LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU 121/07-45 Rektor 2007-04-20 Examinationsformer vid Linköpings universitet Examination är en ytterst väsentlig del av utbildningsprocessen och är såväl för den studerande som för läraren det slutliga beviset på hur kunskapsinhämtningen har lyckats. Examination är också en myndighetsutövning. Det finns således flera skäl till att all examination måste genomföras med hög kvalitet och god rättssäkerhet. De formella bestämmelserna för examination finns i universitetets regelverk (http://regelverk.liu.se/). Dessa bestämmelser kompletteras nu med beskrivningar (se bilaga) av de vanligaste examinationsformerna som tillämpas vid Linköpings universitet. Motivet till att göra dessa beskrivningar utgår från det faktum att det är en fördel att få en gemensam bild och en gemensam vokabulär inom Linköpings universitet av vad de vanligaste examinationsformerna innebär. Ingenting hindrar dock att även andra examinationsformer, utöver de som anges i bilagan, kan användas. Dock bör även dessa beskrivas för studenterna på ett liknande sätt som görs för de examinationsformer som anges i bilagan. Av universitetets lokala regelverk framgår vad som skall ingå i en kursplan. Rektor har därutöver beslutat om riktlinjer för arbetet med kursplaner (http://www.liu.se/bologna/). I bilaga kompletteras nu denna information med mer detaljerade uppgifter om vad som skall framgå av kursplanerna vad avser examination. Utöver den information som finns i kursplanerna kan studenterna behöva ytterligare information om vad som gäller den aktuella examinationen. Sådan information skall delges studenterna innan det att kursen startar. Av bilagan framgår vilken kompletterande information som det kan vara lämpligt att i valda delar delge studenterna innan kursstart. Därutöver kan givetvis berörd lärare/examinator foga ytterligare information som anses väsentlig för att tydliggöra förutsättningarna för den aktuella examinationen. Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad rektor efter föredragning av planeringsdirektören Rydberg. Mille Millnert Lars Rydberg
Bilaga Sid 1(4) Examinationsformer vid Linköpings universitet Inledning Inom Linköpings universitet och inom varje fakultet finns en flora av examinationsformer. Universitetsledningen ser positivt på sådan variation. Examinationen skall ses både som ett tillfälle då studenten visar sig ha uppnått de uppsatta målen för utbildningen och som en möjlighet för studenten att ytterligare fördjupa inlärningen. För att möjliggöra och mäta detta kan olika examinationsformer förekomma och komplettera varandra inom en och samma kurs. Examination är en myndighetsutövning och är därför reglerad i Högskoleförordningen samt i universitetets lokala regelverk. 1 Det är dock viktigt att definiera olika examinationsformer och tydliggöra det regelverk som finns för examination samt underlätta formulerandet av instruktioner inför och under examinationstillfället. Formerna för examinationen skall anges i kursplanen. Den informationen skall kompletteras och förtydligas senast vid kursstarten enligt detta beslut. Informationen får dock inte innebära förändringar i förhållande till kursplanen. Av informationen i kursplan och kompletterande dokument skall skillnaden mellan obligatoriska moment och examination framgå. Obligatoriska moment kan t.ex. utgöras av föreläsningar, seminarier, studiebesök, laborationer, exkursioner, praktiska inslag, basgruppsarbete, verksamhetsförlagd utbildning. Vanliga examinationsformer Salsskrivning eller skriftlig tentamen sker vanligtvis i regi av Studentcentrum som också har formulerat ordningsföreskrifter för salsskrivning 2. Den beskrivning av examination som återfinns i det lokala regelverket gäller huvudsakligen salsskrivning 3. Vid salsskrivning tenterar berörda studenter under samma tid, i samma lokal och med samma tillåtna hjälpmedel. Undantag för bestämmelserna om tillåtna hjälpmedel kan göras för student med funktionshinder. Skrivningen övervakas av skrivningsvakter som kontrollerar studenternas identitet, medlemskap i studentkår, frånvaro under skrivningen (paus och toalettbesök), tillåtna hjälpmedel och eventuella försök till fusk. Hemtentamen består av en uppgift, ibland i form av en eller flera frågor, som studenten skall besvara enskilt, i par eller i grupp under begränsad tid. Användandet av kurslitteratur, referenslitteratur, Internet eller andra källor brukar rekommenderas. Ofta är tanken med hemtentamen just att studenten genom att arbeta med uppgiften under en längre tid skall kunna sätta in kunskaper och reflektioner i större sammanhang och därmed redovisa en djupare kunskap. Inlämningsuppgift är en skriftlig uppgift som ofta är mindre omfattande än hemtentamen. Inlämningsuppgifter kan t.ex. användas som kontrollstationer under kursens gång eller som löpande examination. 1 http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw/?${base}=sfst&${thwids}=1.40]11628917201072&${html}=sfs T_DOK&${TRIPSHOW}=format=THW&${THWURLSAVE}=40]11628917201072 samt http://regelverk.liu.se/ och http://sah.liu.se/ 2 https://www.liu.se/gf/studc/tenta/regler.html 3 http://regelverk.liu.se/visa_dokument/lokala%20regelsamlingen/grundl%e4ggande%20h%f6gskoleutbildning /Allm%E4nna%20best%E4mmelser/?dokumentid=1677&extern=1
Bilaga Sid 2(4) Muntlig och/eller skriftlig redovisning, gestaltning m.m. ofta med laboration, exkursion, verksamhetsförlagd utbildning, praktiskt arbete e.d. som underlag är examinationsformer som ofta bygger på material utöver kurslitteraturen, såsom egna undersökningar, upptäckter och upplevelser. Laboration innebär ett praktiskt genomförande av en uppgift där själva genomförandet är en väsentlig del av examinationen. Examinationen består även av muntlig och/eller skriftlig redovisning av laborationen Seminarium bygger på diskussion av inledande presentation och/eller gemensamt lästa texter. Alla deltagare förväntas vara aktiva i diskussionen. Vid seminariet kan såväl examinator som student vara seminarieledare. Muntlig tentamen innebär ett samtal mellan examinator och student kring kursinnehållet. Samtalet kan bygga på material utöver kurslitteraturen, om så anges i anvisningarna. Om examinator så föreskriver kan studenten ges möjlighet att använda anteckningar, litteratur och andra hjälpmedel. Självständigt arbete i form av uppsats, examensarbete och projektarbete är ett viktigt inslag i utbildningen eftersom godkänt självständigt arbete utgör krav för examen på olika nivåer, både yrkesexamen och generell examen och därför ingår i samtliga utbildningsprogram. Den kurs där det självständiga arbetet ingår innehåller vanligtvis flera examinerande moment såsom författande, framläggande och försvar av ett eget självständigt arbete, deltagande i seminarier samt opposition på annans arbete. Självständigt arbete kan bedrivas enskilt eller av flera studenter tillsammans. Kursplan Kursplanen skall vad avser examination ange vilken eller vilka examinationsformer som används vilka moment i undervisningen som eventuellt ingår i examinationen om examinationen är muntlig eller skriftlig om examinationen sker enskilt eller i grupp hur omtentamen av eventuell frånvaro vid hela eller delar av examinationen skall genomföras Kompletterande information Skriftlig komplettering till kursplanen skall finnas före kursstart. Informationen skall ange vad som gäller vid en specifik typ av examination (jfr beskrivningen av examinationstyper ovan). de regler som gäller för salsskrivning t.ex. genom att hänvisas till de webbsidor som reglerar examinationen. studentens skyldighet att informera examinator om svårigheter att genomföra examinationen på det sätt som planerats. Det kan t.ex. innebära att återta anmälan till examination eller att anmäla frånvaro från seminarium eller redovisning. hur frånvaro vid examinationstillfälle hanteras. vad examinationens tidsbegränsning (inlämningstid) innebär och vilka konsekvenser sen inlämning får. när och hur tentamensresultatet meddelas och när skrivningsgenomgång genomförs eller ett skriftligt lösningsförslag presenteras. Om systemet med rest eller
Bilaga Sid 3(4) komplettering tillämpas skall studenten informeras om detta och vad det innebär. Vid examinationsformer där lösningsförslag inte kan lämnas bör studenterna informeras om kriterier för bedömning. Sådana kriterier kan hämtas ur aktuell kursplan eller formuleras utifrån SOLO-taxonomin 4. hur resultatet på olika examinerande delmoment påverkar slutbetyget på kursen. vid gruppexamination - att alla gruppmedlemmar gemensamt ansvarar för resultatet och skall kunna svara för alla ingående delar. Examinator skall ha underlag för att efter avslutad kurs betygsätta varje individ. vilken anknytning till kurslitteratur eller annan vetenskaplig litteratur som examinator förväntar sig och hur denna koppling skall göras. om källförteckning skall bifogas och källhänvisningar göras i texten. Studenten skall göras medveten om att även Internetkällor och muntliga eller andra otryckta källor skall tas med. skillnaden mellan referat, citat och plagiat (se nedanstående definition ), liksom riktlinjer för studenternas samarbete. att skisser och förarbete skall sparas av studenten tills tentamensresultatet är officiellt och lämnas in tillsammans med examinationsuppgiften eller efter inlämningstillfället om examinator så kräver eller om förberedelsematerialet (anteckningar m.m.) till en redovisning eller ett seminarium skall lämnas till examinator i samband med seminariet som en del av examinationen. hur kopplingen mellan praktiska inslag och redovisning är tänkt. vad som förväntas av olika roller vid ett seminarium såsom seminarieledare och seminariedeltagare eller respondent och opponent. att alla deltagare vid ett seminarium skall vara väl bekanta med det aktuella materialet och delta aktivt i diskussioner. Citat, referat och plagiat En text eller annan källa kan i vetenskapliga sammanhang återges på flera olika sätt. Detta gäller också i samband med examination. Två vanliga sätt att hänvisa till vad andra skrivit är citat och referat. Med citat avses exakt återgivande av en text. Citat skall alltid markeras. Källa anges i direkt anslutning till citatet samt i avslutande litteraturförteckning. Ett referat är ett återgivande av innehållet i en text eller annan källa. Återgivningen är inte ordagrann utan textförfattaren använder egna ord. I direkt anslutning till referatet och i litteraturförteckningen ska källan anges. Vid längre referat måste läsaren påminnas om att det är ett referat och inte författarens egen text genom s.k.referatmarkeringar (enligt NN, NN påstår, NN visar, NN fortsätter, NN:s slutsatser osv). Om en författare, t.ex. en student, använder sig av en källa utan att signalera att det rör sig om citat eller referat är texten att betrakta som plagiat. Ordet plagiat betyder litterär eller konstnärlig stöld. Den student som är ofullständig i angivandet av källa gör sig alltså skyldig 4 Se Biggs, John (2003) Teaching for quality Learning at University. Open University Press eller Riktlinjer för arbetet med kursplaner (Dnr LiU 1545/05-40) http://www.liu.se/bologna/dok/riktlinjer_for_kursplanearbetet_liu.pdf
Bilaga Sid 4(4) till en slags stöld av ett textinnehåll, en tanke eller formulering. Plagiat är inte tillåtet vid examination. De studerande skall få förståelse för varför citat och referat tydligt skall markeras i vetenskapliga texter.