och i pendlingskommuner är motsvarande andel 40 procent. 7

För att kontrollera detta introducerade vi så kallade dummyvariabler för pendlingsoch förortskommuner. På så sätt rensar vi för den effekt på den lokala arbetslösheten som uppstått tack vare en stark arbetsmarknad i en grannkommun. I regressionen nedan är ungdomsarbetslösheten den beroende variabeln som ska förklaras av andelen privata enklare jobb och de två dummyvariablerna för kommuntyp. Tabell 5. Y = Ungdomsarbetslöshet. N = 290, Signifikansnivå: ***1% **5% *10% Enklare jobb 0,395*** Förortskommun 6,107*** Pendlingskommun 1,200* Adj R 2 0,264 När vi tog hänsyn till typ av kommun uppstod alltså ett tydligt samband mellan kommunernas ungdomsarbetslöshet och förekomsten av enklare jobb i motsvarande kommun. Sambandet är statistiskt signifikant (lågt p-värde). Skattningen visar att en ökning av andelen privata instegsjobb med en procentenhet minskar ungdomsarbetslösheten med cirka 0,4 procentenheter. Även kommuntypen har betydelse för ungdomsarbetslösheten även om p-värdet för pendlingskommuner inte är signifikant på femprocentsnivån. Eftersom multipla regressioner inte går att visualisera i diagram form redovisar vi en enkel regression där vi endast redovisar sambandet för de kommuner som varken är pendlings- eller förortskommuner med tillhörande förklaringsvärde. Diagram 2. Samband mellan ungdomsarbetslöshet och andel privata jobb med lägre förkunskapskrav. 30 25 Ungdomsarbetslöshet 20 15 10 5 0 R2 = 0,1701 0 5 10 15 20 25 30 Andel privata instegsjobb 8

En motsvarande regressionskörning där vi istället använder invandrares sysselsättningsgrad som beroende variabel visar på liknande resultat då vi använder enklare jobb som förklaringsvariabel och? kontrollerar för kommuntyp?. Sambandet är klart positivt. Ju högre andel enklare privata jobb desto högre sysselsättningsgrad. Beräkningarna tyder på att en ökning av andelen privata instegsjobb med en procentenhet ökar sysselsättningsgraden bland utrikes födda med 0,8 procentenheter. Däremot är kommuntypen pendlingskommun inte en signifikant variabel för sysselsättningsgraden. Tabell 6. Y = Sysselsättningsgrad, invandrare. N = 290, Signifikansnivå: ***1% **5% *10% Enklare jobb 0,790*** Förortskommun 12,967*** Pendlingskommun 0,957 Adj R 2 0,317 9

Offentliga jobb och övriga jobb har inte samma effekter Totala jobb Men ju fler jobb det finns i en kommun desto lägre borde även ungdomsarbetslösheten bli, oavsett vad det är för jobb som finns. Det kan alltså invändas att det inte är en stor andel instegsjobb som bidrar till en lägre ungdomsarbetslöshet utan det är det totala utbudet av jobb som är det som observeras. För att kontrollera detta har vi gjort en liknande regression som ovan där vi åter ger förorts- och pendlingskommuner en dummyvariabel. Men istället för andelen enklare jobb som förklaringsvariabel till den lokala ungdomsarbetslösheten använder vi andelen totala jobb i förhållande till den arbetsföra befolkningen som förklaringsvariabel. Tabell 7. Y = Ungdomsarbetslöshet. N = 290, Signifikansnivå: ***1% **5% *10% Totala jobb 0,078*** Förortskommun 6,328*** Pendlingskommun 1,327* Adj R 2 0,209 Skattningen visar att sambandet mellan det totala antalet jobb och ungdomsarbetslösheten inte alls är lika starkt som för privata enklare jobb. En ökning av det totala antalet jobb med en procentenhet minskar ungdomsarbetslösheten med endast 0,08 procentenheter. Effekten av enklare privata jobb är alltså fem gånger starkare. Vidare är förklaringsvärdet lägre och p-värdet högre i denna skattning. För att visualisera resultatet visas endast de kommuner som inte är förorts- eller pendlingskommuner med tillhörande förklaringsgrad. Diagram 3. Samband mellan ungdomsarbetslöshet och andel totala jobb. 100% 90% 80% R2 = 0,0932 70% Andel jobb 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0 5 10 15 20 25 30 Ungdomsarbetslöshet 10

Även när vi tittar på invandrares sysselsättningsgrad blir resultaten sämre när vi använder oss av andelen totala jobb som förklaringsvariabel. En ökning av det totala antalet jobb med en procentenhet ökar sysselsättningsgraden bland de utrikesfödda med endast 0,12 procentenheter. Effekten var mer än sex gånger starkare för de enklare privata jobben. Även förklaringsgraden är betydligt lägre i denna beräkning. Tabell 8. Y = Sysselsättningsgrad, invandrare. N = 290, Signifikansnivå: ***1% **5% *10% Totala jobb 0,126*** Förortskommun 12,853*** Pendlingskommun 0,791 Adj R 2 0,247 Offentliga jobb Den offentliga sektorn är en stor arbetsgivare i de flesta kommuner. Och även i det offentliga finns motsvarande enklare jobb som redovisades tidigare. 3 Även här finns stora variationer när det gäller omfattningen av jobben. I Eksjö kommun, Jönköpings län, uppgår de offentliga enklare jobben till 19 procent av den arbetsföra befolkningen. Motsvarande andel i Vellinge ligger endast på 1,4 procent, vilket är den lägsta noteringen i riket. Tabell 9. Kommuner med den högsta respektive lägsta förekomsten av enklare offentliga jobb. Kommun Andel enklare offentliga jobb Kommun Andel enklare offentliga jobb Eksjö 19,1% Vallentuna 4,6% Dorotea 19,0% Salem 4,5% Lycksele 18,3% Vaxholm 4,5% Överkalix 18,1% Sollentuna 4,1% Ånge 17,6% Sundbyberg 3,9% Åsele 17,4% Upplands Väsby 3,6% Arvidsjaur 17,3% Staffanstorp 3,4% Pajala 16,2% Nacka 3,3% Norsjö 16,2% Täby 3,0% Vilhelmina 16,0% Vellinge 1,4% Källa: SCB, Yrkesregistret. För att ta reda på om även enklare jobb i den offentliga sektorn leder till en lägre ungdomsarbetslöshet gör vi motsvarande regression som tidigare. Men denna gång används således andelen offentliga enklare jobb som förklaringsvariabel till ungdomsarbetslösheten. 3 Vi studerar alltså exakt samma yrkesgrupper som i tabell 3. Men nu studeras de jobb som finns i den offentliga sektorn. 11

Tabell 10. Y = Ungdomsarbetslöshet. N = 290, Signifikansnivå: ***1% **5% *10% Enklare offentliga jobb 0,571*** Förortskommun 2,299*** Pendlingskommun 0,784 Adj R 2 0,253 Men till skillnad från privata enklare jobb verkar en hög andel offentliga enklare jobb samvariera med en högre ungdomsarbetslöshet. Det vill säga ju högre andel enklare offentliga jobb desto högre ungdomsarbetslöshet. Detta resultat kan verka motstridigt med tanke på de resultat som tidigare presenterats. En förklaring kan vara att sambandet mellan ungdomsarbetslöshet och många enklare offentliga jobb är omvänt till skillnad från när vi studerade de privata jobben. Det skulle alltså kunna vara att det är ungdomsarbetslösheten som förklarar den höga andelen offentliga jobb. Med en svag jobbtillväxt i privat sektor utgör den offentliga sektorn en större del av den totala ekonomin. En annan tänkbar anledning till det motstridiga resultatet är att det främst är inom den privata sektorn som utslagning av aktörer sker och där nya aktörer etablerar sig. Offentliga verksamheter lägger oftast inte ned verksamheter eller blir utkonkurrerade av andra aktörer. Däremot effektiviseras de bland annat genom minskning av personalstyrkan 4. Men i dessa fall träder lagen om anställningsskydd och turordningsreglerna in, vilka oftast gynnar äldre anställda. Enligt den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) var medelåldern för en anställd inom det offentliga mellan 44 45 år. I privatägda aktiebolag låg motsvarande medelålder på 40 år. Det motstridiga resultatet kan alltså visa att de privata enklare jobben till större del kommer ungdomar och invandrare till del. Medan de enklare jobben inom det offentliga till större delen innehas av äldre och svenskfödda. Även om resultaten kan vara förvånande finns det andra studier som ger liknande resultat. En studie från IFAU 5 visade att sysselsättningen ökade på marknader som konkurrensutsattes. Framförallt var det sysselsättningen bland unga, utrikesfödda och äldre som ökade. Nedan visas regressionen i diagramform för de kommuner som inte klassats som förorts- eller pendlingskommuner med tillhörande förklaringsgrad. 4 Antalet kommunanställda har till exempel minskats med 30 000 anställda under perioden 2005 2010. 5 Hanspers och Hensvik, Konkurrens och sysselsättning, Rapport 2011:12, IFAU, 2011. 12

Diagram 4. Samband mellan ungdomsarbetslöshet och andel enklare offentliga jobb. 30 25 Ungdomsarbetslöshet 20 15 10 5 R2 = 0,1303 0 5 10 15 20 25 Andel offentliga instegsjobb En regressionskörning på motsvarande sätt för invandrares sysselsättningsgrad visar på samma resultat. En hög andel enklare offentliga jobb tenderar att samvariera med en lägre sysselsättningsgrad hos kommunens utlandsfödda (födda utanför EU/Efta) invånare. Tabell 11. Y = Sysselsättningsgrad, invandrare. N = 290, Signifikansnivå: ***1% **5% *10% Enklare offentliga jobb 1,002*** Förortskommun 5,983*** Pendlingskommun 2,760** Adj R 2 0,287 Företagsklimatet påverkar de privata instegsjobben. Genomgången i tidigare avsnitt visar tydligt på vikten av enklare jobb i den privata sektorn för att förbättra arbetsmarknadssituationen för ungdomar och invandrare. Frågan är då vad de lokala politikerna kan göra för att öka möjligheterna till tillväxt i den privata servicesektorn. En stor del av tillväxtmöjligheterna avgörs på nationell nivå genom kollektivavtal, utbildningssystemet, arbetsgivaravgifter, arbetsrätten, RUT- och ROT-avdrag och restaurangmomsen. En del av variationerna i förekomsten av privata instegsjobb mellan olika kommuner kan heller inte påverkas genom lokala politiska beslut. Exempelvis kan närheten till stränder eller skidbackar dra upp turismen i en kommun och därmed skapa ett stort antal instegsjobb inom turistindustrin eller turistnäringen?. Även om alla kommuner kan arbeta för att öka turismen har inte alla samma förutsättningar. Hur tätbefolkad en kommun är kan också ha betydelse för omfattningen på både detaljhandeln och hotell- och restaurangbranschen. 13

Samtidigt finns det också mycket som kommunen kan göra för att öka tillväxten i den privata servicesektorn. Kommunerna avgör till exempel själva vilka områden som upplåts till handelsområden. Även tillståndshanteringen har stor betydelse. Snabbheten och generositeten kan vara avgörande för många företag. Det kan exempelvis gälla tillstånd för uteservering för olika restauranger. För att se hur mycket den lokala politiken kan påverka förekomsten av privata instegsjobb har vi studerat sambandet mellan dessa jobb och företagens omdömen om det lokala företagsklimatet. Det bör påpekas att ett förbättrat företagsklimat sannolikt inte påverkar just de privata instegsjobben i första hand. Företagsklimatet är minst lika betydelsefullt för etableringar och tillväxt i kunskapsintensiva företag. Men i en kommun där klimatet för företagande generellt är bra bör det också finnas större möjligheter för att skapa tillväxt i den privata servicesektorn. När avancerade verksamheter etableras i kommunen får det kringeffekter genom att underlaget för servicesektorn växer. Svenskt Näringsliv genomför varje år en ranking av företagsklimatet i landets samtliga kommuner. Denna ranking bygger både på statistiska variabler och företagens betyg på olika faktorer. Den faktor som har störst betydelse i denna ranking är företagens totala omdöme om företagsklimatet i kommunen. Betygsstegen går från 1 till 6. Vi har alltså studerat det genomsnittliga betyget på detta omdöme i respektive kommun. Samtidigt finns det som tidigare nämnts andra faktorer som bör påverka förekomsten av privata instegsjobb. Vi har därför inkluderat en variabel som beskriver hur många invånare som finns per kvadratkilometer. Ju mer tätbefolkad en kommun är, desto bättre är förutsättningarna för privata serviceverksamheter. Vi har också lagt till dummyvariabler för pendlings- och förortskommuner. Det bör vara så att behovet av privata servicejobb är mindre i kommuner där en stor del av befolkningen dagligen arbetspendlar till en annan kommun. Eftersom de i detta fall bland annat besöker lunchrestauranger i den kommun de arbetar i och kanske även gör en del av sina inköp i samband med arbetet. Resultaten av regressionen redovisas nedan. Tabell 12. Y = Förekomsten av privata enklare jobb. N = 290, Signifikansnivå: ***1% **5% *10% Befolkningstäthet 0,0014*** Sammanfattande omdöme 2,042*** Förortskommun 3,953*** Pendlingskommun 2,442*** Adj R 2 0,204 Regressionen uppvisar de förväntade sambanden och samtliga estimat är statistiskt signifikanta. De kommuner som räknas som förortskommuner har 3,9 procentenheter lägre andel enklare privata jobb i relation till befolkningen. För pendlingskommuner är andelen 2,4 procentenheter lägre. Befolkningstätheten har en positiv inverkan på dessa jobb. Resultaten ska tolkas som att en ökning på 100 invånare per kvadratkilometer ger en ökning av de enklare privata jobben med 0,14 procentenheter. Det är alltså inga stora effekter men samtidigt är variationen i befolkningstäthet stor mellan kommunerna. I Stockholm finns det över 4 600 invånare per kvadratkilometer medan motsvarande notering för Arjeplog är 0,2. 14

När det gäller företagsklimatet är effekterna relativt stora. Skattningen visar på att en höjning av det genomsnittliga sammanfattande omdömet på företagsklimatet med ett steg skulle öka de enklare privata jobben med över 2 procentenheter. Det motsvarar en ökning av de enklare instegsjobben med 120 000 jobb. Enligt de tidigare skattningarna i denna rapport skulle en sådan ökning leda till en minskning av ungdomsarbetslösheten med knappt en procentenhet och dessutom öka sysselsättningsgraden bland invandrare med drygt 1,5 procentenheter. Graden av konkurrensutsättning av kommunernas verksamhet påverkar direkt andelen privata servicejobb. Ju mer av exempelvis äldreomsorgen som konkurrensutsätts, desto fler jobb för vård- och omsorgspersonal finns inom den privata sektorn. Vi inkluderade därför även graden av konkurrensutsättning i regressionen. Tabell 13. Y = Förekomsten av privata enklare jobb. N = 290, Signifikansnivå: ***1% **5% *10% Befolkningstäthet 0,0011** Sammanfattande omdöme 1,907*** Förortskommun 4,257*** Pendlingskommun 2,427*** Entreprenader 0,051 Adj R 2 0,207 Graden av konkurrensutsättning (Entreprenader) har en positiv effekt på de privata servicejobben men sambandet är inte statistiskt säkerställt på 10-procentsnivån. Effekten är heller inte så stor. Skattningarna tyder på att om ytterligare tio procentenheter av de kommunala verksamheterna överlåts på privata utförare ökar andelen privata servicejobb med 0,05 procentenheter. Samtidigt bör det påpekas att det sannolikt finns en samvariation mellan det sammanfattande omdömet om företagsklimatet och graden av konkurrensutsättning. I kommuner med en positiv syn på det privata näringslivet och en bra service till företagen är det vanligare att de också konkurrensutsätter en större del av sina egna verksamheter. Våra tester visar också att om det sammanfattande omdömet utesluts ur regressionen blir graden av konkurrensutsättning signifikant på femprocentsnivån. Sammanfattningsvis visar beräkningarna att kommunerna har möjlighet att påverka förekomsten av privata servicejobb och därmed i förlängningen både ungdomsarbetslösheten och invandrarnas sysselsättningsgrad. Genom konkurrensutsättning av de egna verksamheterna, en hög servicenivå med snabba beslut om olika tillstånd, en tillåtande attityd och inte alltför höga avgifter går det att skapa en bättre grund för en växande privat servicesektor. 15

Sammanfattning I denna rapport analyseras vikten av instegsjobb i den privata sektorn för att öka sysselsättningen bland svagare grupper på arbetsmarknaden som ungdomar och invandrare. Vi studerade förekomsten av de 33 yrken med lägst genomsnittliga löner och satte dessa jobb i relation till befolkningen i samtliga kommuner. I ett första steg analyserades sambandet mellan dessa jobb i den privata sektorn och ungdomsarbetslösheten i Sveriges kommuner. Sambanden tyder på att privata instegsjobb har stor betydelse. Uppskattningsvis leder en ökning av dessa privata instegsjobb med en procentenhet till en minskning av den totala ungdomsarbetslösheten med 0,4 procentenheter och till en ökning av sysselsättningsgraden bland utomeuropeiskt födda med 0,8 procentenheter. Eftersom förekomsten av dessa privata instegsjobb varierar med mellan 4 och 26 procent bland Sveriges kommuner visar beräkningarna att det finns en stor potential till att förbättra arbetsmarknadssituationen för både ungdomar och utrikesfödda. Det kan tyckas självklart att antalet jobb i en kommun påverkar arbetsmarknadssituationen för alla invånare. Men effekten av det totala antalet jobb i relation till befolkningen är inte alls lika viktig som just de privata instegsjobben. En ökning av det totala antalet jobb med en procentenhet leder endast till en minskning av ungdomsarbetslösheten med 0,07 procentenheter och till en ökning av utrikesföddas sysselsättningsgrad med 0,13 procentenheter. Effekten av just instegsjobben är alltså fem till sex gånger högre. Instegsjobb i den offentliga sektorn verkar dessutom ha motsatt effekt på de svagare grupperna. Detta resultat är överraskande, men en förklaring kan vara att medelåldern bland de anställda är högre i de offentliga jobben. Eftersom nya företag kommer fram och andra försvinner i den privata sektorn blir jobbrörligheten högre i den privata sektorn vilket gör det lättare för svagare grupper att komma in på arbetsmarknaden. Förekomsten av privata jobb styrs i hög utsträckning av beslut på den nationella nivån. Det gäller arbetsrätt, arbetsgivaravgifter, kollektivavtalade löner och utbildningssystemet. Men i denna rapport visas också att det lokala företagsklimatet har betydelse för framväxten av de privata instegsjobben. Även när vi tar hänsyn till exempelvis befolkningstätheten i kommunerna framkommer det att i kommuner där företagen ger det lokala företagsklimatet ett högt betyg finns det också fler privata instegsjobb. Detta kan tyckas vara förvånande då ett gott företagsklimat kanske främst förknippas med etableringar och tillväxt i kunskapsintensiva företag. Men det finns flera förklaringar till att även servicejobben påverkas av företagsklimatet. De lokala politikerna kan på många sätt direkt påverka framväxten av dessa instegsjobb genom att konkurrensutsätta de egna verksamheterna, genom att upplåta mark till detaljhandeln och genom en hög servicenivå. Det kan också gälla tillståndsgivning för till exempel hotell och pensionat, uteserveringar eller för att ansluta ett avlopp. Om arbetsmarknaden ska förbättras för ungdomar och invandrare måste nödvändiga steg tas på såväl den nationella som den lokala nivån. 16

Appendix Här redovisas de utdatasammanfattningar som ligger till grund för regressionsanalyserna som diskuteras i rapporten. Tabell 5. Ungdomsarbetslöshet och privata enklare jobb. UTDATASAMMANFATTNING Regressionsstatistik Multipel-R 0,5213027 R-kvadrat 0,2717565 Justerad R-kvadrat 0,2641176 Standardfel 3,9475939 Observationer 290 ANOVA fg KvS MKv F p-värde för F Regression 3 1663,1609 554,38697 35,575261 1,438E 19 Residual 286 4456,8802 15,583497 Totalt 289 6120,0411 Koefficienter Standardfel t-kvot p-värde Nedre 95% Konstant 18,719262 0,9346627 20,027826 2,262E 56 16,879572 Priv. Instegsjobb 0,3952626 0,0664244 5,9505659 7,797E 09 0,5260053 Förortskommun 6,1067655 0,6238693 9,7885328 1,058E 19 7,3347233 Pendlingskommun 1,200332 0,6470108 1,8551963 0,0645971 2,473839 17

Tabell 6. Invandrares sysselsättningsgrad och privata enklare jobb. UTDATASAMMANFATTNING Regressionsstatistik Multipel-R 0,5690252 R-kvadrat 0,3237896 Justerad R-kvadrat 0,3166965 Standardfel 7,5081771 Observationer 290 ANOVA fg KvS MKv F p-värde för F Regression 3 7719,9802 2573,3267 45,648437 3,901E 24 Residual 286 16122,599 56,372724 Totalt 289 23842,579 Koefficienter Standardfel t-kvot p-värde Nedre 95% Övre 95% Konstant 37,400628 1,7776938 21,038847 5,037E 60 33,901605 40,89965 Priv. Instegsjobb 0,789935 0,1263367 6,2526174 1,465E 09 0,5412674 1,0386027 Förortskommun 12,967125 1,1865764 10,928184 1,838E 23 10,631595 15,302655 Pendlingskommun 0,9565608 1,2305906 0,7773185 0,4376134 1,4656022 3,3787238 Tabell 7. Ungdomsarbetslöshet och totala jobb. UTDATASAMMANFATTNING Regressionsstatistik Multipel-R 0,4658765 R-kvadrat 0,217041 Justerad R-kvadrat 0,2088281 Standardfel 4,0932067 Observationer 290 ANOVA fg KvS MKv F p-värde för F Regression 3 1328,2996 442,76653 26,426974 4,07E 15 Residual 286 4791,7415 16,754341 Totalt 289 6120,0411 Koefficienter Standardfel t-kvot p-värde Nedre 95% Övre 95% Konstant 18,418082 1,4163427 13,003973 1,09E 30 15,630305 21,20586 Andel jobb/bef 0,0781204 0,02171 3,5983592 0,0003773 0,120852 0,0353887 Förortskommun 6,3281171 0,7311372 8,6551709 3,64E 16 7,7672094 4,8890248 Pendlingskommun 1,3265817 0,7163639 1,8518267 0,0650812 2,7365958 0,0834324 18

Tabell 8. Invandrares sysselsättningsgrad och totala jobb. UTDATASAMMANFATTNING Regressionsstatistik Multipel-R 0,5050199 R-kvadrat 0,2550451 Justerad R-kvadrat 0,2472309 Standardfel 7,8805875 Observationer 290 ANOVA fg KvS MKv F p-värde för F Regression 3 6080,9327 2026,9776 32,638618 3,58E 18 Residual 286 17761,646 62,103659 Totalt 289 23842,579 Koefficienter Standardfel t-kvot p-värde Nedre 95% Övre 95% Konstant 39,917812 2,7268626 14,638732 1,34E 36 34,550546 45,285077 Andel jobb/bef 0,1260565 0,0417979 3,015856 0,0027927 0,0437859 0,2083271 Förortskommun 12,852537 1,4076471 9,1305112 1,28E 17 10,081875 15,623199 Pendlingskommun 0,7909404 1,3792042 0,5734759 0,5667732 1,9237379 3,5056188 Tabell 10. Ungdomsarbetslöshet och enklare offentliga jobb. UTDATASAMMANFATTNING Regressionsstatistik Multipel-R 0,5105929 R-kvadrat 0,2607051 Justerad R-kvadrat 0,2529503 Standardfel 3,9774342 Observationer 290 ANOVA fg KvS MKv F p-värde för F Regression 3 1595,5261 531,84202 33,618369 1,215E 18 Residual 286 4524,5151 15,819983 Totalt 289 6120,0411 Koefficienter Standardfel t-kvot p-värde Nedre 95% Övre 95% Konstant 7,0785276 1,1880491 5,9581102 7,483E 09 4,7400986 9,4169566 Off.instegsjobb 0,5705692 0,1031371 5,5321459 7,145E 08 0,3675653 0,7735732 Förortskommun 2,2986413 0,754949 3,0447635 0,0025455 3,7846023 0,8126802 Pendlingskommun 0,7837616 0,6579289 1,1912559 0,2345408 0,5112353 2,0787586 19

Tabell 11. Invandrares sysselsättningsgrad och enklare offentliga jobb. UTDATASAMMANFATTNING Regressionsstatistik Multipel-R 0,5421776 R-kvadrat 0,2939565 Justerad R-kvadrat 0,2865505 Standardfel 7,6720127 Observationer 290 ANOVA fg KvS MKv F p-värde för F Regression 3 7008,6823 2336,2274 39,691407 1,786E 21 Residual 286 16833,897 58,859779 Totalt 289 23842,579 Koefficienter Standardfel t-kvot p-värde Nedre 95% Övre 95% Konstant 59,120307 2,29161 25,79859 1,241E 76 54,609747 63,630867 Off.instegsjobb 1,0018077 0,1989395 5,0357404 8,44E 07 1,393379 0,6102365 Förortskommun 5,9833196 1,4562098 4,1088308 5,198E 05 3,1170718 8,8495675 Pendlingskommun 2,760017 1,2690691 2,1748359 0,0304618 5,2579169 0,262117 Tabell 12. Förekomst av enklare privata jobb och sammanfattande omdöme. UTDATASAMMANFATTNING Regressionsstatistik Multipel-R 0,4640778 R-kvadrat 0,2153682 Justerad R-kvadrat 0,2043558 Standardfel 3,3508425 Observationer 290 ANOVA fg KvS MKv F p-värde för F Regression 4 878,35176 219,58794 19,55692 3,096E 14 Residual 285 3200,0214 11,228145 Totalt 289 4078,3732 Koefficienter Standardfel t-kvot p-värde Nedre 95% Övre 95% Konstant 6,5310065 1,7365922 3,7608176 0,0002055 3,1128329 9,94918 Befolkningstäthet 0,0013676 0,0004288 3,1890758 0,0015864 0,0005235 0,0022117 Sammanfattande omdöme 2,0418156 0,5238987 3,8973484 0,0001213 1,0106141 3,0730171 Förortskommun 3,9527452 0,5258933 7,5162492 7,342E 13 4,9878728 2,9176175 Pendlingskommun 2,4423466 0,5325559 4,5860847 6,771E 06 3,4905884 1,3941048 20

Tabell 13. Förekomst av enklare privata jobb och entreprenader. UTDATASAMMANFATTNING Regressionsstatistik Multipel-R 0,4702858 R-kvadrat 0,2211687 Justerad R-kvadrat 0,2074569 Standardfel 3,344306 Observationer 290 ANOVA fg KvS MKv F p-värde för F Regression 5 902,00855 180,40171 16,129787 5,352E 14 Residual 284 3176,3646 11,184383 Totalt 289 4078,3732 Koefficienter Standardfel t-kvot p-värde Nedre 95% Övre 95% Konstant 6,5706372 1,7334188 3,7905654 0,0001836 3,1586587 9,9826157 Befolkningstäthet 0,0010573 0,0004782 2,2108371 0,0278439 0,000116 0,0019987 Sammanfattande omdöme 1,90661 0,5310769 3,5900828 0,0003893 0,8612637 2,9519563 Förortskommun 4,2573943 0,5651237 7,533562 6,627E 13 5,3697566 3,1450319 Pendlingskommun 2,427244 0,5316185 4,5657629 7,421E 06 3,4736563 1,3808316 Entreprenader 0,0511508 0,0351707 1,4543599 0,1469508 0,0180775 0,1203792 21

www.svensktnaringsliv.se Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00