Folk- och bostadsräkningarna 1860-1990

INLEDNING TILL Folk- och bostadsräkningarna 1860-1990 Folkräkningar utfördes under perioden 1860-1900 vart tionde år och publicerades i Bidrag till Sveriges officiella statistik. A, Befolkningsstatistik (BiSOS A). Dessa är digitaliserade och finns på adressen http://www.scb.se/bisos Därefter har resultaten från räkningarna ingått i serien Sveriges officiella statistik (SOS). 1910 till 1930 genomfördes räkningen vart tionde år och därefter vart femte år med undantag för 1955. Publikationerna har t o m 1960 benämnts Folkräkningen. De allmänna bostadsräkningarna har utförts 1912-1914, 1920, 1933 och 1945 och 1960. År 1945 bar titeln Bostäder och hushåll. 1965 till 1990 har Folk- och bostadsräkningen ägt rum vart femte år. Folk- och bostadsräkningen 1980. Del 1, Beskrivning av råtabeller, kartor och diagram = Population and Housing Census 1980. Part 1, Tabulation programme, charts and maps. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2009. urn:nbn:se:scb-fob-1980_01_

Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 1 Beskrivning av råtabeller, kartor och diagram Sveriges officiella statistik Statistiska centralbyrån Stockholm 1981

Population and Housing Census 1980 Part 1 Tabulation programme, charts and maps Official Statistics of Sweden National Central Bureau of Statistics Stockholm 1981 Tidigare publicering Folkräkningar utfördes under perioden 1860 1930 vart tionde är, därefter vart femte är med undantag för år 1955. Resultaten från räkningarna har fr o m folkräkningen 1910 publicerats i serien Sveriges Officiella Statistik (SOS): Folkmängden och dess förändringar. Publikationerna som tom årgång 1960 benämnts Folkräkningen och därefter Folk- och bostadsräkningen, har utgivits av statistiska centralbyrån. Den första allmänna bostadsräkningen utfördes 1945 och resultaten publicerades av socialstyrelsen under titeln "Bostäder och hushåll" i SOS-serien. Från och med 1960 har bostadsräkningar utförts vart femte år i kombination med folkräkningar. För bearbetningen 1960 svarade bostadsstyrelsen som publicerade resultaten i serien Sveriges Officiella Statistik under titeln Bostadsräkningen 1960. Redogörelse som motsvarar den i föreliggande publikation har för räkningarna 1960, 1965, 1970 och 1975 publicerats i Folk-och bostadsräkningen 1975 delarna 1:1, 1:2 och 1:3. Previous publication In the period between 1860 and 1930 population censuses have been taken every tenth year and since the later date every fifth year with the exception of 1955. Ever since the population census in 1910 the results of the censuses have been published in the Official Statistics of Sweden (SOS) series as "Population and Vital Statistics". These publications, entitled until the 1960 issue the "Census of the Population" and since then the "Population and Housing Census", have been issued by the National Central Bureau of Statistics. The first housing census which covered the whole country was taken in 1945. The results, entitled "Dwellings and households", were published by the National Board of Health and Welfare in the SOS-series. From 1960 onwards the housing censuses have been taken every fifth year in coordination with population censuses. The housing census of 1960 was supervised by the National Housing Board. The results were entitled Housing Census 1960 and published in the Official Statistics of Sweden (SOS) series. Report corresponding to the present publication were issued for the censuses of I960, 1965, 1970 and 1975 in the»population and Housing Census 1975» parts 1:1,1:2 and 1:3. Published by the National Central Bureau of Statistics, S-115 81 Stockholm Liber Förlag/ Allmänna Förlaget ISBN 9138-06121-X Printed in Sweden Modin-Tryck AB, Stockholm 1981

1 Förord Statistiska centralbyrån (SCB) framlägger härmed första delen av Folk- och Bostadsräkningen 1980 (FoB 80). Den innehåller beskrivningar av råtabellprogrammen och av den grafiska redovisningen. Publikationen har redigerats av byrådirektör Bo Chytraeus. Stockholm i mars 1981 LENNART NILSSON Curt Nilsson

3 Innehåll Contents 5 Svensk-engelsk ordlista 8 Sammanfattning på engelska 9 Inledning 10 Redovisningen av FoB-statistik 12 Definitioner 17 Kvalitet och jämförbarhet 20 Tabellförteckning, allmänna programmet 25 Tabellplaner, allmänna programmet List of terms Summary Introduction The presentation of 1980 Census statistics Definitions Quality studies List of tables, general programme Lay-outs of tables, general programme 81 Tabellförteckning, specialprogrammet 85 Tabellplaner, specialprogrammet List of tables, special programme Lay-outs of tables, special programme 109 Diagramförteckning 111 Diagram List of charts Charts 164 Kartförteckning 169 Kartexempel List of maps Types of map Bilagor 182 1 Register över vissa i råtabellerna ingående variabler 183 2 Variabelinnehåll i folk-och bostadsräkningarna fr o m FoB 60 184 3 Regionala nivåer för allmänna programmets råtabeller 186 4 Regionala koder 194 5 Omfattning av storstadsområdena 198 6 Näringsgrensschema, 4-siffernivå 202 7 Näringsgrensschema, länsplanering 203 8 Näringsgrensschema, begränsad nivå 204 9 Yrkesschema, 3-siffernivå 208 10 Yrkesschema, begränsad nivå 209 11 Sektortillhörighetsschema Appendices 1 Register of certain variables in the unedited tables 2 List of topics covered by the Census of 1960-1980 3 Regional units in the unedited tables (general programme) 4 Administrative subdivision 5 Extent of the three biggest towns with suburbs 6 Industrial classification, 4-digit level 7 Industrial classification, used in the county planning 8 Industrial classification, limited level 9 Occupational classification, 3-digit level 10 Occupational classification, limited level 11 Classification of type of employment

5 List of terms day-time population small area within municipality used by the house-owner for other purposes than habi- tation tenure status, occupancy status of which A-region(er) allmännyttiga bostadsforetag alltid andra privata hushåll annan annat anställda anställning anställningens art antal antal hemmavarande barn i olika åldrar arbetade timmar arbetsplats arbetsplatsens belägenhet arbetsplats i utlandet, på havet, växlande, ej lokaliserbar eller okänd arbetsplatsområde av avlopp bad- eller duschrum barn bebodda befolkning begränsad nivå betraktas boende bostadshushåll bostadslägenheter bostadsområde bostadsortens bostadsrum bostadsrättsförening bostadsrättsinnehavare byggnadsperiod byggnadsstomme båda könen centralvärme civilstånd dagbefolkning delområde disponeras av fastighetsägaren för annat ändamål än bostad dispositionsform därav region(s) of co-operating communes semi-public body, i.e. non- profit housing organization supervised by the local authority always other private households other other employees employment kind of employment number (of) number of children in various ages living with their parents hours worked place of work location of the place of work place of work abroad, at sea varying or unknown district of place of work of drains bathroom or shower-room child(ren) occuppied population aggregates of major groups (limited level) regarded as occupants, members of the household dwelling houshold(s) dwellings residential district at the place of residence room(s) used for habitation housing co-operative society tenant-owner (member of a housing co-operative period of construction type of framework both sexes central heating marital status efter egen ej ej förvärvsarbetande ej tillgång till eller elvärme enbart endast enbostadshus enpersonhushåll ensamboende ensamstående föräldrar enskild (del) tätort enskild person exkl extra rökkanal fastighetstyp finns flerbostadshus folkmängd från frånskilda födelseland fördelning födelseår företagare församling (förs) förvärvsarbetande förvärvsintensitet förädrar gemensam gifta ej samboende gifta samboende glesbygd hela befolkningen hela länet hemkommunen hemmavarande hemtätorten hus hushåll hushållsföreståndare hushållskvoter hushållsstorlek hushållsställning hushållstillhörighet hustru hustruns ålder hustyp by private not not economically active population without accès to or electric heating only only one-dwelling houses one-person households living alone single parents (part of) urban locality private person excluding supplementary chimney flue type of real estate exist multi-dwelling buildings population from divorced country of birth distribution year of birth employers parish economically active population relative share of economically active population parents shared married persons living apart from their spouses married persons cohabiting with their spouses sparsely populated area, rural area total population the whole county home commune living at home home locality houses, buildings households head of household household ratios size of household position in household population in dwelling households and persons not living in households wife age of wife type of building

6 hyreskontrakt med husägaren i icke-bostadshus i kombiantion med ingående inkl inpendling invånare (inv) isolering jordbruksfastighet leased from the owner of the building in non-residential buildings in combination with part of including ingoing commuting inhabitants insulation farm property kokvrå (KV) kitchenette kollektivhushåll institutional households kollektivt collectively kommun(er) commune(s), local authorities kommunal (komm) local government, municipal kvalitetsgrupp quality group kvinnlig female kvinnor (Kv) women kvinnor efter antal barn women by number of 0 15 år children 0 15 years of age kök (K) kitchen kön sex lägenhet lägenhetsstorlek län länder manlig mannens ålder medborgare i födelselandet medborgarskapsland medhjälpande med minst män (M) nationalitet nattbefolkning nettopendling nivåer norm näringsgren oavsett och ogifta okänd olika områdesdel ospecificerat och växlande commuting across municipa- lity border-line persons employment by primary local authorities percentage distribution registered at the premises registered in the parish pendling över kommungräns personer primärkommunal anställning procentuell fördelning på fastigheten skrivna på församling skrivna region respektive riket riket utom storstads- ^områden rum (R) rumsenehter (RE) dwelling, flat size of dwelling (according to the number of rooms) county(-ies) countries male age of husband citizens of country of birth country of citizenship family workers with at least men nationality resident population net commuting levels standard industry regardless and single unknown different part of region non-specified and varying region respectively the whole country the whole country excluding the metropolitan areas room(s) excluding kitchens number of rooms including kitchens råtabell saknar samboende samtliga sektortillhörighet sekundärkommunal anställning släktskapsrelationen småhus speciella klasser stat statlig statslösa storlek storstadsområde studerande summa svensk medborgare sysselsättning tabell till till uthyrning tillhörande tilläggsisolering timmar toalett totalbefolkning totalt trångbodda trångboddhet tvåbostadshus tätort tätortsgräns being repaired or reconstruc- ted households with youths information as to type of activity not available unknown tenure status rented dwellings without any person registered as living in the dwelling type of heating of no known abode alien foriegn citizens occupancy status outgoing commuting foreign-born persons equipment vacant dwellings awaiting demolition dwellings vacated for demolition under reparation eller ombyggnad ungdomshushåll uppgift om sysselsättning saknas uppgift saknas upplåtelseform upplåtna men utan mantalsskrivna boende uppvärmningssätt utan känt hemvist utländsk utländska medborgare utnyttjande utpendling utrikes födda utrustning utrymda på grund av förestående rivning utrymda rivningslägenheter vattenledning vissa ettårsklasser yrke yrkesställning unedited table lacking marriage/consensual union all, total type of employment (public/private) county council employment relationship to head of household small houses (one-dwelling and two-dwelling houses) special classes the State government stateless persons size metropolitan area (the Stockholm, Gothenburg or Malmö region) students total Swedish citizens type of activity table to vacant for renting belonging to supplementary insulation hours toilet total population total households (persons) living in overcrowding dwellings overcrowding (overcrowded houses in per cent of all households, etc.) two-dwelling houses locality (densely populated area) urban area locality boundary piped water certain one-year groups occupation status

7 ålder åldern på makarnas yngsta barn ägare ägarkategori äldrehushåll änklingar änkor övriga övrigt övriga hus age age of youngest child owner type of ownership households with elderly people widowers widows others other other houses (multidwelling houses and nonresidential buildings)

8 Summary In accordance with the law governing the 1980 Population and Housing Census (SFS 1979:217) a Census was performed in Sweden during the autumn of 1980. The Census was carried out by the National Bureau of Statistics (SCB) with the participation of i a the municipalities, the Swedish National Tax Board, the local Tax Charge Offices and the local Civic Registration Offices. During the spring of 1981 the central processing is taking place and the material is generally prepared for computer tabulation of results. The Census results will be available during the autumn of 1981 and the spring of 1982. This report describes the organization of the tabulation process and indicates the terms on which Census statistics can be obtained. The presentation of 1980 Census statistics Unedited tables The unedited tables (computer lists) comprise demographic and economic characteristics of persons as well as characteristics of households, housing and commuting. Tables included in the so called general programme (financed over the government budget) are compiled for civil divisions and localities and will be succesively sent to municipalities, county administrations and some other public bodies. All tables may be obtained by addressing SCB. List of tables and lay-outs, showing the scope of each axis of cross-classification are found in this report. Tables in the special programme are compiled for small areas within municipalities. These tables are paid for by the commissioners. List of tables and lay-outs follow in the report. Publications Reports in the series of Official Statistics of Sweden (SOS), presenting Census statistics compiled mainly for communes, counties and the country as a whole, are scheduled to start appear during the spring of 1982. Cartographic representation Census data will be offered as a presentation in maps and charts giving a view of the spatial distribution of population and its characteristics as well as household and housing characteristics. Charts and types of map are shown in this report. RSDB 1980 Census statistics will also be stored in the Regional Statistical Data Base, RSDB, which is an intergrated system for storage, production and dissemination of statistics. Census data will be stored in multidimensional table matrices which may be easily revised or renewed to conform to user requirements.

9 Inledning Enligt lag om folk- och bostadsräkning år 1980 (SFS 1979: 217) genomfördes under hösten 1980 en folk- och bostadsräkning i Sverige. Statistiska centralbyrån är huvudansvarig för genomförandet av räkningen. Den har utförts i samarbete med bl a kommunerna, riksskatteverket, lokala skattemyndigheterna och lantmäterimyndigheterna. Till räkningen har insamlats person- och bostadsuppgift enligt lagen. Personuppgift har lämnats av allmänheten på personblankett. Bostadsuppgift har inhämtats från den allmänna fastighetstaxeringen 1981. I enlighet med beslut i datainspektionen har dessutom ytterligare några uppgifter inhämtats från vissa i lagen angivna register. I varje kommun har ett lokalt granskningsorgan svarat för insamling av personuppgifterna. Insamling av fastighets- och bostadsdata har skett genom ett samarbete mellan granskningsorganen och lokala skattemyndigheterna. Granskningsorganen har kompletterat och kodat materialet och överlämnat det till statistiska centralbyrån för fortsatt bearbetning. I den centrala bearbetningen genomgår materialet under våren 1981 maskinella och manuella kontroll- och rättningsrutiner. Härefter framställs de slutliga register ur vilka den maskinella framtagningen av resultat från räkningen görs. Större delen av statistiken från FoB 80 kommer att vara tillgänglig under våren 1982. En stor del av råtabellerna beräknas dock vara färdiga redan under hösten 1981. Statistik som redovisar yrkesvariabeln kommer inte att vara tillgänglig förrän 1983. Föreliggande publikation redogör för i vilka former resultatredovisningen sker. Den beskriver vad FoB 80-statistiken innehåller, för vilka regionala nivåer den tas fram och hur man får tillgång till statistiken.

10 Redovisningen av FoB-statistik Resultat från folk- och bostadsräkningen redovisas huvudsakligen i råtabeller (maskinlistor) och i publikationer i serien Sveriges Officiella Statistik (SOS). Grafisk redovisning sker i form av kartor och diagram. Det finns även möjlighet att genom specialbeställningar ta fram statistik som inte tillgodoses i den ordinarie redovisningen. Större delen av variablerna i FoB 80 finns också i aggregerad form lagrade i den regionalstatistiska databasen RSDB. Statistiken kan även erhållas på andra outputmedia än papper t ex magnetband. Råtabeller Råtabellredovisningen sker dels i allmänna programmets tabeller, som finansieras genom anslag, dels i specialprogrammets tabeller, som är uppdragsfinansierade. Tabellerna, i båda bastabellprogrammen, är av två slag: standardtabeller och sammanfattningstabeller. Standardtabellerna är uppdelade i ett antal ämnesmässigt avgränsade tabellpaket, som var för sig behandlar demografiska data (D-tabeller), uppgifter om lägenheter (L-tabeller), hushåll (Htabeller), förvärvsarbetande natt- och dagbefolkning (ENresp ED-tabeller) samt pendling (P-tabeller). Sammanfattningstabellerna (SÄM-tabeller) är i huvudsak uppbyggda av summor från vissa standard tab eller i syfte att ge områdesvisa översiktliga beskrivningar. Allmänna programmet Allmänna programmets tabeller ger FoB-statistik för administrativa områden och för tätorter. I allmänhet är tätort/ glesbygd inom kommun eller kommun (totalt) den lägsta redovisningsnivån men ett flertal av tabellerna kan framställas för enskilda tätorter och församlingar en tid efter det råtabellerna distribuerats. Bilaga 3 visar för vilka regionala enheter varje tabell framställs. Tabellerna distribueras till kommuner, länsstyrelser och vissa statliga verk. Distributionen påbörjas under tredje kvartalet 1981. Samtliga tabeller finns tillgängliga vid SCB. Förteckning över tabellerna finns på sid 20. Tabellernas innehåll och utseende redovisas under avsnitt»tabellplanen>. Specialprogrammet för kommuner From FoB 60 produceras ett särskilt tabellprogram med redovisning av FoB-statistik för delområden inom kommuner. Genom det s k nyckelkodsystemet (NYKO) kan kommunerna få statistik redovisad på s k nyckelkodområden som de själva avgränsat. Samtliga kommuner kan beställa tabeller. De kommuner som inte finns med i SCBs nyckelkodregister kan beställa registerprogrammets tabeller på församlings- och tätortsnivå. Ca 220 kommuner av totalt 279 har beställt specialprogrammet för kommuner vid FoB 80. Förteckning över specialprogrammets tabeller finns på sid 81. Tabellernas innehåll och utseende redovisas under avsnitt»tabellplaner». Publikationer I serien Sveriges Officiella Statistik (SOS) planeras publikationer som i huvudsak på riks-, läns- och kommunnivå redovisar FoB-statistik inom ämnesområdena befolkning, hushåll, lägenheter, sysselsättning och pendling. Utgivningen är planerad starta under första halvåret 1982. Grafisk redovisning En nyhet i FoB 80 är att kommuner och andra intresserade kan beställa FoB-statistik redovisad i form av kartor och diagram. Beställningserbjudandet kan erhållas från SCB. Diagram I erbjudandet finns diagram som visar hur folkmängd, sysselsättning, hushålls- och lägenhetsstruktur är fördelade inom kommunen samt jämförelser mellan olika kommundelar. Kommunen jämförs även med motsvarande fördelning för hela riket. I ett diagram visas även hur utvecklingen varit i kommunen 1975-1980 på några viktiga områden. Diagrammen kommer att framställas på två olika typer av ritmaskiner. En del tas fram i svart/vitt med SCBs linjeritande maskin. Övriga diagram framställs i färg med färgbildskrivaren i Lund. Diagramförteckning finns på sid 109. Diagrammens innehåll och utseende visas på sid 111 ff. Kartor Karterbjudandet omfattar geografiskt sett endast områden där fastigheterna koordinatregistrerats. Dessa utgörs av Stockholms, Uppsalas, Södermanlands, Kalmars, Malmöhus, Skaraborgs, Örebros, Västmanlands och Gävleborgs län samt delar av Kristianstads, Värmlands och Norrbottens län. Kartproduktionen bygger på ett samarbete mellan centralnämnden för fastighetsdata (CFD), statistiska centralbyrån (SCB) och lantmäteriet genom dess regionala organisation, överlantmätarmyndigheterna (ÖLM). Erbjudandet innehåller 27 baskartor. De täcker ämnesområdena befolkning, bostäder, sysselsättning, hushåll och pendling. FoB-kartorna är av två slag, nämligen arbetskartor i större format och skala samt illustrationskartor i formatet A4 eller A3. Utöver baskartorna finns ett tilläggserbjudande som ger möjlighet att kombinera karttyp - variabel. Detta innebär att man ur en förteckning fritt kan välja variabel och ange i vilken form man vill ha den presenterad. Man kan också

11 beställa specialbearbetningar i form av t ex analyser av arbetsresorna eller de s k energivariablerna. Kartförteckning och kartexempel finns på sidorna 164 ff. Specialbeställningar Utöver den ordinarie redovisningen är det möjligt att tillgodose särskilda önskemål om FoB-statistik genom specialbeställningar av olika slag. Man kan beställa uttag som saknas i den officiella statistiken t ex genom att använda andra klassindelningar eller andra kombinationer av variabler än de som används i t ex råtabellprogrammen. Man kan även beställa redovisning på önskade geografiska områden, koordinatrutor, A-regioner eller andra indelningar. I samarbete med kommunerna kan man göra specialbeställningar även för nyckelkodområden. Ett annat sätt att använda FoB-materialet är att göra bearbetningar av uppgifter från flera räkningar för t ex flödesstudier. Vid SCB finns standardprogram som kan användas för enkla bearbetningar av SCBs register. RSDB RSDB (regionalstatistisk databas) är ett system för lagring, hantering och distribution av statistisk information. Statistiken är lagrad i matriser med ett visst variabelinnehåll. Variablerna i varje matris kan valfritt grupperas till en tabell efter användarens önskemål. I RSDB kommer matriser att lagras som innehåller FoB 80-data med tätortsdel per kommun som lägsta nivå. SCB planerar också att skapa matriser som innehåller både FoB 75 och FoB 80 data. Matriserna lagras med glesbygd/tätort och kommun (totalt) som lägsta nivå med möjlighet att härleda överliggande nivåer. RSDB är uppbyggt så att uttagen kan ske via terminal direkt av statistikanvändaren. Det är även möjligt att beställa FoB-statistik från RSDB genom att vända sig till SCB. Ytterligare information Ytterligare information om resultatredovisningen lämnas av SCB. Kontakta då i första hand Enheten för befolkningsstatistik (1/BE) eller Regionalstatistiska kansliet (S/REK). Båda enheterna finns i Örebro under adress 701 89 Örebro och med telefon 019-14 03 20 (vx).

12 Definitioner Alternativ uppvärmning Möjlighet till alternativ uppvärmning anses finnas om annat bränsle än det som vanligen används kan användas i befintlig värmepanna eller om parallella system finns som innebär att byggnaden kan uppvärmas med»bibehållen komfort». Antal arbetade timmar För personer som har mer än ett förvärvsarbete har den sammanlagda arbetstiden i antal timmar angetts. Avgörande för redovisningen är antingen det högsta antalet timmar under mätveckan eller den dessförinnan senaste normala arbetsveckan under 1980. Redovisningen inriktar sig i huvudsak på två arbetstidsklasser: - 1 19 timmar 20 timmar och däröver (20 w timmar) Arbetsplatsens belägenhet Den förvärvsarbetande befolkningen redovisas i dagbefolknings- och pendlingstabellerna (ED- och P-tabellerna) efter arbetsplatsens belägenhet. Med arbetsplatsens belägenhet avses arbetsställets lokalisering till län, kommun, tätort/glesbygd eller arbetsplatsområde. Arbetsplatsens belägenhet redovisas enligt följande: Kommun: arbetsplatsens belägenhet har kunnat preciseras till viss kommun. Högre regionala nivåer kan härledas från kommunnivån. Tätort: arbetsplatsens belägenhet har kunnat preciseras till viss tätort eller glesbygd i en kommun. I vissa fall kan arbetsplatsens belägenhet preciseras till kommun men inte till viss tätort eller glesbygd. 1 sådana fall sker redovisningen under ospec eller växlande tätort/glesbygd inom aktuell kommun. Arbetsplatsområde: Med arbetsplatsområde menas det nyckelkodområde i vilket en speciell arbetsplats är belägen. Indelningen i arbetsplatsområden görs av kommunen. I FoB 80 används samma indelning och samma numeriska koder för arbetsplatsområden som för bostadsområden. Utlandet: arbetsplatsen är belägen i utlandet. Havet: arbetsplatsen är belägen på havet. Växlande: arbetsplatsens belägenhet har inte kunnat preciseras till någon bestämd kommun (växlande mellan kommuner). Okänd: arbetsplatsens belägenhet är okänd. Boende Som boende i en lägenhet/bostadshushåll räknas alla de personer som den 15 september 1980 var kyrkobokförda på samma kamerala fastighet (tomt, stadsäga etc) och som bodde i lägenheten. Bostadsområde Med bostadsområde menas fastigheter som via fastighetsnummer kan hänföras till ett nyckelkodområde som kommunen själv avgränsat. Fastigheter som inte kan hänföras till något specifikt nyckelkpdområdé samlas under beteckningen»restf», dvs restfastighet. Bostadslägenhet Som bostadslägenhet räknas - bostad med eget kök eller kokvrå - annan bostad med egen ingång från avskild förstuga, trapphus eller liknande. Två lägenheter som står i direkt förbindelse med varandra och bebos av ett och samma hushåll räknas som en enda bostadslägenhet. Med bostadslägenhet avses bostad för enskilt hushåll. Hit hör sålunda lägenheter i villor, egna hem, hyreshus, pensionärshem osv. Även lägenheter för enskilda hushåll inom anstalter, affärs- och industribyggnader m m ingår. Lägenheter i fritidshus räknas som bostadslägenhet endast om de används som stadigvarande bostäder. Lägenheter som uteslutande används till annat än bostad, t ex kontor, läkarmottagning, hotell o d räknas ej som bostadslägenheter. Dåligt underhållna och obebodda lägenheter som inte längre kommer att utnyttjas som stadigvarande bostäder räknas ej som bostadslägenheter. Som bostadslägenheter räknas ej heller kollektiva bostäder (specialbostäder), som vanligen består av ett antal rum grupperade kring en gemensam korridor och med vissa andra gemensamma utrymmen såsom dagrum, kök o d. Som exempel på kollektiva bostäder kan nämnas ålderdomshem, ungdomshotell, vissa personalbostäder och studentbostäder. Byggnadsstomme Byggnadsstomme redovisas som trä- eller stenstomme. Till sten räknas även tegel, lättbetong eller liknande. Civilstånd Följande civilstånd redovisas: - ogifta - gifta - skilda ~ änklingar, änkor

13 Civilstånd redovisas i vissa tabeller i kombination med samboende. Dispositionsform Med dispositionsform avses lägenhetens utnyttjande och dess upplåtelseform Lägenhetens utnyttjande Som bebodd räknas lägenhet i vilken vid räkningstillfället bodde person(er) som den 15 september 1980 var kyrkobok - förd(a) på den fastighet där lägenheten finns. Övriga lägenheter redovisas som antingen upplåtna utan kyrkobokförd boende, under reparation eller ombyggnad, till uthyrning lediga, disponeras av fastighetsägaren för annat ändamål eller u om PPg'ft utnyttjande saknas. Lägenheter utrymda på grund av förestående rivning har inte inräknats i lägenhetsbeståndet. Uppgift om antalet rivningslägenheter finns dock iråtabellll. Upplåtelseform Innehav av bostadslägenhet redovisas i följande fyra grupper: Ägare: Någon i hushållet är ägare eller delägare till det hus i vilket lägenheten är belägen. Hit räknas även innehav av andelslägenhet. Bostadsrättsinnehavare Hyreskontrakt med husägaren (avser omöblerad lägenhet) Övriga: Hushållet förfogar över lägenheten på grund av annat avtal än hyreskontrakt, eller avtal med annan person än husägaren (andrahandsuthyrning, tjänstebostad). Ej förvärvsarbetande Som ej förvärvsarbetande räknas person som inte har något förvärvsarbete och som heller inte utförde något tillfälligt arbete under veckan 8-14 september 1980 person som före mätveckan har slutat sin yrkesverksamhet t ex genom pensionering person som har ett förvärvsarbete, men som på grund av sjukdom, tjänstledighet o d inte arbetat under 1980 person som under mätveckan var arbetslös, genomgick omskolning eller arbetsträning hemmafru/hemmaman. Arbetet i det egna hushållet betraktas inte enligt FoB som förvärvsarbete. Däremot betraktas den som utanför det egna hushållet mot betalning utfört hushållsarbete som förvärvsarbetande. person som under t ex sommaren hjälpte till i jordbruk eller i en butik som extrahjälp eller som semesterersättare, men som annars inte har något förvärvsarbete. person som är under 16 år. - person som är medhjälpande inom näringshuvudgrupp 1 (jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske) och som arbetar högst 15 timmar. Fastighetstyp Lägenheterna redovisas efter belägenhet på jordbruksfastighet och annan fastighet enligt den klassificering fastigheten erhållit vid allmänna fastighetstaxeringen (1981). Födelseland Uppgifter om födelseland hämtas från folkbokföringen. För personer som invandrat till Sverige registrerades uppgifter om födelseland vid invandringen. Om gränsjusteringar skett därefter har som regel ingen ändring gjorts i folkbokföringen när det gäller beteckningen av födelseland. Om en kvinna som är kyrkobokförd i Sverige föder sitt barn utomlands redovisas ändå barnet som fött i Sverige. Detta gäller fro m 1948. Före 1948 registrerades i folkbokföringen det faktiska födelselandet. Förvärvsarbetande Som förvärvsarbetande räknas: - person som under veckan 8-14 september 1980 utförde inkomstgivande arbete i minst en timme. - medhjälpande familjemedlem som under veckan 8 14 september 1980 i minst en timme oavlönad biträdde annan familjemedlem i dennes företag och även tillhörde samma hushåll som denne. 1 synnerhet inom jordbruket kan gränsdragningen mellan medhjälpande och övriga familjemedlemmar vara svår. En familjemedlem räknas som medhjälpande, om han/hon deltar i jordbruksarbete, t ex åkerbruk, ladugårdsskötsel, arbete i hönseri eller trädgård. För medhjälpande inom näringshuvudgrupp 1 (jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske) krävs därför en arbetstid av mer än 15 timmar för att denne skall redovisas som förvärvsarbetande. - person som normalt inte är förvärvsarbetande, men som under veckan 8-14 september 1980 tillfälligt utförde inkomstgivande arbete eller som oavlönad biträdde annan familjemedlem i dennes företag. - person som har ett inkomstgivande arbete eller är oavlönad medhjälpande till annan familjemedlem på heltid eller deltid, men som på grund av tillfällig frånvaro semester, sjukdom, barnledighet, repetitionsövning, värnplikt etc inte arbetade alls under veckan 8 14 september 1980 (tillfällig frånvaro kan även omfatta en del av veckan 8-14 september 1980). För att anses som tillfällig måste frånvaron påbörjats under 1980. Förvärvsarbetande dagbefolkning Med förvärvsarbetande dagbefolkning, som redovisas i dagbefolkningstabellerna (ED-tabellerna) i allmänna programmet, avses den förvärvsarbetande befolkningens regionala fördelning efter arbetsplatsens belägenhet. Den förvägsarbetande dagbefolkningen för hela riket inkluderar personer med växlande (växlande mellan kommuner) eller okänd arbetsplats samt personer med arbetsplats i utlandet eller på

14 havet. Vid den regionala redovisningen ingår dock inte dessa grupper i den förvärvsarbetande dagbefolkningen. Då den förvärvsarbetande dagbefolkningen i specialprogrammet baseras på ett frivilligt kodningssamarbete mellan kommuner utgör dagbefolkningen inte kommunens hela dagbefolkning. Dagbefolkningen i specialprogrammet omfattar dels personer som bor och arbetar i kommunen dels personer som bor i vissa kringliggande kommuner men arbetar i den aktuella kommunen. Förvärvsarbetande nattbefolkning Med förvärvsarbetande nattbefolkning avses samtliga förvärvsarbetande personer som är kyrkobokförda inom den region som redovisningen avser, oberoende av var arbetsplatsen är belägen. Förvärvsintensitet Med förvärvsintensitet avses andelen förvärvsarbetande i olika timintervall i en given befolkningsgrupp (t ex kvinnor i åldern 20 24 år) uttryckt i promille. Hushållsföreståndare Se under rubriken Hushållsställning. Hushållskvoter Hushållskvot är den procentandel av folkmängden i viss köns-, ålders- och civilståndsgrupp som utgörs av referenspersoner (se»hushållsställning»). Vid beräkning av hushållskvoter för samtliga personer i en given köns- och civilståndsgrupp har antalet referenspersoner i åldern 20 år och däröver satts i relation till antalet personer i åldern 20 år och däröver i den aktuella gruppen. I hushåll med gifta eller samboende har hushållskvoter beräknats för både mannen och kvinnan. Hushållsställning Personer i bostadshushåll redovisas efter hushållsställning utifrån de uppgifter om hushållets sammansättning som lämnats på personblanketten. GS= gift eller samboende B = barn, oavsett ålder, till någon i hushållet A = annan boende (övriga personer i hushållet) För beräkningar av hushållskvoter har begreppet referensperson i hushållet konstruerats (i tidigare räkningar närmast motsvarande hushållsföreståndare). Referensperson avser person som på personblanketten uppgetts vara GS, dvs gift eller samboende. I hushåll utan GS har den äldste personen valts till referensperson. Personer boende i kollektivhushåll och andra privata hushåll har samtliga räknats som annan boende. Hushållstillhörighet Hushållstillhörighet avser befolkningens uppdelning i bostadshushåll, kollektivhushåll och andra privata hushåll. Med bostadshushåll avses den person eller grupp av personer som den 15 september 1980 var kyrkobokförda på viss fastighet och som bodde i en och samma bostadslägenhet på denna fastighet. I bostadshushållet inräknas sålunda även inneboende och hushållsmedlemmar som tillfälligt befann sig på annan ort, t ex på grund av studier eller värnpliktstjänstgöring. Som boende i kollektivhushåll har räknats personer som var kyrkobokförda på en fastighet men som bor i bostäder vilka inte är avsedda för enskilda hushåll, t ex elevhem, ålderdomshem, vissa personalbostäder. Övriga personer har räknats som tillhörande andra privata hushåll, bl a personer»utan känt hemvist» eller»på församlingen skriven». Vidare har till denna grupp förts personer som bott i husvagnar eller bostäder av så enkel beskaffenhet att dessa inte kunnat räknas som bostadslägenheter. Även personer kyrkobokförda på viss fastighet (»på fastigheten skriven») utan att kunna hänföras till bestämd lägenhet har förts till andra privata hushåll. Hustyp Som enbostads-, tvåbostads- respektive flerbostadshus räknas hus som inrymmer en, två respektive tre eller flera bostadslägenheter och i vilka minst hälften av ytan upptas av bostadslägenheter. Om båda lägenheterna i ett tvåbostadshus bebos av ett och samma hushåll anses de tillsammans utgöra en enda bostadslägenhet (= enbostadshus). Finns kök i båda lägenheterna inräknas det ena i antalet rum. Med icke-bostadshus avses hus söm till mer än hälften upptas av annat än bostadslägenheter, t ex kontor, hotell, butiker. Småhus är den sammanfattande benämningen på enbostads- och tvåbostadshus. Med övriga hus avses flerbostadshus och icke-bostadshus. Isolering Isolering»enligt standard 1976» innebär antingen att byggnaden uppförts den 1 januari 1976 eller senare eller att byggnaden uppförts före detta datum men varit föremål för omfattande tilläggsisolering. Kvalitetsgrupper På grundval av uppgifterna om utrustning och byggnadsår har lägenheterna indelats i sex kvalitetsgrupper. Grupperingen bygger på följande utrustningselement: Egen vattenklosett (wc), centralvärme (ev) och eget badeller duschrum (bad). Kvalitetsgrupp 1 = wc + ev + bad lägenheter byggda 1956 eller senare 2 = wc + ev + bad lägenheter byggda före 1956, inklusive lägenheter för vilka uppgift om byggnadsår saknas 3 = wc + ev 4 = wc med eller utan bad 5 = ev med eller utan bad 6 = bad I den ordinarie redovisningen är kvalitetsgrupperna sammanslagna enligt följande: 1 2 moderna lägenheter 3 halvmoderna lägenheter 4-6 omoderna lägenheter

15 Lägenhetsstorlek Med rum avses ett utrymme om minst 6m 2 och med direkt dagsljus genom fönster. Som rum räknas ej kök, kokvrå eller matvrå mindre än 6 m 2.1 sluttningshus räknas t ex gillestuga som rum om någon yttervägg har full höjd ovan mark. Ett för matlagning avsett utrymme räknas som kök om det upptar en total golvyta (bänkar, skåp o d inräknat) av minst 6 m 2 och har direkt dagsljus genom fönster. Som kök räknas även kokvrå i kombination med matvrå. Ett för matlagning avsett utrymme räknas som kokvrå om det upptar en golvyta som är mindre än 6 m 2 men dock är av sådan storlek att en person kan vistas däri, eller om det upptar minst 6 m 2 golvyta men saknar direkt dagsljus. Som kokskåp räknas ett för matlagning avsett utrymme som är så litet att en person inte kan vistas i det. Medborgarskapsland Uppgift om medborgarskapsland hämtas från folkbokföringen. Om en person har dubbelt medborgarskap registreras bara ett i folkbokföringens magnetbandsregister. Vid dubbelt medborgarskap registreras medborgarskap enligt prioritetsordning med de nordiska länderna först. Näringsgren Näringsgren avser företagets huvudsakliga verksamhet vid det arbetsställe (arbetsplats) där resp förvärvsarbetande person arbetar. Om ett företag bedriver flera verksamhetsarter vid ett arbetsställe bestäms näringsgrenskoden i princip utifrån den verksamhet som sysselsätter flest anställda. Klassificeringsschemat för näringsgrensindelningen i FoB bygger på svensk näringsgrensindelning (SNI). Schemat finns återgivet i bilaga 6. Pendling I pendlingstabellerna (P-tabellema) erhåller man uppgift om var den förvärvsarbetande befolkningen bor och arbetar. Med pendlare avses förvärvsarbetande personer vars arbetsplats ligger på annan ort än kyrkobokföringsorten. Med ort avses kommun, tätort/glesbygd eller nyckelkodområde. Med nettopendling avses skillnaden mellan antalet inpendlare och antalet utpendlare. * Referensperson Se under rubrik Hushållsställning. Regional indelning Redovisningen för nyckelkodområde, församling, kommun, län och storstadsområde avser indelningen 1981-01-01. Storstadsområdenas omfattning och indelning i områdesdelar framgår av bilaga 5. Avgränsningen av tätorter avser 1980-09-15., Rumsenhet Som rumsenhet räknas såväl rum som kök. Sektortillhörighet Sektortillhörighet innebär en uppdelning av den förvärvsarbetande befolkningen på bl a följande sektorer: - statlig förvaltning - primärkommunal förvaltning - landstingskommunal förvaltning - icke- finansiella företag etc Den indelning i sektortillhörighet som används i FoB 80 avviker något från den standard som finns redovisad i Meddelanden i samordningsfrågor (MIS) 1968:6. Vilka sektorer som finns i FoB 80 och vad dessa innebär framgår av bilaga 11.1 den ordinarie tabellredovisningen särredovisas endast den»offentliga sektorn» (sektortillhörighetskoderna 11-19 samt 29). Sysselsättning Sysselsättning är det övergripande begreppet för - förvärvsarbetande (se detta begrepp) - ej förvärvsarbetande (se detta begrepp) Trångbodda hushåll Ett hushåll räknas som trångbott om antalet boende i lägenheten överstiger två per rum, kök och ett rum oräknade. Enpersonshushåll räknas inte som trångbodda. (Se även avsnitt»kvalitet och jämförbarhet»). Ventilation Med självdrag avses att central fläkt saknas i byggnaden. Enbart köksfläkt betraktas inte som central fläkt. Med fläkt (fläktstyrd) avses att central fläkt finns. Fläktstyrd ventilation kan vara försedd med värmeväxlare (för värmeåtervinning). Yrke Klassificeringsschemat för yrkesindelningen i FoB bygger på nordisk yrkesklassificering (NYK). Schemat finns återgivet i bilaga 9. I den ordinarie redovisningen används den begränsade nivån (se bilaga 10). Ålder Redovisningen efter ålder avser födelseår. Således omfattar gruppen 0-4 år personer födda 1976-1980, gruppen 5-9 år personer födda 1971 1975 osv, oberoende av vederbörandes födelsedatum. Barn födda efter den 15 september 1980 ingår ej i populationen. Ägarkategori Lägenheterna har grupperats efter följande kategorier av fastighetsägare: - Staten: Statlig myndighet, affärsdrivande verk eller institution, även universitet, högskola eller annan statlig undervisningsanstalt. Hit räknas också aktiebolag som helt eller huvudsakligen ägs av staten. - Kommun: Borgerlig primärkommun, kommunalförbund och landsting. Hit räknas även kyrklig förvaltning - församlingar, pastorat och andra kyrkliga samfälligheter (ej frikyrkoförsamlingar). Även aktiebolag helt eller huvudsakligen ägda av kommunen räknas hit, dock inte allmännyttiga bostadsföretag.

16 Allmännyttigt bostadsföretag: Bolag, föreningar och stiftelser som av länsbostadsnämnden, tidigare även av bostadsstyrelsen, erkänts som allmännyttiga bostadsföretag enligt bostadsfinansieringsförordningen eller enligt kungörelserna om tertiärlån till flerfamiljshus eller om bostadslån. Bostadsrättsförening: Föreningar som bildats enligt 1930 års lag om bostadsrättsföreningar. Hit räknas även bostadsföreningar som bildats enligt lag om ekonomiska föreningar i syfte att upplåta bostäder till sina medlemmar. Enskild person: Hit räknas även dödsbon och familjestiftelser. Övriga: Fastighetsföreningar, bostadsföreningar som ej driver kooperativ verksamhet, fastighetsbolag, andra bolag och stiftelser m m som inte kan hänföras till någon av ovanstående kategorier.

17 Kvalitet och jämförbarhet Folk- och bostadsräkningarna har till syfte att ur olika aspekter beskriva samhället vid räkningstillfallet och genom jämförelser med tidigare räkningar belysa samhällets utveckling i vissa avseenden. För att redovisa utvecklingen korrekt krävs att de definitioner och klassificeringsprinciper m m som används är oförändrade och att undersökningsmetodiken är densamma vid räkningarna. Dessa krav kommer ibland i konflikt med kravet att varje folk- och bostadsräkning skall ge en så bra bild som möjligt av samhället just vid räkningstidpunkten. Det är nödvändigt att definitioner och metoder anpassas till samhällsutvecklingen. Detta medför att det uppstår vissa svårigheter när FoB-data - speciellt på detaljerad nivå - skall jämföras över tiden. Syftet med detta avsnitt är att peka på några förhållanden som är av betydelse vid jämförelser mellan FoB 75 och FoB 80. Det gäller framförallt insamlings- och bearbetningsförfarandet och förändringar i begreppsdefinitioner. Detaljerad information om kvaliteten hos enskilda variabler och problem vid jämförbarhet lämnas i resp ämnespublikation (sysselsättning, hushåll etc). Kontrollundersökningar Syftet med folk- och bostadsräkningarna är bl a att tillgodose samhällsplaneringens behov av statistisk information om befolkningen och bostäder på skilda regionala nivåer. Detta har lett till att FoB genomförs som en totalundersökning. De insamlings- och bearbetningsmetoder som därvid kan användas bl a av tids- och resursmässiga skäl medför att resultaten från en FoB, liksom för övrigt statistiska undersökningar i allmänhet, kan vara behäftade med vissa fel. Genom en rad kvalitetskontrollerande och kvalitetsförbättrande åtgärder såsom granskning, komplettering, kontroll av kodningen, maskinell felsökning etc försöker man reducera felen men det är inte praktiskt möjligt att helt eliminera dem. För både producenten och användaren av statistik är det viktigt att få en uppfattning om felens storlek och effekt. I syfte att mäta och analysera felen har därför i anslutning till de senaste folk- och bostadsräkningarna s k kontrollundersökningar (evalveringsundersökningar) genomförts. I dessa insamlades för ett urval av befolkningen vissa uppgifter motsvarande de som insamlats i FoB. Viri kontrollundersökningarna tillämpades dock noggrannare mät- och bearbetningsmetoder än vad som är möjligt att använda i en FoB. Avvikelsen mellan kontrollundersökningens resultat och motsvarande FoB-resultat användes sedan för att skatta felen i FoB. Kontrollundersökningen i FoB 75 omfattar två delstudier, en för kontroll av sysselsättningsdata som finns publicerad i FoB 75, del 9:2 (SOS), en för kontroll av bostadsdata för småhus som är publicerad i FoB 75, del 9:1 (SOS). I dessa publikationer finns också hänvisningar till kontrollundersökningar vid tidigare räkningar. I FoB 80 görs en kontrollundersökning av sysselsättningsdata på liknande sätt som i FoB 75. Resultaten beräknas föreligga våren 1982. Kvaliteten av bostadsdata kommer att skattas genom en jämförelse mellan resultaten från FoB 80 och levnadsnivåundersökningen (ULF). FoB 80's kvalitetsstudie av bostadsdata blir alltså av enklare slag än den i FoB 75. Den beräknas vara slutförd våren 1982. Brister i jämförbarhet mellan olika folk- och bostadsräkningar som beror på kvalitetsskillnader kan bedömas genom ovannämnda studier. Däremot innehåller inte studierna underlag för att värdera brister i jämförbarhet som har sin grund i definitionsändringar, ändrade klassificeringsprinciper, undersökningsmetodik etc. Jämförbarhet mellan tidigare folk- och bostadsräkningar Jämförbarheten mellan FoB 75 och FoB 70 avseende variablerna sysselsättning, näringsgren, anställningens art, yrke och yrkesställning finns kommenterad i Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 6:2 (SOS). Jämförbarheten avseende bl a ovanstående variabler mellan folkräkningarna 1960, 1965 och 1970 redovisas i Folkoch bostadsräkningen 1970, Del 13 (SOS). 1 Folk- och bostadsräkningen 1970, del 14 (SOS) redovisas jämförbarheten mellan FoB 60, FoB 65 och FoB 70 avseende bostads- och hushållsdata. Indelningsändringar Jämförelser på regional nivå störs i vissa fall av ändringar i indelningen av administrativa områden. I Folk- och bostadsräkningen 1975, del 1:3 finns på sid 236-246 en jämförelse mellan»kommunblocksindelningen vid FoB 70 jämförd med kommunblocksindelningen vid FoB 65 och kommunindelningen vid FoB 75». I samma publikation finns på sid 247 267 en jämförelse mellan»kommuner vid folk- och bostadsräkningarna 1960, 1970 och 1975 enligt regional indelning 1976-01-01». Av bilaga 4 framgår indelningsändringar mellan FoB 75 och FoB 80. Uppgifter om folkmängd Folkmängdsuppgifterna i FoB 80 är framställda på samma sätt som i FoB 75. De avser förhållandena 15 september 1980. Folkmängden i FoB 75 avsåg 1 november. Skillnaden i mättidpunkt visar sig framför allt i redovisningen av antalet 0-åringar. Variabeln»år för senaste invandring», som ingick i FoB 70 men inte i FoB 75, finns nu med i FoB 80.»År för erhållande av svenskt medborgarskap» är en»ny» FoBvariabel. Uppgifter om sysselsättning Av»sysselsättningsvariablerna» som fanns med i FoB 75 saknas i FoB 80:

18 - färdsätt - yrkesställning - anställningens art Anställningens art har delvis ersatts av den»nya» FoB-variabeln sektortillhörighet (se bilaga 11). Vidare finns det inga uppgifter i FoB 80 om variablerna inkomst och bilinnehav, vilka finns med i FoB 75. Sysselsättning Indelningen av befolkningen i förvärvsarbetande resp ej förvärvsarbetande är av grundläggande betydelse i folk- och bostadsräkningar. Det är endast för förvärvsarbetande som ytterligare uppgifter om yrke, näringsgren, arbetsplatsens belägenhet m m insamlas. Definitionen av förvärvsarbetande är i stort sett lika i FoB 75 och FoB 80 när det gäller arbete under mätveckan. Veckorna är dock inte desamma; 8-14 september 1980 (v 37), resp 20-26 oktober 1975 (v 43). Däremot har definitionen ändrats vad gäller de»tillfälligt frånvarande». Vidare finns vissa skillnader i frågeformulering och anvisningar mellan FoB 75 och FoB 80. Förvärvsintensitet Den definition av förvärvsintensitet som används i FoB 80 är densamma som vid FoB 75 och innebär att antalet»uppgift om sysselsättning saknas» inräknas i nämnaren då förvärvsintensiteten beräknas. Detta bör beaktas vid jämförelser avseende förvärvsintensitet mellan redovisningsgrupper med olika andel»uppgift saknas». Näringsgren och arbetsplatsens belägenhet Det finns inga skillnader i definitioner o d avseende näringsgren och arbetsplatsens belägenhet mellan FoB 75 och FoB 80. Däremot har en helt ny bearbetningsmetod använts i FoB 80. I FoB 75 kodade SCB näringsgren och i vilken kommun arbetsplatsen var belägen. Kommunerna kodade, genom sitt granskningsorgan (GO), tätort och områdeskod för arbetsplatsen. Näringsgren och arbetsplatsens belägenhet kodades alltså oberoende av varandra. I FoB 80 kodade kommunerna (GO) både näringsgren och arbetsplatsens belägenhet på samma gång genom att varje förvärvsarbetande knöts till ett arbetsställe med ett löpnummer. Via löpnumret påfördes sedan näringsgren, arbetsplatsens belägenhet m m maskinellt vid SCB. Man kan förmoda att det kommer att finnas regionala variationer i jämförbarheten, huvudsakligen beroende på kvaliteten i GOs löpnummerkodning. Pendling Med pendlare avses i FoB-sammanhang förvärvsarbetande personer vars arbetsplats ligger på annan ort än kyrkobokföringsorten. Med ort avses kommun eller tätort/glesbygd. Detta innebär att personer som arbetar i utlandet, på havet eller har växlande eller okänd arbetsplats ej räknas som pendlare. Definitionen innebär att bland pendlarna ingår inte endast personer, som dagligen färdas mellan bostad och arbetsplats, utan även veckopendlare och andra personer med arbete på längre avstånd från bostadsorten. I antalet redovisade pendlare ingår sålunda ett okänt antal personer, som icke pendlar i egentlig bemärkelse, om man därmed menar regelbunden förflyttning mellan bostad och arbetsplats. Jämförbarheten avseende pendling påverkas bl a av indelningsändringar och av kvaliteten på GOs löpnummerkodning (se ovan). Yrke Yrkesvariablen är den sysselsättningsvariabel som i FoB traditionellt är mest utsatt för bearbetningsfel. Det finns inga principiella skillnader avseende yrkesvariabeln mellan FoB 75 och FoB 80. För närvarande planeras dock en helt ny bearbetningsteknik, s k automatisk kodning, för FoB 80. Med automatisk kodning av yrke menas, att klartextbeskrivningen på blanketten stansas och därefter låter man datorn sätta lämpligt kodvärde. Användningen av automatisk kodning av yrke innebär att yrkesbenämningen kommer att finnas lagrad i klartext på datamedium för alla förvärvsarbetande. Sektortillhörighet Sektortillhörighet (se bilaga 11) motsvarar delvis variabeln anställningens art i FoB 75. Följande kategorier bör ungefär motsvara varandra: Anställningens art Sektortillhörighet i FoB 75 i FoB 80 Statlig anställning 11,15 (del av), 29 Primärkommunal 12,13 anställning Landstingskommunal 14 (del av), 19 anställning Övrig anställning 20, 30,40, 50, 60 plus företagare Uppgifter om bostäder och hushall När det gäller bostadsdata har.folk- och bostadsräkningen 1980 (FoB 80) genomförts på ett annorlunda sätt än tidigare bostadsräkningar. Undersökningsmetodiken är förändrad på så sätt att insamlingen av lägenhetsuppgifter har samordnats med den allmänna fastighetstaxeringen 1981 (AFT 81). Ansvaret för insamling, granskning och komplettering av vissa lägenhetsuppgifter har åvilat taxeringsmyndigheterna. Detta kan i vissa fall ha medfört en försämring av kvaliteten för de variabler som inte direkt har någon betydelse ur taxeringssynpunkt. Det är dock troligt att täckningen av lägenhetsbeståndet har förbättrats genom samordningen, att uppgifter om samtliga fasligheter skall lämnas vid fastighetstaxeringen. Vid tidigare bostadsräkningar har uppgiftslämnandet varit begränsat till fastigheter med bostadslägenheter och det har dä förmodlingen förekommit en viss underskattning vad gäller obebodda lägenheter. Efter insamling, granskning och komplettering har taxeringsmyndigheterna sammanställt uppgifterna om byggnader till ett register som lagrats på ADB-media. Registret har sedan tillställts statistiska centralbyrån, som samkört det med de personuppgifter som insamlats i folkräkningen. Vid samkör-